SE518326C2 - Anordning och förfarande vid djurbox med ändlöst band som golv - Google Patents

Description

»anus 20 25 30 518 326 2 eliminerats. Lämpliga utföringsformer av uppfinningen anges i de oberoende pa- tentkraven.

Djurboxen enligt uppfinningen är försedd ett avkänningsorgan vilket är an- ordnat vid bandets utloppsände och avsett att vid påverkan avbryta en pågående bandrörelse. Avkänningsorganet är i det visade utföringsexemplet utformat som ett svängbart stycke viket påverkas till vinkelvridning av en i huvudsak horisontellt riktad kraft. Även andra typer av avkänningsorgan, såsom strålar eller ridåer bil- dade av ultraljud eller laserstrålar vilka bryts när ett djur kommer in i ett otillåtet område är tänkbara inom ramen för föreliggande uppfinning. Även avkänningsor- gan i form av viktkänsliga don som känner av en vertikal belastning i närheten av bandets utloppsände eller i form av kapacitanser som känner av närvaron av djur i otillåtet område, är tänkbara inom ramen för föreliggande uppfinning.

Bandets rörelse är i en utföringsform kontinuerlig men även rörelse bestå- ende av rörelsecykler utgör fördelaktiga utföringsformer. Härvid finns inom ramen för uppfinningen stor variation till utformning av det ändlösa bandets rörelsecykler och hur dessa cykler påverkas när avkänningsorganet åstadkommer ett avbrott i rörelsen.

En timer kan härvid vara anordnad för att åstadkomma nämnda cykler.

Som en fördelaktigt utföringsform kan en datastyrning anordnas dels för övervak- ning och behandling av signalerna från avkänningsorganet dels för programmering och styrning av ett dygnsprogram med cykler av varierande längd på rörelseperio- der och stilleståndsperioder samt längd av adderad stilleståndstid vid avbrott.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av utföringsex- empel med hänvisning till de bifogade ritningarna, på vilka Figur 1 visar en schematisk illustrerad utföringsfonn av uppfinningen.

Figur 2 visar ett snitt genom utföringsformen i fig. 1.

Figur 3 a-e visar i diagramform fördelaktiga cykler vid ett rörelseavbrott.

Beskrivning av uppfinningen Figur 1 visar en djurbox 10 försedd med långsidor 11 och en inloppssida 12 samt en utloppssida 13. Boxen är vidare försedd med ställbara fötter 14 som gör att hela boxen kommet upp från underlaget varvid ett utrymme bildas mellan 20 25 30 518 326 3 underlaget och boxens botten. Boxens hela botten, dvs. den djuren uppbärande ytan, bildas av ett ändlöst band 15 som löper över en spännrulle 16 vid bandets inloppssida 12 och en drivrulle 17 vid bandets utloppssida 13. Bandet 15 stöds vid dess rörelse av tvärrullar 18 vilka tar upp den vertikala belastningen, orsakad av djurens tyngd, på bandet. Boxen är dessutom försedd med sidoväggar 19 vilka sträcker sig ned till bandets yta. Vid utloppssidan 13 är ett avkänningsorgan 20 i form av ett svängstycke monterat. Långsidorna 11 samt inloppssidan 12 sträcker sig ner till bandets yta medan utloppssidan slutar ovanför bandets yta så att en spalt bildas mellan bandets yta och utloppssidan.

Figur 2 visar ett snitt genom boxen visad i figur 1 varvid utloppssidan 13 är försedd med en nedre tvärbalk 21 på vilken avkänningsorganet 20 är monterat.

Avkänningsorganets avstånd till det ändlösa bandets 15 övre parts 15' ovansida kan regleras endera genom att tvärbalkens vertikala läge ändras eller att avkän- ningsorganets 20 vertikala läge ändras genom ett justerdon 22 vilket är indikerat med en dubbelriktad pil i figuren. Avkänningsorganets 20 nedre kant skall härvid ha ett tillräckligt stort avstånd till bandets 15' ovansida för att tillåta att exkremen- ter passerar under avkänningsorganets 20 nedre kant.

Avkänningsorganet är utformat att från opåverkat läge kunna svängas kring en horisontell axel X från vertikalt läge upp till 30° i bandets rörelseriktning.

Vid en mekanisk påverkan på avkänningsorganet 20 bryts kraftförsörjningen till en motor M vilken är anordnad att driva drivrullen 17 och därmed bandet 15. Avbrottet i kraftförsörjningen kan göras med en mikrobrytare men i figuren visas en något mer sofistikerad lösning där avkänningsorganet 20 vid påverkan sänder en signal till en dator D i vilken signalen processas och jämförs med en minimisignal för motsvarande minimipåverkan av avkänningsorganet. Om minimipåverkan har överskridits skickas en avbrottssignal till motorn som stannar varvid bandet följakt- ligen också stannar.

Datorn D är dessutom anordnad att styra drivrullen 17 och därmed ban- dets hastighet i ett återkopplat reglersystem vilket framgår av pilarna i figuren. Vi- dare styr datorn D bandets dygnscykler genom ett program där man ställer in DAG resp. NATT till exv. DAG: 06.00-18.00 och NATT: 18.00-06.00 med rörelseperio- der var 50:e minut där rörelseperioden varar exv. 3 minuter under vilken tid hela golvet (bandet) skall ha rullat undan. Hastigheten och därmed rörelseperiodens längd kan ställas in. 518 326 4 Vidare kan olika avbrottssekvenser enligt figur 3 väljas genom att rörelse- mönstret är uppdelat i cykler bestående av rörelseperioder rn och stilleståndsperi- oder sn. Figur 3a representerar en vald cykel med två rörelseperioder r1 och r2 som en del av en dygnscykel. Den streckprickade linjen i1 representerar tidpunk- 5 ten i rörelseperioden r1 när svängstycket påverkas över sin minimipåverkan varvid bandets rörelse helt stannar. Den streckprickade linjen i2 representerar tidpunkten i rörelseperioden r1 när svängstyckets påverkan underskrider minimipåverkan var- vid bandets rörelse åter startar. Avbrottets längd betecknas A, varvid följer att A=i2-i1. Figurerna 3b-3e beskriver vad som händer med innevarande rörelsepe- 10 riod r1 samt i förhållande till närmast efterföljande rörelseperiod r2.

Figur 3b illustrerar att när svängstyckets påverkan upphör så fortsätter bandets avbrutna rörelseperioden där den avbröts samtidigt som den efterföljande rörelseperioden r2 tidsmässigt ligger kvar. Således blir stilleståndsperioden mellan r1 och r2 kortare och motsvarar avbrottets A längd. 15 Figur 3c illustrerar att när svängstyckets påverkan upphör så fortsätter inte bandets avbrutna rörelseperioden r1 utan den kvarvarande delen av rörelseperio- den omvandlas till stilleståndsperiod. Således sker inget "utbyte" av golv förrän vid nästkommande rörelseperiod r2.

Figur 3d illustrerar att när svängstyckets påverkan upphör så börjar ban- 20 dets avbrutna rörelseperioden r1 åter från dess början varvid den efterföljande rö- relseperioden r2 tidsmässigt förskjuts framåt i tiden motsvarande avbrottets A längd. Således blir stilleståndsperioden mellan r1 och r2 lika lång som tidigare men hela cykeln förskjuts framåt. Härvid är det möjligt att programmässigt och automatiskt minska förskjutningen i efterföljande cykel för att åter komma i fas ef- 25 ter 3-4 cykler. Ett alternativ till detta är att den efterföljande rörelseperioden r2 inte alls förskjuts framåt i tiden.

Figur 3e illustrerar samma cykler som i fig. 3b-3d med den skillnaden att _ när svängstyckets påverkan upphör så läggs en extra stilleståndsperiod S in.

Beroende på när i1 och i2 infaller i en cykel kan datorn vara programme- 30 rad att välja en av de beskrivna avbrottscyklerna. Om exv. hela rörelseperioden inträffar under ett avbrott kan endera 3c eller 3d väljas. Om endast i2 inträffar i en stilleståndsperiod kan något av alternativen 3b-3d väljas. Om både i1 och i2 inträf- far i samma stilleståndsperiod påverkas inte någon cykel alls. Om i1 och i2 infaller i två olika rörelseperioder väljs 3d för att åstadkomma ett helt utbyte av golv. 51 s 326 -- 5 nano a 4 n Naturligtvis kan i dessa valda avbrottscykler en stilleståndsperiod enligt 3e läggas till.

I anslutning till dessa avbrottscykler förekommer även ljus eller ljud signa- lering vid mer komplicerade avbrott.

Vidare är dessa avbrottscykler generella för andra typer av avkänningsor- gan i andra utföringsformer såsom exv. ridåer av utlraljud eller laserstrålar.

Claims (16)

20 25 30 513 325 ÃÃ-ÉÃÉÉÄÄÉÉ (0 NYA PATENTKRAV

1. Djurbox (10) försedd med gavlar (12, 13) och Iångsidor (11) för en perma- nent begränsning av rörelsefriheten av däri hållna djur, vilken djurbox innefattar ett rörligt ändlöst band (15) vilket utgör hela delen av den djuren uppbärande ytan, varvid bandets rörelse är anordnad att ske från en inloppsände i riktning mot en utioppsände vid vilken en utloppsgavel (13) bildar en spalt mellan bandet (15') och utloppsgavelns nedersta tvärbalk (21), kännetecknad av att ett avkänningsorgan (20) är anordnat vid bandets utioppsände avsett att vid påverkan av en djurdel avbryta en pågående bandrörelse.

2. Djurbox enligt kravet 1, kännetecknad av att avkänningsorganet (20) är försett med justerdon (22) för justering av det vertikala avstånd till bandet.

3. Djurbox enligt något av kraven 1-2, kännetecknad av att avkänningsorga- net (20) utgörs av ett beröringsdon ledbart monterat kring en axel (23) liggande i ett med bandet parallellt plan.

4. Djurbox enligt kravet 3, kännetecknad av att axeln, kring vilken berörings- donet är ledad, är belägen ovanför bandets (15') yta på utloppsgavelns nedersta tvärbalk (21 ).

5. , Djurbox enligt något av kraven 3-4, kännetecknad av att beröringsdonet är anordnat att påverkas till rörelseavbrott för bandet (15) av en huvudsakligen ho- risontellt riktad kraft.

6. Djurbox enligt något av kraven 1-5, kännetecknad av att bandets (15) rörelse är uppdelat i cykler bestående av rörelseperioder (rn) och stilleståndsperioder (sn).

7. Förfarande för att avbryta ett som golv anordnat ändlöst bands rörelse i en djurbox (10), kännetecknat av att ett avkänningsorgan (20) registrerar att en djur- del som befinner sig i ett otillåtet område av djurboxen (10) påverkar 20 25 30 518 326 2 avkänningsorganet (20) varvid en signal från avkänningsorganet (20) åstadkommer ett avbrott av bandets (15) drivning.

8. Förfarande enligt kravet 7, kännetecknat av att avbrottet upphör när djur- delen åter befinner sig utanför det otillåtna området varvid upphörandet endera sker momentant eller efter det att en stilleståndstid (S) adderats till tidpunkten (i2) för upphörandet.

9. Förfarande enligt något av kraven 7-8, kännetecknat av att bandet (15) rör sig i cykler bestående av rörelseperioder (rn) och stilleståndsperioder (sn).

10. Förfarande enligt kravet 9, kännetecknat av att innevarande rörelseperiod (r1) fortsätter där den avbröts, efter upphörandet.

11. rande rörelseperiod (r1) blir omvandlad till stilleståndstid (S) vilken fortsätter fram Förfarande enligt kravet 9, kännetecknat av att resterande del av inneva- till påföljande stilleståndsperiod (s1).

12. Förfarande enligt kravet 9, kännetecknat av att innevarande rörelseperiod (r1) åter påbörjas, omedelbart efter upphörandet.

13. Förfarande enligt kravet 12, kännetecknat av att cykeln förskjuts framåt l tiden med en tid motsvarande avbrottets (A) längd.

14. Förfarande enligt något av kraven 7-13, kännetecknat av att en dator (D) övervakar och behandlar signalerna från avkänningsorganet (20).

15. Förfarande enligt något av kraven 8-13, kännetecknat av att en dator (D) dels övervakar och behandlar signalerna från avkänningsorganet (20) och dels styr längden av adderad stilleståndstid (S) vid avbrott.

16. Förfarande enligt något av kraven 14 eller 15, kännetecknat av att datorn (D) styr cykler i ett dygnsprogram med varierande längd på rörelseperioder (rn) och stilleståndsperioder (sn).