SE516884C2 - System för ensning av en skjutsimulator samt en ensningsenhet för detta - Google Patents

Description

20 25 30 516- 88-4 2 emitterar också en ensningsstrålning längs en ensningsaxel som är parallell med simuleraxeln eller har en fix och känd vinkel i förhållande till simuleraxeln. Vapnets sikte definierar en riktaxel som markerar i vilken riktning ett skott kommer att lämna vapnet vid skjutning med skarp ammunition. För att möjliggöra ensning av simula- torns simuleraxel med riktaxeln är exempelvis ett retroreflektorprisma anordnat så att det återkastar infallande ensstrålning utmed ensaxeln in i siktet utmed riktaxeln. Ens- strålningen är därmed synlig genom siktet, varvid ensaxeln och simuleraxeln kollek- tivt justeras medelst därför avsedda medel så att de sammanfaller med siktaxeln.

Ovanstående simulatoranordning är dock endast användbar för vapenslag där avstån- det mellan siktet och ett eldrör, vid vilket simulatorn är monterad, ej är större än att det är praktiskt hanterbart att spegla simulatorns ensstråle in i siktet.

US-A-5 410 815 visar ett system för automatisk siktesensning av en lasersändare med ett handeldvapen, där det är möjligt att styra laserstrålningen från lasersändaren i höjd- och sidled medelst för ändamålet avsedda justerorgan. Systemet innefattar ett utefter vapnet långsträckt höl je. Långt fram i höljet framför vapnet är anordnade första optiska medel för att generera en bild av en målretikel synlig för användaren. I höljet finns dessutom anordnade organ för att hålla fast vapnet i basenheten och ändra vapnets höjd- och sidoläge i basenheten för att rikta vapnet mot målretikelbilden. Framför lasersändaren är löstagbart anordnad en enhet som kan styra laserstrålningens riktning genom att styra justerorganen. Iden främre delen av höljet finns dessutom andra optiska medel inrättade att ta emot laserstrålningen och generera en felsignal som representerar avståndet mellan den mottagna strålningen och målretikeln. Slutligen är en styrkrets ansluten till styrenheten och de andra optiska medlen för att styra lasersändarens justermedel under utnyttjande av felsignalen till dessa så att laserstrålningen riktas mot retikeln.

Systemet är såsom nämnts ovan avsett för handeldvapen och kräver att vapnet är fast och korrekt anordnat i höljet. 10 15 20 25 30 516 884 BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ensning av skjutsimulatorer även för andra vapen än handeldvapen.

Detta har åstadkommits medelst ett system av inledningsvis nämnt slag, vars utförande är oberoende av avståndet mellan siktet och eldröret. Systemet kännetecknas av att det innefattar ett siktmärke mot vilket vapnets riktmedel skall riktas vid ensning. I anslutning till siktmärket är anordnade medel för att avge strålning utmed en axel representativ för den_ ensade simuleraxeln. I ett utförande är siktmärket och medlen för att avge strålning anordnade på en gemensam ensningstavla. En vid simulatorn placerbar ensningsenhet innefattar optiska medel inrättade att återkasta åtminstone en första del av den från strålorganet emitterade strålningen utmed en axel representativ för simuleraxelns aktuella inställning.

Ensningsenheten innefattar vidare positionsindikerande medel anordnade så att strålningen utmed axeln representativ för den ensade strålningen träffar de positionsindikerande medlen i en punkt representerande ett börvärde för simuleraxeln och så att strålningen utmed axeln representativ för den aktuella simulerstrålningen träffar de positionsindikerande medlen i en punkt representerande ett ärvärde för simuleraxeln.

I enlighet med ett utförande används strålorganet i simulatorn för att skapa såväl strålningen utefter axeln representativ för den aktuella simuleraxeln som strålningen avgiven utefter axeln representativ för den tänkta ensade simuleraxeln. I detta utförande innefattar de optiska medlen lobformande organ inrättade att för åtminstone en del av strålningen som ej återkastas utefter axeln representativ för den aktuella simuleraxeln modifiera strålloben så att den huvudsakligen täcker justermedlens justerområde för simuleraxeln. De vid siktmärket anordnade medlen inrättade att avge strålning innefattar i detta utförande ett reflekterande organ, exempelvis i form av ett retroreflektorprisma, inrättat att reflektera den del av den modifierade strålloben som infaller mot det reflekterande organet.

För att eliminera parallaxfel är i ett exempel det reflekterande organet anordnat på ett avstånd från riktmärket som svarar mot avståndet mellan vapnets sikte och eldrör i ett plan tvärs simuleraxeln och riktmedlets sikteslinje. 10 l5 20 25 30 516 884 Enligt en utföringsform har systemets ensningsenhet en styrenhet som fastställer det relativa förhållandet mellan ärvärdet och börvärdet från de positionsindikerande medlen och ur det relativa avståndet bildar en styrsignal som matas till en mekanism för drivning av justermedlen. På så sätt undviks behovet av manuell inställning, av simulatorns justermedel, vilket kan vara både besvärligt och tidsödande för ett vapen där avståndet sikte/simulator är stort. Justermedlen kan exempelvis vara utformade som en eller flera optiska kilar av känt slag och drivmekanismen kan exempelvis vara en konventionell motor. I ett utförande med en servomotor matas signaler svarande mot är- respektive börvärde till motorn på konventionellt sätt. Överföringen av styrsignalen mellan ensningsenheten och skjutsimulatorn sker i ett utförande via optisk kommunikation mellan enhetema, i ett altemativ utförande via radiokommunikation och i ytterligare ett alternativt utförande via elektrisk kommunikation mellan enheterna. Lösningama med optisk kommunikation eller radiokommunikation har givetvis fördelen att monteringen av ensningsenheten vid skjutsimulatorn blir enklare då ingen elektrisk förbindelse krävs mellan enheterna.

I ett utförande där axeln representerande den aktuella simuleraxeln är parallell med simuleraxeln innefattar medlen inrättade att återkasta en första stråldel ett i strålgången för simulerstrålningen anordnat retroreflektorprisma inrättat att återkasta strålningen utmed en axel parallell med simulerstrålningen.

Föreliggande uppfinning har en rad fördelar i förhållande till tidigare känd teknik.

Den viktigaste är givetvis att uppfinningen fungerar även för vapenslag där avståndet mellan siktet och eldröret utesluter tidigare kända lösningar, såsom exempelvis för kanoner. Dessutom är den uppfinningsenli ga ensningsenheten mycket enkel att montera ovanpå simulatorn. Det enda som krävs är att anordna ensningsenheten ovanpå simulatorn och se till att överföringen av styrdata mellan ensningsenheten och skjutsimulatorn är säkerställd och att därefter rikta vapnets sikte mot en måltavla anordnad på ett avstånd från vapnet och slå till simulatorns strålkälla.

Ensningsenhetens funktion och konstruktion gör att injusteringen av ensningsenheten vid skjutsimulatorn ej är kritisk. Är- och börvärdena kommer att registreras korrekt 10 15 20 25 30 5161 88-4 g 5 så länge som ensningsenheten är monterad så att det säkerställs att strålningen och styrsignalen går fram.

KORT FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar en vy uppifrån av ett vapen med en skjutsimulator som ensas mot en ensningstavla, Figur 2a visar en sidovy av ett exempel på en skjutsimulator enligt föreliggande uppfinning, Figur 2b visar en frontvy av skjutsimulatorn i fig 2a, Figur 3a visar en sidovy av ett utförande av en ensningsenhet enligt föreliggande uppfinning.

Figur 3b visar en frontvy av ensningsenheten i fig 3a, Figur 4 visar en sidovy av ensningsenheten monterad vid skjutsimulatorn för en första strålväg.

Figur 5 visar ett exempel på en ensningstavla för användning vid ensning medelst ensningsenheten, Figur 6 visar en sidovy av ensningsenheten monterad vid skjutsimulatorn för en andra strålväg.

Figur 7 visar en graf över mottagning av pulser som gått via de två strålvägarna.

FÖREDRAGNA UTFöRuvGsFoRMER I fig 1 anger hänvisningssiffra 1 en stridsvagn utrustad med ett vapen såsom en kanon. På vapnets eldrör 2 är anordnad en skjutsimulator 3, vilken för att simulera skott med kanonen sänder ut simulerstrålning längs en simuleraxel 4. Kanonen har dessutom ett sikte 5. Kanonens sikte 5 definierar en riktaxel 6 och det är denna riktaxel som definierar i vilken riktning ett skott kommer att lämna vapnet vid skjutning med skarp ammunition. Vid ensning av skjutsimulatorn används en ensningstavla 7 anordnad på ett avstånd från kanonen, exempelvis mellan 100m och lO00m från kanonen. Detta kommer att beskrivas mer i detalj senare.

I fig 2a är i skjutsimulatorn anordnad en källa 8 för generering av simulerstrålningen i form av elektromagnetisk strålning genererad med laser eller annan teknik.

Exempelvis är simulerstrålkällan 8 en IR-laserdiod. Dessutom är strålkällan 8 10 15 20 25 30 516 8814 6 anordnad på ett optiskt avstånd från ett lobformande organ 9, exempelvis i form av en lins inrättad att omforma strålningen från strålkällan 8 till en lob, varvid linsen 9 är utformad för att optimera loben. I strålgången efter linsen 9 är anordnade en eller flera optiska kilar 10, vridbara för att ställa in och justera simuleraxeln 4 ut från skjutsimulatorn 3. I det i fig 2a visade utförandet är kilarna 10 realiserade i form av ett kilpar. Var och en av kilarna 10 är via en kuggväxel 11 ansluten till en tillhörande servomotor 12. Varje kil är vridbar mellan två ytterlägen valda så, att simuleraxeln 4 förmås att vika av exempelvis i10rnrad i förhållande till axeln för strålningen från strålkällan 8. Varje servomotor styrs utifrån en styrsignal till denna för att via kuggväxeln ll ställa in tillhörande kils 10 position (vridningsläge). Styrsignalen för styrning av inställningen av kilarnas vridningslägen kommer till skjutsimulatorn via en mottagningsenhet 24 och matas via ledningar 26 till motorerna 12. Skapandet och sändningen av styrsignalen till mottagarenheten 24 kommer att beskrivas mer detaljerat senare.

I fig 2b anger hänvisningssiffra 13 en aperturi skjutsimulatorn 3. Aperturen 13 är placerad framför strålkällan 8 så att simulerstrålningen medges lämna skjutsimulatorn. Aperturens 13 storlek är vald så att simulerstrålningen kan passera genom aperturen inom hela det möjliga vinkelornrådet för simuleraxeln 4.

I fig 3a markerar hänvisningssiffra 14 en ensningsenhet för montering ovanpå skjutsimulatorn 3. Såsom framgår ur fig 4 och 6 är ensningsenheten så utformad att den har ett parti som i monterat läge skjuter ned över skjutsimulatorns front. Det nedskjutande partiet innefattar en konkav lins 15, vilken när ensningsenheten 14 äri sitt monterade läge är placerad över skjutsimulatorns apertur 13. Den konkava linsen 15 har i ett exempel samma diameter som aperturen 13 eller något större. Linsen 15 är inrättad att bredda simulerstrålningens strållob. I ett exempel är linsen 15 så utformad att strålloben huvudsakligen täcker alla möjliga simuleraxelvinklar ut från simulatorn enligt ovan.

I det utskjutande partiet sticker dessutom ned ett retroreflektorprisma 16 framför den konkava linsen 15 så att både retroreflektorprismat 16 och den konkava linsen 15 är synliga genom aperturen. Istrålgången framför retroreflektorprismat är anordnat ett 10 15 20 25 30 516.884 7 filter 27 avsett att filtrera bort en del av den mot retroreflektorprismat 16 infallande strålningen.

Retroreflektorprismat 16 består karaktäristiskt av ett takprisma och en spegel.

Takprisrnat och spegeln är anordnade på ett avstånd d från varandra och har en varandra motstående reflekterande yta med samma lutningsvinkel. Såsom framgår ovan infaller ett strålknippe ur simulerstrålningen efter filtrering via filtret 27 mot retroreflektorprismats takprisma. Takprismat reflekterar strålknippet mot spegeln, vilken i sin tur reflekterar strålen ut från retroreflektorprismat utefter en axel som är parallell och motriktad simuleraxelns 4 aktuella inställning och placerad på ett avstånd d från simuleraxeln. Det från prismat utgående strålknippet är således motsatt riktat det ingående strålknippet oberoende av hur retroreflektorprismat är injusterat så länge som retroreflektorprismat är anordnat så, att strålknippet kan paSSefa. 1 strålgången efter retroreflektorprismat är anordnat ett objektiv 17, exempelvis ett kameraobjektiv, vilket kan vara försett med ett solskyddsfilter. Objektivet 17 är så anordnat att en del av detta sticker ut utanför retroreflektorprismat.

I objektivets fokalplan 17 är anordnat ett positionskänsligt fotoelement 18. Det fotokänsliga elementet är exempelvis en sk PSD (eng. Position Sensing Detector), en CCD-array, en array av analoga fotoelement exempelvis baserade på CMOS-teknik eller en array av någon typ av digitala fotoelement.

Det i retroreflektorprismat reflekterade strålknippet träffar således Objektivet och fokuseras på fotoelementet 18. Koordinaterna för den punkt där strålknippet träffar fotoelementet, representerande den aktuella inställningen för simuleraxeln, registreras såsom ett ärvärde för simuleraxelinställningen. Det registrerade värdet överförs via ett gränssnitt (ej visat) till en behandlings- och styrenhet 19.

Behandlings- och styrenheten 19 är via en ledning 25 ansluten till en sändarenhet 23 för sändning av styrsignalen.

I fig 3b är en öppning 20 utbildad i ensningsenhetens 14 front. Öppningen 20 frilägger aperturen 13 i skjutsimulatorn och ensningsenhetens objektiv 17. 10 15 20 25 30 516 .884 I fig 4 är ensningsenheten 14 monterad vid skjutsimulatorn 3. Ur figuren framgår hur det ovan beskrivna strålknippet ut simulerstrålningen från simulatorn träffar ensningsenhetens retroreflektorprisma 16, reflekteras av retroreflektorprismat, passerar objektivet 17 för att slutligen fokuseras mot det positionskänsliga fotoelementet, varvid koordinaterna för träffpunkten på elementet registreras. I det monterade läget är sändarenheten 23 och mottagarenheten 24 placerade i förhållande till varandra så att mottagaren kan ta emot styrsignalen. I ett exempel innefattar sändarenheten 23 en omvandlare (ej visad) som omvandlar den elektriska signalen mottagen via ledningen 25 till en optisk signal som överförs till mottagaren 24.

Mottagaren 24 har i detta exempel en motsvarande omvandlare som omvandlar den mottagna optiska signalen till en elektrisk signal som via ledningarna 26 matas till motorerna 12. I ett alternativt exempel sker sändning och mottagning via radiokommunikation. Man kan också tänka sig ett utförande där sändare 23 och mottagare 24 är utbytta mot elektriska han- resp honkontakter eller motsvarande för elektrisk förbindelse.

I fig 5 anger hänvisningssiffra 21 ett siktmärke på ensningstavlan 7, mot vilket vapnets sikte 5 är riktat vid ensningsproceduren. Ensningstavlan 7 har dessutom ett retroreflektorprisma 22 anordnat på ett avstånd från siktrnärket 21 som svarar mot avståndet mellan vapnets sikte 5 och eldröret 2, vid vilket simulatorn är anordnat. På så sätt elimineras parallaxfel. Det är uppenbart för fackmannen att det finns alternativa metoder att eliminera parallaxfel. Med retroreflektorprismat 22 identiskt utformat med retroreflektorprismat 16 kompenseras dessutom för att värdet för simuleraxelinställningen registreras på ett avstånd d från simuleraxeln.

Den ovan beskrivna konkava linsen 15 breddar strålloben för den del av simulerstrålningen från simulatorn som ej träffar retroreflektorprismat 16. Den del av strålningen ut från ensningsenheten som infaller mot retroreflektorprismat 22 reflekteras tillbaka till ensningsenheten utmed en axel representativ för den ensade strålningens.

I fig 6 är ensningsenhetens objektiv anordnat så att det delvis är synligt genom öppningen 20 och delvis är täckt av retroreflektorprismat 16. Den från 10 15 20 25 30 516 884 9 retroreflektorprismat 22 reflekterade strålningen passerar genom öppningen 20 för att träffa objektivet 17. Objektivet 17 i sin tur fokuserar strålningen mot det positionskänsliga fotoelementet 18. En registrering sker av koordinaterna för träffpunkten på fotoelementet 18. Denna registrering representerar ett börvärde för simuleraxeln 4. Det registrerade börvärdet överförs via ett gränssnitt (ej visat) till behandlings- och styrenheten 19.

Behandlings- och styrenheten 19, exempelvis i form av en dator, bestämmer ur koordinaterna representerande är- och börvärdena från det positionsindikerande fotoelementet det relativa avståndet mellan träffpunkten för strålningen via ensningstavlan, representerande börvärdet och strålningen via retroreflektorprismat 16 i ensningsenheten 14 representerande ärvärdet för strålningen. Utifrån det relativa avståndet bildar styrenheten en styrsignal för att styra servomotorerna i skjutsimulatorn 3, som i sin tur styr kilinställningarna. Efter att kilarna ställts in kan ensningsförfarandet upprepas: siktet hålls riktat mot ensningstavlans riktmärke, simulerstrålning sänds ut via de två beskrivna vägarna för att vid det positionsindikerande fotoelementet registrera ett nytt ärvärde och börvärde. Är avståndet mellan är- och börvärdet mindre än ett i förväg angivet värde, anses simulatorn ensad med vapnet. Ensningsenheten 14 kan därmed avlägsnas från skjutsimulatorn 3, varvid skjutsimulatorn är redo för användning.

I fig 7 illustreras ljusintensiteter registrerade vid fotoelementet 18, där den första intensitetstoppen visar mottagande av strålning som passerat ensningsenhetens retroreflektorprisma och den andra intensitetstoppen visar mottagande av strålningen som passerat ensningstavlans retroreflektorprisma 22. Exempelvis är pulsen från simulerstrålkällan i storleksordningen 100-150ns lång. Tidsavståndet mellan den första och den andra intensitetstoppen beror givetvis på avståndet mellan simulator och enstavla. Vid avståndet 100m mellan tavlan och simulatom är tidsavståndet mellan intensitetstopparna 670ns.

För bästa resultat vid registreringen av intensitetstopparna bör dessas amplituder vara i samma storleksordning. En tumregel är att när ensningstavlan är anordnad ca 100m från skjutsimulatorn och den konkava linsen skapar en strållob som avviker i10rnrad från simuleraxeln infaller 0,01% av utsänd strålning mot fotoelementet. Det är - v~u oc.. »nu 516. 88.4 10 uppenbart för fackmannen hur man skall styra retroreflektorprismats 16 placering i förhållande till linsen 15 och filtrets filtreringsförmåga för att med utgångspunkt från avståndet måltavla-skjutsimulator vid fotoelementet erhålla i storleksordningen samma amplitud för strålningen via måltavlan och strålningen via retroreflektorprismat 16.

Uppfinningen är ej begränsad till det ovan beskrivna utförandet. Exempelvis kan i ett utförande ensningstavlans retroreflektorprisma 22 utbytas mot en sändare av elektromagnetisk strålning som sänder ut strålning efter den ensade simuleraxeln. q :ao

Claims (16)

1. 0 15 20 25 30 516 884 11 PATENTKRAV 1.

2. System för ensning av en för skjutning inrättad simulator monterad på ett vapen, vilket har riktmedel (5) inrättade att ange vapnets riktning i ett målområde, varvid simulatorn (3) är utrustad med åtminstone ett organ (8) inrättat att emittera elektromagnetisk strålning utgående längs en simuleraxel och justermedel (10) inrättade att justera simuleraxeln så att den är ensad med riktmedlet, k ä n n e t e c k n a t av a v, att systemet innefattar: - ett siktmärke (21) mot vilket vapnets riktmedel (5) skall riktas vid ensning och i anslutning till siktmärket anordnade medel (22) för att avge strålning utmed en axel representativ för den ensade simuleraxeln och - en vid simulatorn placerbar ensningsenhet (14) innefattande optiska medel (l5,16) inrättade att återkasta åtminstone en första del av den från organet (8) emitterade strålningen utmed en axel representativ för simuleraxelns aktuella inställning och positionsindikerande medel (18) anordnade så att strålningen utmed axeln representativ för den ensade ssimuleraxeln träffar de positionsindikerande medlen (18) i en punkt representerande ett börvärde för simuleraxeln och strålningen utmed axeln representativ för den aktuella simulerstrålningen i en punkt representerande ett ärvärde för simuleraxeln.

3. System enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v, att de optiska medlen (l5,16) innefattar lobformande organ (15) inrättade att åtminstone för en andra del av den från organet (8) emitterade strålningen modifiera strålloben så att den huvudsakligen täcker justermedlens justerområde för simuleraxeln och att medlen (22) inrättade att utsända strålning innefattar ett reflekterande organ inrättat att reflektera den del av den modifierade strålloben som infaller mot det reflekterande organet.

4. System enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n at a v, att det reflekterande organet (22) är ett retroreflektorprisma. 10 15 20 25 30 516 834 f* -ïš 12 System enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t a v, att det reflekterande organet (22) är anordnat i förhållande till siktmärket (21) så att parallaxfel elimineras.

5. System enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t a v, att siktmärket (21) och det reflekterande organet (22) är anordnade på en måltavla (7).

6. System enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t a v, att ensningsenheten (14) och skjutsimulatorn (3) innefattar medel (23,24) för överföring av information mellan sig och att ensningsenheten är inrättad att via nämnda överföringsmedel (23,24) sända en styrsignal svarande mot det relativa avståndet mellan är- och börvärdet till åtminstone en drivmekanism (1 1,12), vilken är anordnad i skjutsimulatorn och vilken styr justermedlen (10).

7. System enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n at a v, att överföringsmedlen (23,24) är inrättade att överföra styrsignalen som en optisk, elektrisk eller en radiosignal.

8. Ensningsenhet för en för skjutning inrättad simulator (3) monterad på ett vapen, vilket har riktmedel (5) inrättade att ange vapnets riktning i ett målområde, varvid simulatorn (3) är utrustad med åtminstone ett organ (8) inrättat att emittera elektromagnetisk strålning utgående längs en simuleraxel och justermedel (10) inrättade att justera simuleraxeln så att den är ensad med ríktmedlet, k ä n n e t e c k n a d av, att ensningsenheten innefattar optiska medel (15, 16) inrättade att återkasta åtminstone en första del av strålningen utmed en axel representativ för simuleraxelns aktuella inställning och positionsindikerande medel (18) anordnade så att strålningen utmed en axel representativ för den ensade simuleraxeln träffar de positionsindikerande medlen i en punkt representerande ett börvärde för simuleraxeln och så att strålningen utmed axeln representativ för den aktuella simulerstrålningen träffar de positionsindikerande medlen i en punkt representerande ett ärvärde för simuleraxeln. 516 884 ' 13

9. Ensningsenhet enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v, att de optiska medlen (15 , 16) innefattar lobformande organ (15) inrättade att åtminstone för en andra del av strålningen modifiera strålloben så att den huvudsakligen täcker justermedlens (10) justerområde för simuleraxeln.

10. Ensningsenhet enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v, att justermedlen (10) innefattar åtminstone en optisk kil anordnad i strålgången.

11. Ensningsenhet enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v, att den har medel 10 (19) för att fastställa ärvärdets koordinater i förhållande till börvärdets koordinater på de positionsindikerande medlen (18).

12. Ensningsenhet enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v, att den har medel (1 1,12) för att styra justermedlen (10) för att minimera avståndet mellan 15 ärvärdet och börvärdet.

13. Ensningsenhet enligt patentkrav 12, k ä n n e t e c k n a d a v, att de för att fastställa ärvärdets koordinater i förhållande till börvärdets koordinater avsedda medlen (l9)är inrättade att skapa en styrsignal till medlen (1 1,12) för att styra 20 justermedlen (10).

14. Ensningsenhet enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k n a d a v, att den har en sändarenhet (23) inrättad att sända styrsignalen till skjutsimulatorn (3). 25

15. Ensningsenhet enligt patentkrav 14, k ä n n e t e c k n a d a v, att sändarenheten (23) sänder styrsignalen som en optisk, elektrisk eller radiosignal. ua- ..- - ' -z

16. Ensningsenhet enligt patentkrav 8, k ä n n e te c k n a d a v, att medlen (16) 30 inrättade att återkasta en första stråldel innefattar ett i strålgången för simulerstrålningen anordnat retroreflektorprisma inrättat att återkasta ~ -~ - strålningen utmed en axel parallell med simulerstrålningen. vinn;