SE516253C2 - Sensoranordning för en manöverutrustning - Google Patents

Description

sann» :qiln 10 15 20 25 30 5 1,6 2,5 3 111293 usN oo-o4-25 skall kunna uppnås med en sådan lösning kommer den att bli relativt dyr samt ta upp en relativt stor yta. Det kan dessutom anses vara en ytterligare nackdel med en sådan lösning att ytterligare sensoranordningar måste tillföras om man vill ha information om växelspakens läge under pågående växlingsrörelse.

Dokument EP 620 385 A1 redovisar en manöveranordning med en detektoranordning i manöveranordningens botten. Dokumentet visar inte hur en sådan anordning skulle kunna användas för att uppnå redundans, och en ytterligare nackdel med denna manöveranordning är att den genom detektoranordningens placering får en ökad utsträckning i manöverspakens riktning, vilket motverkar önskemål om att anordningen i sin helhet skall utformas så kompakt och utrymmesbesparande som möjligt.

Dokument US 5 243 871 redovisar en anordning där kodanordning och sensorplatta är anordnade vid sidan av manöverspaken, respektive i manöverkonsolens vägg, vilket med andra ord ger en kompakt lösning jämfört med anordningen i EP 620 385. Inte heller denna anordning verkar kunna användas för att ge redundant funktion mellan ett flertal olika sensorplattor, och en annan nackdel hos denna anordningen är att vid rörelser i riktningen "UP- shift" hos växelspaken kommer kodanordningen att förflytta sig vinkelrät bort från detektoranordningen, vilket ställer ökade krav på känslighet hos detektora- nordningen. Det ökade avståndet mellan kodanordning och detektoranordning gör dessutom att anordningen i sin helhet blir relativt känslig för störningar.

PCT/SE98/01498 manöveranordning med en rörlig kodanordning och en detektoranordning Den internationella ansökan redovisar en vilken detekterar lägen för kodanordningen. Detta ger en god funktion, men har en viss känslighet för toleransfel vid tillverkning och montering av kodplattan och detektoranordningen.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN »rann »imn 10 15 20 25 30 s 1 e , 2 s s 111293 USN 00-04-25 Ändamålet med föreliggande uppfinning är således att framtaga en sensoranordning för bruk i en manöverutrustning, vilken sensoranordning skall vara billig, kompakt, enkel att tillverka och installera, samtidigt som den skall medge redundans mellan de sensorer som används för avläsning av växelspakens lägen och rörelser, Detta ändamål uppnås med hjälp av en sensoranordning för en manöverutrustning vilken innefattar en rörligt inrättad mönsterplatta med ett första mönster vilket har en första utsträckningsriktning, och en sensorplatta med en första sensor vilken kan detektera lägen längs en huvudriktning för en korsningspunkt mellan det första mönstret och huvudriktningen.

Vid en första rörelse hos mönsterplattan rör sig det första mönstret i en första rörelseriktning, varvid korsningspunkten mellan det första mönstret och huvudriktningen vid mönstrets rörelse i denna första rörelseriktning kommer att uppvisa en förflyttning längs huvudriktningen, samtidigt som mönstrets första rörelseriktning korsar huvudriktningen.

Om man vidare vid en andra rörelse hos mönsterplattan låter det första mönstret röra sig i en andra rörelseriktning på ett sådant vis att både det första mönstret och korsningspunkten mellan mönstret och sensorns huvudriktning fås att uppvisa en förflyttning längs huvudriktningen kommer den använda sensorn att kunna uppfatta rörelse hos mönsterplattan i två skilda riktningar, trots att sensorn år gjord för att enbart kunna uppfatta rörelse i en riktning.

För att uppnå redundant avläsning av mönsterplattans rörelse i två skilda riktningar behövs således, med hjälp av en sensoranordning enligt uppfinningen, enbart två sensorer vilka vardera egentligen bara kan uppfatta rörelse i en riktning, eftersom dessa genom uppfinningen har fåtts att kunna uppfatta rörelse hos ett mönster på rörelseplattan i två riktningar. Den önskade redundansen blir således enkel och billig att uppnå, och eftersom ett 1..-i 10 15 20 25 30 516 253 1 1 1293 USN 00-04-25 minimum av sensorer används kommer en sensoranordning enligt uppfinningen dessutom även att vara kompaktare än hittills kända anordningar med redundant avläsning.

Lämpligen är ett av mönstren sammanhängande, väsentligen rakt, långsmalt, korsar sin respektive sensor, och är snedställt relativt sin respektive sensor, men alternativt kan ett av mönstren vara sammanhängande, format som en cirkelbäge, korsa sin respektive sensor, och vara snedställt relativt sin respektive sensor.

Lämpligen är även en av sensorerna väsentligen rak och långsmal, men kan alternativt vara formad som en cirkelbàge. l en utföringsform är en av rörelseriktningarna för ett av mönstren en cirkelbäge, och en annan av rörelseriktningarna för ett av mönstren är en väsentligen rät linje.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare med hjälp av ett exempel på en utföringsform, samt med hänvisning till de bifogade ritningarna, där Fig 1 visar exempel på en princip enligt uppfinningen, och F ig 2-5 visar ett exempel på en mönsterplatta enligt uppfinningen i olika lägen, och Fig 6 visar schematiskt ett tvärsnitt från sidan av en manöveranordning enligt uppfinningen, och Fig 7 visar en sprängskiss pà en manöverutrustning med mönsterplatta och sensorplatta enligt uppfinningen, och Fig 8 och 9 visar principen för rörelsen hos en mönsterplatta enligt uppfinningen.

UTFÖRINGSFORMER ..,,. iiiii 10 15 20 25 30 5 .1 6 25 3 111293 usN oo-o4-25 Ifig 1 visas en princip bakom uppfinningen: Ett mönster 110 korsar en sensor 105 i en korsningspunkt C. Sensorn 105 förmår uppfatta läget för korsningspunkten C längs en första huvudriktning A, som sammanfaller med sensorns utsträckning. Mönstret 110 rör sig i en första bana B över sensorn 105, varvid det är ett önskemål att sensorn 105 skall kunna detektera lägen i denna rörelse hos korsningspunkten C.

Med en sensor och mönster utformade enligt känd teknik hade vinkeln a mellan sensorn och mönstret varit rät, vilket hade lett till att sensorn ej hade kunnat uppfatta lägen hos korningspunkten C vid mönstrets rörelse i riktningen B, eftersom korsningspunkten C då ej hade rört sig längs riktningen A, som är den riktning längs vilken sensorn kan uppfatta lägen hos korsningspunkten C.

Enligt uppfinningen är emellertid mönstret 110 så utformat och beläget i förhållande till sensorn 105 att vid mönstrets rörelse längs banan B kommer korsningspunkten C att uppvisa en förflyttning längs huvudriktningen A, vilket möjliggör för sensorn att detektera lägen för korsningspunkten C vid mönstrets rörelse längs banan B.

Ett sätt att åstadkomma denna effekt är att låta mönstret ha en första utsträckningsriktning vilken ej sammanfaller med mönstrets rörelsebana, vilket med andra ord innebär att mönstrets rörelsebana och mönstrets första utsträckningsriktning korsar varandra. Ett exempel på detta är det som visas i fig 1, där ett långsmalt, väsentligen rakt mönster 110 är anordnat så att det korsar sensorns 105 huvudriktning A. l fig 2 visas ett exempel pà en utföringsform 200 av uppfinningen. På en platta 205 har anordnats en första sensor 210, vilken är en linjär sensor som i föreliggande fall är bågformig. l ett plan skilt från sensorplattans 205 plan är anordnat en platta 207, på vilken i sin tur är anordnat ett första mönster 215, vilket i föreliggande fall har en rak utformning. Mönsterplattan 207 kan, »snu- |»»»| 10 15 20 25 30 .516 253 1 1 1293 USN 00-04-25 genom samverkan med ett manöverdon på ett vis som kommer att förklaras senare, vrida sig kring en vridpunkt 245 i den riktning som antyds med pilen B. Mönsterplattan 207 uppvisar även en öppning 225 vilken används vid manöverplattans samverkan med manöverdonet. Även funktionen för öppningen 225 kommer att förklaras längre fram.

Mönstret 215 är anordnat så att det korsar sensorn 210 i en korsningspunkt 220. Eftersom sensorn 210 är en linjär sensor kan den uppfatta rörelse hos korsningspunkten 220 längs den bana som definieras av sensorns egen utsträckning, vilken i föreliggande fall sammanfaller med den bana som mönstret 215 och korsningspunkten 220 kommer att uppvisa vid plattans 207 rörelse kring vridpunkten 245. Sensorns 210 detektering av läget för korsningspunkten 220 vid dess rörelse över sensorn används för att detektera motsvarande läge för det manöverdon, i föreliggande fall en Växelspak, med vars hjälp manöverplattan fås att röra sig. Ett koordinatsystem har ritats in i fig 2, där sensorutslaget för rörelser och lägen hos korsningspunkten 220 avbildas på y-axeln, med andra ord den lodräta axeln.

För att uppnå den önskade redundansen har anordningen 200 även försetts med en andra sensor 230, anordnad på sensorplattan 205, samt ett med den andra sensorn samverkande mönster 235, anordnat på mönsterplattan 207.

Det andra mönstret 235 korsar den andra sensorn 230 i en andra korsningspunkt 240, vars rörelser vid mönsterplattans 207 vridningsrörelse i den riktning som visas av pilen B kommer att detekteras av den andra sensorn 230.

Som framgår av fig 2 är den andra sensorn 230 rak, och det andra mönstret 235 bågformigt. Det andra mönstrets bågform är något tvärställd i förhållande till den båge i vilken mönsterplattan 207 vid vridning rör sig i, och som visas med pilen B. Pà grund av denna utformning av sensor och mönster kommer det andra mönstrets 235 rörelseriktning vid vridning av mönsterplattan 207 >@zvu nui>n 10 15 20 25 30 5 1_6 2 5 3 111293 usN 00-04-25 att korsa den andra sensorns utsträckning, dess huvudriktning. Oavsett detta kommer korsningspunkten 240 mellan den andra sensorn 230 och det andra mönstret 235 att förflytta sig längs sensorns huvudriktning, med andra ord i den riktning som sensorn 230 kan uppfatta rörelse.

I koordinatsystemet som har ritats in i fig 2 avbildas den andra sensorns 230 utslag för rörelser och lägen hos korsningspunkten 240 på x-axeln, med andra ord den vågräta axeln. Varje läge hos den växelspak som styr mönsterplattans rörelse kommer således att svara mot ett koordinatpar i koordinatsystemet, där varje koordinatpar väljs så att dess bägge koordinater är unika för lägen hos växelspaken.

Den önskade redundansen har därmed uppnåtts, eftersom varje läge hos växelspaken motsvarar två koordinater som bägge är unika för respektive läge, vilket gör att om den ena sensorn drabbas av felfunktion kommer den andra sensorn ändå att kunna läsa av var "dess" mönster befinner sig.

Det specifika läge som mönsterplattan 207 har relativt sensorplattan 205 i fig 2 ger upphov till ett koordinatpar som svarar mot växelspakens så kallade P- läge. Vilket läge som svarar mot vilket koordinatpar kan dock givetvis väljas relativt godtyckligt. l fig 3 visas anordningen från fig 2, med mönsterplattan vriden till ett något annat läge kring vridningspunkten. Mönsterplattans läge från fig 2 visas med streckade linjer. På grund av den vridning som mönsterplattan har utfört har det första mönstret och dess korsningspunkt med den första sensorn flyttats längs den första sensorns huvudriktning, och gett upphov till ett nytt läge på y-axeln, vilket visas i koordinatsystemet. Även det andra mönstret har flyttats relativt den andra sensorn, varvid även dess korsningspunkt med den andra sensorn har flyttat sig. På grund av sin utformning och placering har det andra mönstret parallellförflyttats relativt den andra sensorn, varvid dess korsningspunkt har förflyttat sig längs sensorn, och gett upphov till ett nytt uaao» a>4ii 10 15 20 25 30 516 253 1 1 1293 USN 00-04-25 utslag på x-axeln. Det nya koordinatpar som fås av mönsterplattans läge i fig 3 svarar mot växelspakens D-läge.

Anordningen enligt uppfinningen är, som har framgått, avsedd att användas exempelvis tillsammans med en växelspak i ett fordon. En sådan växelspak kan vanligtvis röras i två skilda riktningar, framåt-bakåt, och vänster-höger.

Den vridrörelse som visas med pilen B svarar mot växelspakens ena rörelseriktning, lämpligtvis dess rörelse framåt-bakåt. Således behöver mönsterplattan även kunna fàs att röra sig vid växelspakens rörelse vänster- höger I fig 4 visas ett läge för mönsterplattan relativt sensorplattan som har åstadkommits genom att mönsterplattan relativt läget i fig 3 har flyttats i en riktning som är vinkelrät mot pilen B, med andra ord ”uppåt” i ritningen, vilket visas med pilen U. Mönsterplattans förflyttning i denna riktning åstadkoms av växelspakens rörelse i riktningen vänster-höger. Vid den senare förklaringen av växelspakens samverkan med mönsterplattan kommer detta att beskrivas fïäfmafe.

Mönsterplattans lägen från fig 2 och 3 visas med streckade linjer. Vid den förflyttning av mönsterplattan som har ägt rum mellan lägen i fig 3 och 4 är det nu det andra mönstret som har förflyttat sig längs ”sin” sensors huvudriktning, och det första mönstret som har förflyttat sig i en riktning som ej sammanfaller med "dess" sensors huvudriktning eller utsträckning. För bägge mönstren gäller dock att deras korsningspunkt med respektive sensor har flyttat sig även när mönsterplattan har rört sig med den förflyttning som har ägt rum mellan fig 3 och 4, och således ger det nya läget i fig 4 upphov till ett nytt koordinatpar vilket svarar mot ett nytt läge för växelspaken, i föreliggande fall dess M-läge.

Principen för uppfinningen torde nu stå klar: Mönsterplattan kan utföra två rörelser, en vridningsrörelse (fig 2-3) och en rätlinjig rörelse (fig 3-4), och sann: all-i 10 15 20 25 30 516 253 111293 USN 00-04-25 anordningen är utrustad med två sensorer, där den ena sensorns utformning sammanfaller med mönsterplattans ena rörelse, och är med andra ord bågformig, och den andra sensorns utformning sammanfaller med mönsterplattans andra rörelse, och är med andra ord rak eller rätlinjig. Det mönster som samverkar med respektive sensor har den andra utformningen, med andra ord bågformig sensor - rakt mönster, rak sensor - bågformigt mönster, varvid bägge mönstren är något snedställda relativt sin respektive sensor för att bägge sensorerna skall kunna ge utslag vid bägge typerna av rörelse. l fig 5 Visas mönsterplattan i ett läge där den relativt läget i fig 4 har vridits något. Mönsterplattans lägen från fig 2-4 visas med streckade linjer.

Eftersom rörelsen som har utförts relativt läget i fig 4 är en vridrörelse är det återigen det första mönstret som har rört sig längs "sin" sensor, varvid även korsningspunkten mellan det första mönstret och den första sensorn har rört sig, och gett ett nytt utslag på y-axeln. Det andra mönstret har parallellförflyttats respektive den andra sensorn, och korsningspunkten dem emellan har förflyttat sig längs den andra sensorn, och gett ett nytt utslag på x-axeln, varvid det nya koordinatpar som fås svarar mot ett nytt läge för växelspaken, exempelvis det så kallade minus-läget vid i en Växelspak som har sekventiell växling.

Nedan kommer att beskrivas hur mönsterplattans rörelser kan styras av en Växelspak eller annat manöverdon. I fig. 6 visas ett tvärsnitt av en manöveranordning 600 med en mönsterplatta 611 och sensorplatta 607 enligt uppfinningen. Manöveranordningen 600 i fig 6 är avsedd att användas för att styra växellägen i ett fordon, och innefattar en manöverkonsol 601, vilken i denna utföringsform omsluter åtminstone del av manöveranordningen 600.

Hela manöverkonsolen visas ej i fig 6, enbart en del 601 av dess vägg visas.

Manöveranordningen 600 innefattar vidare en manöverspak 603, i denna utföringsform en Växelspak, vilken är svängbart lagrad kring en svängningsled s»»»» :fiir 10 15 20 25 30 _516_ 253 1 1 1293 USN 00-04-25 10 605 i form av en kula, med hjälp av vilken svängningsled 605 växelspaken 603 kan röras relativt manöverkonsolen i den riktning som visas av pilen 1, samt i ytterligare en motsvarande krökt rörelse som är väsentligen vinkelrät mot den krökta rörelse som definieras av pilen 1. l den del av konsolens vägg som visas i fig 6 finns en sensorplatta 607 enligt uppfinningen.

Manöveranordningen 600 i det visade utföringsexemplet innefattar som nämnts en mönsterplatta 611 enligt uppfinningen, vilken är avsedd att röra sig vid växelspakens 603 rörelser och att därvid samverka med sensorplattan 607.

Mönsterplattan 611 är förbunden med växelspaken 603 via en ram 613, en tapp 615 och en bladfjäder 617. l en föredragen utföringsform är både sensorplattan 607 och mönsterplattan 611 plana och parallella med varandra.

För att tillse att mönsterplattan 611 rör sig med växelspakens 603 rörelser är mönsterplattan 611, som nämnts ovan, förbunden med växelspakens 603 ram 613 via en tapp 615 vilken griper in i en öppning i plattan 611, och där skapar det rotationscentrum 245 som har visats i fig 2-5 ovan. Tappen 615 löper i ett (ej visat) spår i konsolväggen 601 och är belastad i riktning mot konsolväggen 601 med hjälp av ett fjäderelement 619.

Plattan 611 är vidare förbunden med ramen 613 med hjälp av en bladfjäder 617. Denna bladfjäder 617 håller plattan 611 i samma plan som sensorplattan 607, och griper i den i fig 2-4 visade öppningen 225 in i sensorplattan 611, men ej i konsolväggen 601, vilket schematiskt visas med förbindelsen 621. Denna förbindelse 621 kan vara utförd på ett stort antal sätt, exempelvis att bladfjädern 617 griper in i en fördjupning i plattan 611 eller, i en föredragen utföringsform, genom en tapp vilken griper in i en öppning i plattan 611 utan att gripa in i konsolväggen 601.

En av de rörelseriktningar som är möjliga med växelspaken 603 visas av pilen 1 i fig 6, och svarar mot rörelse i riktningen vänster-höger hos spaken. När växelspaken 603 rör sig enligt pilen 1 kommer mönsterplattan 611 att röra sig ai-a» ;.»,: 10 15 20 25 30 516 253 11129sUsN ' i 00-04-25 1 1 längs konsolväggen 601, över sensorplattan 607, i den riktning som visas med pilen 1', på grund av att tappen 615 löper i ett (ej visat) spår i pilens 1' riktning i konsolväggen 601 och därvid medbringar mönsterplattan 611 i denna rörelseriktning. Här inses att anledningen till att tappen 615 är fjäderbelastad i riktning mot konsolväggen 601 är att tillse att tappen 615 stannar kvar i det (ej visade) spåret under sin rörelse enligt pilen 1'. Denna rörelse hos mönsterplattan svarar mot den rörelse som mönsterplattan utför mellan fig 3 och 4 ovan.

Växelspakens 603 huvudsakligen tvådimensionella rörelse i pilens 1 riktning blir sålunda omvandlad till en huvudsakligen endimensionell rörelse hos mönsterplattan 611 i pilens 1' riktning. När växelspaken 603 rörs i den riktning vilken är väsentligen vinkelrät mot den riktning som visas av pilen 1 i fig 9 kommer mönsterplattan 611 att utföra den rotationsrörelse vilken har beskrivits ovan, med andra ord den rörelse som mönsterplattan har utfört mellan fig 2-3 och fig 4-5.

I fig 7 visas en mer utförlig sprängskiss av en föredragen utföringsform av en manöveranordning 700 enligt uppfinningen. För en och samma komponent motsvarar hänvisningssiffrorna i fig 7 de i fig 6. I fig 7 visas även mer i detalj hur tappen 615 är utformad, och hur den samverkar med mönsterplattan 611. Som antyds i fig 7, och som kommer att beskrivas mer i detalj nedan, är tappen 615 så utformad att den del 790 av tappen som är i mekanisk kontakt med mönsterplattan 611 är utformad som en skiva ur en tänkt sfär. De delar av mönsterplattan 611 som kommer i mekanisk kontakt med denna del av tappen 615 är för sin del utformade som insidan av en motsvarande tänkt sfär.

Som har nämnts tidigare i denna beskrivning löper tappen 615 i ett (ej visat) spår i konsolväggen. För att underlätta tappens rörelse i spåret är åtminstone den del 780 av tappen som löper i spåret utformad som en smalare del vilken skjuter ut från mittpunkten på den del 790 av tappen som kommer i mekanisk 1st;- 10 15 20 25 30 sie 253 11 1293 USN 00-04-25 12 kontakt med mönsterplattan 611. Detta visas även i fig 7. I princip skulle dock hela den tänkta sfären kunna innefattas i tappen 615. l fig 8 visas, med hänvisningssiffror för motsvarande komponenter hämtade från fig 6 och 7, i närmare detalj principen för tappens 615 samverkan med mönsterplattan 611. Som har beskrivits tidigare är den del 790 av tappen 615 som kommer i mekanisk kontakt med mönsterplattan 611 utformad som en skiva ur en tänkt sfär 835, vilken visas med streckade linjer. Ändpunkten 780 på tappen 615 är utformad som del av en mindre sfär 885 vilken även den visas med streckade linjer. Genom centrum på denna mindre sfär, vinkelrät mot plattan 611, gär pivotaxeln 820 för mönsterplattans 611 rörelser. Det är fördelaktigt att utforma anordningen så att centrum på den mindre sfären utgör skärningspunkt för de två pivotaxlarna 810, 820, vid samtliga rörelser och lägen hos växelspaken 603.

Den riktning i vilken tappen 615 har sin huvudsakliga utsträckning sammanfaller med pivotaxeln 810 för spaken 603. I en föredragen utföringsform löper, som visas i fig 8, pivotaxeln 810 för spaken 603 genom centrum för tappen 615 i tappens längsriktning.

När manöverspaken 603 är i det läge som visas i fig 8 sammanfaller pivotaxeln 810 för spaken 603 med pivotaxeln 820 för plattans rörelser.

I fig 9 visas tappens 615 samverkan med mönsterplattan 611 när växelspaken 603 är i ett annat läge än det som visas i fig 8. l fig 9 framgår även den sfäriska utformningen hos den yta 825 i mönsterplattan 611 som kommer i mekanisk kontakt med tappen 915.

I det läge som spaken 603 har i fig 9 har mönsterplattan 611 förflyttats i den riktning som antyds med pilen 1'. Oavsett detta kommer pivotaxeln 820 för mönsterplattans 611 rörelseratt vara vinkelrät mot mönsterplattan, vilket gäller för samtliga de rörelser och förflyttningar som mönsterplattan 611 kan göra. :1-»1 10 15 20 25 30 51e_253 1 1 1293 USN 00-04-25 13 Det andra element 621 som medverkar vid mönsterplattans rörelser är vid samtliga rörelser hos váxelspaken 603 parallellt med pivotaxeln 610 för växelspaken 603.

Genom den sfäriska utformningen hos de delar av tappen 615 och mönsterplattan 611 som kommeri mekanisk kontakt med varandra, vinkeln hos elementet 617 relativt pivotaxeln 810 för manöverspaken 603 samt det faktum att pivotaxeln 820 för mönsterplattans 611 rörelser är vinkelrät mot rörelseplanet för plattan uppnås att samtliga rörelser och förflyttningar hos mönsterplattan 611 sker i ett plan.

Uppfinningen är inte begränsad till den ovan beskrivna utföringsformen utan kan fritt varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven. Den sensorprincip som används är företrädesvis magnetsensorer och mönster i ett material vilken dessa sensorer kan uppfatta, men kan vara i princip godtyckliga samverkande kodorgan och sensorer, exempelvis en ljusavgivande eller ljusgenomsläppande platta samt ljuskänsliga sensorer. Att låta sensorernas utsträckning sammanfalla med mönsterplattans möjliga rörelser, och att låta respektive sensors mönster vara snedställt respektive rörelsen kan givetvis ersättas med en konstruktion där mönstren sammanfaller med rörelsema och sensorema är snedställda.

Kodanordningen och detektoranordningen har i beskrivningen ovan visats som plana plattor, men det är även tänkbart med andra utformningar på dessa.

Eftersom växelspakens rörelser i exemplet sker längs en krökt yta kan en kupolformad detektoranordning vilken uppfattar rörelser längs ett kupolformat plan hos en kodanordning vara tänkbar.

Claims (13)

10 15 20 25 30 516 255 1 1 1293 USN 00-04-25 14 PATENTKRAV

1. Sensoranordning (100,200) för en manöverutrustning, innefattande en rörligt inrättad mönsterplatta (207) med ett första mönster (215,235) vilket har en första utsträckningsriktning, och en sensorplatta (205) med en första sensor (210,230) vilken kan detektera lägen längs en huvudrlktning (A) för en korsningspunkt (C,220,240) mellan det första mönstret och huvudriktningen, där det första mönstret vid en första rörelse hos mönsterplattan rör sig i en första rörelseriktning (B), kännetecknad därav att korsningspunkten (C,220,240) vid mönstrets (215,235) rörelse i denna första rörelseriktning kommer att uppvisa en förflyttning längs huvudriktningen (A) samtidigt som mönstrets första rörelseriktning (B) korsar huvudriktningen.

2. Sensoranordning enligt krav 1, i vilken det första mönstret (215,235) vid en andra rörelse hos mönsterplattan (207) rör sig i en andra rörelseriktning, varvid både korsningspunkten (C,220,240) och det första mönstret kommer att uppvisa en förflyttning längs huvudriktningen (A).

3. Sensoranordning enligt krav 1 eller 2, i vilken det första mönstret (215,235) är så inrättat och beläget i förhållande till den första sensorn (210,230) att - det första mönstret vid rörelse i endera av sina riktningar kan alstra ett kontinuerligt utslag hos den första sensorn, och att - åtminstone ett antal lägen i rörelsen längs endera riktningen hos det första mönstret ger ett entydigt utslag hos den första sensorn.

4. Sensoranordning enligt något av föregående krav, vidare innefattande ett andra mönster (215,235) och en andra sensor (210,230), vilket andra mönster och andra sensor samverkar med varandra på samma sätt som det första mönstret och den första sensorn, varigenom redundans uppnås i uppfatta rörelse och sensoranordningens förmåga att lägen hos mönsterplattan (207) i både den första och den andra riktningen. »ii-i 10 15 20 25 30 516 253 1 1 1293 USN 00-04-25 15

5. Sensoranordning enligt något av föregående krav, i vilken det första mönstrets bägge rörelseriktningar är belägna i ett plan vilket definieras av sensorplattan.

6. Sensoranordning enligt krav 4, i vilken ett av mönstren är sammanhängande, väsentligen rakt, lángsmalt, korsar sin respektive sensor, och är snedställt relativt sin respektive sensor.

7. Sensoranordning enligt krav 4, i vilken ett av mönstren är sammanhängande, format som en cirkelbåge, korsar sin respektive sensor, och är snedställt relativt sin respektive sensor.

8. Sensoranordning enligt krav 4, i vilken en av sensorerna är väsentligen rak och làngsmal.

9. Sensoranordning enligt krav 4, i vilken en av sensorerna är formad som en cirkelbàge.

10. Sensoranordning enligt krav 4, i vilken en av rörelseriktningarna för ett av mönstren är en cirkelbàge.

11. Sensoranordning enligt krav 4, i vilken en av rörelseriktningama för ett av mönstren är en väsentligen rät linje.

12. Sensoranordning enligt krav 4, i vilken ett av mönstren är utformat i ett magnetiskt material, och en av sensorerna är en linjär magnetsensor.

13. Sensoranordning enligt något av föregående krav, i vilken det första mönstret rör sig pà grund av rörelse hos en manöverspak med vilken mönsterplattan är förbunden.