SE518241C2 - Odlingsblock för uppdrivning av plantor - Google Patents

Description

20 25 30 518 241 2 cellblock vilket omfattar en övre ramkonstruktion och från denna utgående nedåtriktade ribbor. Ribboma är tillräckligt styva för att hålla kvar en klump av odlingsmedium. Öppnin- gar och slitsar kan kombineras med andra strukturella egenskaper hos cellväggen, avsedda att styra röttema mot öppningama, som framgår t.ex. av US-patent 4,497,132, 4,510,712 och 5,241,784.

Då längdtillväxten hos en rot hejdas, börjar roten förgrenas. Det har observerats att efier omplanteringen sker utveckling främst hos de rötter som har uppstått redan i cellodlings- stadiet. Således är rotspetsamas antal och fördelning avgörande för hur en odlad och omplanterad planta kommer att utvecklas.

För utvecklingen hos flere arter, i synnerhet nordliga barrträd, är det av yttersta vikt att de rötter som växer nära markytan utvecklas väl. Nära ytan finns god tillförsel på syre och nä- ring, och för små plantor är det ofördelaktigt att rotsystemet utvecklas på alltför stort djup där marken är kall.

En gemensam egenskap hos odlingsceller enligt teknikens ståndpunkt är, att cellens övre kant är obruten, vilket är en uppenbar lösning ur konstruktionssynpunkt. Det har dock konstaterats att rotkrökning, som ovan beskrivits, kan förekomma ocså mycket nära klum- ' pens yta. Då vattentillförseln sker upprfrån, utvecklas ytrötter. Också en smal brygga av en cellvägg, t. ex 5-10 mm hög, kan inducera rotkrökning. En ytrot som påträífar ett hinder kan också kröka sig nedåt och bilda en s.k. knärot, vars spets kommer att ligga för djupt för att vara till nytta för växten. Roten kan ocså i ett cellblock växa över cellens kant in i en intilliggande cell, vilket gör påföljande hantering av plantan besvärli gare samt inverkar men- ligt på dess fortsatta utveckling.

I US-patent 4,510,712 beskrivs ett cellblock i vars celler slitsarna når upp till den samman- hållande ramkonstruktionen. Denna ramkonstruktion utgörs dock av en enhetlig, obruten plan skiva. En förutsättning för effektiv ”air pruning” är tillräcklig ventilation mellan celler- na i blocket. Därför förses ”air pruning”-blocken med vertikala luftkanaler åtminstone i korsningama mellan cellema, som framgår t.ex av svensk mönsterregistrering 63 544. 10 15 20 25 30 518 241 3 Föreliggande uppfinning avser en odlingscell enligt patentkrav 1, vilken är försedd med öppningar eller slitsar vilka når upp till och bryter cellens överkant.

Enligt uppfinningen kan nämnda odlingsceller försedda med öppningar eller slitsar som bryter cellemas övre kant kombineras eller sammanfogas att bilda odlingsblock, varvid nämnda öppningar eller slitsar leder till luftkanaler, vilka medger fri vertikal lufiströmning mellan cellerna.

Enligt uppfinningen kan nämnda lufikanaler även förses med strukturelement vilka delar kanalema i sektorer. Dessa strukturelement förhindrar effektivt att rötter växer över till när- liggande celler; samtidigt ger strukturelementen blocket ökad styvhet.

Då ingen obruten struktur finns som sammanbinder cellens övre omkrets, vilket är fallet i tidigare odlingsceller för ”air pruning”, är risken för deformation av det viktiga rotsystemet i roklumpens ytskikt väsentligt mindre än vid användning av celler eller odlingsblock enligt befintlig teknik. Öppningar eller slitsar som är öppna upptill gör också lösgöringen av klum- pama lättare då rotspetsar som har vuxit ut ur öppningarna går fria då klumpen avlägsnas ur cellen. Den öppnare strukturen, vilken medger bättre lufining, medfö också bättre gronings- och växtförhållanden i odlingsmediet. Öppningamas placering och konstruktionen hos de sammanlänkande delarna i cellen är så valda att också rötter som växer nedåt högst sannolikt träffar en öppning, varvid effektiv ”air pruning” sker.

Enligt föreliggande uppfinning kan enstaka celler försedda med de ovan beskrivna öppnin- garna som bryter cellens övre kant, sammanlänkas till cellsystem, eller odlingsblock. Od- lingsblocket omfattar kanaler vilka medger en effektiv luftströmning i vertikalled mellan cellema, och till vilka öppningarna leder. Kanalerna bör vara tillräckligt stora för att inte alltför lätt täppas till av odlingsmedium (t.ex. torv). Företrädesvis har kanalerna dimensioner större än ungefär 5 mm.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning är nämnda kanaler uppdelade med hjälp av strukturelement vilka har en önskad höjd, t.ex med ribbor vilka har kryssformat horison- tellt tvärsnitt. Dessa har en dubbel funktion. Å ena sidan hindrar de ytrötter från att växa 10 15 20 25 30 518 241 4 över lufikanalen till en intilliggande cell, och å andra sidan ger de odlingsblocket stadga, vilket gör det mer hanterligt. Då cellemas övre kanter är brutna enligt uppfinningen, kan blocket bli mindre styvt än ett block enligt teknikens ståndpunkt vilket har enhetliga cellkan- ter, om inte nämnda strukturelement används.

En cell eller ett odlingsblock enligt uppfinningen kan tillverkas av ett lämpligt material, känt för yrkesmannen. F öreträdesvis tillverkas cell eller odlingsblock i ett stycke genom formsprutning av en termoplastisk polymer som polyeten, polypropen eller polystyren.

Enstaka celler kan också sammanfogas till block genom limning eller svetsning.

Uppfinningen beskrivs nedan med hänvisning till närslutna ritningar, i vilka fig. l utgör en perspektivritning av en enskild odlingscell enligt föreliggande uppfinning; fig. 2 utgör en perspektivritning av ett odlingsblock sammansatt av celler enligt fig. 1; fig. 3 utgör en perspektivritning av en enskild odlingscell enligt föreliggande uppfinníng, försedd med ett kryssformat strukturelement vid ett hörn; fig. 4 utgör en perspektivritning av en förstorad detalj av ett odlingsblock sammansatt av celler enligt fig. 3, med kryssformade strukturelement i de luftkanaler som formats vid korsningarna vid cellemas hörn.

Odlingscellen i figur 1 omfattar väggar 1 och i dessas lägre del öppningar 2 samt i väggar- nas övre delar öppningar 3, vilka senare öppningar sträcker sig till och bryter cellens övre kant. I en cell enligt föreliggande uppfinning kan de nedre öppningarna 2 nå upp till en nivå ovanför de övre öppningarnas nedre kant, varvid spetsen av en rot som växer cirkulerande i ett horisontalplan alltid i något skede träffar en öppning. I cellens sidor och hörn finns inåt krökta partier 4 och 5 vilka tjänar att styra rötterna i riktning mot öppningama. I den utfö- ring som här visas, finns på väggarnas yttersida vertikalribbor 6 som bildar ansatser 7, vilka möjliggör stapling av celler eller därav formade odlingsblock utan att enheterna fastnar i varandra då ansatsema 7 kommer att vila på en underliggande enhets övre kant, vilken på det relevanta stället är obruten. Cellen som helhet är lätt avsmalnande nedåt, vilket underlät- tar lösgörandet av en rotklump.

Figur 2 visar ett odlingsblock uppbyggt av celler enligt fig. 1, med luftkanaler 8, 9 formade av de krökta väggsektionema 4,5. 518 241 5 Luflkanalema 9 i hömen kan förses med kryssformade strukturelement 10 enligt figur 3. Då ett odlingsblock av önskad storlek byggs upp av sådana enheter, är elementen 10 ägnade att hindra rötter från att växa över kanal 9 till intilliggande celler. Figur 4 visar en detalj av ett sådant block. Elementen 10 tjänar också att ge stadga ät konstruktionen , till exempel den styvhet som krävs för att enheten skall kunna hanteras maskinellt.

Cellens botten har fördelaktigt en öppen struktur med stödribbor och öppningar för dräne- ring och utskjutning av rotklumpen.

Claims (3)

10 518 241 6 Patentkrav

1. Odlingsblock for plantor, omfattande ett antal celler med sidoväggar försedda med ett antal öppningar för ”air pruning” av rötter, kännetecknat därav att åtminstone en del av öppningama sträcker sig till och bryter cellens övre kant, och åtminstone en del av öpp- ningarna ansluter till mellan cellerna belägna kanaler vilka medger en vertikal luftström mellan cellerna.

2. Odlingsblock enligt patentkrav 1, kännetecknat därav att åtminstone en del av kanaler- na mellan cellerna är delade med hjälp av strukturelement vilka förhindrar rotväxt från en cell till en annan.

3. Odlingsblock enligt patentkrav 2, kännetecknat därav att strukturelementen är ribbor med kryssfonnat horisontellt tvärsnitt.