SE517657C2 - Basstation för ett mobiltelekommunikationssystem - Google Patents

Description

| a n . ua 517 657 u. nu: 2 anländer till sina destinationer inom korrekta tidsluckor utan någon överlappning.

Genom övervakning initiala accessöverföringar och genom fortsatt övervakning av överföringar från den mobila stationen, så kan basstationen bestämma separations- avståndet och sänder ett 6 bitars tidstyrningsframflyttningstal (TA) till den mobila stationen, vilket representerar det antal bitar varmed den mobila stationen måste flytta fram sina ramöverföringar för beaktande av gångtidsfördröjningen till bassta- tionen. GSM-specifikationen lägger en 6 bitars gräns på storleken för TA, vilket begränsar det avstånd som en mobil station kan gå från en basstation och därför begränsar storleken på en cell som en basstation kan täcka. Även om denna be- gränsning medför ringa svårigheter inom tätbefolkade områden där ett relativt stort antal basstationer är tillgängliga för att fullända ett cellulärt nätverk, så skulle det inom sparsamt befolkade områden vara önskvärt att kunna utvidga en basstations täckning utöver de gränser som införs med GSM:s TA-restriktion.

Ett sätt att utvidga celltäckningen skulle vara att utöka storleken på TA med 1 bit, så att den kunde representera sju bitsiffror i stället för sex. Detta skulle emellertid kräva avsevärda ändringar i basstationen och för alla mobila sta- tioner som önskar draga fördel av den utvidgade cellradien. Reglering av samtliga mobila stationer är opraktiskt och det anses inte heller välbetärilct att avvika mer väsentligt från GSM-specifikationen.

En annan metod innebär användning av enbart var annan tidslucka i en TDMA-ram för att medge att överföringar skall kunna mottagas i eller överlappa en efterföljande tidslucka när en mobil station rör sig utanför set normala cellområ- det. Detta resulterar emellertid i ett avsevärt kapacitetslöseri i det att basstationens kapacitet reduceras till hälften. Basstationen behöver även vara relativt flexibel, så att den kan mottaga överföringar inom en bred variation av fördröjningar. l enlighet med den föreliggande uppfmningen är en basstation anord- nad för ett mobiltelekommunikationssystem, vilken är anordnad att kommunicera med systemets mobila stationer som ligger inom ett cellområde, vilket cellområde 517 657 n u o c n . u - ø | oo 3 är uppdelat i ett inre område där avstånden till basstationen ligger inom ett första förutbestämt avsnitt och ett yttre område där avstånden ligger inom ett andra förut- bestämt avsnitt, varvid basstationen innefattar: - en första sändar/mottagare som opererar med en första bärfrekvens och är anpas- sad för kommunikation med mobila stationer inom det inre ornrådet samt - en andra sändar/mottagare som opererar med en andra bärfrekvens anpassad för kommunikation med mobila stationer inom det yttre området.

Den föreliggande uppfinningen avser vidare ett förfarande för mobil- telekommunikation omfattande: - att en basstation anordnas, vilken har en första sändar/mottagare som opererar med en första bärfrekvens och en andra sändar/mottagare som opererar med en andra bärfrekvens, varvid basstationen är anpassad för att kommunicera med mo- bila stationer i ett mobilkommunikationssystem som ligger inom ett cellområde, - att cellområdet uppdelas i ett inre område, där avstånden till basstationen ligger inom ett första förutbestämt område, och i ett yttre område där avstånden ligger inom ett andra förutbeståmt område samt - att kommunikationema med de mobila stationema inom det inre området tilldelas den första sändar/mottagaren och kommunikationema med mobila stationer inom det yttre området tilldelas den andra sändar/mottagaren.

Den föreliggande uppfmningen avser även en basstation för ett mobil- telekommunikationssystem, vilken innefattar ett flertal sändar/mottagare som ope- rerar med respektive bärfrekvenser och som användes för att kommunicera med mobila stationer i systemet inom ett cellområde, kännetecknad av att varje sändar/ mottagare är tilldelad sin kommunikationszon för att kommunicera med mobila sta- tioner inom denna zon, och varje kommunikationszon täcker distanser till bassta- tionen inom sitt förutbestämda område.

Den föreliggande uppfinningen avser även ett utvidgat cellsystem för ett mobiltelekommunikationssystem, vilket cellsystem innefattar åtminstone första och andra sändar/mottagare som opererar med respektive bärfiekvenser och som »vann 1 7 6 5 7 ;::= . f; 211: . f; a u u o u Q ø Q o ø en 4 användes för att kommunicera med mobila stationer i telekommuniktionssystemet inom en kommunikationszon, kännetecknad av att kommunikationszonen innefattar ett cellorriråde samt ett utvidgat cellorriråde, och att varje sändar/mottagare är till- delad sitt respektive cellområde for kommunikation med mobila stationer inom denna zon, varvid cellområdet täcker distanser till den första sändar/mottagaren inom ett första forutbetämt område och det utvidgade cellområdet täcker distanser till den andra sändar/mottagaren inom ett andra törutbestämt område.

F öredragna utforingsforrner av den föreliggande uppfinningen kommer att beskrivas nedan enbart som exempel och under hänvisning till bifogade ritning- ar, där fig. l visar ett schema for en basstation och en mobil station i GSM-systemet, fig. 2 visar ett schema for GSM-systemets fysiska ramstruktur, fig. 3 visar ett schema för GSM-systemets skurar, fig. 4 visar ett schema som illustrerar avbildningen av en flerramig styrkanal vid tidsluckan O, fig. 5 visar ett schema som illustrerar avbildningen av en slurnpaccesskanal vid tidsluckan O, fig. 6 visar ett schema som illustrerar avbildningen av nedlänken SDCCH och SACCH vid tidsluckan 1, fig. 7 visar ett schema som illustrerar avbildningen av upplänken SDCCH och SACCH vid tidsluckan 1, fig. 8 visar ett schema som illustrerar avbildningen av en trafikkanal vid tidsluckan 2, fig. 9 visar ett schema som illustrerar tidsaltemering mellan upplänksrarnar och nedlänksramar, fig. 10 visar ett schema som illustrerar mätningen av signalstyrkan hos basstatio- nens BCCH-bärsignaler, fig. ll visar ett blockschema för en mobil station, fig. 12 visar ett blockschema för en basstation och 517 657 fig. 13 visar ett schema som illustrerar utvidgad celltäckning för en basstation.

Kommunikation mellan en basstation 2 och en mobil station 4 i GSM- systemet inbegriper överföring av TDMA-ramar 6, som var och en är uppdelad i åtta 577 us tidsluckor 8, vilka betecknas som fysiska kanaler. Ramarna 6 överförs som en bärfiekvensgrupp och överíöringen från den mobila stationen 4 till bassta- tionen 2 betecknas som upplänken och överföringen fiån basstationen 2 till den mobila stationen 4 betecknas som nedlänken. Inforrnation som sändes under tids- luckan 8 kallas en skur. Olika logiska kanaler avbildas på de fysiska kanalerna, varav det förekommer två huvudtyper: en trafikkanal och en styrkanal. En multira- mig trafikkanal 10 omfattar, såsom visas i fig. 2, 26 TDMA-ramar 6 och en multi- ramig styrkanal 12 omfattar 51 TDMA-ramar 6. Multiramama 10 och 12 kan se- dan ombildas till superramar 14, vilka omfattar 1326 TDMA-ramar 6. Super-ramar- na kan i sin tur kombineras till att bilda en hyperram 16, som innefattar 2048 su- perramar.

De logiska kanalerna kan användas för kommunikation på en punkt! punktbasis, dvs från basstationen 2 till en mobil station 4, såsom trafikkanalema (TCH) eller på en punk/multipunktbasis, dvs från en basstation 2 till flera mobila stationer 4. Styrkanalema användes för att bära signalerings- och sykroniserings- data och är uppdelade i tre typer: sändande, allmänna och tilldelande styrkanaler.

Dessa kanaler är vidare uppdelade på följande sätt: Sändande kanaler: ° Frekvenskorrigeringskanal (FCCH): Denna kanal bär information för frekvens- korrigering av en MS. Kanalen är till för nedlänken och punkt/punktmultilänk.

° Synkroniseringskanal (SCH): Denna kanal bär information för ramsynkronisering (TDMA-rarnnurnrner) för en MS och identifieringen av en BS medelst en bas- stationsidentifieringskod (BSIC). Kanalen är till för nedlänken och punkt/punkt- multipunkt.

° Sändningsstyrkanal (BCCH): Denna kanal utsänder allmän information på en per vara: ø A ø a nu 517 657 6 BS-basis, dvs cellspecifik information. Kanalen är till for nedlänken och punkt/ multipunkt.

Allmänna styrkanaler (CCCH).

° Personsökningskanal (PCH): Denna kanal användes för att ange eller söka en MS. Kanalen är till for nedlänken och punkt/punkt.

° Slumpaccesskanal (RACH): Denna kanal användes av en MS för att begära till- delning av en SDCCH antingen som ett söksvar eller för access till systemet for anropsangivelse/registrering. Kanalen är till for upplänken och punkt/punkt.

° Accessmedgivandekanal (AGCH): Denna kanal användes för att tilldela en SDCCH eller direkt en TCH till en MS. Kanalen tilldelar även ett initialt tids- försprång TA. Kanalen är till fór nedlänken och punkt/punkt.

Tilldelande styrkanaler (DCCH). I ° Fristående tilldelningsstyrkanal (SDCCH) användes för systemsignalering under en samtalsuppkoppling före det att tilldelning av en TCH sker. Exempelvis sker registrering och autenticering på kanalen. Kanalen är till för upp/nedlänken och punkt/punkt.

° Långsam associerad styrkanal (SACCH) är samordnad med en TCH eller en SDCCH. Det är en kontinuerlig datakanal som bär kontinuerlig information så- som mätrapporter från den mobila stationen av mottagen signalstyrka för den föreliggande och närbelägen cell. Detta är en nödvändighet för den mobilassiste- rade överräckningsfunktionen som diskuteras nedan. Kanalen användes även for effektreglering för MS samt fór att tilldela en tidsfórsprångs-TA för tidsinrikt- ning. Kanalen är till for upp/nedlänken och punkt/punkt.

° Snabb associerad styrkanal (FACCH) är samordnad med en TCH. FACCH arbe- tar i en tjuvmod. Detta innebär att om det plötsligt under en samtalsöverfóring är nödvändigt att utbyta signaleringsinformation med systemet med en hastighet som är mycket högre än vad SACCH kan hantera, så stjäls 20 ms tal- (data-) skurar för signaleringsändamål. Detta är fallet vid överräckning. Avbrottet kom- ansv! 517 657 7 mer inte att höras av abonnenten emedan en talavkodare i stället ersätter det sak- nade 20 ms-talet med en interpolerad sekvens.

Det föreligger fem skurtyper 20 - 28 som användes inom GSM, vilka var och en omfattar 156,25 bitar överförda inom 577 us, såsom visas ifig. 3. Sku- rarna innefattar en data som innehåller del- och en skyddsperiod 21. Skyddsperio- den 21 användes for att medge tidsvariation för ankomsten av en skur utan att när- liggande skurar, som mottagits den ena efter den andra, har sina datainnehållande delar överlappande varandra. Ett adaptivt tidinriktningssystem, som beskrivs nedan, som använder tidstyrningsfórsprång TA användes även av den mobila stationen 4 för alla skurar utom de initiala accesskurama, for att variera skurarnas överförings- tid, så att de anländer till basstationen 2 vid den erforderliga tiden utan någon ska- dande överlappning.

En normal skur 20 användes for att bära information på trafikkanalema TCH och samtliga styrkanaler utom på RACH, SCH och FCCH. Den normala sku- ren 20 innefattar tre startbitar, 116 krypterade databitar, 8,25 bitar i skyddsperioden 21 vid slutet av skuren samt en 26 bitars träningssekvens som användes för RF- kanalutjämning såsom diskuteras nedan.

En fiekvenskorrigeringsskur 22 har samma skyddsperiod samt start- och stoppbitar som en normal skur 20, men de återstående 142 bitarna innefattar en fixerad serie kända bitar. Skuren 22 användes fór fiekvenssynkronisering av den mobila stationen 4. Repeteringar av frekvenskorrigeringsskuren 22 bildar frekvens- korrigeringskanalen FCCH.

En synkroniseringsskur 24 användes fór tidsynkronisering av den mo- bila stationen 4. Synkroniseringsskuren 24 är den samma som den normala skuren med undantag fór att den innefattar en utvidgad träningssekvens om 64 bitar och en reducerad grupp krypterade databitar. Repeteringar av synkroniseringssku- ren 24 bildar synkroniseringskanalen SCH.

En blindskur 26 har samma format som en normal skur 20 med undan- tag för att den inte bär någon data samt innefattar en känd grupp blandade bitar i annan a n o . .o 517 657 . u o a ø a . n . | Q nu 8 stället for den krypterade datan. En blindskur 26 användes i stället för en normal skur 20 när någon data inte erfordras.

En acccsskur 28 användes av den mobila stationen 4 för att få access till GSM-systemet. Skuren 28 innefattar en utvidgad startsekvens, en synkronise- ringssekvens, 36 bitar krypterad data, tre stoppbitar samt en utvidgad skyddsperiod 21 om 68,25 bitar. Den längre skyddspoerioden säkerställer den första skuröverfó- ringen från en mobil station 4, som inte känner till tidsförsprånget TA vid den tör- sta accessen, eller efter överföring till en ny basstation 2. Repeteringar av access- skuren 28 bildar slumpaccesskanalen RACH.

De logiska kanalerna är, såsom diskuterats tidigare, avbildade på de fysiska kanalerna. De flesta av styrkanalema är avbildade på tidsluckan 0 fór ned- länken såsom visas i fig. 4, som illustrerar hur varje kanal i en multiramstyrkanal 12 är avbildad på tidsluckan O för en sekvens med TDMA-ramar 6, där F är FCCH: Här synkroniserar den mobila stationen sin frekvens.

S är SCH: Den mobila stationen läser TDMA-ramsnurnret och BSIC.

B är BCCH: Den mobila stationen läser den allmänna informationen om denna cell.

C är CCCH: En mobil station kan sökas eller tilldelas en SDCCH.

I är IDLE: En vilande ram där inte något sändes.

F ig. 5 visar hur slumpaccesskanalen RACH i upplänken avbildas på tidsluckan 0. SDCCH och SACCH kan avbildas på tidsluckan l i TDMA-ramen 6 såsom visas i fig. 6 för nedlänken och i fig. 7 för upplänken, där Dx-kanalema bil- dar SDCCH och Ax-kanalerna bildar SACCH på följande sätt: Dx (SDCCH): Här utbyter en “mobil x", som uppkopplar ett samtal eller utför en uppdatering, systemparametrar med GSM-nätverket. Dx användes enbart for "mobil x" under samtalsuppkopplingen och är till- gänglig fór en arman MS enbart efter det att "mobil x" har övergått till en TCH för att starta samtalet eller blivit frigiven efter registrering. un-nn n: :n « - 4 . . . .. . . . . ø u oo 517 657 n a : u u . æ a a o nu 9 AX (SACCH): Även styrsignalering utbytes under uppkopplingsfasen för överföringen (en överräckning kan bli erforderlig) och detta utförs med användning av denna kanal för "mobil x".

De återstående sex tidsluckoma. tidsluckoma 2 - 7, är tillgängliga för användning som trafikkanaler. Sju tidsluckor. TSl - TS7, kan göras tillgängliga för användning som trafikkanaler genom användning av en kombinerad styrkanalop- tion, där även SDCCH och SACCH avbildas på TS 0. Avbildningen av en trafik- kanalmultiram 10 på TDMA-ramens 6 tidslucka 2 visas i fig. 8, där T är TCH: Innehåller kodat tal eller data för ett samtal.

A är SACCH: Styrsignalering.

I är IDLE: En vilande ram där inte något sändes.

Den enda skillnaden mellan trafikkanaler på upplänken i motsats till nedlänken är det faktum att upplänkkanalerna är fördröjda med tre tidsluckor efter- som alla TDMA-ramar 6 som sändes på upplänken från den mobila stationen 4 till basstationen 2 är fördröjda med tre tidsluckor, såsom visas i fig. 9.

Vid tillslagning av en mobil station 4, söker den mobila stationen bas- stationer 2 genom att söka bärsignaler för BCCH-kanalen och väljer den starkaste.

Den mobila stationen avsöker alla 124 RF-kanalerna i GSM-systemet och beräknar medelnivåema för var och en av dem. Den mobila stationen avstämmes på den starkaste bärsignalen och utvärderar om det är en BCCH-bärsignal. Om så är fallet läser den mobila stationen BCCH-data för att utvärdera om den kan låsas på cel- len. I armat fall avstärnmes den mobila stationen på den näst starkaste bärsignalen osv. Den mobila stationen kan valfritt innefatta ett BCCH-bärsignalminne och i så fall behöver den bara söka dessa bärsignalen Om detta icke lyckas så väljer den mobila stationen den starkaste BCCH-bärsignalen enligt ovan.

Den mobila stationen informeras medan den är i vilomod, på BCCH:n om vilka BCCH-bärsignaler den skall följa för cellomvalsändamål, dvs för låsning på en annan BS. Mätningar på omgivande celler under ett samtal sker när den mo- bila stationen inte gör någonting armat, dvs mellan sändning och mottagning av 517 657 den tilldelade tidsluckan. Den betjänande cellens eller basstationens signalstyrka övervakas under mottagningen av den till den mobila stationen tilldelade tidsluck- an. På SACCH informeras den mobila stationen om vilka BCCH-bärsignaler som skall följas för överräckningsändarnål, så att signalstyrkan for dessa uppmätes en efter en. Arbetsschemat är: Sänd - mät - mottag - sänd - mät - mottag - och så vi- dare. En lista på de sex starkaste bärsignalerna uppdateras reguljärt av den mobila stationen som ett resultat av mätningarna. Under ett samtal rapporterar den mobila stationen kontinuerligt (via SACCH) till systemet hur stark den mottagna signal- styrkan är från BS2 och dess omgivande basstationer. Dessa mätningar användes av BS för att fatta beslut om målceller när en överräckning fordras.

Ett medelvärde på mätningarna för varje bärsignal utvinnes sedan och rapporteras till BS. För att vara säker på att de uppmätta värdena motsvarar kor- rekt BS ges identiteten för en BS av BSIC, som sändes på TSO. Under viloramen på TCH (TDMA-ramen 26 på TCH) kontrolleras sålunda BSIC för varandra när- liggande basstationer. Tidstyrningen av händelser illustreras i fig. 10, där 1. Nedlänk TS2, MS mottager och mäter signalstyrkan på den betjänande cellen. 2. Upplänk TS2, MS sänder. 3. Upplänk TS2 - TS6, MS mäter signalstyrkan för minst en av de omgivande cellerna.

. Upplänk TS2 - TS6 och VILA-ramen, MS läser BSIC på SCH (TSO) för en av JÄ de omgivande cellerna.

De sex närliggande cellerna med det högsta medelvärdet på signalstyr- kan och giltiga BSIC rapporteras sedan via SACCH till den betjänande BS2.

Eftersom MS inte kan synkroniseras med en närliggande cell, för vil- ken den försöker bestämma identiteten, så vet inte MS när TSO kommer att uppträ- da på den närliggande BCCH-bärsignalen. Därför måste den under en tidsperiod av minst åtta tidsluckor mäta för att vara säker när TSO kommer att uppträda under mätningen. Detta genomförs med VILA-ramen såsom visas i fig. 10.

Efter att ha funnit den starkaste BCCH-bärsignalen under tillslaget lä- »ßnnn 517 657 u u u n o | Q - a n o n» ll ge, synkroniserar sig den mobila stationen 4 på denna genom att läsa FCCH. För att finna identiteten på BS och synkronisera på TDMA-ramnumret för en hyper- ram, läser den mobila stationen SCH. Före det att samtalsbehandling kan börja be- höver den mobila stationen 4 access till en avsevärd mängd allmänna systeminfor- mationer, såsom granncellbeskrivning, frekvenser som användes i den föreliggande cellen, mobilstationens lands- och nätverkskoder osv. Den mobila stationen 4 får access till BCCH för att infordra denna information.

Den mobila stationen måste sedan registreras i systemet för att upplysa om dess läge och informera om att den är tillslagen. Den mobila stationen sänder ett meddelande om accesbegäran på RACH. Basstationen tilldelar sedan den mobi- la stationen en SDCCH via AGCH. Registrering genomförs på SDCCH genom styrsignalering på SACCH. Den mobila stationen återgår till en vilomod och kan nu erhålla access till systemet för ett samtal eller för att sökas för samtalsmottag- ning. I vilomoden avlyssnar den mobila stationen BCCH och CCCH.

För att söka den mobila stationen för besvärande av ett samtal utnytt- jar basstationen 2 PCH. Den mobila stationen svarar med att sända ett söksvars- meddelande på RACH och basstationen 2 tilldelar sedan den mobila stationen en SDCCH via AGCH. Basstationen 2 och den mobila stationen 4 utväxlar sedan den information som fordras för att koppla upp samtalet, såsom autenticering, krypte- ringsmod, mobilstationsidentitet osv. Signalstyrkemätrapporter och effektstyrning sändes på SACCH. Vid fulländande av samtalsuppkopplingsproceduren för att upp- koppla samtalet tilldelas den mobila stationen en TCH och samtalet börjar på TCH:n.

För att den mobila stationen 4 skall få access till systemet för upp- koppling av ett samtal sänder den mobila stationen ett meddelande om accessbegä- ran på RACH. Basstationen 2 tilldelar sedan den mobila stationen en SDCCH via AGCH. Samtalsuppkopplingsinformationen, som beskrivits ovan, utbytes sedan på SDCCH med styrsigiialering på SACCH. Efter tilldelning av en TCH startar sam- talet på TCH:n. vuxna 517 657 o q n : u o ø Q a o u o en 12 Mobila stationer 4 mäter inte bara den mottagna signalens nivå från betjäningsbasstationen 2, utan även den mottagna signalkvaliteten. Den mottagna signalkvaliteten mäts i termer av det råa bitfelsförhållandet på kanalen, vilket är en logaritmiskt kvantifiering i en 3 bitars felkod och inom ett nominellt område av 0,1 - 18% bitfelsförhållande. Likartade mätningar av signalnivån och kvaliteten på upplänken genomförs även av basstationen 2.

På grundval av signalnivå- och kvalitetsmätningarna är det möjligt att skilja mellan försärnrad kommunikation på grund av samkanalisering eller interfe- rens från närliggande kanal och sådan på grund av otillräcklig signalstyrka. Den mobila stationen 4 och basstationen 2 kan sedan använda båda mätningarna som en bas för utförande av en överräckning till en kanal på en ny basstation, känt som intercellöverräckning. GSM-rekommendationema stipulerar inte hur mätningarna skall användas för bestämning av när överräckningen skall utföras, utan ger en exemplifierande algoritm i rekommendationen 05.08 för bestämning av när över- räckning skall utföras.

Basstationen 2 kan även utföra mätningar på den mottagna signalens styrka för oanvända tidsluckor, vilket möjliggör ett direkt mått på interferensen för dessa tidsluckor. Detta kan utnyttjas som en bas för basstationen 2 för att över- räcka en mobil station 4 till en ny kanal med bättre kvalitet i samma basstation 2, vilket är känt som en intracellöverräckning.

När beslutet en gång har fattats att uföra en intercell- eller intracell- överräckning så väljer basstationen 2 en ny sändar/mottagare och en ny tidslucka för den föreliggande trafikkananlen. För intercellöverräckning är sändar/mottagaren en i den föreliggande bastationen. Basstationen 2 instruerar den mobila stationen 4, som använder FACCH, att avstämrna sig på den valda tidsluckan och bärfrekven- sen för den valda sändar/mottagaren. Den mobila stationen 4 övergår till denna såndär/mottagare och bärfrekvens och sänder sedan en slumpaccesskur på en TCH med användning av den nya tidsluckan och bärsignalen. Vid lyckad mottagning av slumpaccesskuren på TCH sänder den mottagande basstationen 2 sedan en konfir- sznøn 517 657 - u a a n v c - f | o n n- 13 mation på TCH tillbaka till den mobila stationen 4. Vid konfirmationens mottagan- de åteitager den mobila stationen samtalet på TCH:n. En detaljerad beskrivning av protokollen för att utföra intercell- och intracellöverräckning ges i GSM Rekom- mendation 04.08.

En mobil station 4 innefattar såsom visas i fig. 11, ett sändarsteg 50 och ett mottagarsteg 52, som båda är kopplade till stationens 4 antenn 54. Bärfie- kvensen for sändaren 50 och mottagaren 52 är bestämd av utsignalen från en snabb syntetiserare 60, som opererar på instruktioner som alstras av en mikrostyrenhet 64, som i sin tur opererar på grundval av styrmjukvara som ingår i en PROM 62.

Mikrostyrenheten 64 kan använda syntetiseraren 60 för att genomsöka samtliga till- gängliga RF -kanaler i GSM-systemet efter BCCH-bärsignaler.

Mottagarsteget 52 innefattar ett bandpassfilter 66, som är kopplat till antennen 54. Signaler som mottages på antennen 54, som utinatats av bandpass- filtret 66, förstärkes av en förstärkare 68 och matas till en nedomvandlare 70, som multiplicerar signalerna med utsignalen från syntetiseraren 60 för att alstra module- rade signaler med låg frekvens. De rnodulerade signalema omvandlas till digitala sampler medelst ett filter och analog/digitalomvandlare 72. En utjämnare 74 motta- ger de digitala samplerna och rekonstruerar samtliga kanaler som mottages på grundval av det byte som har uppträtt i de mottagna träningssekvensbitama. Signa- lerna demoduleras sedan medelst en demodulator 76, dekrypteras av en delqypte- ringsenhet 78 och TDMA-ramama demultiplexas och avintersekvenseras medelst en demultiplexer 80. En kanalavkodare 82 väljer och avkodar den önskade trafik- kanalen ur de demultiplexade TDMA-ramarna och den utvunna taldatan avkodas medelst en talavkodare 84 till linjära digitala talsampler. Talsamplerna omvandlas till analog form for utmatning till en högtalare 86 i stationen 4 medelst ett filter och digital/analogomvandlare 88. Styrkanaler vartill access erhålles av kanalavko- daren 82, användes for att alstra instruktioner till mikrostyrenheten 64.

Talsignaler som mottages av mikrofonen 90 i stationen 4 omvandlas 517 657 n c ; n c a a o a o o a: 14 till digitala linjära sampler medelst ett filter och analog/digitalomvandlare 92. Tal- samplema kodas av en talkodare 94 för att passa till GSM-bithastigheten och en trafikkanal med det kodade talet bildas av kanalkodaren 96. Kanalerna som bildas av kanalkodaren 96 multiplexas och intersekvenseras till DTMA-ramar medelst en multiplexer 98. TDMA-ramarna krypteras medelst en krypterare 100 och module- ras medelst en GMSK-modulator 102. GMSK-modulatom 102 utför gaussisk mini- miomskiftsmodulering på de mottagna digitala signalerna. Modulatorsn 102 utsig- nal omvandlas till en analog form av ett filter och digital/analogomvandlare 103.

Den lågfrekventa modulerade signalen, som utmatas av omvandlaren 103, multipli- ceras med utsignalen från den snabba syntetiseraren 60 medelst en uppomvandlare 105, för att bilda en modulerad signal med den önskade bärfiekvensen för sänd- ning på antennen 54. Den modulerade signalen förstärkes före sändningen av en förstärkare 107 och matas via en isolator 109 och ett bandpassfilter 111.

Förutom styrningen av alla digitala signalprocesskomponentema som diskuterats ovan, styr mikrostyrenheten 64 vidare skärmen 113 och tangentbordet 115 i stationen 4 samt är påverkbar av styrsignaler som genereras genom nedtryck- ning av tangenter på tengentbordet 115.

En GSM basstation 2 innefattar, såsom visas i ñg. 12, ett antal sändar/ mottagare som opererar med olika bärfrekvenser och är kopplade till sändarantenn 104 och två mottagarantenner 106. Mottagarantennerna 106 är anordnade i en rymddiversitetkonfiguration för att mottaga signaler som sänts inom stationens 2 cell. Mottagarantennema 106 är kopplade till var sitt bandpassfilter 108, som matar sina utsignaler till vardera en lågbrusförstärkare 110. Förstärkarna 110 förstärker mottagen antennsignal och matar den till vardera en multikopplaruppdelare 112, som alstrar sexton kopior av den mottagna antennsignalen för varje antenn 106.

Alla signalerna matas till radiomottagare 114, som bildar en del av respektive sän- dar/mottagare 116. En radiomottagare 114 användes för att välja fiekvenskanaler och nedomvandla och demodulera de mottagna radiofrekventa signalerna på en ka- nal till digital information för sin digitala sändar/mottagare 116. De digitala sändar/ aørna 517 657 l oo an; mottagarna 116 användes för att utjämna, avintersekvensera, demultiplexa och ka- nalavkoda de mottagna TDMA-ramama 6 samt antingen påverka informationen som ingår i ramarna eller placera informationen i ett format för överföring till en basstationsstyrenhet och sedan till en mobilväxel.

För data som skall sändas till en mobil station 4 placeras datan i GSM-systemets TDMA-ramstruktur medelst en digital såndär/mottagare 116 och utmatas till en av ett antal radiosändare 118. En radiosändare 118 användes för att modulera och uppomvandla den digitala informationen till förstärkta radiosignaler med en tillhörande bärfrekvens och en inställd effekt. De digitala signalerna matas till sändarna 118 via frekvenshoppande omkopplare 120, som kan användas, om så önskas, för att utföra frekvenshoppning mellan bärfrekvenser. Radiosändarnas 118 utgångar är kopplade till respektive kombinerare 120, vilka utför filtreringsfiinlrtio- ner for att kombinera radiosignalerna till en radioutsignal. Radioutsignalen matas via ett sändarbandpassfilter 124 för utrnatning på sändarantennen 104.

En tidstymingsklocka 130 användes för att alstra synksignaler för ra- diosändama 118 och de digitala såndär/mottagarna 116. De digitala sändar/motta- garna 116 styrs av en sändar/mottagarstyming, som även styr resurser som delas av samtliga sändar/mottagare. En såndär/mottagare anses vara en logisk system- enhet i basstationen 2 som innefattar en mottagare 114 och en sändare 118 och som kan sända och mottaga upp till åtta fysiska kanaler på olika tidsluckor och på en radiofrekvent bärsignal.

GSM mobila stationer 4 tillverkas av ett antal telekommunikationstill- verkare, såsom Alcatel, Radiotelephone of France, L.M. Ericsson, Nokia Tele- communications of Finland och Motorola. Även basstationer 2 tillverkas av samma telekommunikationstillverkare, en sådan är exempelvis basstationen RBS 200 R1 GSM som tillverkas av L.M. Ericsson of Australia.

De tre tidsluckefórdröjningama mellan skurar som sändes på nedlän- ken och de som sändes på upplänken, som beskrivits ovan under hänvisning till fig. 9, är exakt den fördröjning som uppträder när den mobila stationen 4 ligger »uuna ~ a o ø nu 517 657 n n n n o Q . n n o o n; 16 mycket nära basstationen 2. För att säkerställa att spridningen med tre tidsluckor upprätthålles när den mobila stationen 4 rör sig bort från basstationen 2, använder GSM-systemet det adaptiva tidsinriktningsschemat för att säkerställa att den mobila stationen 4 sänder sina skurar i förtid för att upprätthålla skurpositionen inom den TDMA-rarnsekvens som förväntas vid basstationen 2. Detta uppnås genom att bas- stationen 2 förser den mobila stationen 4 med ett tidstymingsfiamflyttningstal TA som indikerar det antal bitar i förskott varmed den mobila stationen bör sända sina skurar. Den korrekta TA:n bestärnrnes initialt under samtalsuppkopplingsprocedu- ren på basis av den tid vid vilken basstationen 2 mottager accesskuren 28 på RACH. Beräknad TA matas till den mobila stationen 4 i det att AGCH har ett 6 bitars tal under uppkopplingsproceduren. Med en etablerad TCH övervakar sedan BS 2 varje fördröjning från den mobila stationen och om fördröjningen ändrar sig med mer än en bitperiod, så fram- eller tillbakaflyttas TA i enlighet därmed en bit och det nya värdet matas till den mobila stationen 4 på nedlänkens SACCH. Med en TA representerad av 6 bitar ligger avståndet för den TA varmed den mobila sta- tionen 4 kan instrueras att invokera, mellan 0 och 63 bitar i upp- eller nedsteg av l bit, där bitperioden är 3,69 us. En TA om O bitar användes för en mobil station 4 som ligger mycket nära basstationen 2 och en TA om 63 bitar användes för en mobil station 4 som ligger på ett avstånd från basstationen 2 som motsvarar cellens maximiradie. Med en bitperiod av 3,69 ps motsvarar 63 bitars framflyttriing 232,6 us, vilket är den tid det tager för en radioutbredning att gå tur och retur över av- ståndet 69,8 km. Följaktligen är den maximala cellradien, som kan beläggas av en GSM basstation 2, 34,9 km. Det antal bitar varmed en skur är framflyttad motsva- rar var och en ungefär 550 m mellan den mobila stationen 4 och basstationen 2.

Ett logiskt förfarande för att utöka basstationens cellradie förbi 35 km gränsen skulle helt enkelt vara att utöka antalet TA-bitar från 6 till 7 och därmed representera en tidstyrningsfiamflyttning inom området 0 - 127 bitar. Detta har emellertid den nackdelen att ändringar måste utföras på alla mobila stationer för att dessa skall kunna avkärma och utnyttja en 7 bitars TA i stället för en 6 bitars TA, 517 657 17 och detta skulle fordra en ändring av den mobila stationens 4 programmering och ett avsteg från GSM-rekommendationerna, vilket inte är välbetärikt eller praktiskt.

Alternativt kan den mobila stationen instrueras att helt enkelt utöka sin TA med en bit i taget för att möjliggöra att den kan röra sig in i områden som överstiger standardcellradien på 35 km. Ett initialt TA kommer emellertid ändå att behöva tilldelas vid access till GSM-nätverket eller under överräckning och tekni- ken skulle alltjämt kräva en ändring av de mobila stationernas 4 programmering.

Ett armat förfarande för att utvidga cellradien är att utnyttja enbart var- annan tidslucka, varvid vararman tidslucka lärnnas vakant eller tom. När den mobi- la stationen 4 når ett avstånd av 35 km skulle den mobila stationens TA stå på 63 medan den fortsätter att röra sig ytterligare bort från basstationen 2. Signalen som mottages från basstationen 2 skulle därför tillåtas driva in i nästa vakanta tidslucka.

Mottagaren på basstationen 2 skulle behöva justeras så, att den lämpligt synkroni- serar och avkodar mottagna skurar med den ytterligare fördröjningen. Tidsluckan TS 1 skulle lämnas vakant för att möjliggöra att mottagaren låser på och avkodar slumpaccess i TS 0, som har fördröjts. Detta förfarande har emellertid den nack- delen att kapaciteten för huvudmottagaren i basstationen 2 skulle halveras, med följande avbildning av logiska kanaler på fysiska kanaler: TS 0: BCCH och SDCCH TS 1: Vakant TS 2: TCH TS 3: Vakant TS 4: TCH TS 5: Vakant TS 6: TCH TS 7: Vakant 'Vi Varje ytterligare sändar/mottagare i basstationen, som inte skulle behö- va utnyttja styrkanalerna, skulle ha en kapacitet av fyra TCH.

Ett tredje förfarande inbegriper, enligt en föredragen utföringsform av ni-sa | n | < n; 517 6 57 ÜÃ? ïff= - ÉII= - IÄÉÉ 18 den föreliggande uppfinningen, en första sändar/mottagare i en basstation 202 som är tilldelad kommunikation med mobila stationer 4 inom standardcellradien 35 km och en andra sändar/mottagare i basstationen 202 som är utformad att kommunice- ra med mobila stationer bortanför cellradien 35 km och mellan ett cellradieområde av 35 - 70 km. En mobil station 4 som korsar 35 km gränsen 200, såsom visas i fig. 13, under ett samtal mellan ett inre cellområde 204, som omfattar 0 - 35 km- bandet, och ett yttre cellområde 206, som omfattar 35 - 70 km-bandet, kommer att invokera en intracellöverräckning från en sändar/mottagare till en arman. Basstatio- nen 202 är densamma som basstationen 2 som beskrivits tidigare med undantag för att den andra sändar/mottagaren är justerad till att synkronisera på skurar från mo- bila stationer som är fördröjda genom tvånget att gå minst 35 km. Även stymingen av basstationen 202 är ändrad för att utföra intracellöverräckningen vid gränsen 200 och att invokera avståndstilldelningen. Den första sändar/mottagaren fungerar som i standardbasstationen 2 och den andra sändar/mottagaren fungerar också som om den normalt hanterade kommunikationer från mobila stationer inom ett 35 km- band. Några ändringar krävs inte på de mobila stationema 4 eftersom båda sändar/ mottagama är tilldelade 35 km-band. Basstationen 202 kan även utformas så, att en första grupp såndär/mottagare tilldelas det inre cellområdet 204 och en andra grupp såndär/mottagare det yttre cellområdet 206.

För att säkerställa att intracellöverräckningen är smidig föreligger en överlappning mellan avstånden som täckes av den första sändar/mottagaren och den andra sändar/mottagaren vid gränsen 200. En mobil station 4 i det inre ornrå- det 204 och nära gränsen 200 kommunicerar med den första sändar/mottagaren och är tilldelad en TA om 63 bitar, medan en mobil station 4 i det yttre omrâdet 206 och nära gränsen 200 kommunicerar med den andra sändar/mottagaren och är till- delad en TA om 0 bitar. Den första sändar/mottagaren styrs att åstadkomma uteslu- tande täckning av mobila stationer från en TA om 0 bitar vid 0 km fiån basstatio- nen till en TA om 62 bitar, vilket motsvarar 34,3 km från basstationen 202. För en mobil station 208 som rör sig bort från basstationen 202 är intracellöverräcknings- » u » . u» “ » 517 657 19 tröskeln satt på basis av dess TA, TA = 62. När den mobila stationen 208 ökar sitt avstånd från basstationen 202, så att dess TA = 63 bitar, har överräckningströskeln passerats och överräckning försökes till den andra sändar/mottagaren. Vid lyckat fullgörande av överräckningen till den andra sändar/mottagaren så arbetar den mo- bila stationen 208 med en TA om 1 bit. Den andra sändar/mottagaren styrs till att åstadkomma en uteslutande täckning av mobila stationer inom det yttre området 206 från en TA om 63 bitar, motsvarande ett avstånd av 69,2 km, till en TA om 1 bit motsvarande ett avstånd av 35,4 km från basstationen 202. För en mobil station 210 som rör sig mot basstationen 202 fi-ån det yttre cellområdet 206 är intracell- överräckningströskeln satt till TA = l bit. När den mobila stationen 210 är tilldelad en TA om 0 bitar har tröskeln passerats och överräckning försökes fiån den andra sändar/mottagaren till den första sändar/mottagaren. Vid lyckad fullföljning av överräckningen till den första sändar/mottagaren tilldelas den mobila stationen 210 en TA om 62 bitar.

Intercellöverräckningar till grarmceller som täckes av andra basstatio- ner 2 uppträder fi'ån den första eller den andra sändar/mottagaren enligt GSM stan- dardsystem.

Den mottagna signalens fördröjning, för vilken tidstyrningen av den andra sändar/mottagaren behöver justeras, är 228,9 us, vilket motsvarar en TA om 62 bitar. Fördröjningen av tidstymingen av den andra sändar/mottagaren behöver nu beaktas under samtalsuppkopplingsproceduren eftersom den mobila stationen 4 som önskar access kan befinna sig inom det normala 0 - 35 km-bandet eller i det yttre cellområdet utanför den normala 35 km-gränsen.

Ett första altemativ är att ta hänsyn till att alla de mobila stationema 4 inom det inre cellområdet 204 och det yttre cellområdet 206 försöker uppnå access genom användning av sarrnna RACH, men att accesskurar från mobila stationer bortom 35 km gränsen kommer att vara fördröjda och måste beaktas. BCCH ocku- perar den första tidsluckan TS 0 för den första sändar/mottagaren TRX 1 i bassta- tionen 202. Den andra tidsluckan TS 1 för den första sändar/mottagaren användes - ø > . .u t' ~ 517 657 ï::=-IL§ïëÃÄë inte för SDCCH utan lärnnas vakant, så att de fördröjda slumpaccesserna på RACH kan mottagas av sändar/mottagaren. De fördröjda slumpaccessema på RACH anses alltjämt vara tillfredsställande mottagna inom tidsluckan O av den första sändar/mottagaren. Vid mottagning av en slumpaccesskur tilldelas den accessökande mobila stationen en SDCCH av basstationen 202 genom användning av AGCH baserad på ankomsttiden för accesskuren vid basstationen 2. Om den mobila stationen bestärnmes ligga inom det inre cellorrirådet 204 så tilldelas för samtalsuppkoppling en SDCCH på den första sändar/mottagarcns TRX 1 tidslucka 0. Om så krävs kommer SDCCH att tilldela en TCH på den första sändar/mottaga- ren. Om den mobila stationen bestämmes ligga inom det yttre cellområdet 206 till- delas en SDCCH för sarntalsuppkopplingsproceduren på den andra sändar/mottaga- ren. SDCCH kan ockupera den andra sändar/mottagarens tidslucka 0. Åter igen om så krävs kommer en TCH på den andra sändar/mottagaren att tilldelas av SDCCH.

Följaktligen kommer följande resurser att vara tillgängliga: TRX l: BCCH kombinerad med SDCCH på TS 0 Vakant TS 1 6TSpåTRX1förTCH TRX 2: SDCCH på TS 0 7TSpåTRX2förTCH Ett andra alternativ inbegriper användningen av den första sändar/ mottagaren för att behandla accesskurar från stationer inom det inre cellområdet 204 och den andra sändar/mottagaren för att behandla accesskurar från mobila stationer inom det yttre cellorrrrådet 206. Åter igen kommer BCCH att ockupera tidsluckan 0 för den första sändar/mottagaren och de första och andra sändar/ mottagama är konfigurerade att mottaga slumpaccesskurar på RACH under tids- luckan O, som är avstämd på frekvensen för den första såndär/mottagarens BCCH.

Den andra sändar/mottagaren opererar på sin egen tilldelade frekvens för dess åter- stående tidsluckor. En frekvenshoppande sekvens, likartad den tidigare diskuterade, kan utföras för att säkerställa att den andra sändar/mottagaren är avstämd på den » o u ; en n. n. s a n n _H_ _"_ "' 222221121.. 211.. ' -- ~ . .u n. a. an. os. | n. . z z - v f va av I v I 0 ' u o s n u u .a n. . - . . u 21 första sändar/mottagarens frekvens for tidsluckan 0 och for de återstående tids- luckoma är den andra såndär/mottagaren avstämd på sin egen frekvens. Alternativt kan en dedicerad mottagare vara insatt for den andra sändar/mottagaren for att spe- cifikt användas for mottagning av tidsluckan 0 vid den forsta sändar/mottagarens frekvens.

De mobila stationema inom det inre cellorrirådet 204 och det yttre cellområdet 206 kommer, enligt GSM standardsystem, att synkronisera sin fre- kvens på den starkaste BCCH:n på tidsluckan 0. Skillnaden är att bara den andra sändar/rnottagaren, eller mottagaren, skulle kunna hantera accesskurar som sändes med fordröjningen 228,9 us. Om en slumpaccesskur är korrekt avkodad av den forsta såndär/mottagaren så ligger med all sannolikhet den mobila stationen inom det inre cellornrådet 204. Basstationen 202 kommer sedan att tilldela en SDCCH på den forsta såndär/mottagaren for ytterligare kommunikation med den mobila stationen. Om en accesskur 26 är korrekt avkodad av en mottagare i den andra sändar/mottagaren, så ligger den mobila stationen med all sannolikhet inom det yttre cellområdet 206. Basstationen 202 kommer sedan att tilldela en SDCCH på den andra sändar/mottagaren for ytterligare kommunikation med den mobila statio- nen.

Om den mobila stationen ligger inom området med 35 km gränsen 200 kan accesskuren mottagas på sändarmottagarnas båda RACH-kanaler. Skurens an- komsttid kan sedan användas for bestämning av vilken SDCCH som skall tilldelas.

Enligt det andra alternativet föreligger följande resurser: TRX 1: BCCH/RACH kombinerad med SDCCH på TS 0 7 TS på TRX 1 for TCH TRX 2: RACH kombinerad med SDCCH på TS 0 , 7TS påTRX2for TCH 'Vd För att tilldela ytterligare sändar/mottagare till de inre och yttre cell- områdena 204 och 206 kan dessutom det ovan angivna förfarandet utvidgas till att :annu » : = : :- 517 657 Éï: *ÉÉïfïk-ÉÃÉÉÅ? 22 åstadkomma täckning för ett ytterligare yttre cellornråde för 70 - 105 km bandradie genom användning av en eller flera ytterligare sändar/mottagare.

För att täcka mobila stationer inom det utvidgade 35 - 70 km-bandet kan en mastmonterad mottagare med frontändesfórstärkare av lâgbrustyp användas med ett skarpt mottagarbrytfilter för att säkerställa att signaler inom det yttre områ- det 206 mottages på korrekt sätt. För att balansera den ungefärligen 2 - 3 dB fór- bättrade upplänken som täcker detta, kan även sändamas 118 effekt ökas.

Det ovan angivna förfarandet för att utvidga GSM-cellradien är särskilt fördelaktigt eftersom det inte kräver någon ändring av de mobila stationema och endast minimal justering av basstationens såndär/mottagare. Graden av avvikelse fi^ån GSM-standarden är mindre och förverkligandet enkelt.

Claims (33)

»annu 517 657 u u - . ø - | . - nu 23 P A T E N T K R A V

1. Basstation för ett mobiltelekommunikationssystem anordnad att kommunicera med systemets mobila stationer som ligger inom ett cellområde, vilket cellorrlråde är uppdelat i ett inre område där avstånden till basstationen ligger inom ett forsta förutbestämt avsnitt, och ett yttre område där avstånden ligger inom ett andra av- snitt, varvid basstationen innefattar: - en första sändar/mottagare som opererar med en första bärfrekvens och är anpas- sad för kommunikation med mobila stationer inom det inre området samt - en andra sändar/mottagare som opererar med en andra bärfrekvens anpassad för kommunikation med mobila stationer inom det yttre området.

2. Basstation enligt patentkrav 1, där den andra sändar/mottagaren är anpassad till att ha fördröjd tidstyming för att beakta fördröjningen hos överfóringama mellan mobila stationer i det yttre området.

3. Basstation enligt patentkrav 2, där den andra sändar/mottagaren är anpassad till att vara synkroniserad för att mottaga skurar som är fördröjda genom överföring över avstånd som överstiger det första förutbestämda avsnittet.

4. Basstation enligt patentkrav 1, där basstationen utför en intracellöverräclming mellan de forsta och andra såndär/mottagarna när en mobil station rör sig mellan de inre och yttre områdena.

5. Basstation enligt patentkrav 1, där basstationen är en GSM-station och utför en överräckning från den första sändar/mottagaren till den andra såndär/mottagaren för en mobil station som rör sig från det inre området till det yttre området när TA för den mobila stationen överstiger ett första förutbestämt värde.

6. Basstation enligt patentkrav 5, där TA för den mobila stationen sättes till ett andra förutbestämt värde vid överräckningen till den andra sändar/mottagaren.

7. Basstation enligt patentkrav 6, där basstationen utför en överräckning från den andra sändar/mottagaren till den första sändar/mottagaren för en mobil station som rör sig från det yttre området till det inre området när TA för den mobila stationen faller under ett andra förutbestämt värde. Ill C00 I i iâ ä: '5 'V *~ ::::'.::::.. :::.. '::: a O!! III IO lll! III l Il 0 U 9 O I I II II O O I I I Û Û u a o n n» nn u n ~ ø o I I I I Il 24

8. Basstation enligt patentkrav 7, där TA för den mobila stationen sättes till ett för- sta förutbestämt värde vid överräckningen till den första sändar/mottagaren.

9. Basstation enligt patentkrav 1, där en mobil station inom cellområdet sänder en accesskur under utnyttjande av en förutbestämd tidslucka och en av sändar/motta- garna är anpassad till att mottaga och avkänna accesskuren i en tidslucka för bas- stationen som motsvarar nämnda tidslucka samt i en efterföljande tidslucka till motsvarande tidslucka.

10. Basstation enligt patentkrav 1, där en mobil station inom cellområdet sänder en accesskur under användning av en förutbestämd tidslucka vid en av bärfiekvenser- na, och båda såndär/mottagarna är anpassade till att mottaga och avkänna access- skuren i en tidslucka för basstationen som motsvarar den förutbestämda tidsluckan vid en av bärfiekvcnserna.

11. ll. Basstation enligt patentkrav 10, där en av såndär/mottagarna opererar vid nänmda ena bärfrekvens för den motsvarande tidsluckan samt opererar vid den andra av bärfrekvenserna under resterande tidsluckor.

12. Basstation enligt patentkrav 1 eller 3, där det första förutbestämda avsnittet är 0 - 35 km och det andra förutbestämda avsnittet är 35 - 70 km.

13. Basstation enligt patentkrav 1 innefattande minst en ytterligare sändar/mottaga- re som opererar vid en annan bärfrekvens och är anpassad för kommunikation med mobila stationer inom ett armat yttre område, vid vilket avstånden ligger inom ett annat förutbestämt avsnitt.

14. Förfarande för mobiltelekommunikation omfattande: - att en basstation anordnas, vilken har en första sändar/mottagare som opererar med en första bärfi-ekvens och en andra sändar/mottagare som opererar med en andra bärfrekvens, varvid basstationen är anpassad för att kommunicera med mo- bila stationer i ett mobilkommunikationssystem som ligger inom ett cellområde, - att cellområdet uppdelas i ett inre område, där avstånden till basstationen ligger inom ett första förutbestämt område, och i ett yttre område där avstånden ligger inom ett andra förutbestämt område samt ~ . s . au f'~ 517 657 u n n v Q n n u ~ n u a oo 25 - att kommunikationerna med de mobila stationema inom det inre området tilldelas den första såndär/mottagaren och kommunikationerna med mobila stationer inom det yttre området tilldelas den andra sändar/mottagaren.

15. Förfarande enligt patentkrav 14 innefattande fördröjning av tidstyrningen för den andra sändar/mottagaren för beaktande av fördröjningen i kommunikationerna mellan mobila stationer inom det yttre omrâdet.

16. Förfarande enligt patentkrav 15 innefattande synkronisering av den andra sän- dar/mottagaren för att mottaga skurar som är fördröjda genom överföring över av- stånd som överstiger det första förutbestämda avståndet.

17. Förfarande enligt patentkrav 14 innefattande utförandet av en intracellöverräck- ning mellan de första och andra sändar/mottagarna när en mobil station rör sig mellan de inre och yttre områdena.

18. Förfarande enligt patentkrav 14, där basstationen är en GSM-station och förfa- randet innefattar utförandet av en överräckning från den första såndär/mottagaren till den andra sändar/mottagaren för en mobil station som rör sig från det inre om- rådet till det yttre området när TA för den mobila stationen överstiger ett första förutbestämt värde.

19. Förfarande enligt patentkrav 18 innefattande inställning av TA för den mobila stationen på ett andra förutbestämt värde vid överräckningen till den andra sändar/ mottagaren.

20. Förfarande enligt patentkrav 19 innefattande utförandet av en överräckning fiån den andra såndär/mottagaren till den första såndär/mottagaren för en mobil station som rör sig firån det yttre området till det inre området när TA för den mobila sta- tionen faller under det andra förutbestämda värdet.

21. Förfarande enligt patentkrav 20 innefattande inställning av TA för den mobila stationen på ett första förutbestämt värde vid överräckningen till den första sändar/ i I H ' mottagaren.

22. Förfarande enligt patentkrav 14 innefattande sändning av en accesskur fiån en mobil station inom cellområdet med utnyttjande av en förutbestämd tidslucka, samt :toan 9 ooo ooo o o .o ..-. ef '- o oo o o o o oo o oo o oo o o oo o o o o oooo o oooo oo o ooo ooo oo oooo ooo o Oc I I I o o o oo oo o o o o o 0 0 o o o o oo oo o o G o a I 0 O 0 II 26 mottagning och avkärming av accesskuren med en av såndär/mottagarna inom tids- luckan som motsvarar den förutbestämda tidsluckan eller inom den efterföljande tidsluckan till den motsvarande tidsluckan.

23. Förfarande enligt patentkrav 14 innefattande sändning av en accesskur fiån en mobil station inom cellområdet under utnyttjande av en förutbestämd tidslucka och en av nämnda bärfrekvenser, samt mottagning och avkänning av accesskuren under utnyttjande av någon av nämnda såndär/mottagare i en tidslucka som motsvarar den förutbestämda tidsluckan vid nämnda ena av bärfrekvensema.

24. Förfarande enligt patentkrav 23 innefattande att en av såndär/mottagarna opere- rar vid nämnda ena bärfiekvens för motsvarande tidslucka och vid den andra bär- frekvensen under resterande tidsluckor.

25. Förfarande enligt patentkrav 14 eller 16, där det första förutbestämda avståndet är 0 - 35 km och det andra förutbestämda avståndet är 35 - 70 km.

26. Förfarande enligt patentkrav l4 innefattande utvidgning av cellområdet till minst ett ytterligare yttre område, där avstånden ligger inom ett annat förutbestämt område, varvid kommunikationer med mobila stationer inom detta ytterligare yttre område tilldelas andra såndär/mottagare som opererar vid annan bärfrekvens.

27. Basstation för ett mobiltelekommunikationssystem, vilken innefattar ett flertal såndär/mottagare som opererar med respektive bärfrekvenser och som användes för att kommunicera med mobila stationer i systemet inom ett cellområde, kärmeteck- nad av att varje sändar/ mottagare är tilldelad sin kommunikationszon för att kom- municera med mobila stationer inom denna zon, och varje kommunikationszon täcker distanser till basstationen inom sitt förutbestämda område.

28. Basstation enligt patentkrav 27, där tidstymingen av sändar/mottagama är an- passad för att beakta olika fördröjningar av kommunikationema mellan mobila sta- tioner inom olika kommunikationszoner.

29. Basstation enligt patentkrav 27, där basstationen utför en intracellöverräckning mellan två av sändar/mottagarna när en mobil station rör sig mellan kommunika- tionszonema. . . « . au 517 657 27

30. Utvidgat cellsystem för ett mobiltelekommunikationssystem, vilket cellsystem innefattar åtminstone första och andra sändar/mottagare som opererar med respek- tive bärfrekvenser och som användes för att kommunicera med mobila stationer i telekommuniktionssystemet inom en kommunikationszon, kännetecknad av att kommunikationszonen innefattar ett cellområde samt ett utvidgat cellområde, och att varje sändar/mottagare är tilldelad sitt respektive cellomrâde för kommunikation med mobila stationer inom denna zon, varvid cellområdet täcker distanser till den första sändar/mottagaren inom ett första förutbetämt område och det utvidgade cellområdet täcker distanser till den andra sändar/mottagaren inom ett andra förut- bestämt område.

31. Utvidgat cellsystem enligt patentkrav 30, där tidstymingen av sändar/mottagar- na är anpassad för att beakta olika fördröjningar i kommunikationerna mellan mo- bila stationer inom olika cellområden.

32. Utvidgat cellsystem enligt patentkrav 30, där den andra såndär/mottagaren är anpassad till att vara synkroniserad för att mottaga skurar som är fördröjda genom överföring över avstånd som överstiger det första förutbestämda avståndet.

33. Utvidgat cellsystem enligt patentkrav 30, där det utvidgade cellsystemet utför en överräckning mellan sändar/mottagare när en mobil station rör sig mellan cell- områdena.