SE517390C2 - Styranordning och förfarande för styrning av en grupp av ljuskällor samt användning av en sådan styranordning - Google Patents

Description

. . - | . u ø ø ø o .n 511 :en 2 fladder- resp. flimmereffekt som möjligt. Speciellt medför näm- ligen en taktfast till- och frånkoppling, som vanligtvis sker med samma period för till- och frånkopplingstiden, till ett yt- terst onaturligt ljusintryck som en betraktare snarare finner störande än attraktivt och naturligt. Detta intryck förstärkes dessutom av att sådana blinkningskopplingar i regel är utförda enkanaliga, dvs att samtliga ljuskällor i en lampgrupp aktive- ras resp. deaktiveras synkront med samma styrningstakt.

Visserligen vore det möjligt att genom tillförande av en andra kanal eller genom att dessutom utforma en ifrågavarande lamp- styrning växlande, men även i dessa fall skulle dock betrakta- ren ändå optiskt erfara intrycket av ett konstlat repetitivt kopplingsmönster som ej uppnår den avsedda belysningseffekten. Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en ingressenlig styranordning för en grupp av ljuskällor, spe- ciellt av på glödlampsbasis bildade stearinljusmodeller, vilkas belysningsförhållande under drift kommer så nära fladdringen resp. flimringen hos ett naturligt stearinljus som möjligt. Ändamålet uppnås med anordningen enligt patentkravet l, förfa- randet enligt kravet 7 samt användningen enligt kravet 9.

Den uppfinningsenliga styranordningen möjliggör med fördel en periodisk brytning av ett varaktigt aktiveringstillstånd så att det naturliga intrycket av ett fladdrande resp. flimrande brin- nande (stearin)-ljus uppstår. Därutöver säkerställes genom den flerkanaliga utformningen, som företrädesvis bör omfatta åtmins- tone tre kanaler, att denna elektroniska flimring inte ungefär sker i lika takt utan att närliggande ljuskällor asynkront i förhållande till varandra i flimringsdrift, så att härigenom den naturliga effekten ytterligare stegras. 517 390 3 Fördelaktiga vidareutvecklingar av uppfinningen beskrives i un- derkraven.

Sålunda har det visat sig särskilt lämpligt att bryta strömflö- det genom en ifrågavarande ljuskälla i tidsperioder från unge- fär 1 till ungefär 10 msek. Allt i beroende av de tillhörande ledningsinduktiviteterna uppträder därvid icke någon fullständig frånkoppling med nedkylning av glödtråden i en som ljuskälla företrädesvis använd glödlampa; i stället uppnås genom dessa åtgärder den fördelaktiga uppfinningsenliga flimringseffekten utan att denna har någon väsentlig ogynnsam inverkan på ljus- källans livslängd.

Det har i kopplingstekniskt avseende visat sig fördelaktigt att åstadkomma flimringseffekten antingen genom en kortvarig, mot impulsens varaktighet svarande, brytning av strömflödet genom en ljuskälla eller genom att kortsluta denna ljuskälla med en motsvarande kortvarighet. Medan speciellt triacs lämpar sig för en sådan kopplingsdrift på nätspänningsnivå, vilka triacs före- trädesvis dessutom separeras medelst en optokopplare från (låg- spännings-)styrelektroniken, är det som ett alternativ även möjligt att använda transistorer eller andra elektroniska kopp- lingsorgan för aktivering resp. deaktivering av ljuskällan.

Den uppfinningsenliga nödvändiga flerkanaliga taktalstringen sker genom lämplig användning av räknare, skiftregister eller lämpligt programmerade mikrodatorer, varvid dessutom företrä- desvis en ingångssignal av högre frekvens (lämpligtvis exempel- vis härledd från nätfrekvensen) delas och fördelas till takt- alstringsenhetens enskilda taktsignalutgångar.

I vidareutvecklingar har det visat sig vara fördelaktigt att i beroende av det önskade belysningsintrycket utföra taktfrekven- oo evo 517 390 =Iɧ;ïï;.§"§ïïï§. " 4 . .. . .. .. sen och/eller impulsvaraktigheten för brytningen för uppnående av flimringseffekten, inställbar, varvid detta företrädesvis åstadkommes med en lämplig förkopplad taktgivarenhet.

Ytterligare fördelar med, särdrag hos och detaljer i den upp- finningsenliga styranordningen för en grupp av ljuskällor fram- går av den följande beskrivningen av utföringsexempel, samt i anknytning till ritningen.

Fig 1 Fig 2 Fig 3 Fig 4 Fig 5 visar ett partiellt schematiskt kopplingsschema för en femkanalig styranordning enligt en första utföringsform av uppfinningen. ett signaldiagram för fem tidsmässigt förskjutna utgàngssignaler från den i anordningen enligt fig 1 insatta räknarenheten, såsom funktion över tiden. visar ett kopplingsschema för en andra utförings- form av uppfinningen, vilken är anpassad för låg- spänningsdrift och tillhandahåller transistorer för omkoppling av de ifrågavarande utgångarna. visar en blockschemabild över en ytterligare ut- föringsform av uppfinningen, vilken dessutom schema- tiskt visar en ljusbåge som har sju ljuskällor och vidare kopplingen av de enskilda ljuskällorna däri. visar ett signaldiagram över utgàngssignaler från den i kretsen enligt fig 4 utnyttjade räknaranord- ningen med tre utgángar, vilka såsom reaktion till en ingångstaktsignal tillhandahåller tidsmässigt förskjutna, efter varandra följande impulssignaler. u a ø a ao q. ou: 51 7 3 9 o §II= =§§§;§§; * 5 Fig 6 visar ett schematiskt kopplingsschema för ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen med visade ljusbàgar vid vilka den uppfinningsenliga flimmer- effekten åstadkommes genom avsiktlig överbryggning av ljuskällor, och Fig 7 visar ett signaldiagram med utgångarna från den i fig 6 använda fyrkanaliga räknarenheten.

Såsom visas i fig 1, ansättes en nätspänningssignal N via ett par matarledningar 10, 12 till fem parallellkopplade lastut- gångar A1 till A5, varvid till varje avgrening sammanhörande triac S1 till S5 allt i beroende av styrningstillstånd genom- kopplar eller bryter den spänning, som ligger an mot en resp. lastutgång Ai (i = 5...5). Lastutgàngarna Ai är för den ifråga- varande förbindningen försedd med ljuskällor som inte är närma- re visade i figuren, varvid varje lastutgång Ai kan vara anslu- ten såväl till enskilda ljuskällor, exempelvis glödlampor, som i dekorativt lämplig kan vara utformade såsom stearinljus, men även som ljus- resp. lampkedjor, vilka finns på marknaden och kan förutsättas vara kända.

Medelst en ifrågavarande grind- resp. styrelektrod 14 i en tri- ac Si (i = 1...5) styres det ifrågavarande omkopplingsele- mentet av den nedan närmare redovisade styrelektroniken, och detta så att man såsom reaktion på en sekventiell via kanalerna 1 till 5 tidsmässigt fördelad impulssignal en ifrågavarande triac frånkopplas under en i förväg bestämd tid, företrädesvis ungefär 2 till 40 ms, så att strömtillförseln för en ifråga- varande lastutgång Ai avbrytes under denna tidsperiod.

Såsom framgår av kopplingsschemat enligt fig 1, är en optokopp- lare Oi (varvid index i motsvarar den ifrågavarande kanalen) 6 förkopplad varje grindelektrod 14 i nämnda triac S1, och denna optokopplare ombesörjer en galvanisk separering av effektsidan från den förkopplade signal- och styrelektroniken.

I det följande kommer styrningen av optokopplaren O1 som direkt bestämmer kopplingstillstándet för triacen S1 att redovisas i anslutning till den första kanalen.

Från en första signalutgàng på en räknarenhet 16 alstras en vä- sentligen fyrkantformig impulssignal som ansättes via ett bas- motstånd R till en första transistor Tla. Impulssignalen som har en frekvens av mellan företrädesvis ungefär 10 och 20 Hz (motsvarande en periodvaraktighet av 50 till 100 ms, varvid då den egentliga signalvaraktigheten här ligger mellan 5 och 25 ms), aktiverar resp. deaktiverar transistorn Tla i omkopplings- drift. Till dess kollektor är basen pá en andra efterkopplad transistor Tlb kopplad, vilken i sin tur genomför styrningen av optokopplarens O1 ingång.

Såsom reaktion till en impuls mot transistorns Tla grind via styrledningen 1 anslutes dess kollektorutgàng till jord. I mot- svarighet härtill spärras den tidigare inkopplade transistorn Tlb under pulsens varaktighet och avbryter optokopplarens O1 sig- nal så att triacen S1 spärrar under impulsvaraktigheten och gör lastutgàngen A1 strömlös. Efter impulsens slut återgår de ifråga- varande kopplingstillstànden för de kopplingselement som delta- git, så att det ursprungliga signaltillständet åter etableras.

De ytterligare kanalerna 2 till 5 med de ifrågavarande transis- torparen Tia,TfilL optokopplarna 01 och triacarna Si är uppbygg- da pá samma sätt sä att en styrning av lastutgàngarna Ai sker i motsvarighet till utgångssignalernas och räknarenhetens 16 fem utgàngsledningar. 5 1 7 3 9 0 gïï= ïëzffi; - iffš- 'f '- 7 Såsom visas i fig 1 sker spänningsförsörjningen av den ovan be- skrivna signal- och styrelektroniken via en likspänningssignal som är frambringad medelst en transformator 18 och en efter- kopplad brygglikriktare 20, varvid denna likspänningssignal dessutom stabiliseras med en elektronisk spänningsstabilisator 22, vilken kan vara realiserad exempelvis med en zenerdiod.

Dessutom bortkopplas från likriktaren 20 50 resp. 100 Hz-nät- frekvenssignalen och levereras via nätfrekvenssignalledningen 24 och en omkopplare 28 till räknarenheten 16. Alternativt kan räknarenheten anslutas via omkopplaren 28 till en taktgivar- enhet 26 vilken oberoende av nätfrekvensen genererar en medelst ett ställelement 30 förvalbar, företrädesvis impulsformig takt- signal CL med en frekvens av företrädesvis mellan ungefär 20 och 200 Hz.

Medelst ställanordningen 30 kan sedan den önskade utgångsfrek- vensen för taktgivaren 26 och/eller puls/pausförhållandet för den sålunda alstrade utgångssignalen förändras antingen i för- valda steg eller steglöst.

Såsom visas i fig 2, iordningställer räknarenheten 16 såsom re- aktion pà taktingångssignalen CL en femkanalig väsentligen fyr- kantformig impulsformad utgångssignal, vars ifrågavarande im- pulser alstras tidsförskjutet för på varandra följande kana-ler antingen sekventiellt eller överlappande. För fallet att räkna- renheten 16 är etablerad såsom enkel femkanalig frekvens- räknare, uppkommer sålunda inflätade resp. förskjutna separat- signaler med frekvensen 10 resp. 20 Hz (vid ansättning av en från nätfrekvensen härledd taktsignal CL). Sådana räknaranord- ningar är kända från teknikens ståndpunkt, och kan vara upp- byggda såsom diskreta logikkopplingar såsom exempelvis skift- register, eller kan vara framställda av en lämpligt programme- 8 ...N rad mikroprocessor resp. mikrodator. Speciellt är det även möj- ligt att utforma räknarenheten såsom ringräknare eller också som Johanson-räknare.

På det ovan redovisade sättet erhålles sålunda en styranordning som sekventiellt styr de enskilda lamporna eller lampgrupperna och då på sådant sätt att en varaktig belysning avbrytes (urtaktat) enbart under en av styrtaktsignalen sänd impulsvar- aktighet. Alltefter impulslängden resp (lednings-) induktivite- ten för en ifrågavarande last, uppnås därigenom en flimring resp fladdring i den ifrågavarande ljuskällan utan att en mer eller mindre fullständig omkoppling mäste ifrågakomma. På det enligt uppfinningen avsedda viset uppnås då visserligen en re- duktion i ljusstyrkan för en ifrågavarande lampa och uppnås en flimringseffekt som kan motsvara flimringsintrycket av ett brinnande naturligt (stearin-) ljus, samtidigt undvikes dock konstlade "hårda" omkopplingsförhållanden som är förknippade med konventionella blink- och löpljuskedjor, vilka ger en tek- niskt och onaturligt intryck.

Medan lastutgàngarna Ai speciellt är anordnade även för styr- ning av ljuskedjor (vilkas enskilda lampor skulle kunna vara inbördes alternerande resp blandade för alstring av en belys- ningseffekt som är så varierande som möjligt) erbjuder den fö- religgande kopplingen speciellt även en styrning av enskilda lampor vilka skulle kunna anordnas exempelvis i formen av en (stearin-) ljus- resp lampbåge vid den i förväg bestämda serie- följden, eller i någon annan serieföljd.

I en (ej visad) vidareutveckling av den fig 1 visade första ut- föringsformen av uppfinningen är det dessutom möjligt att driva kopplingen med redan nedtransformerad lågspänning varvid då de ändrade spänningsförhållandena (även för lastutgàngarna Ai) o n o :nu n 9 .... n måste beaktas vid komponentdimensioneringen. Därvid lämpar sig speciellt en drift med en växelspänning av 12/24 Volt.

Fig 3 visar en andra utföringsform av föreliggande uppfinning.

Medan grundprincipen för kopplingen enligt fig 3 liknar den i fig 1, genomföres här aktiveringen resp aktiveringen av de ifrågavarande lastutgångarna Ai medelst (effekt-) transistorer Tic, vilka drives istället för en resp triac. Genom den på fig 3 visade lågspänningsvarianten och användningen av transisto- rerna Tic ger dessutom mellankoppling av optokopplare överflö- dig, varför utföringsformen enligt fig 3 bildar en variant med särskilt litet komponentbehov, varvid utföringsformen kan pro- duceras med motsvarande låga tillverkningskostnader.

I övrigt förhåller sig kopplingen enligt denna utföringsform väsentligen på samma vis som den enligt fig 1, speciellt även avseende alstringen av taktsignalen enligt fig 2, styrningen av effekttransistorerna Tic och alstringen av en taktsignal på 50 eller 100 Hz direkt från den ingående växelspänningen.

Med hänvisning till utföringsformen enligt fig 4 beskrives nu den konkreta användningen av den uppfinningsenliga kopplings- principen i anslutning till ett flertal (en grupp) av ljuskäl- lor, vilka är anordnade i en i sig känd form av en lamp- resp ljusbåge. Fig 4 visar denna ljusbåge 32 som har sju stearin- ljusformigt utförda glödlampor A, B, C, D, E, F och G anordnade på en bågformig ram resp bärare 34. Ramen 34 har vid båda än- darna en företrädesvis lådformigt utförd fot 36 som speciellt även lämpar sig för att inrymma den signal- och styrelektroni- ken som är visad såsom kopplingsschema på fig 4.

Medan denna elektronik (vilken såsom lågspänningsvariant drives med 12 resp 24 Volt växelspänning) långtgående motsvarar utfö- » o o o ua 51170 390 .. ringsformen enligt fig 1 men dock enbart är trekanaligt styrd och kopplad, diskuteras i det följande kopplingen av ljuskäl- lorna A-G. Såsom framgår av fig 4 är nämligen de parallellkopp- lade lamporna A och D förbundna med den första kanalen resp den första signalutgången räknarenheten 16 via triacen S1, medan lamporna B, D och E styres genom den andra kanalen och lamporna C och G genom den tredje kanalen. Fig 5 visar återigen (på ett med illustrationen enligt fig 2 jämförbart vis) den sekventiel- la trekanaliga styrningen av de ifrågavarande kanalerna.

De enligt den ovan redovisade tekniken gruppvis kopplade ljus- källorna är vid denna utföringsform anordnad så att två lampor som styrs av samma kanal inte befinner sig vid varandra. Med andra ord undvikes för en betraktare det optiska intrycket att invid varandra stående lampor flimrar i samma takt, varigenom även effekten av en naturlig stearinljusfladdring understödes genom denna anordning på så sätt att man slipper intrycket av en mekanistisk styrning.

I en modifikation av de ovan beskrivna utföringsformerna vid vilka en i serie med en lastutgång resp ljuskälla liggande, elektronisk omkopplare såsom reaktion på en styrsignal avbröt den ifrågavarande strömtillförseln (varvid det ifrågavarande elektroniska omkopplingselementet alltså kortvarigt bortkoppla- des) beror den på fig 6 använda principen för alstring av den uppfinningsenliga flimringen av en motsvarande taktstyrd kort- varig överbryggning av enskilda lastutgångar resp ljuskällor från en grupp.

Närmare bestämt är de sju ljuskällorna A-G som används vid den på fig 6 visade fyrkanaliga styrningen, kopplade enligt följan- de: a nu o :ons - u o o nu 517 390 åfiïåjfiääër ll Kanal 1: Lampa A i serie med lampa E Kanal 2: Lampa C i serie med lampa G Kanal 3: Lampa B i serie med lampa F Kanal 4: Lampa D.

Såsom framgår av kopplingen som visas i övre delen av kopp- lingsschemat enligt fig 6, finns en triac Si hopkopplad för varje kanal i = 1...4, att vid tillkopplad triac Si, den eller de lampor som är sammanhörande med den ifrågavarande kanalen, överbryggas av det inkopplade kopplingselementet och alltså kopplas för att bli strömlösa vid tidpunkten för omkopplingen.

På grund av överbryggningen av ljuskällan stegras på motsvaran- de vis nätspänningen som uppkommer vid de övriga ännu aktiva lamporna, och för den sakens skull inkopplas, för undvikande av toppar, ett förmotstånd 38 i försörjningsspänningskretsen för ljuskällorna A-G resp för de tillhörande triacarna S1 resp S4.

Den mekaniska anordningen av ljuskällorna A-G motsvarar utfö- ringsformen enligt fig 4 och vidare är den förkopplade signal- och styrelektroniken långtgående identisk med den i de ovan be- skrivna utföringsformerna, särskilt med avseende på styrningen medelst optokopplare resp den (omkopplingsbara) taktalstringen med valmöjlighet mellan nätfrekvens och fritt genererad takt via omkopplaren 28.

Eftersom ändå triacens Si elektriska omkopplingsförhållande är omvänt i jämförelse med de ovan beskrivna utföringsformerna (vid utföringsformen enligt fig 6 kommer såsom reaktion till en styrning med en signalimpuls den ifrågavarande triac Si att in- kopplas istället för att frånkopplas) är den motsvarande styr- elektroniken i en ifrågavarande kanal utförd enklare. Speciellt erfordras nämligen enbart en enda transistor Tia för att såsom reaktion till en impulssignal som ligger an mot dess bas, styra u anno n n n Q ø .o 12 : ::-s "H"-'nun den tillhörande optokopplare Oi med en positiv impuls, varpå sedan i motsvarighet härtill den tillhörande triacen Si inkopp- las (under impulsen varaktighet) och den önskade flimringsef- fekten uppnås tack vare den därigenom frambringade överbrygg- ningen av de tillhörande lamporna.

Räknarenheten 16" är i utföringsexemplet enligt fig 6 resp fig 7 utförd fyrkanalig och alstrar såsom visas pà fig 7, en fyrka- nalig sekventiellt på varandra följande impulssignal som reak- tion till en nätberoende eller nätoberoende alstrad, av ställe- lementet 30 inställd, taktsignal CL.

Naturligtvis skall de i de ovan redovisade utföringsexemplen visade kopplingarna av lastutgàngarna resp av de styrda lampor- na betraktas såsom rent exemplariska såväl med avseende på an- talet användarljuskällor som med avseende pá antalet olika ef- terföljande signalkanaler för styrning, och kan avsiktligt väl- jas allt efter behov, resursinsats eller önskad belysningsef- fekt. I praktiken har det dock visat sig vara lämpligt att an- vända åtminstone tre olika taktade signalkanaler för att en be- traktare inte skall få intrycket av en liktaktstyrning som ter sig onaturlig.

I motsvarighet härtill kan ljusbàgar, ljuskedjor för träd och dylikt eller även andra ljuskällor monteras för att vara se- kventiellt anordnade eller inflätat anordnade i varandra på lämpligt vis. Speciellt även i lågeffektomrádet (exempelvis vid användningen av lysdioder såsom ljuskällor) synes den ovan be- skrivna uppfinningen vara ändamálsenligt användbar.

Speciellt med avseende på de spänningsvariationer som fram- bringas genom omkopplingsprincipen enligt fig 6, ligger det dessutom inom fackmannens förmåga att använda lampor med en an- 517 :eo -=~ ~ '- 13 passad lysspänning. Vidare ligger det inom fackmannens förmåga, särskilt vid användningen såsom ljusbägar, att placera styre- lektroniken i en lämpligt dimensionerad fot (hus) eller anordna densamma såsom en separat styrenhet, varvid en motsvarande ka- bel med flera ledare används i det andra fallet för anslutning till ljusbågen. Vidare måste man se till att man uppfyller de aktuella elföreskrifterna speciellt med avseende pà en till- räcklig isolation, även vid ljusbågar som väsentligen är upp- byggda av ett trä såsom konstruktionsmaterial.

Enligt uppfinningen är det sålunda möjligt att åstadkomma en naturlig realistisk efterbildning av en naturlig stearinljusbe- lysning. Vidare kan denna effekt stegras genom att man förutom att efterlikna lys- resp belysningseffekten av naturliga stea- rinljus även efterliknar deras värmealstring, såsom den används för drivning av julängelkarusell resp pyramider.

Med avseende pà vidareutvecklingar är det möjligt att förse ljuskällorna med elektriska värme- resp upphettningsmotstánd (eller att anordna sådana separat) för att alstra en extra upp- ätstigande varmluftström. n n u anno n

Claims (9)

517 390 14 PATENTKRAV

1. Styranordning för en grupp av ljuskällor, speciellt av glödlampor som är utförda i formen av stearinljus, innefattande ett flertal elektroniskt styrbara, för styrd aktivering eller deaktivering av åtminstone en ljuskälla (A, B... G) kopplade kopplingsanordningar (Sl..., S5; Tlc... T5c), en för nämnda flertal kopplingsanordningar tillhandahållen taktalstringsenhet (l6; l6'; l6Ä, vilken är utförd för att alstra ett flertal inbördes fasförskjutna taktsignaler motsvarande nämnda flertal kopplingsanordningar, och en med nämnda flertal kopplingsanordningar och med taktalstringsenheten förbunden styrelektronik (Tla... T5a, Tlb... T5b), kännetecknad av att styrelektroniken är utförd så att, såsom reaktion på en taktsignal, strömflödet till en tillhörande i aktiveringstillstånd sig befinnande ljuskälla periodiskt kan avbrytas av den tillhörande kopplingsanordningen med en repetitionsfrekvens av mellan 8 och 22 Hz, att de av taktalstringsenheten alstrade taktsignalerna är impulsformiga och har en av repetitionsfrekvensen alstrad impulsvaraktighet av mellan 1 och 10 ms, och att styrelektroniken och kopplingsanordningarna är utförda så att en ifrågavarande kopplingsanordning såsom reaktion på en styrsignal överbryggar åtminstone en ljuskälla som är sammanhörande med kopplingsanordningen under impulsens varaktighet.

2. Styranordning enligt krav 1, kännetecknad av att nämnda flertal kopplingsanordningar är utförda såsom triacar, vilka är förbundna med styrelektroniken via en optiskt verkande signalöverföringsenhet (Ol...O5). 517 390 15

3. Styranordning enligt krav 1, kännetecknad av att kopplingsanordningarna är utförda som transistorer (T1c...T5c).

4. Styranordning enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av att taktalstringsenheten (l6; l6'; 160 är utförd såsom en räknare eller såsom en frekvensdelar vilken såsom reaktion till en ingångstaktsignal (CL) alstrar tre till åtta inbördes fasförkjutna taktsignaler.

5. Styranordning enligt krav 4, kännetecknad av att ingångstaktsignalen (CL) är härledd från nätfrekvensen för ett försörjningsnät och uppgår till 50 eller 100 Hz.

6. Styranordning enligt 4 eller 5, kännetecknad av att ingångstaktsignalen alstras av en taktgivareenhet (26) vilken har inställningsorgan (30) för förbestämning av en frekvens och/eller en impulsvaraktighet för ingångstaktsignalen (CL).

7. Förfarande för styrning av grupp av elektriskt drivna ljuskällor, innefattande åtgärderna: - styrning av ett flertal kopplingsanordningar vilka är anordnade för styrd aktivering eller deaktivering av åtminstone en ljuskälla, till ett kontinuerligt aktiveringstillstånd, periodisk kortvarig brytning av strömflödet genom en ljuskälla med en repetitionsfrekvens av mellan 8 och 22 Hz och en brytningsvaraktighet av mellan 1 och 10 ms medelst en till en tillhörande kopplingsanordning ansatt styrsignal, varvid brytningen av strömflödet åstadkommes genom en kortvarig, elektriskt styrd överbryggning av en ifrågavarande ljuskälla.

8. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av att nämnda flertal av kopplingsanordningar sekventiellt tillföres styrsignaler för brytning av strömflödet. 16 : : :n--:.; .Las ann:

9. Användning av styranordningen enligt något av kraven l-6 i en såsom ljusbåge uppbyggd belysningsanordning av den i jultid använda typen.