SE515101C2 - Styrning vid utväxling av datapaket i nät - Google Patents

Description

30 35 40 515 101 2 också detekteras, om de anslutna stationerna inte längre avkänner, att bytes mottas på anslut- ningsledningama. Sålunda kan på detta sätt en anslutningsledning avgöras vara felaktig, om inga bytes oavsett typ mottas på ledningen under en viss förutbestämd tidsperiod.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas i samband med de bifogade ritningarna, i vilka - Fig. 1 visar en schematisk bild av ett datapaketnät, i vilket uppfinningen kan användas, - fig. 2 är en schematisk bild av funktionsblocken i en nod i ett sådant nät, - fig. 3A och 3B visar ett flödesschema för en mottagande enhet i en nod, - fig. 4 visar ett flödesschema över den sändande enheten i en nod och - fig. 5 visar utseendet hos ett datapaket.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM I fig. 1 visas schematiskt ett nät, i vilket uppfinningen kan användas. Detta är av hierar- kisk typ men uppfinningen kan användas i de flesta nätarkitekturer. Meddelanden sänds från och till terminaler 1 via mellanliggande noder. I det hierarkiska nätet i fig. 1 finns sålunda en huvudnod 3, genom vilket alla meddelanden passerar. Dessutom finns ett antal koncentreran- de/expanderande noder 5. Dessa har på sin expanderande sida ett antal dubbelriktade anslut- ningar 7 och på sin koncentrerande sida endast en dubbelriktad anslutning 9, vars andra ände är kopplad till antingen den expanderande sidan hos en annan nod eller till huvudnoden.

Anslutningarna 7 på den expanderande sidan kan gå till den koncentrerande sidan hos andra noder eller direkt till en terminal 1.

I nätet överförs meddelanden av pakettyp, som kan innehålla olika slag av systeminfor- mation såsom uppkopplings-, nedkopplingsorder etc. Adresseringen åstadkoms med hjälp av ett adressfált i datapaketen på det sätt som beskrivs i den intemationella patentansökningen PCT/SE9l/0O626. På samma sätt som beskrivs i denna patentansökan avlägsnas adressinfor- mation ur datapaketet vid dettas passage genom nätet och samtidigt tilläggs information till datapaketet om adressen till den ursprungsterminal, från vilken datapaketet utsändes.

I fig. 5 visas den allmänna strukturen hos ett datapaket. Datapaketet innefattar ett antal flaggor om vardera en byte. Vissa flaggor anger att annan information följer efter flaggan.

Sålunda anger destinationsflaggan DF dels början av datapaketet, dels att efter denna byte kan följa ett antal byte, vilka innehåller information om adressen till destinationen, på ett sätt som visas i den ovan anförda patentansökningen. Efter meddelandeflaggan PF följer den egentliga informationen i datapaketet, dvs den del, som skall överföras till mottagaren eller destinatio- nen. lnforrnation om varifrån meddelandet kommer finns i ett antal bytes efter källadress- flaggan SF. Datapaketen avslutas alltid med en slutflagga EF.

Flaggorna och de övriga bytes, som ingår i datapaketet, har en sådan utformning, att det direkt av varje byte framgår, om det år en flagbyte eller om det är en byte tillhörande någon annan del av datapaketet, såsom en byte tillhörande ett adressfält eller själva meddelandede- len. Sålunda har varje flagga sin mest signifikanta bit (MSB) satt till binär etta medan övriga bytes har sin mest signifikanta bit MSB satt till binär nolla. Denna utformning gör att datapa- ketet får en enkel, lätt identifierad uppbyggnad och att dess olika inforrnationsbärande delar 10 15 20 25 30 35 40 515 101 3 lätt kan utvinnas ur paketet. Destinationsllaggan innehåller också information om datapaketets prioritet. Det finns ytterligare en typ av flagbyte, som dock inte har direkt samband med ett överfört meddelande utan i stället används för att meddela status hos en mottagande nod till en sändande nod. Denna svarsflagga sänds alltid från en sändande enhet, när denna sändande enhet inte har något datapaket i sin buffert, som skall sändas. Vidare sänds alltid en sådan svarsflagga RF, såsom nämnts alltid i form av en byte, när status förändras hos en mottagan- de enhet. Genom det unika utseendet hos flaggorna kan dessa alltid särskiljas från själva de inforrnationsbärande fälten och detta gäller särskilt dessa svarsflaggor, som kan sättas in var som helst i ett datapaket, vilket är under överföring till en mottagande enhet. Detta förfarande minimerar väntetiderna i systemet, eftersom det omedelbart kan signaleras att en buffert är tom och år beredd att motta ett nytt datapaket.

Svarsflaggan RF har i det enkla fallet två fonner: RNR = sändande enheten klar att motta data och RR = mottagande enhet inte klar att motta data.

I fig. 2 visas schematiskt hur en koncentrerande/expanderande nod kan vara uppbyggd.

Varje anslutning, som i fig. 1 visas med en enkel linje, är i själva verket uppbyggd av två ledningar, en för sändning och en för mottagning. Sålunda är varje anslutning 7 på den sida av noden, som vetter bort från huvudnoden 3, uppbyggda av två ledningar 7' och 7". På ledningen 7' sänds datapaket från noden och på ledningen 7" mottas datapaket. På motsvaran- de sätt är anslutningen 9 på den sida av noden, som är riktad mot huvudnoden 3, uppbyggda av två anslutningar 9' och 9”, så att på ledningen 9' sänds datapaket från noden och på led- ningen 9” mottas datapaket i noden.

Noden innefattar en koncentrerande sida 11, som tar hand om, bearbetar och sänder datapaket vidare, vilka går i riktning mot huvudnoden 3. På motsvarande sätt tar nodens expanderande sida 13 hand om datapaket, som kommer från huvudnoden 3 och är på väg mot någon terminal 1. Både den koncentrerande sidan 11 och den expanderande sidan 13 innefat- tar en mottagande enhet 15 respektive 17 och en sändande enhet 19 respektive 21. De motta- gande enheterna är likartat uppbyggda på den koncentrerande och expanderande sidan med det undantag, att den mottagande enheten 15 på den koncentrerande sidan 11 har flera in- gångar anslutna till flera ingångsbuffertar, antydda vid 23, och en väljare for att sända inne- hållet i en av dessa buffertar 23 vidare till den koncentrerande sidans sändande enhet 19. På samma sätt är också de sändande enhetema i den koncentrerande och expanderande sidan I likartat uppbyggda med det uppenbara undantaget, att den sändande enheten 21 på den expan- derande sidan 13 har ett flertal utgångsanslutningar 7', som väljs med hjälp av en väljaranord- ning inuti sändarenheten 21. Någon sådan väljaranordning behövs ju inte i den sändande enheten på den koncentrerande sidan, eftersom den sändande enheten där bara har en utgångs- anslutning 9”.

De olika i noden ingående enheterna kan med fördel innefatta kretsar för att utföra de logiska val och bearbetning av inkomna datapaket, som krävs. Endast ett mindre antal signal- ledningar behövs för att förbinda den koncentrerande sidan med den expanderande sidan. I 20 25 30 35 40 515 101 4 stället för enskilda enheter med däri innefattad logik kan givetvis en i noden anordnad central mikroprocessor användas, men denna är i allmänhet alltför långsam för att kumia hinna med den databearbetning i realtid, som erfordras vid överföring av datapaket i nätet.

Förfarandet vid överföring av datapaket i nätet skall nu beskrivas närmare i samband med flödesschemorna i fig. 3 och 4, som visar de logiska steg, vilka måste utföras i den mottagande enheten 15 på den koncentrerande sidan ll respektive i den sändande enheten 21 på den expanderande sidan 13. Dessa logiska schemor kan emellertid lätt också användas för den sändande enheten och den mottagande enheten, som har anslutningar i riktning mot hu- vudnoden 3. Förfarandet beskrivs för fallet med en styrprocessor för var och en av de sän- dande och mottagande enheterna.

Det förfarande, som åskådliggörs med flödesscheniat i tig. 3A och 3B och alltså utförs av den mottagande enheten 15, startar i ett startblock 301 i ñg. 3A. Efter starten initieras systemet i ett block 303 och här nollställs alla de buffertar, som finns i den mottagande enhe- ten 15 i detta fall och antyds vid 23 i frg. 2. Därefter startas en timer nr li för var och en av buffertarna 23 med ordningsnummer i, i = 1, 2, i motsvarighet till anslutningsledningar- nas numrering. Vidare sänds meddelande till den expanderande sidan 13 och dennas sändande enhet 21, att status RNR gäller för alla utgående länkar 7”. Härigenom kan den sändande enheten 21 inte påbörja någon sändning, förrän meddelandet har ändrats rörande status på någon länk 7”. Meddelandet om att RR gäller överförs på en ledning 25 (tig. 2). Eftersom vidare nu också den mottagande enheten 15 på den koncentrerande sidan 11 är beredd att motta inkommande meddelanden av datapaket, beordras också att den sändande enheten 21 på den expanderande sidan 13 skall sända flagbytes innehållande RR på alla sina utgående led- ningar 7” så fort som möjligt.

Efter detta skall kontrolleras, att alla de ingående ledningarna 7" är aktiva. I norrnalfal- let, när inget datapaket sänds på en anslutningsledning mellan två noder, skickas på detta ett idling- eller tomgångsmönster med antingen flagbytes (svarsflaggor) innehållande RR eller flagbytes innehållande RNR. För detta kontrolleras sedan i ett block 305 om någon byte har mottagits i bufferten 23 med nr i, där i från början t ex sätts till 1. Om någon byte har motta- gits, borttas denna ur bufferten i ett steg 306 och sedan kontrolleras, om nästa buffert i ord- ningsföljden har mottagit någon byte. Detta görs genom att först öka ordningsnumret i i ett block 307 och sedan kontrollera i ett block 309 om alla buffertar redan har kontrollerats på detta sätt. Om inte alla buffertar är genomlöpta, återgår programflödet till blocket 305, där buffert med nästa ordningsnummer i kontrolleras med avseende på om någon byte har motta- gits i denna. När alla ordningsnummer i har genomlöpts, dvs alla inkommande ledningar 7" har kontrollerats, går programflödet vidare till ett block 314 (fig. 3B). Om det i blocket 305 fastställs, att någon byte ännu inte har mottagits i buffert med ordningsnummer i, kontrolleras i ett block 311 om den timer li, som motsvarar denna buffert med ordningsnummer i, har löpt ut. Om den inte har löpt ut, återgår programflödet åter till blocket 305 för att kontrollera om någon byte under tiden har mottagits i bufferten med ordningsnummer i. Om det i blocket 311 har konstaterats, att timem li för bufferten med ordningsnummer i har löpt ut, dvs att 10 20 25 30 35 515 101 5 inte någon byte har mottagits på ingångsledningen 7" med ordningsnummer i under en i förväg fastställd tid, övergår programflödet till ett block 313. I detta signaleras till någon övervakningsenhet för hela systemet (visas ej i figurerna) att ingångsledningen 7" med ord- ningsnummer i är felaktig. Vidare markeras denna anslutningsledning som felaktig, så att den kan överhoppas vid senare steg vid programflödets utförande. Efter blocket 313 skall anslut- ningsledningen med nästa ordningsnummer provas och därför övergår programflödet till blocket 307.

När nu alla de ingående länkarna 7" är provade och initieringen alltså är klar, övergår programkontrollen till ett block 314 (fig. 3B), såsom nämnts ovan. I detta block 314 tas ett första värde i för ordningsnumret hos buffertarna 23 eller anslutningsledningarna' och sedan testas i ett block 327, om denna anslutningsledning är markerad som felaktig. Om så är fallet, tas nästa ordningsnummer i ett block 325, varefter programflödet återgår till blocket 327. Om anslutningen inte är markerad som felaktig, testas i blocket 315, om någon ny överförd byte har mottagits i bufferten tillhörande den ingående ledningen med ordningsnummer i. Om någon byte inte har mottagits i denna buffert, skall det åter kontrolleras, att denna inkom- mande ledning 7" med ordningsnummer i är i funktion. För detta övergår programkontrollen till ett block 317, där det kontrolleras, om en timer 2i för denna buffert och anslutningsled- ning med ordningsnummer i är igångsatt. Om denna timer inte är igångsatt, startas den i ett block 319, varefter programflödet övergår till buffert och anslutningsledning med nästa ord- ningsnummer (via blocket 325).

Om det i blocket 317 konstateras, att timem 2i är igångsatt, provas i ett block 321 om denna timer har löpt ut, dvs passerat ett i förväg fastställt tröskelvärde. Om detta inte är fallet, skall nästa buffert och anslutningsledning med ordningsnummer i undersökas (via blocket 325).

Om det i stället i blocket 321 konstateras, att timem 2i har passerat sitt tröskelvärde, signaleras i ett block 323 (jämför block 313 i fig. 3A) till en övervakningsenhet, att den inkommande ledningen med detta ordningsnummer i är felaktig, dvs att den sändande enhet, som är ansluten till denna lednings andra ände, inte förmår sända någonting på denna anslut- ningsledning. Vidare markeras också att denna inkommande ledning är felaktig. Efter detta skall bufferten med närmast följande ordningsnummer i undersökas. För detta övergår pro- gramflödet till blocket 325, till vilket programkontrollen också övergår från blocket 319 och från blocket 321, i det fall att den däri undersökta timern 2i inte har löpt ut.

I blocket 325 tas nästa ordningsnummer i för inkommande ledning 7" och buffert, var- efter såsom nämnts tidigare det undersöks i blocket 327, om den ingående ledningen med ordningsnummer i är markerad som felaktig. Om detta är fallet, tas nästa ordningsnummer i i blocket 325. Om anslutningsledningen med ordningsnummer inte är markerad såsom felaktig, övergår programflödet till blocket 315 såsom tidigare, om någon byte har mottagits i demia buffert med ordningsnummer i, sedan föregående provningstillfälle. _ Om svaret på detta i stället är ja, undersöks i ett block 329, om denna mottagna byte är 40 en flagbyte innehållande RR eller RNR. Om så är fallet och när sålunda t ex denna mottagna 10 20 25 30 35 40 515 101 6 flagbyte tillhör ett idlingmönster enligt ovan, undersöks i ett block 331, om någon ändring av status RR respektive RNR har ändrats för denna länk, dvs om senast mottagna svarsflagbyten innehöll RR eller RNR. Om en ändring har skett, övergår programflödet till ett block 333 och denna statusändring meddelas till den expanderande sidans 13 sändande enhet 21, så att denna sändande enhet informeras om, huruvida den kan sända eller inte sända meddelanden på sin utgångsledning 7” med ordningsnummer i. Den mottagna byten behövs inte mer i detta fall och avlägsnas därför från bufferten i ett steg 335. Sedan skall buffert och anslutningsledning med närmast följande ordningsnummer i undersökas och därför övergår programflödet till blocket 325 såsom ovan.

Om det i blocket 331 i stället konstateras, att någon ändring beträffande status vad gäller RR respektive RNR för denna länk inte har gjorts, övergår programflödet till blocket 335, där på samma sätt den mottagna byten tas bort ur bufferten och sedan undersöks buffer- ten med nästa ordningsnummer i såsom tidigare genom övergång till blocket 325 och efterföl- jande block.

Om det i blocket 329 konstateras, att den mottagna byten inte är någon flagbyte som innehåller RR eller RNR, undersöks i ett block 337, om den mottagna byten signalerar början på ett datapaket, dvs är en byte innehållande destinationsflaggan DF. Om detta är fallet, skall denna byte placeras först i bufferten med ordningsnummer i och detta görs i ett block 339. I detta block startas också en timer 31, som alltså anger att ett datapaket har börjat mottas. I ett senare steg skall sedan kontrolleras, att hela datapaketet har mottagits inom en förutbestämd tid, dvs att denna timer med ordningsnummer 3, inte har överskridit något tröskelvärde.

Vidare räknas på något sätt antalet mottagna bytes i bufferten nr i, t ex genom att en byteräk- nare med ordningsnummer i startas. Eftersom vidare nu den mottagande enheten troligen blir blockerad av mottagningen av ett datapaket, skall alla de inkommande anslutningarna 7" markeras som upptagna och för detta beordras den sändande enheten 21 hos den expanderan- de sidan 13 att sända flagbytes med RNR på en ledning 27 (Fig. 2). När allt detta är gjort, skall buffert och anslutningsledning med nästa ordningsnummer i undersökas och för detta övergår programkontrollen till steget 325.

Om det i blocket 337 fastställs, att den mottagna byten inte är en flagbyte av typen destinationsflagga, undersöks i blocket 341, om den mottagna byten i stället är en flagbyte av typen slutflagga EF. Om detta inte är fallet, kontrolleras i ett block 343, om byteräknaren för denna buffert med ordningsnummer i är igångsatt. Om detta inte är fallet, tillhör den mottag- na byten inte något korrekt datapaket, eftersom inte den byte har mottagits, som signalerar början på ett datapaket. Därför övergår programflödet till det tidigare beskrivna blocket 335, där denna mottagna byte avlägsnas ur bufferten med ordningsnummer i och sedan undersöks buffert och anslutningsledning med nästa ordningsnummer i i blocket 325 som ovan.

Om det i blocket 343 i stället konstateras, att byteräknaren är igång, ökas denna räknare i ett steg 345 och sedan avgörs i ett block 347, om bufferten med ordningsnummer i är full.

Varje datapaket antas ha en viss maximal längd och buffertarna 23 är dimensionerade för denna längd med utrymme för högst ett fåtal bytes däröver. Om bufferten inte är full, övergår 20 25 30 35 515 101 7 som ovan programflödet till steget 325, där buffert och ingångsanslutning med nästa ordnings- nummer i tas.

Om det i blocket 347 i stället fastställs, att bufferten är full, kan denna buffert inte ta emot fler bytes och det mottagna meddelandet måste vara felaktigt. Därför övergår i så fall programkontrollen till ett block 349, där denna buffert nollställs. Vidare nollställs och stoppas den timer 3i, som gäller för denna buffert med ordningsnummer i och som har startats i blocket 339. Den mottagande enheten 15 är nu beredd att motta ett nytt datapaket och därför beordras, via ledningen 27, den sändande enheten i den expanderande sidan att sända minst en flagbyte innehållande RR. Efter detta ökas ordningsnumret i för anslutningsledning och buffert i blocket 325 och denna anslutning undersöks såsom ovan.

Om det i blocket 341 avgjordes, att den mottagna byten i bufferten med ordningsnum- mer i är en flagbyte innehållande slut- eller stoppflaggan EF, har ett fullständigt datapaket troligen mottagits i denna buffert. Därför kontrolleras i ett block 351 vidare, att det mottagna datapaketet har en riktig uppbyggnad och särskilt att alla väsentliga flagbytes finns med och kommer i riktig ordning. Om paketet inte är i ordning, måste enheten göras klar för mottag- ning av ett nytt datapaket och därför övergår programflödet till blocket 349, som har beskri- vits ovan.

Om det emellertid i blocket 351 avgörs, att det mottagna paketet är uppbyggt på korrekt sätt, placeras adressinforrnationen in i ett block 353. Detta innebär, att källadressflaggan sätts in och efter detta en angivelse av på vilken ingång det mottagna datapaketet har inkommit, dvs uppgift om ordningsnumret i. Härefter är datapaketet klart att sändas vidare och överförs därför till den sändande enheten 19 på den koncentrerande sidan 11 i ett block 357, såvida detta är möjligt. En signal på en ledning 28 (tig. 2) från den sändande enheten 19 anger, om denna sändande enhet är klar att motta ett datapaket för sändning. Efter detta är den motta- gande enheten 15 klar att motta ett nytt datapaket och därför går programflödet till blocket 349, som har beskrivits ovan.

I den mottagande enheten 17 på den expanderande sidan 13 utförs samma förfarande, som har beskrivits ovan i samband med fig. 3A och 3B, dock med det undantaget, att ord- ningsnumret i inte kan variera utan alltid har t ex värdet 1. För denna mottagande enhet 17 skall inte heller någon källadressflagga insättas såsom i blocket 353. I stället utförs ett block 355 och i detta avlägsnas i den mottagande enheten 17 på expanderande sidan destinationsad- ressen som följer efter destinationsflaggan DF. Med hjälp av denna information skall sedan den sändande enheten 21 på den expanderande sidan 13 välja rätt utgångsanslutning 7 ” och denna information överförs med hjälp av en ledning 29 (ñg. 2) från den mottagande enheten 17 till den sändande enheten 21. Den i noden utnyttjade adressinformationen avlägsnas sedan ur destinationsadressfältet.

I ñg. 4 åskådliggörs det förfarande, som utförs i den sändande enheten 21 på den ex- panderande sidan 13. Förfarandet börjar i ett startblock 401 och först tas startvärde, t ex 1, för ordningsnumret på utgångsledningama 7 ' i ett block 403. Därefter avgörs i ett steg 405, :to om det i en buffert 31 i den sändande enheten 21 (fig. 2) finns ett datapaket, som skall sändas 10 20 25 30 35 40 515 101 8 iväg. Om detta inte är fallet, skall idlingmönster utsändas. För detta måste alla olika anslut- ningar genomlöpas. Utgångsledningarna antas såsom ovan numrerade 1, 2, .

Om det i blocket 405 har avgjort, att en nytt paket finns att sända i bufferten, bestäms i ett block 407 vilken utgångsanslutning, som paketet skall sändas på, och speciellt dettas num- mer j, som då är skilt från 0. Sedan bestäms i ett block 409, om denna utgångsledning med ordningsnummer j är markerad felaktig. Om så är fallet, kan paketet inte sändas iväg och får inte hindra vidare transport i nätet. Därför nollställs i ett block 411 bufferten 31 och ord- ningsnumret på utgångsanslutningen j sätts till noll. Vidare stoppas och nollställs en timer 5 i den sändande enheten 21, till vilken vi återkommer nedan. En signal sänds också på ledning- en 28 (fig. 2) till den mottagande enheten 17 på samma sida, att ett nytt datapaket kan överfö- ras för sändning.

Efter detta övergår prograrnkontrollen till ett block 413, i vilket nästa ordningsnummer i på utgångsledningen tas. Sedan undersöks åter i blocket 405 om något nytt paket finns att sända i bufferten 31 och förfarandet enligt ovan upprepas. Om det i blocket 409 fastställdes, att utgångsledningen med ordningsnumret j inte har markerats som felaktig, bestäms i ett steg 415, om status för denna utgångsledning är RR, såsom tidigare har mottagits från den motta- gande enheten 15 på den koncentrerande sidan ll. Om detta inte år fallet, startas i ett block 419 en timer 4 och sedan övergår programflödet till steget 413 såsom ovan. Om det i blocket 415 avgjordes, att utgångsanslutningen med ordningsnummer j är klar för sändning, dvs att RR gäller, startas i ett block 417 en timer 5 i den sändande enheten 21 och sedan sänds den första byten i paketet i bufferten 31. Efter detta övergår programflödet till blocket 413 såsom ovan.

Om det i blocket 405 konstaterades, att det inte fanns något nytt paket att sända i buf- ferten 31, kontrolleras i ett block 421 om det redan finns ett paket i bufferten, som är under sändning på denna utgångsledning med ordningsnummer i. Detta utförs genom att det fast- ställs om ordningsnumret i är lika med ordningsnumret j, som tillhör den anslutning, på vilken ett eventuellt datapaket skall sändas. Om detta inte uppfylls, avgörs i ett steg 404, om utgångsledningen med ordningsnummer i är markerad såsom felaktig. Om detta är fallet överhoppas denna utgångsledning och programflödet övergår till blocket 413, där nästa ord- ningsnummer i tas, såsom ovan. Om det i blocket 404 fastställdes, att utgångsledningen med ordningsnummer i inte är markerad som felaktig, sänds i blocket 406 en statusbyte på denna utgångsledning i, som innehåller RR respektive RNR, alltefter vad som gäller sedan tidigare för denna utgångsledning och har mottagits från den koncentrerande sidans 11 mottagande enhet 15. När detta är utfört, övergår programflödet till nästa ordningsnummer i för utgångs- anslutningen i blocket 413 såsom ovan.

Om det i blocket 421 avgjordes, att ett paket finns i bufferten 31 och är under sändning på den betraktade anslutningen, avgörs i ett steg 422, om sändningen har kunnat påbörjas.

För detta kontrolleras, om timer 4 är igångsatt (jämför steg 419). Om timem 4 är igångsatt, kontrolleras i ett steg 423, om RR har börjat att gälla för denna anslutning. Om RR inte gäller, bestäms i ett steg 425, om demia timer 4 har löpt ut, dvs huruvida dess värde över- 20 25 30 35 40 515 101 9 skrider något förutbestämt tröskelvärde. Om detta inte är fallet, övergår programflödet till steget 413 och ett nytt ordningsnummer i tas såsom ovan.

Om emellertid timem 4 har överskridit sitt tröskelvärde, innebär detta att det inte är möjligt att sända något på denna utgångsledning och därför signaleras i ett block 427 till en övervakningsenhet placerad någonstans i nätverket att denna utgångsledning med ordnings- nummer j är felaktig. Vidare markeras också denna utgångsanslutning som felaktig. Timern 4 stannas och nollställs. Paketet i bufferten 31 kan därför inte sändas och således övergår pro- gramflödet till blocket 411, som har beskrivits ovan och i vilket en initiering för att motta ett nytt paket i bufferten 31 utförs.

Om det vid kontrollen i blocket 423 har bestämts, att status nu är RR för anslutnings- ledningen med ordningsnummer j, kan sändningen av datapaketet påbörjas. För detta stannas och nollställs timem 4 i ett block 424 och programflödet övergår till blocket 417, som har beskrivits ovan.

Om det i blocket 422 avgjordes, att timern 4 inte är igångsatt, dvs att utgångsledningen med ordningsnummer j är klar, bestäms i ett block 429, huruvida den sändande enheten 21 på ledningen 27 har mottagit en ändring av en order att signalera RR respektive RNR för denna utgångsanslutning med ordningsnummer j. Om detta är fallet, sätts i blocket 431 en statusbyte eller svarsbyte RF innehållande RR respektive RNR in i sändningsföljden på denna utgångs- ledning med ordningsnummer j, varefter programflödet övergår till blocket 413 såsom ovan.

Om det i blocket 429 avgjordes, att det inte har blivit någon ändring av ordern att sig- nalera RR respektive RNR, sänds nästa byte i paketet i bufferten 31 i ett block 433. Sedan fastställs i ett block 435, huruvida den sända byten visar på slutet av paketet, dvs om denna byte är en flagbyte av stopptyp EF. Om detta inte är fallet, skall mer sändas från bufferten och därför övergår programflödet till blocket 413 som ovan.

Om i stället den sända byten är en stoppflagga EF, dvs när hela datapaketet har sänts, utförs en ytterligare kontroll. Såsom har beskrivits ovan, skall ju den mottagande noden, som inte syns i fig. 2, sända svarsbyte RF med innehåll RNR, så fort denna nod har börjat motta- ga ett datapaket. Därför skall kontrolleras, att denna flagbyte verkligen sänds inom en rimlig tidsperiod efter det att sändningen av datapaketet påbörjades. Sålunda bestäms i blocket 437, huruvida status under sändningens gång har ändrats till RNR för denna utgångsledning med ordningsnummer j. Detta är normalt fallet och om avgörandet är positivt, övergår program- flödet till blocket 411 innehållande förberedelser för att motta ett nytt paket att sända.

Om någon sådan ändring av status till RNR inte har skett under datapaketets sändning, fastställs i ett block 439, om timem 5, som startades i blocket 417, har löpt ut, dvs har över- skridit något förutbestämt tröskelvärde. Om detta inte är fallet, övergår programflödet till steget 413 såsom ovan. Om däremot timern 5 har löpt ut, är utgångsledningen felaktig och programflödet övergår därför till steget 427, som har beskrivits ovan.

Förfarandet enligt ñg. 4 kan också tillämpas för den sändande enheten 19 på den kon- centrerande sidan, om ordningsnumret i endast inskränks till ett enda värde såsom 1.

De ovan i samband med ñgurema 3 och 4 beskrivna förfarandena kan vid ett reellt 515 101 10 utförande utföras av hårdvarukretsar eller en signalprocessor tillhörande varje inkommande eller utgående ledning respektive buffert. Detta kan vara nödvändigt för att Signalbehandling- en i realtid skall kunna medhinnas och inga mottagna bytes borttappas eller för att sändningen av de olika bitmönstren på utgångsledningarna också skall kunna medhinnas samtidigt med sändningen av ett datapaket på en utgångsledning. En sådan uppdelning är enkel att göra, eftersom förfarandena för olika värden på ordningsnumret j är oberoende av varandra och endast erfordrar kommunikation mellan de olika större enheterna 15 - 21 i flg. 2.

Claims (10)

20 25 30 35 40 515 101 ll PATENTKRAV

1. Sätt att i ett nät överföra datapaket från en station till en annan station, varvid datapa- keten innefattar flaggor, som signalerar början eller slutet på fält, och fält innehållande annan information, och paketen består av en följd sekundära enheter, vilka var och en innefattar en följd av ett bestämt antal primära enheter, företrädesvis en följd bytes var och en innehållande åtta binära enheter, k ä n n e t e c k n a t av att varje flagga innefattar minst en hel eller flera hela sekundära enheter och att varje sekundär enhet i ett datapaket har en sådan upp- byggnad att det av sekundära enheten direkt framgår om den tillhör en flagga eller om den är innehållen i ett fält.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att i varje sekundär enhet, som tillhör vilken flagga som helst, är förutbestämda primära enheter satta till en första uppsättning förutbestämda värden, medan i varje sekundär enhet, som är innehållen i ett godtyckligt fält med annan information, är motsvarande förutbestämda primära enheter satta till en andra upp- sättning förutbestämda värden, där den första uppsättningen förutbestämda värden skiljer sig från den andra uppsättningen förutbestämda värden.

3. Sätt enligt något av krav 1 - 2, k ä n n e t e c k n a t av att värdet på en förutbe- stämd primär enhet i varje sekundär enhet i ett datapaket avgör, om den sekundära enheten tillhör en flagga eller ett fält.

4. Sätt enligt något av krav 1 - 2, k ä n n e t e c k n a t av att varje flagga innefattar endast en sekundär enhet och att värdet hos den första primära enheten i en godtycklig sekun- där enhet i ett datapaket avgör om den sekundära enheten är en flagga eller tillhör ett fält.

5. Nät innefattande stationer och länkar mellan stationerna för att överföra datapaket från en station i nätet till en annan station i nätet, varvid stationema är anordnade att sända och motta datapaket innefattande flaggor, som signalerar början eller slutet på fält, och fált innehållande annan information, och paketen består av en följd sekundära enheter, vilka var och en innefattar en följd av ett bestämt antal primära enheter, företrädesvis en följd bytes var och en innehållande åtta binära enheter, k ä n n e t e c k n a t av - att i datapaketen, vilka stationerna är anordnade att sända och motta, innefattar varje flagga minst en hel eller flera hela sekundära enheter och - att vidare varje sekundär enhet i ett datapaket har en sådan uppbyggnad, att det av sekundär enheten direkt framgår, om den tillhör en flagga eller om den är innehållen i ett fält, och - att stationerna innefattar organ för att till ett mottaget datapaket tillföra och avlägsna sekun- dära enheter och organ för att avkänna om en mottagen sekundär enhet tillhör en flagga eller om den är innehållen i ett fält.

6. Nät enligt krav 5, kännetecknat mottagen sekundär enhet tillhör en flagga eller ej, är anordnade är anordnade att avkänna om av att organen för att avkänna, om en förutbestämda primära enheter i en mottagen sekundär enhet är satta till en första uppsättning förutbestämda värden, så att organen vid överensstämmelse är anordnade att avgöra, att den mottagna sekundära enheten tillhör en flagga och vid bristande överensstämmelse tillhör ett fält, och att organen för att tillföra och avlägsna sekundära enheter är anordnade att vid tillfö- 10 20 25 30 35 515 101 12 rande av en sekundär enhet tillhörande en flagga i denna sekundär enhet sätta de förutbestäm- da primära enheterna till den första uppsättningen förutbestämda värden och vid tillförande av en sekundär enhet tillhörande ett fält sätta de förutbestämda primära enheterna till värden, som skiljer sig från den första uppsättningen förutbestämda värden.

7. Nät enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att organen för att avkänna om en motta- gen sekundär enhet tillhör en flagga eller ej är anordnade att avkänna, om förutbestämda primära enheter är satta till en andra uppsättning förutbestämda värden, varvid vid överens- stämmelse organen är anordnade att avgöra, att den mottagna sekundära enheten tillhör ett fält och vid bristande överensstämmelse tillhör en flagga, och att organen för att tillföra och avlägsna sekundära enheter är anordnade att vid tillförande av en sekundär enhet tillhörande ett fält i denna sekundär enhet sätta de förutbestämda primära enheterna till den andra upp- sättningen förutbestämda värden och vid tillförande av en sekundär enhet tillhörande en flagga sätta de förutbestämda primära enhetema till värden, som skiljer sig från den andra uppsätt- ningen förutbestämda värden.

8. Nät enligt krav 5, kännetecknat mottagen sekundär enhet tillhör en flagga eller ej, är anordnade att avkänna värdet på en av att organen för att avkänna, om en förutbestämd primär enhet i en mottagen sekundär enhet och att jämföra detta värde med ett första förutbestämt värde och att vid överensstämmelse avgöra, att den sekundära enheten tillhör en flagga och i annat fall ett fält, och att organen för att tillföra och avlägsna sekundär enheter är anordnade att vid tillförande av en sekundär enhet tillhörande en flagga i denna sekundära enhet sätta värdet pâ den förutbestämda primära enheten till det första förutbestäm- da värdet och vid tillförande av en sekundär enhet tillhörande ett fält sätta värdet på den förutbestämda primära enheten till ett värde, som skiljer sig från det första förutbestämda värdet.

9. Nät enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att organen för att avkämra om en motta- gen sekundär enhet tillhör en flagga eller ej är anordnade att avkänna värdet på en förutbe- stämd primär enhet i en mottagen sekundär enhet och att jämföra detta värde med ett andra förutbestämt värde och att vid överensstämmelse avgöra, att den sekundära enheten tillhör ett fält och i annat fall en flagga, och att organen för att tillföra och avlägsna sekundära enheter är anordnade att vid tillförande av en sekundär enhet tillhörande ett fält i denna sekundära enhet sätta värdet på den förutbestämda primära enheten till det andra förutbestämda värdet och vid tillförande av en sekundär enhet tillhörande en flagga sätta värdet på den förutbestäm- da primära enheten till ett värde, som skiljer sig från det andra förutbestämda värdet.

10. Nät enligt något av krav 5 - 9, k ä n n e t e c k n at av att i de datapaket, vilka stationema är anordnade att sända och motta, innefattar varje flagga endast en sekundär enhet och att värdet hos den första primära enheten i en godtycklig sekundär enhet i ett datapaket avgör om den sekundära enheten är en flagga eller tillhör ett fält.