SE519025C2 - Rörklämma för förbindning av två rör samt sätt att montera klämman kring två mot varandra vända flänsar på rören - Google Patents

Description

30 519 025 stödflikarna och för placering av muttern på skruven före åtdragning av muttern. Operatören som skall manipulera rörklämman måste alltså anbringa tre separata detaljer, nämligen de två ringhalvorna, som är hopsatta, skruven och muttern. Slutligen måste dessa tre detaljer hopmon- teras, något som kan ta tid, framförallt på grund av att detaljerna är relativt små så att skruven eller muttern kan tappas.

Därutöver levereras rörklåmmor i förmonterat skick, där skruven och muttern redan är på plats. Operationen för installation av rörklämman måste föregås av avskruv- ning av muttern och/eller frigöring av skruven från hålen i stödflikarna.

Publikationen GB-A-2 094 385 återger en annan rör- klämma av förut nämnt slag, vars organ för hopkoppling av de två ringhalvorna innefattar en flik som är försedd med en slits i vilken en andra flik griper. I denna publika- tion presenteras hopkopplingsorganen som organ för be- gränsning av antalet detaljer i rörklämman.

GB-A-2 094 385 preciserar inte sättet för montering av rörklämman kring föremålet som skall klämmas, men det förefaller som om det enda tänkbara monteringssättet är detsamma som vid rörklämmorna enligt US-A-3 014 259 och US-A-3 964 773.

Ritningarna i GB-A-2 094 385 visar att làsskruven år relativt lång, eftersom längden av dess skaft förefaller vara något större än radien av rörklämman i det klämmande tillståndet. Emellertid kommenteras inte detta närmare och längden av den visade skruven har ingen teknisk be- tydelse.

Uppfinningen avser en rörklämma av det förut be- skrivna slaget, där skruvskaftet har en längd i samma storleksordning som radien av klämman i det klämmande 2:z::2~s9---25 ceuai fa:'xz>afië_¿aräï;firl.sïzfi:swaacsam:Pjàndrad next zc-sz-rss-zadoc 10 15 20 25 30 519 025 tillståndet. Uppfinningen har till syfte att ytterligare förenkla monteringen av rörklämman och att undvika mani- pulering av flera separata detaljer.

Syftet uppnås genom att nämnda skaft är löst monte- rat i hålen i stödflikarna, så att ett spel föreligger i hålen kring skaftet, vilket spel medger en vinkelrörelse (Fl, F2) av de två ringhalvorna överskridande höjden av täckning mellan grenarna (41, 42) av U-et som bildas av sektionerna av ringhalvorna och flänsarna (44a, 46a) av rörändarna på vilka nämnda stödytor (44b, 46b) är forma- de, så att elementen hos nämnda hopkopplingsorgan kan förenas för hopsättning av de två andra ändarna av ring- halvorna eller separeras för åtskiljande av de andra ändarna och sätta på plats rörklämman pà rörändarna, medan skaftet av skruven är på plats i hålen i stöd- flikarna.

Det torde vara klart att dessa dispositioner medger färdighopsättning i förväg av de olika elementen som bil- dar rörklämman genom att skruvskaftet föres genom hålen i stödflikarna och genom att muttern vrides endast par- tiellt, vilken mutter förblir på plats i närheten av en av ändarna av skruvskaftet. Normalt levereras rörklämman i detta förhopsatta tillstånd. För att montera rörklämman kring rörets flänsar räcker det med att sära på de två andra ändarna av ringhalvorna under frigörande av hop- kopplingsorganen och att, under användande av längden av skruvskaftet och spelet som föreligger i hålen i stöd- flikarna kring detta skaft, anbringa de två ringhalvorna, den ena efter den andra, kring rörens stödytor. Varpå de två andra ändarna av ringhalvorna hopsättes, innan rör- klämman åtdrages med hjälp av skruven och muttern. Dessa manipulationer är synnerligen enkla och ingen risk före- " :ï-Qšaïï \.1ï.Åf.ï1i%I*}S\25 fšsšáíffSàä i P) Ãïlfiírad iïëxï 21332 - 09 -214 . ïiíäí: 10 15 20 25 30 519 025 ligger för att man tappar eller blir av med någon detalj i rörklämman under dennas montering på plats.

Man väljer längden av skruvskaftet till att vara av samma storleksordning som radien av rörklämman i det klämmande tillståndet (det rör sig om innerradien, mätt från innerytorna av ringhalvorna) eftersom en sådan längd, kombinerad med närvaron av ett spel mellan skruv- skaftet och hålen i vilka det är insatt, bör vara till- räckligt för att medge montering av rörklämman på plats utan uttagning av skruven.

Exempelvis är det för en rörklämma med radien mellan 25 och 40 mm och med höjden på U-grenarna väsentligen lika med 5 mm lämpligt med en sådan skruv vars skaft är 45 mm (dess längd är sålunda något större än radien av rörklämman), i kombination med ett spel på ca 0,5 - 1,5 mm mellan skruvskaftet och hålen i vilka det insätts.

För rörklàmmor med stora radier, ca 45 - 50 mm, och med fortfarande väsentligen 5 mm långa U-grenar lämpar sig likaså en skaftlängd på ca 45 mm (väsentligen lika med radien), i kombination med väsentligen samma spel. I själva verket är den nödvändiga skaftlängden i beroende av förhållandet mellan rörklämmans radie och V-ets gren- höjd. För normala rörklàmmor, där grenhöjden är väsent- lig, erfordras en längd som är något större än radien.

Generellt sett medger en skaftlängd på mellan en och två gånger radien av rörklämman i låst tillstånd, i kom- bination med ett spel på från några tiondelars millimeter till 1 eller 2 mm för skaftet i hålen, montering av rör- klämman på plats utan att skruven uttages. Det skall noteras att för undvikande av alltför många muttervarv föredrages att längden av skaftet är högst ca en och en halv gånger radien av rörklämman i det klämmanden till- ståndet. 2sø2«fifi-25 os=31 G:\2at1axëaNs\2s@cn94§csaMiaëånaraa tex: zsoz-s9~2§.aoe 10 15 20 25 30 519 025 Med fördel innefattar hopkopplingsorganen ett första öra, som är beläget vid den andra änden av en första ringhalva, väsentligen radiellt utàtskjutande fràn ytter- periferin av nämnda första ringhalva och uppvisande en fri ände som är ombockad inåt för att bilda en hake, lik- som ett andra öra, som är beläget vid den andra änden av den andra ringhalvan, väsentligen radiellt utàtskjutande från ytterperiferin av nämnda andra ringhalva och anord- nat att samverka med nämnda hake.

På detta sätt är hopkopplingsorganen enkla och bil- liga. Dessutom uppnås, genom att de utskjuter radiellt fràn rörklämmans ytterperiferi, att de kan fås till och ur ingrepp med varandra utan att ringhalvorna mäste sned- tällas kraftigt relativt varandra.

Uppfinningen och dess fördelar kommer att framgå i bättre detalj i det följande, där ett icke begränsande utföringsexempel pà den ges, med hänvisning till de bi- fogade ritningarna, där: - fig 1 är en planvy av en rörklämma enligt upp- finningen, - fig 2 är en partialvy av en rörklämma enligt upp- finningen, - fig 3 är en sektion längs pilen II i fig 1, - fig 4 är en partialvy längs linjen III-III i fig 1, - fig 5-8 illustrerar fyra pà varandra följande faser av monteringen av rörklämman pá ändarna av tvà rör som skall hopklämmas, - fig 9 är en vy analog med fig 1, visande en rör- klämmavariant, - fig 10 är en partialsektionsvy längs linjen X-X i fig 9, och - fig 11 är en sektion längs linjen XI-XI i fig 10. 2as2~a9~2ë 11 is sfïpac AK sflsïzcßcuaafifsß ißëíndraä text 2fiC2«09~2§.äv~ 10 15 20 25 30 519 025 Klämman i fig 1 har tvà ringhalvor 10 och 20 som var och en uppvisar en första ände, som är försedd med en stödflik 12 resp 22, liksom en andra ände, som är försedd med ett hopkopplingselement 14 resp. 24. Sammantagna bil- dar elementen 14 och 24 hopkopplingsorgan, som medger frigörbar hopkoppling av de tvà ringhalvornas 10 och 20 andra ändar. Stödflikarna 12 och 22 sträcker sig ut fràn ringen, dvs i riktning från centrum av ringperiferin. De tvà flikarna 12 och 22 är parallella och sträcker sig väsentligen i ett radialplan av ringen. Skaftet 32 av en skruv 30 sträcker sig genom tvà inriktade häl 12'och 14", som är upptagna i var sin stödflik 12 och 22.

De två ringhalvorna är utformade av ett metallband som har rullats väsentligen ett % varv och lämpligen kallhamrats.

För åtspänning av rörklämman sammanföres ringhalvor- nas 10 och 20 andra ändar med hjälp av hopkopplingsele- menten 14 och 24 och àtdrages muttern 34 så att de två stödflikarna 12 och 22 närmas varandra. Skruvhuvudet 36 samverkar med den ena stödfliken (12), medan skruvmuttern 34 samverkar med den andra stödfliken (22). Det noteras att i det visade utförandet är en bricka 38 fäst vid stödfliken 22, varvid den ände 38a av brickan som är mot- satt stödfliken 12 tjänar som stöd för muttern under àt- dragningen. För fixering av brickan insätts den helt enkelt i hålet 14' i fliken 22 och nitas vid denna genom deformering av dess ände 38b som är motsatt änden 38a.

Hopkopplingselementet 14 bildar ett första öra som är beläget vid den andra änden av den ena ringhalvan (10). Detta första öra utskjuter radiellt fràn rörkläm- man, frän ytterperiferin av denna ringhalva och har en fri ände 14a, som är bockad inàt så att den bildar en 4 Evas ¿u\Ass 2sacø9a@css avyiraraä cexu zon: sa»zs,e>~ Å: (x 10 15 20 25 30 519 025 hake. Hopkopplingselementet 24 bildar ett andra öra som är beläget vid den andra änden av den andra ringhalvan (20) och utskjuter väsentligen radiellt från ytterperi- ferin av denna andra ringhalva och är anordnad att sam- verka med haken 14a genom ingrepp i dennas grop. De två öronen 14 och 24 är anordnade radiellt framskjutande från rörklämmans periferi. Örats 24 höjd h, mätt från hakens fria kant (ingreppshöjden) är ringa, normalt ca 2-5 mm, så att haken 14 kan bringas till ingrepp med örat utan att ringhalvan 10 behöver förflyttas alltför mycket utåt från rörklämman, i förhållande till ringhalvan 20. Det skall också noteras att bredden 1 av hakens botten är större än örats 24 tjocklek (väsentligen en och en halv gånger större) för att medge bekväm insättning av örat 24 i haken l4a genom relativ snedställning av de två ring- halvorna. För fixering av rörklämman fungerar hopkopp- lingsorganen som en gàngled, kring vilken de två ringhal- vorna svänger under åtdragningen av muttern på skruven.

Som framgår i fig 3 har ringhalvornas stompartier väsentligen U-formig sektion med en botten 40 och två grenar 41 och 42. I fig 3 visas också med finstreckade linjer ändarna av två rör 44 och 46, vilka ändar har flänsar 44a och 46a, på vilka rörklämmans ringhalvor lägger sig. Närmare bestämt har flänsarna stödytor 44b och 46b, med vilka grenarna 41 och 42 av ringhalvornas U-sektion samverkar för hopdragning av rören med varandra på tätt vis.

Stödytorna 44b och 46b är med fördel är stympat koniska, liksom grenarna 41 och 42 är, så att under rör- klämmans hopspänning rören effektivt närmas varandra. Med uppgiften att ringhalvornas sektion är väsentligen U-for- mig poängteras att rörklämman uppvisar över större delen av sin omkrets, två ombockade flänsar 16 och 18, som bil- »ïaa:äak\amsä2cs@@94§cssmzfiëånazafi tex: 2sa2~o9»2§.a@e 10 15 20 25 30 519 025 das av U-grenarna och som är väsentligen symmetriska relativt U-ets mittplan och anordnade att samverka med stödytorna pä flänsarna på rörändarna. Det plana partiet 40 som bildar U-ets bas och rörklämmans ytterperiferi kan vara mer eller mindre lång, alltefter nämnda flänsars dimensioner. Det kan t o m vara praktiskt taget obefint- ligt, i vilket fall rörklämmans sektion snarare får V- sektion.

Partialvyn i fig 2 visar att öronen 14 och 24 är bildade av deformationer på ändarna av ringhalvorna, t ex genom prägling. De senare är lyfta radiellt; flänsarna 16 och 18 är likaså lyfta och bidrar till bildandet av öro- nen.

I extremfallet kan man välja ett skruvförband som bildas helt enkelt av en gängad pinne eller skaft och två àtdragningsmuttrar, som samverkar med var sin stödflik 12 och 22. Företrädesvis och som visas i fig 1 används istället en skruv med ett huvud 36 i ett stycke med pin- nen/skaftet, varvid blott en mutter 34 behöver manipule- ras för åtdragningen. I detta fall är stödfliken 12, som samverkar med huvudet 36, med fördel utrustad med organ som förhindrar vridning av huvudet.

Som framgår i fig 4 har skruvhuvudet närmare bestämt åtminstone en fasning 36a (man väljer t ex helt enkelt ett polygonalt huvud). Stödfliken 12 med vilket skruv- huvudet samverkar har i sin tur en kant 12a, som sträcker sig i en riktning bort från den andra stödfliken 22.

Denna kant avgränsar ett rum 13 för skruvhuvudet 36 (den sträcker sig t ex över en längd som är något större än huvudets tjocklek). Över åtminstone en del av sin kontur har kanten 12a ett väsentligen plant parti 13a, anordnat att samverka med fasningen 36a. Om man helt enkelt väljer ett polygonalt huvud, förses kanten, i sitt parti som är ass:-a9-25 68:31 G:yëatkaä.ansïzcoccaaßcssmfršÄndrad sexa 2302-99-2ë.äoc 10 15 20 25 30 519 025 längst bort från ytterperiferin av rörklämman, med mot- svarande polygonal form, vars sidor är något längre än skruvsidorna, sà att ett litet spel f mellan skruvhuvudet och kanten föreligger.

Pà sä sätt läses inte huvudet 36 helt och hållet, så att, såsom kommer att framgå längre fram, en liten rela- tivrörelse mellan skruven och fliken 12 medges, samtidigt som skruvhuvudet icke kan vrida sig i rummet 13. För att kvarhàlla huvudet i detta rum kan detta med fördel upp- visa en vägg 15, som delvis tillsluter rummet på sidan som är motsatt stödfliken 22. Detta väggelement 15, bil- dat t ex av en med rät vinkel bockad förlängning av kan- ten 12a, anordnas sà att det inte hindrar den relativa rörelsen av skruven och stödfliken 12.

Flikens 12 kant 12a, liksom en analog kant 22a pà fliken 22, bildar likaså förstyvningsorgan för dessa öron, sà att dessa ej böjes under rörklämmans hopspän- ning.

I fig 1 illustreras med hänvisningsbeteckningen jl det spel som bibehàlles mellan skruvskaftet och hàlet 12' i fliken 12, och med j2 spelet som föreligger mellan skruvskaftet och brickans 38 innerperiferi. Det skall noteras att om ingen bricka 38 finns bör ett sådant spel j2 anordnas mellan hàlet 14'i stödfliken 22 och skruv- skaftet.

Sistnämnda är löst monterat i hålen, med vilket menas att spelen jl och j2 är tillräckliga för att medge förskjutning av ringhalvorna relativt skruven i de i fig 6 visade pilarnas Fl och F2 riktning, när hopkopplings- elementen l4 och 24 är frigjorda fràn varandra. För att ytterligare underlätta denna förskjutning är brickans 38 innerperiferi stympat konisk och vidgar sig mot sin ände 38a. Vinkelförskjutningen av de två ringhalvorna relativt äctz-üêøs canal s:äziatwtäíxarlsšäzece0§«1z=cs§_>__zmšndrad tex: zacz-øa-zïswiøc 10 15 20 25 30 519 025 10 skaftet i pilriktningarna F1 och F2, nödvändigt för hop- kopplingen, är i beroende av höjden av U-grenarna 41 och 42 (fig 3) och, närmare bestämt, av höjden av täckningen mellan grenarna 41 och 42 och flänsarna 44a och 46a.

Denna vinkelförskjutning medges av spelen jl och j2.

I fig 1 kan man konstatera att längden L av skruv- skaftet är åtminstone väsentligen lika med radien R av rörklâmman, i det átdragna tillståndet. Denna disposition medger att när muttern befinner sig på änden av skruv- skaftet, i sitt läge som indikeras med streckade linjer, kan de första ändarna av ringhalvorna 10 och 20 fjärmas frän varandra under glidförskjutning längs skaftet över en tillräckligt stor sträcka (väsentligen lika med läng- den L minskad med tjockleken av muttern 34).

För att montera rörklämman på plats, varvid rörkläm- man är initialt förmonterad (dvs skruven har i förväg in- satts i hälen i stödflikarna), särar man först de andra ändarna av ringhalvorna 10 och 20 under frigöring av hop- kopplingsorganen 14 och 24 fràn varandra. Därefter särar man de första ändarna av ringhalvorna under translations- förflyttning av dem relativt varandra längs skruvskaftet 32. Det skall noteras att muttern fortfarande befinner sig väsentligen på änden av skruven, i sitt läge som visas med streckad linje i fig 1, för att man skall ha tillgàng till maximal translationslängd. Sedan svänger man de två ringhalvorna relativt varandra kring skruv- skaftet och placerar man en första ringhalva på rörens stödytor. På så sätt uppnàs tillståndet som visas i fig 5. Härvid är med fördel ringhalvan 20, med örat 24, som placerats pà rörflänsarna, medan ringhalvan 10 har svängts med väsentligen rät vinkel (vinkelrätt mot figur- planet). 2ss2~n9~2s os 31 G &?a:äAr\Ass\2cosn942 amxpšànäïad tex: zsoz-09-2§.äoc 10 15 20 25 30 519 025 ll Medan man häller ringhalvorna åtskilda fattar man sedan den andra ringhalvan (i exemplet ringhalvan 10) och flyttar man den till den första ringhalvans (20) plan.

Härvid kan ringhalvans 10 andra ände problemfritt passera hindret som bildas av rören och dessas flänsar, tack vare att skaftlängden är tillräcklig. Man kan likaså använda en liten vinkelrörelse av ringhalvan 10 relativt ringhal- van 20 i riktningen motsatt pilens F2.

Utgående fràn detta läge hopsättes nu de tvà ändarna av ringhalvorna genom att hopkopplingselementen 14 och 24 bringas till ingrepp med varandra. Härvid dras återigen nytta av förskjutningsmöjligheten mellan de tvä ringhal- vorna inbördes, längs skaftets längd och skaftets lösa montering i stödflikarnas häl. Eftersom vidare hopkopp- lingselementen med fördel är öron 14 och 24 (sàsom nämnts tidigare) kan de bringas till inbördes ingrepp utan att ringhalvornas första ändar mäste ”öppnas” alltför mycket.

Fig 7 visar hopkopplingsfasen, i vilken, allt under nytt- jandet av förskjutbarheten i pilriktningarna Fl och F2, haken 14 passerar över fliken 24.

Slutligen, efter hopkoppling, räcker det med att närma ringhalvornas första ändar till varandra genom relativtranslation av de senare längs skruven, så att också ringhalvan 10 sätts pà plats pà rörens stödytor.

Under denna relativa translationsrörelse används hopkopp- lingsorganen som gängled. Nu när man läget som visas i fig 8, och nu räcker det med att skruva pä muttern för att låsa rörklämman med hjälp av skruven.

I fig 9 och 10 har element med motsvarighet i fig 1-8 samma hänvisningssiffror ökade med 100. 10 15 519 025 12 De två ringhalvorna 110 och 112 har U-sektion, vars grenar har lätt bockade kanter 110a, l20a så att de sträcker sig axiellt, se fig 11, på ringhalvan 110.

Stödflikarna 112, 122 är förstärkta med kanter 1l2a, 122a, som sträcker sig i förlängningen av grenarna av U-na som bildas av ringhalvornas sektioner, utan åter- föring av grenarna, i motsats till kanterna 12a och 22a i fig 1.

Följaktligen är i fig 9 skruvens 130 huvud 136 icke beläget i något rum. För att förhindra vridning av skru- ven i hålet 112'i stödfliken 112 har området av skruv- skaftet 132 som är omedelbart intill huvudet 136 en icke- cirkulär krage 133 (exempelvis en fyrkantskrage eller en vulst med plan yta) och har hålet 112' en form med vilken kragen kan fångas. Som framgår i fig 10 är hålet 112' något större än kragen 133, så att spelet jl föreligger mellan skruvskaftet och hàlets 114' gränsytor. ua I m nr Q- (\ (3 2cf2~c9-25 ns 31 G:ïrazxaxxassëzcnnssaæcsaw¿;;ândrad next 2ofi2~o

Claims (9)

10 15 20 25 30 519 025 13 PATENTKRAV

1. Rörklämma för förbindning av tvà rör (44, 46), vars mot varandra vända ändar har stödytor (44b, 46b) på flänsar (44a, 46a) som framskjuter från rörens yttre cylindriska yta, vilken rörklämma omfattar tvà ringhalvor (10, 20; 110, 120), som vardera har en första ände som är försedd med en stödflik (12, 22; 112, 122), som sträcker sig utàt och har ett häl (l2', 14'; 112', 114'), och en andra ände som är försedd med ett av element (14, 24; 114, 124) i hopkopplingsorgan, anordnade att pà fri- görbart sätt hopkoppla ringhalvornas andra ändar, och vilka ringhalvor har, i sitt stomparti, väsentligen U- formig tvärsektion, vars grenar (41, 42) sträcker sig inåt och är anordnade att samverka med de tvà rörens nämnda stödytor, varjämte rörklämman omfattar ett làs- skruvsförband (30; 130), anordnat att samverka med stöd- flikarna och vars skaft (32; 132) genomkorsar hålen i stödflikarna, vilket skaft (32; 132) av skruven (30; 130) är löst monterat i hålen (l2', 14'; 112', 114') i stöd- flikarna, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda skaft har en längd (L) av samma storleksordning som radien (R) av rörklämman i klämtillständet och att ett spel (jl, j2) som föreligger i nämnda hàl kring skaftet (32; 132) av skruven (30; 130) medger, då de första ändarna av ring- halvorna är åtskilda längs skaftets längd, en vinkel- rörelse (F1, F2) av de två ringhalvorna överskridande höjden av täckning mellan nämnda grenar (41, 42) och flänsar (44a, 46a), sà att elementen (14, 24; 114, 124) hos nämnda hopkopplingsorgan kan förenas för hopsättning av de två andra ändarna av ringhalvorna (10, 20; 110, 120) eller separeras för àtskiljande av de andra ändarna 10 15 20 25 30 519 025 14 och sätta pà plats rörklämman på rörändarna, medan skaftet (32; 132) av skruven (30; 130) är pá plats i hålen i stödflikarna.

2. Rörklämma enligt kravet 1, k ä n n e t e - t e c k n a d därav, att hopkopplingsorganen har ett första öra (14; 114), som är beläget vid den andra änden av en första ringhalva (10; 110), väsentligen radiellt framskjutande utàt fràn ytterperiferin av nämnda första ringhalva (10; 110) och uppvisande en fri ände (14a) som är ombockad inåt för att bilda en hake, liksom ett andra öra (24; 124), som är beläget vid den andra änden av den andra ringhalvan (20; 120), väsentligen radiellt ut- skjutande från ytterperiferin av nämnda andra ringhalva, och anordnat att samverka med nämnda hake (14a).

3. Rörklämma enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att skruven har ett huvud (36; 136) som är i ett stycke med skaftet (32; 132), att rörklämman har organ (13a, 36a; 133, 112') för förhindrande av vrid- ning av skruven (30; 130) relativt hålet (12', 112') i stödfliken (12; 112), med vilket skruvhuvudet (36; 136) samverkar.

4. Rörklämma enligt kravet 3, (36) plan yta (36a), att den första stödfliken (12) har en k ä n n e t e c k - n a d därav, att skruvhuvudet har åtminstone en kant (12a) som sträcker sig i en riktning bort från den andra stödfliken och avgränsar ett rum (13) för skruvens (30) huvud (36) och har, åtminstone över ett parti av sin kontur, ett väsentligen plant parti (13a), anordnat att samverka med nämnda plana yta.

5. Rörklämma enligt kravet 4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att rummet (13) har ett väggelement (15), som åtminstone partiellt tillsluter rummet pá sidan som 2sc2~@9~2ë 05:31 G:ïpazaakäënsëzfifißssascss Lväånäzad r *c "f~ 10 15 20 25 30 519 025 15 är motsatt den andra stödfliken (22) och håller skruv- huvudet inuti rummet.

6. Rörklämma enligt kravet 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att skruvens (130) skaft (132) har en icke- cirkulär krage (133) intill skruvhuvudet (136) och att hålet (112') i stödfliken (112), med vilket skruvhuvudet samverkar, har en form som medger fångande av kragen (133) mot kanten av hålet (112').

7. Rörklämma enligt något av kraven 1-6, k ä n n e - t e c k n a d därav, att hålet i åtminstone ett (22) av stödflikarna är försett med en bricka (38), som är fäst vid nämnda stödflik och vars ände (38a) som är motsatt den andra stödfliken (12) bildar ett anslag för en mutter (34) för àtdragning av skruven (30).

8. Sätt att montera en rörklämma enligt något av kraven 1-7 kring rörens flänsar, k ä n n e t e c k n a t därav, att man efter det att skruven (30) placerats i förväg i hålen i stödflikarna (12, 22), särar de två ändarna av ringhalvorna (10, 20) under frigörande av hopkopplingsorganen (14, 24), att man särar de första ändarna av ringhalvorna genom translationsförflyttning av nämnda första ändar längs skaftet (32) av skruven, att man svänger de två ringhalvorna relativt varandra kring skruvskaftet, att man placerar en första ringhalva (20) på rörens stödytor, under bibehållande av särade ring- halvor, att man griper den andra ringhalvan (10) för att föra det till planet av den första, att man hopsätter de två andra ändarna (14, 24) av ringhalvorna, att man närmar de första ändarna av ringhalvorna till varandra genom relativ translationsrörelse längs skruvskaftet (32) så att den andra ringhalvan sätts på rörens stödytor och att man drar åt ringen med hjälp av skruven (30). N c cx M ka xo h L, n IJ: b. N f: Q i? (14 E aj, å U) Im 47.: 4:a ca f? ua GA ha' F) (få :Få å åk t.

9.- V, Q) f 1 F? (l) ü M U <_s m (Ü M3 a N i Q (W (