SE515182C2 - Metod och system för fjärrdetektering av föremål - Google Patents

Description

W U 20 25 30 35 o n av; n n ' I! 2 E .' S..' š-f '- I : = ; .w e . a i _- 1999-09-24 P:\1_SQSDE4SE.GGC MS 5 1 5 1 8 2 2 tunn metallremsa eller tråd med magnetiska egenskaper.

Givarelementet kan detekteras magnetiskt med hjälp av båg- formade magnetiska generatorer/detektorer, vilka utsätter givarelementet för ett växlande magnetfält, som påverkar en fysikalisk egenskap hos givarelementet. Man använder sig ofta av det faktum, att det växlande magnetfältet förorsa- kar en periodisk omkastning av givarelementets magnetiska dipolmoment, vilket även är känt som Barkhausen-hopp.

Givare av detta slag visas exempelvis i US-A-5 496 611, EP-A-O 710 923 Och EP-A-O 716 393.

En annan givarteknik med ett ensamt element beskrivs i WO97/29463 och WO97/29464, där varje givare innefattar ett trådformigt element av amorf eller nanokristallin metallegering. En viktig egenskap hos den amorfa eller nanokristallina metallegeringen är att dess permeabilitet kan styras genom ett växlande magnetiskt moduleringsfält.

Genom en fysikalisk effekt känd som "Giant Magnetoimpe- dance" moduleras amplituden hos en elektromagnetisk svars- signal från givaren av det magnetiska moduleringsfältet, när givaren exciteras av en elektromagnetisk förfrågnings- signal. Svarssignalens amplitudmodulering detekteras och används för att fastställa närvaron av givaren i detekte- ringszonen.

Ingen av de ovan beskrivna elektroniska artikelöver- vakningstillämpningarna erbjuder en fjärrdetekterbar iden- titet för varje givare. Det är emellertid nödvändigt vid avancerade tillämpningar att tillhandahålla sådan identi- tetsinformation, representerande exempelvis ett artikelnum- mer, serienummer, materialkod eller liknande för ifrågava- rande föremål, vid vilket resp. givare är anbringad. Sådana givare eller markörer visas i WO88/01427, där varje givare eller markör förses med ett antal magnetostriktiva remsor eller band, bestående av ett amorft ferromagnetiskt mate- rial och anordnade i förutbestämda vinkelförhållanden eller med förutbestämda avstånd från varandra. Identiteten hos en 10 15 20 25 30 35 a II' v o nu I: I n n c n E! f »f n 5-IS .1išäfåf3É ÉïI“ sådan givare representeras av de förutbestämda förhållan- dena samt av de resp. typerna hos de individuella givarele- menten. Givarelementen kan exciteras till mekanisk själv- svängning genom magnetisk energi. De av de självsvängande givarelementen alstrade magnetiska signalerna kan detekte- ras magnetiskt eller induktivt.

Ett liknande system beskrivs i WO93/14478, där givarna eller markörerna är försedda med en eller flera elektriska resonanskretsar, vilka var och en är induktivt kopplad till ett resp. magnetiskt givarelement. Varje elektrisk resonanskrets exciteras för att självsvänga elektriskt, och dess resonansfrekvens kan styras, via per- meabiliteten hos det magnetiska elementet, genom ett yttre magnetfält, varvid samtidig detektering av flera identiska givare möjliggörs.

Sammanfattningsvis är tidigare kända givare för fjärrdetektering av föremål antingen av en ensamelementtyp, vilken endast medger att förekomsten av varje givare detek- teras, eller av en flerelementtyp, vilken medger att även en identitet detekteras för varje givare. Ensamelement- givare är enklare att konstruera samt producera och har därför en lägre kostnad per enhet. Å andra sidan erfordrar flerelementgivare en stödbärare (i synnerhet för mekaniskt självsvängande givarelement) och/eller kapacitiva och induktiva komponenter (för versionerna med elektriska reso- nanskretsar). Detta innebär givetvis en högre kostnad per enhet. Dessutom är detekteringssystemets räckvidd påtagligt begränsad, eftersom de ovan beskrivna flerelementgivarna i huvudsak arbetar genom magnetisk eller induktiv koppling.

Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhan- dahålla en givare för fjärrdetektering av föremål, vilken förmår representera en identitet hos givaren, eller hos det föremål, vid vilket givaren är anbringad, till en väsent- 10 15 20 25 30 35 b- u: u: u: | c: u: N ß 'u uu ..,, . .. n . ,. .. . \. n-A- __ ... . f f? ïï f i ff *_ :f *_ f “i f, fflé: H» ~=~=~*SE»~*<~= M» 515 1 z: . : : z. . z' .

. . .U . . ... . . . , 4 ligt lägre kostnad än de tidigare kända givarna. Ett bisyfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en givare, vars räckvidd är avsevärt bättre än för de ovan beskrivna och tidigare kända flerelementgivarna.

Ovanstående syften uppnås genom en metod för fjärrde- tektering av föremål, där varje föremål förses med en givare, innefattande åtminstone två magnetiska element, som är anordnade i ett förutbestämt inbördes förhållande, vil- ket representerar en identitet hos givaren, där elektromag- netiska signaler alstras för att excitera givarelementen, så att elektromagnetiska svarssignaler alstras, samt där en amplitud hos den från varje givarelement härrörande elek- tromagnetiska svarssignalen moduleras av ett första magnet- fält, komponent med icke-varierande amplitud. som har en komponent med varierande amplitud och en Metoden innefattar vidare stegen att alstra ett andra magnetfält med roterande fältvektor; detektera ett fre- kvensskifte hos en komponent i nämnda svarssignal, vilket skifte uppträder då en komponent med icke-varierande amplitud hos det andra magnetfältet balanserar komponenten med icke-varierande amplitud hos det första magnetfältet, varvid resp. givarelement tillfälligtvis utsätts för ett resulterande magnetfält med väsentligen ingen komponent med icke-varierande amplitud; samt bestämma en orientering hos resp. givarelement ur orienteringen för komponenten med icke-varierande amplitud hos det andra magnetfältet, när nämnda frekvensskifte uppträder.

Ovanstående system uppnås vidare genom en givare för fjärrdetektering av föremål, innefattande åtminstone två magnetiska givarelement, vilka är anordnade i ett inbördes förhållande, hållanden och som representerar en identitet hos givaren, som väljs ur en uppsättning förutbestämda för- eller hos ett föremål, vid vilket givaren är anbringad, där givarelementen är elektromagnetiskt detekterbara och inne- fattar ett magnetiskt material, vars permeabilitet kan sty- l0 Ü 20 25 30 35 1999-09-24 P:'\1505OS4SB.d0C MS 515 1582 ïïjïïš- ras av ett magnetfält och vars impedans vid höga frekvenser beror av permeabiliteten.

Andra syften, särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning framgår av följande detaljerade beskrivning av ritningarna samt av bifogade patentkrav. Översiktlig beskrivning av ritningarna En föredragen utföringsform av föreliggande uppfin- ning skall nu beskrivas med hänvisning till medföljande ritningar, pà vilka: FIG. 1 illustrerar ett system för fjärrdetektering av föremål, i vilket metoden och givaren enligt föreliggande uppfinning kan tillämpas, FIG. 2 är ett diagram, vilket illustrerar en fre- kvensskifteffekt, som används i metoden enligt föreliggande uppfinning, samt FIG. 3 och 4 är vektordiagram, som illustrerar detek- teringsprincipen enligt föreliggande uppfinning.

Detaljerad redogörelse för uppfinningen FIG. 1 illustrerar en exemplifierande utföringsform av ett system för fjärrdetektering av föremål, där en givare enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning används. En sändarantenn 11 och en mottagarantenn 12 är anordnade i en detekteringszon 10. Sändarantennen 11 är operativt förbunden med ett utgångssteg 13, vilket i sin tur är förbundet med en styrenhet 14. Utgängssteget inne- fattar diverse kommersiellt tillgängliga driv- och förstär- karkretsar samt organ för att alstra en växlande elektrisk ström med hög frekvens fm, där nämnda ström flyter fram och tillbaka genom sändarantennen 11 vid matning till den- samma, varvid ett högfrekvent elektromagnetiskt fält alst- ras runt sändarantennen. Som kommer att beskrivas närmare nedan, utnyttjas detta elektromagnetiska fält för att exci- tera en i detekteringszonen 10 förefintlig givare, sá att 10 15 20 25 30 35 1999-09-24 P: YLSOSOEÅSE .dc-C MS 515 132, givaren vid mottagning av elektromagnetisk energi från sän- darantennen 11 kommer att avge en elektromagnetisk svars- signal, vilken tas emot av mottagarantennen 12.

Mottagarantennen 12 är operativt förbunden med ett ingángssteg 15, som innefattar konventionella organ med förstärkande och signalbehandlande funktioner, såsom kret- sar för bandpassfiltrering och förstärkning. Ingàngssteget 15 innefattar även organ för att demodulera den elektromag- netiska svarssignalen och tillföra densamma till styrenhe- ten 14 .

Såväl sändarantennen 11 som mottagarantennen 12 har således uppgiften att på ett känt sätt omvandla mellan en elektrisk signal med hög frekvens och en elektromagnetisk signal. Antennerna är med fördel skruvformigt bildade antenner med roterande polarisation (för optimal täckning i alla riktningar), eller alternativt konventionella ändma- tade eller mittmatade sprötantenner av halvvågstyp, men även andra kända antenntyper är lika möjliga.

Detekteringszonen 10 är dessutom försedd med organ 16 för att alstra ett första magnetfält Igw. Organet 16 är förbundet med styrenheten 14 via ett drivsteg 17. Drivste- get 17 innefattar organ för att alstra en moduleringsström, vilken tillförs organet 16, varvid ett magnetiskt module- ringsfält Lgw alstras i väsentliga delar av detekterings- zonen 10. Det magnetiska moduleringsfältet H¿fl har företrä- desvis en frekvens på omkring 500-800 Hz, och de elektro- magnetiska exciterings- och svarssignalerna har företrädes- vis en frekvens inom GHz-bandet, såsom 1,3 GHz eller 2,45 GHz.

Ett föremål 20, som illustreras schematiskt i FIG 1 i form av ett lådformigt paket, är försett med en givare enligt uppfinningen och innefattar åtminstone två magne- tiska givarelement, som är anordnade i ett förutbestämt förhållande och representerar en identitet hos givaren, eller hos det föremål 20, vid vilket givaren är anbringad. 10 15 20 25 30 35 1999-09-24 P : \l5Q5054SE .dec MS uf- .- 515 182 Givarelementen kan detekteras pà elektromagnetisk väg och innefattar ett magnetiskt material, vars permeabilitet kan styras genom ett magnetfält samt vars impedans vid höga frekvenser beror av denna permeabilitet.

Enligt en föredragen utföringsform är givarelementens material väsentligen identiskt med de, som beskrivs i ovan nämnda WO97/29463 och WO97/29464, vilka bägge härmed hän- visas till i sin helhet. I den föredragna utföringsformen är med andra ord givarelementen tillverkade av en koboltrik amorf metallegering, såsom (Fem%ComM)n¿Siu¿Bß. Givarele- menten är enligt den föredragna utföringsformen bildade som metallträdar med en längd av omkring 5-100 mm och en typisk diameter i tvärriktningen pá mellan 7 och 55 pm. Trådarna är vidare försedda med en tunn beläggning av glas eller annat dielektriskt material, vars tjocklek företrädesvis är mindre än tjockleken (diametern) hos metalltràdens kärna.

En sådan tråd benämns vanligen mikrotràd och framställs genom att snabbt dra ut en smält metallegering och ett omgivande smält glasrör.

Enligt andra utföringsformer kan givarelementens material vara nanokristallint snarare än amorft. Glasbe- läggningen kan vidare utelämnas, och tjockleken (diametern i tvärriktningen) kan vara större än vad som är fallet i den föredragna utföringsformen. Diametrar i tvärriktningen på mellan 100 och 200 pm har visat sig användbara, i syn- nerhet omkring 125 pm. Sådana trådar benämns emellertid inte mikrotrådar och framställs på andra sätt än de ovan beskrivna, vilket är i sig välkänt inom det tekniska omrâdet för magnetiska givarelement. Sammanfattningsvis kan givaren enligt föreliggande uppfinning innefatta magnetiska givarelement av diverse olika slag, såsom definieras av bifogade självständiga givarkrav.

Enligt den föredragna utföringsformen anordnas de åtminstone tvá givarelementen med en viss vinkel mot varandra. Ett givarelement anordnas företrädesvis "ovanpå" 10 15 20 25 30 35 1999 09 24 EHVLSOSOSÅSEJÅGC MS n n u; a o :e 1: e -ß - v i a a; = = en à s: e n -I I f' f - a -1 - . . s: a = : e e e e .a q u.. :nu zum. n: n: u : z . . . _ 8 : z (_ ,_ .. --. . n det andra givarelementet. Givarelementen kan monteras på en bärare, såsom en vidhäftande etikett, eller kan alternativt monteras direkt på ifrågavarande föremål, exempelvis genom vidhäftning. Ytterligare ett alternativ är att sy fast eller väva in givarelementen pà eller i exempelvis ett klä- I ett sådant fall kan givarens identitet representera en artikelklass eller desplagg eller en annan kommersiell vara. typ. Ytterligare ett alternativ är att integrera givarele~ menten i ett förpackningsmaterial, såsom kartong, papper eller plastfilm, eller i en återvinningsartikel (exempelvis en plastbehållare, en glasflaska, en kartongförpackning osv.). I sådana fall kan givarens identitet exempelvis representera en materialtyp för varje återvinningsartikel.

Givarens identitet (eller identiteten hos tillhörande föremål) ges av värdet på vinkelavvikelsen mellan givarele- menten. När givaren byggs samman, anordnas givarelementen enligt en specifik förutbestämd orientering, som väljs bland en uppsättning av sådana förutbestämda orienteringar.

Ett andra magnetfältalstrande organ 18 är anordnat i detekteringszonen 10 för att alstra ett andra magnetfält H M”. Detta andra magnetfält har icke-varierande amplitud och ges en roterande magnetfältvektor (magnetfältet har med andra ord en fältstyrka, som inte varierar i tiden men som ändrar riktning).

Som tidigare nämnts, ger "Giant Magnetoimpedance"- effekten upphov till en amplitudmodulering av den elektro- magnetiska svarssignal, som avges från givaren och tas emot av mottagarantennen 12. För signaler med höga frekvenser styr trådmaterialets (givarelementets) ("Skin Depth") av trådens magnetiska permeabilitet, och den magnetiska inträngningsdjup trådens impedans. Inträngningsdjupet styrs permeabiliteten styrs i sin tur av amplituden hos det mag- netfält, organet 16 alstrade magnetiska moduleringsfältet H har en mod som omger givaren i detekteringszonen 10. Det av komponent med varierande amplitud ("AC") samt en komponent 10 15 20 25 30 35 s 515 1892 l999-09-24 PÅJLSOBOSASB .doC MS med icke-varierande amplitud ("DC"). Frekvensen hos ampli- tudmoduleringen i den elektromagnetiska svarssignalen bestäms väsentligen av AC-komponenten, medan moduleringens fas bestäms av positiv eller negativ DC-nivå.

I FIG 2 illustreras impedansen hos givarelementet vid höga frekvenser som funktion av det magnetiska modulerings- fältet. Den vertikala sinusvágen längst till höger illustrerar den normala situationen, där det magnetiska moduleringsfältet Igm har en AC-komponent samt en DC-kompo- nent. AC-komponenten hos H¿m har en frekvens f Som illu- mod ' streras av den översta horisontella sinusvágen, har de resulterande variationerna i givarelementets impedans samma frekvens f¿m. Amplituden hos den från givaren avgivna elek- tromagnetiska svarssignalen kommer att följa dessa impe- dansvariationer, och svarssignalen kommer därför att ampli- tudmoduleras av det varierande magnetiska moduleringsfältet H mw. Den demodulerade svarssignalen kommer således att innehålla en signal med frekvens fimw Som illustreras av den vertikala sinusvágen längst till vänster i FIG 2, tet saknar DC-komponent (komponent med icke-varierande amp- litud), uppträda i amplitudmoduleringen hos den elektromagnetiska i fall det magnetiska moduleringsfäl- kommer emellertid en frekvensdubbleringseffekt att svarssignalen fràn givarelementet, eftersom magnetoimpe- danseffekten saknar teckenkänslighet (dvs. riktningen hos det magnetiska moduleringsfältet). Den resulterande fre- kvensdubbleringen illustreras av den nedersta horisontella halvvàgen, som har en frekvens pà 2 x fmd. Den demodulerade signalen kommer följaktligen att ha en frekvens, som är dubbelt så hög som frekvensen f¿fl hos det magnetiska modu- leringsfältet fimw Den ovan beskrivna frekvensdubbleringseffekten ger en särskiljande signalegenskap, som utnyttjas enligt förelig- gande uppfinning för att även detektera identiteten hos givaren. Normalt härrör åtminstone en del av komponenten 10 15 20 25 30 35 ~ -Å '.- å u. .n .. . ., ...v u 1999-09-24 B:\PUBLIC\DOC\P\150506\SB ny Sid 15035 1 8 2 10 med icke-varierande amplitud hos det magnetiska module- ringsfältet i detekteringszonen 10 från jordens magnetfält och/eller andra magnetiska magnetkällor, som förekommer i detekteringszonen.

Genom att enligt vad som illustreras i FIG 3 tillföra den roterande magnetiska fältvektorn hos det andra magnet- fältet H bus, vilket alstras av det andra magnetfältalst- rande organet 18, kan riktningen eller orienteringen be- stämmas för varje givarelement. En förutsättning för en framgångsrik detektering av givarelementets vinkel är, att amplituden hos magnetfältets Ign, roterande fältvektor är lika med eller större än komponenten med icke-varierande amplitud hos det magnetiska moduleringsfältet H¿m. I avsak- nad av det andra magnetfältet kommer varje givarelement initialt att utsättas för en projicering ë'av DC-komponen- ten hos det första magnetfältet H¿fl längs en längdriktning hos givarelementet. När så fältvektorn med icke-varierande amplitud hos det andra magnetfältet fgms läggs på och roteras, kommer varje givarelement även att utsättas för en motsvarande projicering F av den pàlagda fältvektorn hos H¿”. Genom rotationen hos denna fältvektor kommer projice- ringen av den andra fältvektorn H¿fl förr eller senare att exakt balansera fältvektorn med icke-varierande amplitud hos det första magnetfältet Hmd (dvs de projicerade vek- torerna ë'och F är beloppsmässigt lika stora samt mot- riktade i situationen i FIG 3), varvid ett frekvensskifte till 2 x f¿m förorsakas (dvs. 2 ggr moduleringsfrekvensen hos Hwg, vilket illustreras i FIG 2. Eftersom den momen- tana orienteringen är känd för den andra magnetfältvektorn Igms, kan orienteringen bestämmas för varje givarelement, vilket kommer att beskrivas vidare nedan.

Som illustreras i FIG 4 kommer tillståndet med resul- terande noll-DC-fält att uppträda vid symmetriska vinklar för ett resp. givarelement. Om den roterande DC-vektorn hos H¿ü är större än DC-vektorn hos Ewa kommer det resulte rande magnetiska DC-fältet, som verkar pá givarelementet, att sjunka till noll för första gängen vid en vinkel al och 10 15 20 1 9539-09-24 P:\1_5Q5DE4SE .dcc MS , . .. . . .- n - i: u a a a :z = a =1 =f . É å. ÉÉ .f i =i a » i f = = a_ i = i I O U O OO OI IDO Ib! i I O il Ö 510' Ü ' f . . n - . - . . . . . . . » . - .. n u. .. n. . . - för andra gängen vid en vinkel az, där al = az. Även om man inte känner orienteringen eller amplituden hos DC-vektorn hos det första magnetfâltet Lgw, kan man således beräkna orienteringen hos givarelementet genom att detektera vinklarna al och a2 samt därefter, av symmetriskäl, fast- ställa orienteringen som centrumvinkeln mellan al och az. I fall DC-vektorn hos H¿fl har exakt samma amplitud som den roterande DC-vektorn hos H kommer emellertid tillstàn- bias I det med resulterande noll-DC-fält endast att uppträda en gång, dvs. då DC-vektorn hos H¿æ är parallell med givar- elementet, varvid man omedelbart erhåller orienteringen hos givarelementet.

Det är inom ramen för uppfinningen möjligt att genom- föra identifieringen i flera steg, där amplituden hos H¿ü ändras mellan varje fullbordad vridning av fältet. Pà detta vis förenklas identifieringen av bägge givarelementen.

Föreliggande uppfinning har beskrivits ovan i form av ett par exemplifierande utföringsformer. Andra utförings- former än de ovan beskrivna är emellertid möjliga inom ramen för uppfinningen, sásom denna definieras av bifogade självständiga patentkrav.

Claims (7)

N U 20 25 30 1999-09-24 P- \l5|J5Uê4SE .dec MS . . ... , , n .. , .. . . _ _- o a z a a ß . o» i u . a :g _ I g -I , a a o a . i i aa a o o a . . . - i å . . . . n oo n» o... o . o. o ...o o - o o fo o o o o o o o o o o u oo n -oo o. ooo I n o PATENTKRAV

1. Metod för fjärrdetektering av föremål, där varje föremàl (20) är försett med en givare, som innefattar åtminstone två magnetiska element, vilka är anordnade i ett förutbestämt inbördes förhållande, som representerar en identitet hos givaren, där elektromagnetiska signaler alst- ras för att excitera givarelementen, sä att elektromagne- tiska svarssignaler alstras, varvid en amplitud hos den elektromagnetiska svarssignalen fràn varje givarelement moduleras av ett första magnetfält (H¿á), som har en kompo- nent med varierande amplitud (AC) och en komponent med icke-varierande amplitud (DC), kännetecknad av stegen att alstra ett andra magnetfält (H¿“) med roterande fältvektor; detektera ett frekvensskifte i en komponent hos nämnda svarssignal, vilket skifte uppträder när en kompo- nent med icke-varierande amplitud hos det andra magnetfäl- tet balanserar komponenten med icke-varierande amplitud hos det första magnetfältet (HWQ, varvid resp. givarelement tillfälligtvis utsätts för ett resulterande magnetfält med väsentligen ingen komponent med icke-varierande amplitud; samt bestämma en orientering för resp. givarelement ur orienteringen hos komponenten med icke-varierande amplitud hos det andra magnetfältet, när nämnda frekvensskifte upp- träder.

2. Metod enligt krav 1, vidare innefattande stegen att demodulera den elektromagnetiska svarssignalen och detektera nämnda frekvensskifte i den demodulerade svars- signalen.

3. Metod enligt krav l eller 2, där nämnda frekvens- skifte är ett skifte från en nominell frekvens hos kompo- nenten i den elektromagnetiska svarssignalen till en dub- belt så hög frekvens. 10 U 20 25 30 . T,.\\ï_-._(' 1 JU: 'x v- u) u) u? c: u> | M ß- H1 :I ä! 4 'ti , f 5 ä i; l = f z _= \ ___ _ 2 23 11 .' I II I 'i I i 'I :_ f-É glšüauvflšlcloc MS än in. :lä fe: H: f 2 i :- : '_ , , n u ø u un nu v-u nu I ' '

4. Metod enligt något av föregående krav, där kommer- siella artiklar förses med en resp. givare och där identi- teten hos varje givare representerar en artikelklass eller typ.

5. Metod enligt något av föregående krav, där åter- vinningsartiklar, såsom plastbehàllare, glasflaskor, kar- tongförpackningar osv., förses med en resp. givare och där identiteten hos varje givare representerar en materialtyp för varje återvinningsartikel.

6. System för fjärrdetektering av föremål, där varje föremål (20) förses med en givare som innefattar ett magne- tiskt givarelement, varvid systemet innefattar sändarorgan (ll, 13) för utsändning av elektromagnetiska signaler i en detekteringszon (10); mottagarorgan (12, 15) för mottagning av elektromagnetiska svarssignaler, vilka alstras av giva- ren vid mottagande av de elektromagnetiska signalerna från sändarorganet; samt organ (16) för att alstra ett första magnetfält (H mod ) för att modulera den elektromagnetiska svarssignalen från givaren, kännetecknat av organ (18) för att alstra ett andra magnetfält (Egna) med roterande orientering i detekteringszonen (10), organ för att detektera ett frekvensskifte hos en komponent av den elektromagnetiska svarssignalen, vilket frekvensskifte förorsakas av nämnda andra magnetfält (Hbl-as) , samt organ för att beräkna en orientering för det magne- tiska givarelementet ur en momentan orientering hos det andra magnetfältet (Igms).

7. System enligt krav 6, vidare innefattande organ för att demodulera den elektromagnetiska svarssignalen före detektering av frekvensskiftet.