SE518124C2 - Förfarande och anordning för reduktion av diskontinuiteter i ett presentationssystem med aktiv adressering - Google Patents

Description

30 35 513124 -- : :2 ° v U ' oo II o 0 I z O I a gon : . 00 Konventionella direktmultiplexerade adresseringsför- faranden för LCD:er möter ett problem när displayens tidskonstant närmar sig helbildsperioden. Problemet upp- kommer på grund av att konventionella direktmultiplexe- rade adresseringsmetoder utsätter varje bildelement för en kortvarig "urvals"-puls en gång per helbild. Urvals- pulsens spänningsnivå är typiskt sett 7-13 gånger högre än rms-spänningarna medelvärdesbildade över helbilds- Det optiska tillståndet hos ett bildelement i en LCD som har en liten tidskonstant tenderar att återgå perioden. mot ett jämviktstillstànd mellan urvalspulserna, vilket resulterar i en minskad bildkontrast, eftersom det mänsk- liga ögat integrerar de resulterande luminanstransienter- na till en uppfattad, mellanliggande nivå. Dessutom kan urvalspulsens höga nivå orsaka inriktningsinstabiliteter i vissa typer av LCD:er.

För att lösa de ovan beskrivna problemen har ett förfarande för "aktiv adressering" för drivning av för Det aktiva adresseringsförfarandet driver kontinuerligt rad- rms reagerande, elektroniska displayer utvecklats. elektroderna med signaler som innefattar ett tåg av pe- riodiska pulser med gemensam period T, som motsvarar hel- bildsperioden. Radsignalerna är oberoende av bilden som skall visas och är företrädesvis ortogonala och normali- serade, t ex ortonormala. Termen "ortogonal" anger att om amplituden hos en signal som matas till en av raderna multipliceras med amplituden hos en signal som matas till någon annan av raderna är integralen av denna produkt över helbildsperioden noll. Termen "normaliserad" anger att alla radsignalerna har samma rms-spänning integrerad över helbildsperioden T. Under varje helbildsperiod be- räknas ett flertal signaler för kolumnelektroderna och alstras ur det sammanlagda tillståndet för bildelementet i var och en av kolumnerna. Kolumnspänningen vid vilken som helst tidpunkt t under helbildsperioden är proportio- nell mot den summa som erhålls genom att man beaktar var- je bildelement i kolumnen, multiplicerar ett "bildele- 10 l5 20 25 30 35 y u. - unnar!! 0 ' I mentsvärde", tillstånd som representerar bildelementets optiska (antingen -1 för helt "till", +l för helt "från", eller värden mellan -1 och +l för proportionellt motsvarande grå nyanser) med bildelementets radsignalvär- de vid tiden t, och adderar de därigenom erhållna produk- terna till summan. I själva verket kan kolumnspänningarna härledas genom att man transformerar varje kolumn i en matris av inkommande bilddata med de ortonormala signaler som utnyttjas för att driva displayens rader.

Om den drivs på det aktiva adresseringssättet som beskrivs ovan kan man matematiskt visa att det till varje bildelement i displayen matas en rms-spänning som är me- delvärdesbildad över helbildsperioden och att rms-spän- ningen är proportionell mot helbildens bildelementsvärde.

Fördelen med aktiv adressering är att den återupprättar en hög kontrast i den visade bilden tack vare att den ak- tiva adresseringen i stället för att tillföra en enda ur- valspuls med hög nivå till varje bildelement under hel- bildsperioden tillför ett flertal urvalspulser med mycket lägre nivå (2-5 gånger rms-spänningen), som är spridda över helbildsperioden. Den mycket lägre nivån hos urvals- pulserna reducerar vidare sannolikheten för inriktnings- instabilliteter betydligt. Detta har till följd att för rms reagerande elektroniska displayer, såsom i bärbara radioanordningar använda LCD:er, som utnyttjar ett aktivt adresseringsförfarande kan visa bilddata med videohastig- heter utan någon suddighet eller något flimmer. Dessutom kan LCD:er som drivs med ett aktivt adresseringsförfaran- de visa bilddata som har flera nyanser utan de kontrast- problem som föreligger i LCD:er som drivs med konventio- nella, multiplexerade adresseringsförfaranden.

En nackdel med att utnyttja aktiv adressering är ett resultat av det stora antalet beräkningar som erfordras för att alstra kolumn- och radsignaler för drivning av en display som reagerar för rms. Exempelvis kräver en dis- play som har 480 rader och 640 kolumner ungefär 23O 400 (antalet raderz) operationer enbart för att alstra ko- 10 15 20 25 30 35 lumnvärdena för en enkel kolumn under en helbildsperiod. Även om det givetvis är möjligt att utföra beräkningar snabbt utförda beräkningar en stor energiförbrukning och en stor med denna hastighet nödvändiggör sådana komplexa, minnesmängd. Därför har ett förfarande som benämnes "re- ducerad linjeadressering" utvecklats.

Vid reducerad linjeadressering delas raderna i en display jämnt och adresseras separat. Om exempelvis en display som har 480 rader och 640 kolumner används för att visa bilddata kan displayen delas in i åtta grupper (60) av helbildstiden, varför det följaktligen endast krävs 60 (istället för 480) derna. om sextio rader, som var och en adresseras under 1/8 ortonormala signaler för att driva ra- Under drift matas kolumner i en ortonormal matris som är representativ för de ortonormala signalerna till rader i olika segement under olika tidsperioder. Under de olika tidsperioderna drivs displayens kolumner med rader i en "transformerad bilddatamatris", som är representati- va för de bilddata som tidigare har transformerats, såsom har beskrivits ovan, med utnyttjande av de ortonormala signalerna. Vid reducerad linjeadressering kan emellertid den transformerade bilddatamatrisen transformeras med ut- nyttjande av den mindre uppsättningen ortonormala signa- ler, dvs med utnyttjande av 60 ortonormala signaler i stället för 480 ortonormala signaler. Närmare bestämt in- delas bilddatamatrisen i segement om 60 rader, och varje segment transformeras i en oberoende transformation med utnyttjande av de 60 ortonormala signalerna för att alstra den transformerade bilddatamatrisen.

När det beskrivna förfarandet för reducerad linje- adressering används erfordras ungefär 3600, dvs 602, ope- rationer för att alstra en enkel kolumns kolumnspänningar under varje segementtid. Eftersom helbildsperioden har delats in i åtta segment är det totala antalet operatio- ner för alstringen av kolumnspänningarna för en enkel ko- lumn under helbildsperioden ungefär 28 800, dvs 8*3600. I 10 15 20 25 30 35 det ovan beskrivna exemplet krävs det därför, för att alstra kolumnvärden för drivning av en enkel kolumn i en 480 x 640-display över en hel helbildsperiod med använd- ning av reducerad linjeadressering, endast en åttondel av antalet operationer som är nödvändiga för kolumnspän- ningsalstring när displayen adresseras som en helhet. Det framgår att förfarandet för reducerad linjeadressering därför behöver mindre energi, mindre minne och kortare tid för att utföra de erforderliga operationerna.

Displayer som drivs med förfaranden för reducerad linjeadresering har emellertid ofta synliga diskontinui- teter vid displaysegmentens gränser. Diskontinuiteterna härrör från det faktum att själva bilddatana, under alst- ringen av kolumnspänningarna, kvantiseras när de trans- formeras på grund av begränsningar i maskinvaran och pro- gramvaran för utförandet av transformationen. Därför kan den rms-spänning som matas till varje bildelement under helbildsperioden inte exakt återge de ursprungliga bild- datana, även om förlusten av data inte är märkbar inom varje displaysegment eftersom kolumnspänningarna för ra- derna av bilddata inom varje segment har alstrats i en enda transformation. Bildelementen vid gränserna för var- je displaysegement drivs emellertid med kolumnspänningar som alstras i olika transformationer. Detta resulterar i att diskontinuiteter introduceras vid gränserna för dis- playsegmenten och att bilden, när den betraktas av det mänskliga ögat, inte kan flyta jämnt från displaysegment till dispalysegment.

Vad som därför behövs är ett förfarande och en an- ordning för reducering av diskontinuiteter vid gränserna i en aktivt adresserad display som drivs med utnyttjande av förfarandena för reducerad linjeadressering.

Sammanfattning av uppfinningen Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning innefat- tar ett förfarande för adressering av en display stegen att driva ett första flertal rader i displayen under en första uppsättning tidsperioder och att driva ett andra 10 15 20 25 30 35 flertal rader i displayen under en andra uppsättning tidsperioder, varvid det andra flertalet rader innefattar åtminstone en överlappande rad som också innefattas i det första flertalet rader.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning innefattar en elektronisk anordning för presentation av data en display, som har åtminstone första och andra seg- ment innefattande ett första respektive ett andra flertal rader, varvid åtminstone en överlappande rad innefattas i såväl det första som det andra segmentet. En första driv- krets, som är ansluten till displayen, driver under en första uppsättning tidsperioder det första flertalet ra- der med en första uppsättning ortonormala funktioner in- nefattande en första modifierad ortonormal funktion för drivning av den överlappande raden, och en andra driv- krets, som är ansluten till displayen, driver under en andra uppsättning tidsperioder det andra flertalet rader med en andra uppsättning ortonormala funktioner, innefat- tande en andra modifierad ortonormal funktion för driv- ning av den överlappande raden.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 är en ortografisk vy framifrån av ett parti av en konventionell display med flytande kristaller.

Fig 2 är en ortografisk tvärsektionsvy längs linjen 2-2 i fig l av partiet av den konventionella displayen med flytande kristaller.

Fig 3 är en matris av Walsh-funktioner i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 4 visar drivsignaler som motsvarar Walsh-funk- tionerna i fig 3 i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 5 är en ortografisk vy framifrån av en konven- tionell display med flytande kristaller, vilken är inde- lad i segement som adresseras i enlighet med konventio- nella tekniker för reducerad linjeadressering.

Fig 6 är ett elektriskt blockschema av en elektro- nisk anordning innefattande en display med flytande kris- 10 15 20 25 30 35 rm -ni “oo -h .a- taller som adresseras i enlighet med föreliggande uppfin- ning.

Fig 7 visar en matris som förknippas med kolumnspän- ningar och matriser som förknippas med radspänningar för drivning av en display med flytande kristaller som har två segment vilka innefattar en överlappande elektrodrad i enlighet med uppfinningen.

Fig 8-ll är flödesscheman som åskådliggör funktionen hos en i den elektroniska anordningen i fig 6 ingående styrenhet vid drivning av displayen med flytande kristal- ler enligt fig 7 i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 12 visar matriser som är förknippade med rad- spänningar för drivning av en display med flytande kris- taller som har ett flertal segment, vilka vart och ett delar en överlappande elektrodrad med ett intilliggande segment i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 13 visar en matris som förknippas med kolumn- spänningar för drivning av displayen med flytande kris- taller i fig 13 i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 14 visar en matris som förknippas med kolumn- spänningar och matriser som förknippas med radspänningar för drivning av en display med flytande kristaller som har två segment vilka innefattar ett flertal överlappande rader av elektroder i enlighet med föreliggande uppfin- ning.

Beskrivning av en föredragen utföringsform I fig 1 och 2 visas ortografiska vyer framifrån och i tvärsektion av ett parti av en konventionell display (LCD) 100, första och andra transparenta substrat 102, med flytande kristaller varvid vyerna visar 206, ett utrymme mellan sig vilket är fyllt med ett skikt av flytande kristallmaterial 202. En perimetertätning 204 som har hindrar det flytande kristallmaterialet från att försvin- na från nämnda LCD 100. Nämnda LCD 100 innefattar vidare ett flertal transparenta elektroder, som har radelektro- der 106 placerade på det andra transparenta substratet 206 och kolumnelektroder 104 placerade på det första 10 15 20 25 30 35 _ 518 124 a- ~ - 0 ' 0000000 ' z H g z a 0 I ' ' ' ' . Ü transparenta substratet 102. I varje punkt där en kolumn- elektrod 104 överlappar en radelektrod 106, såsom över- lappet 108 kan spänningar som matas till de varandra överlappande elektroderna 104, 106 styra det optiska tillståndet hos det flytande kristallmaterialet 202 där- emellan och följaktligen bilda ett styrbart bildelement, vilket i det följande benämnes ett "bildelement". Även om en LCD är det föredragna displayelementet enligt den fö- redragna utföringsformen av uppfinningen är det underför- stått att andra typer av displayelement också kan använ- das, under förutsättning att sådana andra typer av dis- playelement uppvisar optiska karakteristiker som reagerar för kvadraten av den spänning som matas till varje bild- element, på samma sätt som en LCD reagerar på det kvadra- tiska medelvärdet (rms).

I fig 3 och 4 visas en åtta-gånger-åtta-matris (tredje ordningen) av Walsh-funktioner 300 och de mot- svarande Walsh-vågorna 400 i enlighet med den föredragna utföringsformen av föreliggande uppfinning. Walsh-funk- tionerna är både ortogonala och normaliserade, dvs orto- normala, och är därför att föredra för användning i ett aktivt adressererat displaysystem, såsom kortfattat har diskuterats ovan under uppfinningens bakgrund. En fackman såsom funk- (PRBS) (DCT), användas i aktivt adresserade displaysystem. på området inser att andra funktionsklasser, tioner med binär pseudoslumptalssekvens eller funktioner med diskret cosinustransform också kan När Walsh-funktionerna används i ett aktivt adresse- rat displaysystem matas spänningar, med nivåer som repre- senteras av Walsh-vågorna 400, på ett unikt sätt till ett utvalt flertal elektroder i nämnda LCD 100. T ex skulle 406 och 408 kunna matas till den förs- den andra och den tredje radens elek- Walsh-vågorna 404, ta (den översta), troder 106 osv. På detta sätt skulle var och en av Walsh- vågorna 400 kunna matas på ett unikt sätt till en motsva- Det är att fö- redra att inte använda Walsh-vågen 402 i en LCD-tillämp- rande radelektrod av radelektroderna 106. 10 15 20 25 30 35 c'. ..¿ III s1a_91_2¿4 Q O IQ) u ggI II cont II ning på grund av att Walsh-vågen 402 skulle förspänna nämnda LCD 100 med en oönskad likspänning.

Det är av intresse att notera att Walsh-vàgornas 400 värden är konstanta under varje tidlucka t. Tidluckans t varaktighet för de åtta Walsh-vågorna 400 är en åttondel av varaktigheten för en komplett cykel av Walsh-vågorna 400 från början 410 till slutet 412. När Walsh-vågor ut- nyttjas för aktiv adressering av en display sätts varak- tigheten för en komplett cykel av Walsh-vågorna 400 lika med helbildsvaraktigheten, dvs tiden för att motta en komplett uppsättning av data för styrning av alla bild- elementen 108 i nämnda LCD 100. har förmåga att unikt driva upp till åtta radelektroder 106 en praktisk display har många fler rader. Exempelvis har De åtta Walsh-vågorna 400 (sju om Walsh-vågor 402 inte använts). Det inses att displayer med fyrahundraåttio (480) rader och sexhundra- (640) datorer. fyrtio kolumner idag en bred användning i portfölj- Eftersom Walsh-funktionsmatriser är tillgängliga i kompletta uppsättningar som bestäms av tvåpotenser, och eftersom ortonormalitetskraven för aktiv adressering inte medger fler än en elektrod som drivs av varje Walsh-våg skulle en Walsh-funktionsmatris av storleken femhundra- tolv gånger femhundratolv (29 x 29) erfordras för att driva en display med fyrahundraåttio radelektroder 106. I detta fall är varaktigheten för tidluckan t l/512 av hel- bildens varaktighet. Fyrahundraåttio Walsh-vågor skulle användas för att driva de fyrahundraåttio radelektroderna 106, medan de återstående trettiotvå, som med fördel in- nefattar den första Walsh-vågen 402 med en LS-förspän- ning, skulle förbli outnyttjade.

Kolumnerna i nämnda LCD 100 drivs samtidigt med ko- lumnspänningar som härleds genom att man transformerar bilddatana, datavärden, med utnyttjande av ortonormala funktioner som som kan representeras av en matris av bild- är representativa för Walsh-vågorna 400. Denna transfor- mation kan exempelvis åstadkommas genom att man använder matrismultiplikation, Walsh-transformer, modiferade 10 15 20 25 30 35 ,oo::ø:o 9 . av 0 .ut 0 o nr :cool n n IQ I oo o c o! fouriertransformer, eller andra sådana algoritmer. I en- lighet med förfaranden för aktiv adressering approximerar de rms-spänningar som matas till varje bildelement i nämnda LCD 100 under en helbilds varaktighet en invers- transformation av kolumnspänningarna och återger därige- nom bilddatana på nämnda LCD 100.

I fig 5 visas en LCD med konventionell aktiv adres- sering, såsom nämnda LCD 100, vilken drivs i enlighet med teknikerna för reducerad linjär adressering, och därige- nom reducerar den energi som erfordras för att driva nämnda LCD 100, der uppfinningens bakgrund. Såsom visas är denna LCD 100 såsom har beskrivits kortfattat ovan un- indelad i segment, vilka vart och ett innefattar ett lika antal rader. I åskådliggörande syften visas nämnda LCD 100 med endast åtta kolumner och åtta rader, vilka är jämnt indelade i två segment 500, 502, med fyra rader var. De två segmenten 500, 502 adresseras separat med ut- nyttjande av matriser av ortonormala funktioner, såsom 502 endast innehåller fyra rader behöver matrisen 504 som används Walsh-funktioner. Eftersom varje segement 500, för drivning av varje segment 500, 502 endast innehålla fyra ortonormala funktioner med fyra värden var. Vidare används matrisen 504 med reducerad storlek för transfor- mering av deluppsättningar av bilddatana, som företrädes- vis föreligger i form av en bilddatamatris. I föreliggan- de exempel, i vilket en LCD 100 med storleken åtta gånger åtta är indelad i två segment 500, 502 används först den ortonormala funktionsmatrisen 504 för att transformera de första fyra raderna av bilddatamatrisen och därefter för att transformera de andra fyra raderna av bilddatamatri- sen, för att därigenom alstra en transformerad bilddata- matris 506, som innefattar kolumnvärden för drivning av kolumner i nämnda LCD 100.

Under arbete används raddrivenheter (visas ej) för att driva, under en första tidsperiod, de första fyra ra- derna i nämnda LCD l00 med radspänningar som förknippas med värdena i de första kolumnerna i den ortonormala 10 15 20 25 30 35 -- 518 124 -' few ononif 'oozonuu 0 Q Ü ut I matrisen 504. Exempelvis drivs, under den första tids- perioden, rad 1 med spänningen al, rad 2 drivs med spän- ningen a2, rad 3 drivs med spänningen a3 och rad 4 drivs med spänningen a4. Samtidigt drivs kolumnerna med spän- ningar som förknippas med värden i den första raden i den transformerade bilddatamatrisen 506. Under den andra tidsperioden drivs de andra fyra raderna i nämnda LCD 100 med radspänningar som förknippas med värdena i den första kolumnen i den ortonormala matrisen 504. Särskilt drivs rad 4 Samtidigt rad 5 med spänningen al, rad 6 med spänningen a2, med spänningen a3 och rad 8 med spänningen a4. drivs kolumnerna i nämnda LCD 100 med spänningar som för- knippas med värden i den femte raden i den transformerade bilddatamatrisen 506, perioden drivs åter de första fyra raderna i nämnda LCD 100, dena i den andra kolumnen i den ortonormala matrisen 504. såsom visas. Under den tredje tids- denna gång med radspänningar som förknippas med vär- Samtidigt drivs kolumnerna med spänningar som förknippas med värden i den andra raden i den transformerade bildda- ef- raderna i vart och ett av segmen- tamatrisen 506. Denna drift fortsätter till dess att, ter åtta tidsperioder, ten har adresserats med alla kolumnerna i den ortonormala matrisen 504 och kolumnerna i nämnda LCD 100 har adresse- rats med alla raderna i den transformerade bilddatamatri- sen 506.

Vid reducerad linjeadressering reduceras antalet operationer som behövs för att driva kolumnerna i en dis- play kraftigt i jämförelse med det antal som behövs när en hel display adresseras som en helhet. Därför kräver reducerad linjeadressering mindre energi och mindre min- ne. Displayer som drivs i segment har emellertid ofta synliga diskontinuiteter vid gränserna mellan displayseg- att de transformerade bilddatana kvantiseras efter alstringen av menten. Diskontinuiteterna härrör från det faktum, kolumnvärdena. Därför kan inte den rms-spänning som matas till varje bildpunkt under helbildens varaktighet exakt återgå de ursprungliga bilddatana, även om dataförlusten 10 15 20 25 30 35 s1a 124, __2 .:. .:. I 00 0"' uno 000' ' y I D cl I inte är märkbar inom varje displaysegment eftersom ko- lumnspänningarna för bilddataraderna inom varje segment har alstrats med utnyttjande av en enda transformation.

Bildelementen vid gränserna för varje displaysegment drivs emellertid med kolumnspänningar som har alstrats i olika transformationer. Såsom ett resultat härav införs diskontinuiteter vid gränserna för displaysegementen och när den betraktas av det mänskliga ögat kan bilden inte flyta jämnt från det ena displaysegmentet till det andra.

Dessa diskontinuiteter kan på ett fördelaktigt sätt re- duceras genom att man utnyttjar ett förbättrat adresse- ringsförfarande, som beskrivs mera detaljerat nedan.

Fig 6 är ett elektriskt blockschema över en elektro- nisk anordning som mottar och visar bilddata på en LCD 600, vars rader är indelade i segment så att nämnda LCD 600 kan adresseras med tekniker för reducerad linjeadres- sering, för att därigenom reducera mängden tid, minne och energi som åtgår för beräkningen av kolumnspänningar. När den elektroniska anordningen är en radiokommunikations- anordning 605, såsom visas, inkluderas bilddatana som skall visas på nämnda LCD 600 i en radiofrekvent signal, som mottas och demoduleras av en mottagare 608 inuti ra- diokommunikationsanordningen 605. En avkodare 610, som är ansluten till mottagaren 608, avkodar den radiofrekventa signalen för återhämtning av bilddatana från denna på ett konventionellt sätt, och en styrenhet 615, som är anslu- ten till avkodaren 610, behandlar bilddatana vidare.

Till styrenheten 615 är tidanpassningskretsar 620 anslutna för upprättande av systemtidanpassning. Tidan- passningskretsarna 620 kan exempelvis innefatta en kris- tall sas ej).

(ROM) kveras av styrenheten 615. Ett direktminne (visas ej) och konventionella oscillatorkretsar (vi- Vidare lagrar ett minne, såsom ett läsminne 625 systemparametrar och systemsubrutiner som exe- (RAM) 630, också är anslutet till styrenheten 615, används för att SOIII lagra de inkommande bilddatana som en bilddatamatris och 10 15 20 25 30 35 -hå Jb 5181 . ' 4.3 för att temporärt lagra andra variabler, som härleds un- der radiokommunikationsanordningens 605 drift.

Företrädesvis innefattar radiokommunikationsanord- ningen 605 vidare en ortonormal matrisdatabas 635 för lagring av ett flertal ortonormala funktioner i form av en matris. De ortonormala funktionerna kan exempelvis va- DCT-funk- vars antal måste vara lika ra Walsh-funktioner, såsom har beskrivits ovan, tioner eller PRBS-funktioner, med eller större än antalet rader i varje segment i nämn- da LCD 600, mannen att när man använder Walsh-funktioner kan den re- som skall adresseras. Det framgår för fack- presentativa Walsh-funktionsmatrisen (visas ej) i själva verket innehålla ett större antal rader än nödvändigt, eftersom Walsh-funktionsmatriser är tillgängliga i kom- pletta uppsättningar, som bestäms av tvåpotenser.

I enlighet med den föredragna utföringsformen av fö- religgande uppfinning indelas nämnda LCD 600 i segment Till skillnad från LCD:er som adresseras med användning av konventionella som innefattar samma antal rader. tekniker för reducerad linjeadressering innefattar nämnda LCD 600 segment som överlappar varandra. Närmare bestämt innefattar varje segment i nämnda LCD 600 åtminstone en Ex- empelvis skulle ett första LCD-segment kunna innefatta rad 637 som även inkluderas i ett annat LCD-segment. rader ett till sextio av nämnda LCD 600, medan ett andra segment, som är beläget intill det första segmentet, skulle kunna innefatta rader sextio till etthundranitton.

I detta fall skulle rad sextio innefattas i såväl det första som det andra segmentet av nämnda LCD 600.

Radiokommunikationsanordningen 605 innefattar vidare transformationskretsar 640 för alstring av kolumnvärden för adressering av kolumner i nämnda LCD 600 i enlighet med den föredragna utföringsformen av föreliggande upp- finning. Transformationskretsarna 640, som är anslutna via styrenheten 615 till den ortonormala matrisdatabasen 635 transformerar deluppsättningar av bilddatana med ut- nyttjande av en uppsättning ortonormala funktioner, och 10 15 20 25 30 35 __s1s 124 14t"-i~,;: o av o!! FI. .. , . ,,go|1| 9 g v n! I .n-uu v n :tool 'n n o o alstrar därigenom kolumnvärden. Deluppsättningarna av bilddatana är företrädesvis rader i bilddatamatrisen, som motsvarar raderna i segmenten av nämnda LCD 600.

När nämnda LCD 600, såsom endast ett exempel, inde- las i första och andra segment, vilka vart och ett inne- fattar sextio rader transformeras de första sextio rader- na av bilddatamatrisen med utnyttjande av sextio ortonor- mala funktioner, som är lagrade i den ortonormala matris- databasen 635, och därigenom alstras en första uppsätt- ning transformerade bilddatavärden, dvs kolumnvärden. Den första uppsättningen transformerade bilddatavärden är en deluppsättning av det totala antalet kolumnvärden, vilka lagras i form av en "transformerad matris" 641 i nämnda RAM 630. hundranitton i bilddatamatrisen med utnyttjande av samma Därefter transformeras raderna sextio till ett- sextio ortonormala funktioner, och därigenom alstras en andra uppsättning transformerade bilddatavärden för lag- Det framgår att de sextio raderna och vilka som helst andra ring som värden i den transformerade matrisen 641. överlappande rader 637 på detta sätt kommer att transfor- meras två gånger: en gång under beräkningar som involve- rar raderna i bilddatamatrisen som motsvarar LCD-rader i det första segmentet, och en gång under beräkningar som involverar raderna i bilddatamatrisen som motsvarar LCD- -rader i det andra segmentet. Denna procedur följs till dess att hela bilddatamatrisen har transformerats med ut- nyttjande av de i den ortonormala matrisdatabasen 635 lagrade ortonormala funktionerna, vid vilken punkt samt- liga kolumnvärdena i den transformerade matrisen 641 har alstrats.

Transformationskretsarna 640 transformerar bilddata- na med utnyttjande av en algoritm, såsom en snabb Walsh- -transform, en modifiering av en snabb fouriertransform eller matrismultiplikation. När matrismultiplikation ut- nyttjas kan transformationen approximeras med följande ekvation: 10 15 20 25 30 35 18124__ -°1s'.'-~: :nu I!! .

III II' cv = oM*I, vari I representerar deluppsättningen av bilddatamatrisen som skall transformeras, OM representerar en matris som och CV representerar kolumnvärdena som alstras genom multiplika- formas ur uppsättningen ortonormala funktioner, tionen av bilddatana med de ortonormala funktionerna.

Värden för att driva raderna i nämnda LCD 600 alst- ras också ur de ortonormala funktionerna, av vilka några modifieras av styrenheten 615. Närmare bestämt halverar styrenheten 615 koefficienterna för de ortonormala funk- tioner som motsvarar överlappande rader 637 i nämnda LCD 600 och lagrar dessa uppsättningar av modifierade funk- tioner i nämnda RAM 630. När exempelvis nämnda LCD 600 innefattar första och andra segment, vilka vart och ett har sextio rader, utförs en första radberäkning i vilken koefficienterna för den sista ortonormala funktionen de- las med två eftersom den sista ortonormala funktionen, motsvarar den i det Den första modifierade uppsättningen av dvs den sextionde ortonormala funktionen, sextionde raden, dvs den överlappande raden 637, första segmentet. funktioner lagras som en första "segmentmatris" 642 i nämnda RAM 630. I en andra segmentradberäkning delas ko- efficienterna för den första ortonormala funktionen med två, varigenom en andra uppsättning modifierade funktio- ner alstras, vilken lagras som en andra segmentmatris 644 i nämnda RAM 630. Den första ortonormala funktionen modi- fieras eftersom den första ortonormala funktionen i det andra segmentet av nämnda LCD 600 motsvarar den överlap- pande raden 637, dvs den sextionde raden i nämnda LCD 600. håller en andra överlappande rad 637, Det skall noteras att om det andra segmentet inne- såsom när nämnda LCD 600 innefattar ett tredje segment, som är beläget in- till och överlappar det andra segmentet, kommer även en ortonormal funktion som motsvarar den andra överlappande raden 637 att modifieras före lagringen i den andra seg- mentmatrisen 644. Detta arbete fullföljs till dess att 10 15 20 25 30 35 "S18 124_ 'e s ' g I V , o 00010 Q 0 vi IIIOI Q 0 nu pulvvxi 9 Q I 00 V n 000 III IC I' O u segmentmatriserna som motsvarar vart och ett av LCD-seg- menten är beräknade och lagrade i nämnda RAM 630.

I enlighet med föreliggande uppfinning är till styr- enheten 615 vidare anslutna kolumndrivenheter 648 för drivning av kolumner i nämnda LCD 600 med kolumnspän- ningar, som förknippas med kolumnvärdena i raderna i den transformerade matrisen 641. Vidare driver raddrivenheter 650, 652, 654, som är anslutna till styrenheten 615 ra- derna i nämnda LCD 6OO med radspänningar som motsvarar kolumnerna i segmentmatriserna 642, 644. Företrädesvis 652, 654 för varje segment av nämnda LCD 600 som skall adresseras. används en uppsättning raddrivenheter 650, Det skall noteras att styrenheten 615, nämnda ROM 625, RAM 630, den ortonormala matrisdatabasen 635 och transformationskretsarna 640 kan implementeras i en di- såsom en DSP 65 OOO som till- I alternativa utföringsformer av gital signalprocessor 646, verkas av Motorola, Inc. föreliggande uppfinning kan emellertid de uppräknade ele- menten implementeras med diskreta komponenter. Kolumn- drivenheterna 648 kan implementeras med kolumndrivenheter av modell nr SEDl779DOA, som tillverkas av Seiko Epson 654 kan im- plementeras med raddrivenheter av modell nr SEDl704, som Corporation, och raddrivenheterna 650, 652, också tillverkas av Seiko Epson Corporation. Andra rad- och kolumndrivenheter som arbetar på samma sätt kan emel- lertid också användas. Kretsar, såsom kolumn- och rad- drivenheter, och tekniker för drivning av LCD:er beskrivs i den amerikanska patentansökningen med titeln "Method and Apparatus for Driving an Electronic Display", Herold, ombudets aktnummer PT00843U, den i denna ansökan och införlivas häri genom hänvisning. som är överlàten till sökan- I enlighet med föreliggande uppfinning drivs de överlappande raderna 637 i nämnda LCD 600, såsom kommer att beskrivas mer detaljerat nedan, både med spänningar som är avsedda för att driva ett första segment och spän- ningar som är avsedda för att driva ett andra segment, varvid spänningarna har ett värde som är endast hälften 10 15 20 25 30 1.24 9 , v .g :sn Û 518 " F: av sitt konventionella värde, dvs värdet som förknippas I stället för att slås till när det första segmentet adresseras och slås från med den ortonormala funktionen. när det andra segmentet adresseras, såsom sker i den kän- da tekniken, slås raderna vid segmentgränserna, som är de överlappande raderna 637, till under två gånger den kon- ventionella tiden med halva konventionella spänningen.

Detta adresseringsförfarande hjälper till att reducera I tillägg transformeras de ra- skarpa diskontinuiteter vid segmentens gränser. därtill, der i bilddatamatrisen som motsvarar de överlappande ra- såsom har beskrivits ovan, derna 637 i två olika transformationer under alstringen av kolumnvärdena, vilket ytterligare utjämnar bilden av bilddatana mellan de olika segmenten av nämnda LCD 600.

Omvänt kan man säga att i LCD:er som adresseras med an- vändande av konventionella förfaranden adresseras rader vid gränserna för LCD-segmenten separat, och de rader i bilddatamatrisen som motsvarar gränsrader transformeras i transformationer som inte är relaterade till varandra.

Detta har till följd att märkbara diskontinuiteter, som är mycket oönskade ur användarsynpunkt, uppträder vid gränserna för de olika LCD-segementen.

I fig 7 åskådliggörs matriser som förknippas med i adresseringen av en LCD 600' LCD 600' segment 705, använda spänningar. Denna visas, endast i àskådliggörande syften, med två 710 som har fyra rader var, även om det är underförstått att en LCD med vilken som helst storlek och innefattande vilket som helst antal segment kan adresse- ras med utnyttjande av adresseringsförfarandet enligt fö- religgande uppfinning. Segmenten 705, 710 överlappar va- randra, såsom visas, så att rad 4 delas. Raderna i det första segmentet 705 adresseras med spänningar som mot- svarar en första segmentmatris 642, som beräknas på det ovan angivna sättet, och raderna i det andra segmentet 710 adresseras med spänningar som motsvarar en andra seg- mentmatris 644. Samtidigt adresseras kolumnerna i nämnda LCD 600' med spänningar som motsvarar en transformerad 10 15 20 25 30 35 518 y 0 ggøunut i ,ob IQIO' OI O 0 I v . I I 7 r matris 641, vilkas värden har beräknats i en transforma- tion av bilddatana med hjälp av de ortonormala funktio- nerna som är lagrade i den ortonormala matrisdatabasen 635, såsom har beskrivits ovan. Adresseringen av nämnda LCD 600' kan förstås bättre under hänvisning till fig 8-11 tillsammans med fig 7.

Fig 8-11 är flödesscheman som visar det arbete som utförs av styrenheten 615 (fig 6) i enlighet med den fö- redragna utföringsformen av föreliggande uppfinning. Så- som visas i fig 8 mottar styrenheten 615, i steg 805, bilddata från avkodaren 610. Bilddatana lagras därefter, i steg 810, i RAM:et 630 som en bilddatamatris. Därefter utför styrenheten 615, i steg 850, 820 kolumn- och rad- Värdessubrutiner innan den, i steg 825, utför en adresse- ringssubrutin under vilken nämnda LCD 600' adresseras.

Såsom visas i fig 9 mottar styrenheten, efter att den har lagrat bilddatana, den ortonormala matrisen, som innefattar de ortonormala funktionerna, från den ortonor- (fig 6), i steg 835, bilddatamatrisen från mala matrisdatabasen 635 i steg 830. Vidare mot- tar styrenheten 615, RAM:et 630. Den ortonormala matrisen och raderna 1-4 i bilddatamatrisen matas därefter, i steg 840, till trans- formationskretsarna 640 för att transformeras av dessa för att alstra kolumnvärden på det ovan beskrivna sättet.

I steg 845, 850 mottas kolumnvärdena, dvs de transforme- rade bilddatavärdena, av styrenheten 615 och lagras som (fig 7) i Styrenheten 615 förser vidare transforma- rader 1-4a i den transformerade matrisen 641 RAM:et 630. tionskretsarna 640 med den ortonormala matrisen och rader 4-7 i bilddatamatrisen i steg 855. De transformerade bilddatavärdena, som mottas av styrenheten 615 i steg 860, i steg 865, transformerade matrisen 641 i RAM:et 630. lagras därefter, som rader 4b-7 i den Radvärdessubrutinen som visas i fig 10 utförs däref- ter av styrenheten 615. Efter återhämtning av den orto- normala matrisen från databasen 635, i steg 870 dividerar i steg 875; styrenheten 615, koefficienterna i den sista 10 15 20 25 30 35 ortonormala funktionen med två för att alstra en uppsätt- ning modifierade funktioner, som lagras, i steg 880, i RAM:et 630 som en första segmentmatris 642 (fig 7). I en separat beräkning dividerar styrenheten 615, i steg 885, koefficienterna i den första ortonormala funktionen med två för att alstra en annan uppsättning modifierade funk- tioner. Denna andra uppsättning lagras, i steg 890, som en andra segmentmatris 644.

När den transformerade matrisen 641 och den första och den andra segmentmatrisen 642, 644 har beräknats kan nämnda LCD 600' en första tidsperiod, tl, adressereras, såsom visas i fig 11. Under som är en åttondel av helbil- i steg 900, den första kolumnen i den första segmentmatrisen 642 (fig 7) till raddrivenheterna 650 (fig 6). driver raderna 1-4 i nämnda LCD 600' med spänningar som dens varaktighet, matar styrenheten 615, Raddrivenheterna 650 motsvarar den första kolumnen i den första segmentmatri- sen 642 rade matrisen 641 till kolumndrivenheterna 648, som dri- (fig 7). Samtidigt matas rad 1 i den transforme- ver kolumnerna i nämnda LCD 600' med kolumnspänningar som inkluderar värdena i den första raden i den transformera- de matrisen 641. Därefter, under tidsperiod t2, matas den första kolumnen i den andra segmentmatrisen 644, i steg 905, till raddrivenheterna 652, som driver raderna 4-7 i nämnda LCD 600' med spänningar som motsvarar värdena i den första kolumnen i den andra segmentmatrisen 644. Sam- tidigt matas kolumndrivenheterna 648 med raden 4b i den transformerade matrisen 641. Under denna tid är raddriv- enheterna 650 frånslagna, dvs raddrivenheterna 650 matas med värden som är lika med noll volt. Det skall påpekas att även om det inte anges specifikt i den följande be- skrivningen så slås varje uppsättning raddrivenheter 650, 652 från efter den tidsperiod under vilken de används.

Under tidsperiod t3 matar styrenheten 615, i steg 910, raddrivenheterna 650 med den andra kolumnen i den första segmentmatrisen 642 och matar kolumndrivenheterna 648 med rad 2 i den transformerade matrisen 641. Däref- 10 15 20 25 30 35 518 124 . o n :209 :En v f. °:' : ; ter, under tidsperiod t4, mottar raddrivenheterna 652 den andra kolumnen i den andra segmentmatrisen 644 och ko- lumndrivenheterna 658 mottar rad 5 i den transformerade matrisen 641. Detta arbete fortsätter genom steg 920, 925, 930 och 935 till dess att samtliga tidsperioder tl-t8 har passerat, under vilka raderna i nämnda LCD 600' adresseras med samtliga kolumner i den första och i den andra segmentmatrisen 642, 644 och kolumnerna i nämnda LCD 600' adressereras med alla raderna i den transforme- rade matrisen 641, såsom visas i fig 7.

Genom att man utnyttjar adresseringsförfarandet som har beskrivits ovan reduceras diskontinuiteter mellan de två segmenten 705 och 710. Denna utjämningseffekt uppkom- mer eftersom raderna som överlappar varandra i de båda segmenten 705, 710 adressereras under två gånger så lång tid som konventionellt med endast halva den konventionel- la spänningen, och tack vare att raderna i bilddatamatri- sen som motsvarar de överlappande raderna i nämnda LCD 600' har transformerats i två olika transformationer, varigenom en skarp övergång mellan kolumnvärden undviks.

I exemplet ovan har raden 4 i bilddatamatrisen, vilken motsvarar den överlappande LCD-raden, transformerats i två olika transformationer för att åstadkomma två rader i den transformerade matrisen 641. Detta resulterar i en display som har mycket mindre abrubt diskontinuitet mel- lan segment än en LCD som adressereras med användning av konventionella tekniker för reducerad linjeadressering.

Såsom har nämnts ovan visas LCD 600' med endast två segment 705, 710 (fig 7) för att förenkla beskrivningen av adresseringsförfarandet enligt föreliggande uppfin- ning. Det är emellertid underförstått att en LCD som har vilket som helst antal segment kan adressereras med an- vändning av det ovan beskrivna adresseringsförfarandet, såsom visas i fig 12 och 13. Fig 13 visar segmentmatriser 950, 951, 952, 953 som är beräknade ur en uppsättning av fyra ortogonala funktioner och som används för att driva rader i en LCD 945 som har z kolumner och y rader indela- 10 15 20 25 30 35 de i x segement, varvid varje segment innefattar fyra av de y raderna. Den fjärde raden i en första segmentmatris 950, som exempelvis driver ett första segment 955 i nämn- da LCD 945, har tidigare beräknats genom division av ko- efficienterna i den fjärde ortonormala funktionen med två. Den andra segmentmatrisen 951, som driver det andra segmentet 958 i nämnda LCD 945, innefattar en första rad som har beräknats tidigare genom division av koefficien- terna i den första ortonormala funktionen med två. Vidare har koefficienterna i den fjärde ortonormala funktionen dividerats med två för att alstra den fjärde raden i den andra segmentmatrisen 951. De första och fjärde raderna i den tredje segmentmatrisen 952 har beräknats på samma sätt, dvs genom division av koefficienterna i de första och fjärde ortonormala funktionerna med två. Det skall noteras att i den sista segmentmatrisen 953 endast den första raden, som driver det sista segmentet 960 i nämnda LCD 945 och som motsvarar den överlappande raden (y-3) är alstrad genom division av koefficienterna i en ortonormal funktion med två. Spänningar som förknippas med kolumner- 953 är distribuerade i tiden, såsom har beskrivits ovan under na i var och en av segmentmatriserna 950, 951, 952, hänvisning till fig 7 och ll.

Fig 13 visar den transformmatris 962 som förknippas med spänningar för drivning av de z kolumnerna i nämnda LCD 945. Transformmatrisen 962 innefattar företrädesvis en enda rad av värden för varje rad i bilddatamatrisen som förknippas med en icke-överlappande rad i nämnda LCD 945. För varje rad i bilddatamatrisen som förknippas med en överlappande rad i nämnda LCD 945 innefattar vidare transformmatrisen 962 två rader, vilka har alstrats i olika transformationer. Spänningar som förknippas med ra- derna i transformmatrisen 962 matas till kolumnerna i nämnda LCD 945 i de olika tidsperioder som visas i fig 13. Även om föregående exempel har beskrivit LCD:er som innefattar segment med endast en överlappande rad inser 10 15 20 25 30 35 _5_18 124 _ V 23.5 'IIWÉU å? .:. .:. : = man att adresseringsförfarandet enligt föreliggande upp- finning kan expanderas till adressering av LCD:er som har segment med fler än en enda överlappande rad och därige- nom ytterligare utjämnar diskontinuiteterna vid segmen- tens gränser. Fig 14 visar en LCD 970 som har två segment 972, 974, som delar två överlappande rader. En första segmentmatris 976 för adressering av det första segmentet 972 innefattar fyra rader, av vilka två alstras genom mo- difiering av ortonormala funktioner. Närmare bestämt mot- svarar den första och den andra raden i den första seg- mentmatrisen 976 de första två ortonormala funktionerna i en uppsättning om fyra ortonormala funktioner. Den tredje raden i den första segmentmatrisen 976 bildas företrädes- vis genom division av koefficienterna i den tredje orto- normala funktionen med två, och den fjärde raden bildas genom division av koefficienterna i den fjärde ortonorma- la funktionen med två. Den andra segmentmatrisen 978 in- nefattar också fyra rader. Emellertid alstras de första två raderna i stället för de sista två raderna genom mo- difiering av ortonormala funktioner. De första raderna i den andra segmentmatrisen bildas genom division av koef- ficienterna i den första ortonormala funktionen med två, och den andra raden bildas genom division av koefficien- terna i den andra ortonormala funktionen med två.

Liksom matriserna i exemplen ovan innefattar trans- formmatrisen 980 för adressering av kolumnerna i nämnda LCD 970 en enda rad för var och en av raderna i bildda- tamatrisen som motsvarar en icke-överlappande rad i nämn- da LCD 970. Två rader är inkluderade i transformmatrisen 980 för var och en av raderna i bilddatamatrisen som mot- svarar en överlappande rad i nämnda LCD 970. Därför inne- fattar transformmatrisen 980 två rader, dvs rader 3a och 3b, som har alstrats genom transformering av den tredje raden i bilddatamatrisen i två olika transformationer och två rader, dvs rader 4a och 4b, som har alstrats genom transformering av den fjärde raden i bilddatamatrisen i två olika transformationer. 10 15 20 25 30 35 _51__8 124 ° 232 I CO I III I Det inses av fackmannen på området att adresserings- förfarandet enligt föreliggande uppfinning enkelt kan an- passas för användning med andra LCD:er som kombinerar ka- rakteristikerna hos de ovan beskrivna LCD:erna. T ex kan det förbättrade adresseringsförfarandet användas för ad- ressering av LCD:er som har både ett stort antal segment och ett stort antal överlappande rader mellan intill va- randra belägna segment.

Sammanfattningsvis utnyttjas det ovan beskrivna ad- resseringsförfarandet för att driva LCD:er som har delats in i ett flertal segment, som vart och ett har samma an- tal rader. På detta sätt kan antalet operationer som er- fordras för beräkning av kolumnspänningar för drivning av kolumnerna i denna LCD reduceras betydligt i jämförelse med konventionella förfaranden för aktiv adressering. Det minskade antalet beräkningar medför mindre energiförbruk- ning, kortare tid och mindre minnesutrymme. I enlighet med föreliggande uppfinning överlappar dessutom LCD-seg- menten varandra, dvs intill varandra belägna segment de- lar rader av nämnda LCD. Radspänningarna för adressering av överlappande rader i nämnda LCD beräknas följaktligen genom halvering av koefficienterna i de konventionella, ortonormala funktionerna som används vid aktiv adresse- ring, och de överlappande raderna drivs under två gånger den konventionella tidslängden. Dessutom alstras kolumn- spänningarna för drivning av kolumner i nämnda LCD genom transformering, i två olika transformationer, av rader av mottagna bilddata som motsvarar överlappande LCD-rader.

På detta sätt kan diskontinuiteter som typiskt sett blir resultatet av konventionella förfaranden för reducerad linjeadressering att reduceras utan att man offrar den reducerade energiförbrukning som är resultatet av adres- sering av LCD:er i segment. Dessa diskontinuiteter kan även reduceras ytterligare, varigenom en bild som visas utjämnas, genom ökning av antalet överlappande rader i segment av en LCD. 518124 0 000000 .z 0 000 0000 E I E 0000 Det framstår nu klart att det är åstadkommet ett förfarande och en anordning för reducering av diskonti~ nuiteter vid gränserna för en aktivt adresserad display som är indelad i segment för att reducera antalet nöd- vändiga adresseringsberäkningar.

Claims (11)

10 l5 20 25 30 . . n Q nu a u (51 e, 124. 25 Patentkrav

1. l. Elektronisk anordning (605) för presentation av data, inne- fattande en display (600) som har åtminstone första och andra segment (705, 710) innefattande första respektive andra fler- tal rader, ett första drivorgan, som är anslutet till display- en (600) för drivning, ett andra drivorgan, som är anslutet till displayen (600), för drivning, kännetecknad av: varvid åtminstone en överlappande rad (637) är inkluderad i både det första och det andra segmentet (705, 710); nämnda första drivorgan under en första uppsättning tids- perioder, av nämnda första flertal rader med en första upp- sättning ortonormala funktioner, som innefattar en första, ät- minstone en modifierad ortonormal funktion för drivning av den överlappande raden (637); och nämnda andra drivorgan under en andra uppsättning tidspe- rioder, av nämnda flertal rader med en andra uppsättning ort- onormala funktioner, som innefattar en andra, åtminstone en modifierad ortonormal funktion för drivning av den överlappan- de raden (637).

2. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 1, känneteck- nad av ett minne (635) för lagring av den första och den andra uppsättningen ortonormala funktioner.

3. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 1, känneteck- nad av att den första modifierade ortonormala funktionen alst- ras genom halvering av koefficienter i åtminstone en av de ortonormala funktionerna i den första uppsättningen av ort- onormala funktioner, och att den andra modifierade ortonormala funktionen alstras genom halvering av koefficienter i åtmin- stone en av de ortonormala funktionerna i den andra uppsätt- ningen ortonormala funktioner. 10 15 20 25 30 .m 124- 26

4. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 3, känneteck- nad av att det första drivorganet innefattar ett dividerande organ (615) för halvering av koefficienter i nämnda ortonorma- la funktion i den första uppsättningen ortonormala funktioner för alstring av den första modifierade ortonormala funktionen, och raddrivenheter (650-654) för drivning av nämnda första flertal rader med en uppsättning spänningar som förknippas med den första uppsättningen ortonormala funktioner, varvid den överlappande raden drivs med en deluppsättning spänningar som är inkluderade i nämnda uppsättning spänningar och varvid nämnda deluppsättning spänningar är förknippad med den första modifierade ortonormala funktionen.

5. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 3, känneteck- nad av att det andra drivorganet innefattar ett dividerande organ (615) för halvering av koefficienter i den ortonormala funktionen i den andra uppsättningen ortonormala funktioner för alstring av den andra modifierade ortonormala funktionen, och raddrivenheter (650-654) för drivning av nämnda andra flertal rader med en uppsättning spänningar som är förknippade med den andra uppsättningen ortonormala funktioner, varvid den överlappande raden (637) drivs med en deluppsättning spänning- ar, som är inkluderad i nämnda uppsättning spänningar, och varvid nämnda deluppsättning spänningar är förknippad med den andra modifierade ortonormala funktionen.

6. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 1, känneteck- nad av en mottagare (608) för mottagning av bilddata, transformeringskretsar (640), som är anslutna till motta- garen (608) för transformering av en första deluppsättning av bilddata med utnyttjande av den första uppsättningen ortonor- mala funktioner, innefattande den första modifierade ortonor- lO 15 20 25 30 .51 8. 124 - 27 mala funktionen, för att därigenom alstra en första uppsätt- ning kolumnspänningar, och för transformering av en andra del- uppsättning av bilddata med utnyttjande av den andra uppsätt- ningen ortonormala funktioner, innefattande den andra modifie- rade ortonormala funktionen, för att därigenom alstra en andra uppsättning kolumnspänningar, och kolumndrivenheter (648), som är anslutna till transfor- meringskretsarna (640) för drivning av kolumner i displayen (600) med den första uppsättningen kolumnspänningar under den första uppsättningen tidsperioder och för drivning av kolum- nerna i displayen (600) med den andra uppsättningen kolumn- spänningar under den andra uppsättningen tidsperioder.

7. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 6, känneteck- nad av att den elektroniska anordningen (605) är en radiokom- munikationsanordning, att mottagaren (608) mottar en radiofrekvent signal som innefattar bilddata, och att den elektroniska anordningen (605) vidare innefattar en avkodare (610), som är ansluten till mottagaren (608) för àterhämtning av bilddata ur den radiofrekventa signalen.

8. Elektronisk anordning (605) innefattande en display (600) för presentation av data, varvid displayen (600) har àtminsto- ne första och andra displaysegment (705, 710), som innefattar första respektive andra flertal rader, kännetecknad av: ett lagringsorgan (635) för lagring av ortonormala funk- tioner, ett dividerande organ (615), som är anslutet till lag- ringsorganet (635), för halvering av koefficienter i en för- sta, àtminstone en ortonormal funktion, för att därigenom alstra en första uppsättning modifierade ortonormala funktio- ner, och för halvering av koefficienter i en andra, àtminstone lO 15 20 25 30 . 5, 8 m :ß 28 . n nun-on ~ en ortonormal funktion, för att därigenom alstra en andra upp- sättning modifierade ortonormala funktioner, ett radspänningsalstrande organ, som är anslutet till det dividerande organet (615) för alstring av en första uppsätt- ning radspänningar ur den första uppsättningen modifierande ortonormala funktioner, varvid en första deluppsättning rad- spänningar, som är inkluderade i den första uppsättningen rad- spänningar, alstras fràn nämnda första, ätminstone en ortonor- mal funktion, och för alstring av en andra uppsättning rad- spänningar fràn den andra uppsättningen modifierade ortonorma- la funktioner, varvid en andra deluppsättning radspänningar, som är inkluderade i den andra uppsättningen radspänningar, alstras fràn nämnda andra, ätminstone en ortonormal funktion, ett första raddrivorgan, som är anslutet till det rad- spänningsalstrande organet för matning av den första uppsätt- ningen radspänningar till nämnda första flertal rader, som är inkluderade i det första displaysegmentet (705), under en för- sta uppsättning tidsperioder, varvid den första deluppsätt- ningen radspänningar matas till ätminstone en överlappande rad (637), som är inkluderad i både nämnda första och nämnda andra flertal rader, och ett andra raddrivorgan, som är anslutet till det radspän- ningsalstrande organet, för matning av den andra uppsättningen radspänningar till nämnda andra flertal rader, som är inklude- rade i det andra displaysegmentet (710), under en andra upp- sättning tidsperioder, varvid den andra deluppsättningen rad- spänningar matas till den överlappande raden (637) som är in- kluderad i bàde nämnda första och nämnda andra flertal rader.

9. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 8, känneteck- nad av att lagringsorganet (635) innefattar ett minne och att det dividerande organet (615) innefattar en styrenhet. 10 l5 , 5-|8 \1:24; š:ÉTš=Å{}iä'ÄÉnÉ'á}.¿ 29

10. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 8, känne- tecknad av att det radspänningsalstrande organet och det för- sta och det andra raddrivorganet är inkluderade i raddrivenhe- ter (650-654).

11. ll. Elektronisk anordning (605) enligt patentkrav 8, känne- tecknad av att den elektroniska anordningen (605) är en radiokommu- nikationsanordning, som vidare innefattar en mottagare (608) för mottagning av en radiofrekvent signal som innefattar bild- data, och att den elektroniska anordningen (605) vidare innefattar en avkodare (610), som är ansluten till mottagaren (608), för àterhàmtning av bilddata fràn den radiofrekventa signalen.