SE513909C2

SE513909C2 - Anordning och förfarande för behandling av biologisk vätska

Info

Publication number: SE513909C2
Application number: SE9404272A
Authority: SE
Inventors: Vlado I Matkovich; Thomas C Gsell; Frank R Pascale; Thomas J Bormann; Keith S Morris
Original assignee: Pall Corp
Priority date: 1992-06-10
Filing date: 1994-12-08
Publication date: 2000-11-27
Also published as: IT1274357B; FR2692151A1; DE4392789B4; DK140494A; SE9404272D0; AU4631093A; ATA903793A; GB2283689A; WO1993025295A1; GR930100237A; ITTO930423A1; CA2137797C; DE4392789T1; CA2137797A1; GB2283689B; FR2696938A1; AT405018B; AU675233B2; GB9424446D0; BE1006569A5

Description

513 909 2 förbindelseröret mellan blodpåsarna då, enligt hans bedömning, så mycket vätska som möjligt har överförts utan att några röda celler tillåtits passera in i den nedströms befintliga påsen.

Detta är en arbetskrävande och tidsödande operation.

Rödcellskontaminering uppvisar ett ytterligare problem. Ef- tersom blodplättarna och plasmat är värdefulla komponenter, kan personalen vid blodbanken försöka få ut mer av PRP- eller den supernatanta blodplättsinnehållande fraktionen i uppsamlingspå- sen innan flödet från samlingspåsen stoppas. Detta motverkar syftet i och med att den avgivna vätskan i påsen kan bli konta- minerad av röda celler, varför den utvunna vätskan måste kasse- ras eller centrifugeras på nytt, vilka båda alternativ ökar kostnaderna och är arbetskrävande. Som en följd därav kan perso- nalen vid blodbanken komma att för tidigt avbryta flödet av den blodplättsinnehållande vätskan innan den helt och hållet avgi- vits.

De ovan beskrivna teknikerna för att dela upp helblod i kom- ponenter kan även ge leukocytkontaminerade komponenter. Man vill minska leukocytkoncentrationen i samtliga blodkomponenter med åtminstone 70%, eftersom närvaron av leukocyter negativt kan påverka lagringslivslängden för fraktionerna och/eller orsaka oönskade verkningar, då fraktionerna överförs till en patient.

Med tanke på dessa problem kan det vara svårt att förhindra rödcells- och leukocytkontamineringen samtidigt med en maxime- ring av utbytet av de olika blodkomponenterna i övergångszonma- terialet eller “buffy coat”-en. Exempelvis, eftersom det kan vara svårt att lätt och effektivt skilja ur blodplättarna, plas- mat och de röda blodcellerna och avlägsna leukocyterna från dem, kan det hända att “buffy coat”-en helt eller delvis kasseras, vilket medför ett minskat utbyte av värdefulla blodkomponenter, såsom plasma och blodplättar.

Förlusten av blodplättar är av speciell betydelse, eftersom den kasserade delen kan innefatta de mest önskvärda blodplättar- na, dvs. de nybildade blodplättarna. Dessa blodplättar är större och anses allmänt vara mer aktiva. Eftersom de yngre blodplät- tarna är större tenderar de att sedimentera snabbare under cent- rifugeringen, varför de kan komma att koncentreras, såsom i en av de beskrivna teknikerna i botten på PRP-fraktionen och “buffy coat”-en. Eftersom delar av den blodplättsinnehållande vätskan 515 909 3 antingen kan behandlas som del av de röda cellerna eller kasse- ras, utgör i enlighet därmed detta en betydelsefull förlust av de mera önskvärda blodplättarna.

Exempelvis kan “buffy coat”-en komma att kasseras efter ut- vinningen av PRP- och PRC-skiktet. På samma sätt kan, efter det att “buffy coat”-en mellan PPP- och PRC-skiktet bildats, den nedre delen av “buffy coat”-en komma att behandlas tillsammans med PRC-skiktet eller kan “buffy coat”-en komma att bli ofull- ständigt utvunnen för att förhindra att blodplättarna kontamine ras med röda celler. Vidare kan den nedre delen av den superna- tanta blodplättsinnehållande fraktionen komma att bli ofullstän digt utvunnen för att förhindra rödcellskontaminering från den sedimenterade fraktionen och detta kan sänka utbytet av blod- plättar.

Dessa problem förstoras, då större volymer (t.ex. flera en- heter) med blodkomponenter slås ihop eller behandlas, eftersom en viss del av vätskan kan fångas upp eller stanna kvar i de individuella uppsamlings- och behandlingsenheterna. Sammanlagt motsvarar den lilla förlustmängden i en individuell enhet en betydelsefull förlust om den mycket värdefulla vätskan inte kan utvinnas.

Vidare kan behandling av blod för att åstadkomma blodkompo- nenter medföra att det finns gas eller luft, speciellt syre, i blodkomponenterna eller i lagringsbehållaren. Detta kan medföra att blodkomponenternas kvalitet försämras och att deras lag- ríngslivslängd sänks. Vidare kan förekomsten av luft eller gas i påsen utgöra en riskfaktor för en patient, till vilken en blod- komponent tillförs.

I enlighet därmed speglar de tidigare beskrivna metoderna en allmänt otillfredsställande kompromiss mellan det tvingande be- hovet att maximera utbytet av de historiskt värdefulla blodkom- ponenterna såsom PC, plasma och röda celler från helblodsprov och minimering av arbetet och kostnaderna härför.

Det föreligger sålunda ett behov av ett förfarande och ett system för att avhjälpa de ovan beskrivna problemen med åstad- kommande av en maximal renhetsgrad och ett högre utbyte av blod- komponenter med en högre kvalitet. Det föreligger också ett be- hov av att minimera närvaron av gas. Speciellt föreligger det ett tvingande behov av ett system, som är enkelt att använda och 4 ett förfarande för att utvinna och behandla övergångszonmateria- let eller “buffy coat”-en, vilket ger ett maximalt utbyte och minimerar närvaron av gas, samtidigt som det ger en större andel livsdugliga och fysiologiskt aktiva blodplättar.

Det föreligger även ett tvingande behov av ett förfarande och ett system för att effektivt kombinera eller samla blodkomponen- ter, såsom övergångszonmaterial eller “buffy coat”-en, vilket maximerar den mängd vätska som kan utvinnas. Det föreligger vi- dare behov av ett förfarande och ett system för kombinering el- ler samling och att minimera närvaron av gas.

Dessutom föreligger det ett behov av en metod och ett system som minskar behovet av operatörsingrepp, t.ex. genom att bromsa upp eller t.o.m. stoppa behandlingen av blod eller blodkomponen- ter för att förhindra eller minimera kontamineringen av den öns- kade blodkomponenten.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning hänför sig till förfaranden och sys- tem för att behandla en biologisk vätska för att avskilja åtmin- stone en fraktion från den biologiska vätskan. Den biologiska vätskan kan behandlas till att bilda ett supernatant skikt och ett sedimenterat skikt med ett mellanliggande övergångszonmate- rial eller en “buffy coat”. Övergångszonmaterialet eller “buffy coat”-en kan behandlas till att bilda ett supernatant blodplättsinnehållande skikt och ett sedimenterat rödcellsinnehållande skikt, varvid det blod- plättsinnehållande skiktet kan avskiljas från det rödcellsinne- hållande skiktet. Gas kan avskiljas från en behållare och/eller ett skikt eller en fraktion. Förfarandena och systemen enligt föreliggande uppfinning kan åstadkomma att en större andel unga, livsdugliga, fysiologiskt aktiva blodplättar återvinns.

Förfarandena och systemen enligt föreliggande uppfinning ås- tadkommer även att flera enheter med övergångszonmaterial eller “buffy coat” kan kombineras i en enda behållare.

Vid beskrivning av föreliggande uppfinning används följande termer enligt nedanstående definitioner.

(A) Biologisk vätska: Biologisk vätska innefattar varje slag av behandlad eller obehandlad vätska som är knuten till levande organismer, speciellt blod, innefattande helblod, varmt eller kallt blod samt lagrat eller färskt blod; behandlat blod, såsom 513 909 5 blod utspätt med en fysiologisk lösning, innefattande men inte begränsad till saltlösning, näringslösning och/eller antikoagu- lanslösningar; en eller flera blodkomponenter, såsom blod- plättskoncentrat (PC), blodplättsrikt plasma (PRP), blodplätts- fritt plasma, blodplättsfattigt plasma (PPP), plasma, packade röda celler (PRC), övergångszonmaterial, “buffy coat”; liknande blodprodukter utvunna ur blod eller en blodkomponent eller från benmärg; röda celler avskilda ur plasma och suspenderade på nytt i fysiologisk vätska; samt blodplättar avskilda ur plasma och suspenderade på nytt i fysiologisk vätska. Den biologiska väts- kan kan innefatta leukocyter eller vara behandlad för att av- lägsna leukocyter. Som använt här menas med biologisk vätska de ovan beskrivna komponenterna och liknande blodprodukter, som erhållits på annat sätt och med liknande egenskaper.

En “enhet” är mängden biologisk vätska som erhålls från en givare eller som erhållits från en enhet helblod. Den kan också avse den mängd som tagits vid ett enda givartillfälle. Normalt varierar volymen på en enhet, mängden varierar från patient till patient och från givartillfälle till givartillfälle. Flera en- heter av vissa blodkomponenter, speciellt blodplättar och över- gångszonmaterial eller “buffy coat”, kan samlas eller kombine- ras, normalt genom att fyra eller flera enheter kombineras.

(B) Övergångszonmaterial eller “buffy coat”: Övergångszonma- terial eller “buffy coat” innefattar ett rödcellsinnehållande material, som sträcker sig över gränsskiktet mellan den super- natanta cellfattiga fraktionen och den sedimenterade cellrika fraktionen hos en uppdelad biologisk vätska. Som begreppet an- vänds här omfattar området för gränsskiktet mellan det superna- tanta och det sedimenterade skiktet, en nedre del i det superna- tanta skiktet och en övre del i det sedimenterade skiktet samt mellanliggande material. Normalt innefattar övergångszonmateria- let eller “buffy coat”-en leukocyter. Företrädesvis kan över- gångszonmaterialet eller “buffy coat”-en innefatta en hög andel yngre, mera aktiva blodplättar. Övergångszonmaterialet eller “buffy coat”-en kan bildas med vilken metod som helst, som uppdelar blodet i komponenter eller fraktioner; exempelvis kan “buffy coat”-en bildas genom separe- ringstekniker som grundar sig på densitet och/eller molekylvikt, t.ex. sedimentering eller hellre centrifugering. 513 909 6 Övergångszonmaterialet eller “buffy coat”-en kan bildas genom vilken känd centrifugeringsteknik som helst, innefattande mjuk- eller hårdcentrifugering. Föreliggande uppfinning är inte avsedd att begränsas av förfarandet för att bilda över- gångszonmaterialet eller “buffy coat”-en.

(C) Poröst medium: avser åtminstone en porös struktur, genom vilket en biologisk vätska passerar. Det porösa medium som an- vänds tillsammans med biologiska fluider kan bildas av vilken naturlig eller syntetisk fiber som helst eller av ett poröst eller permeabelt membran (eller från andra material med liknande ytarea och porstorlek eller pordiameter) som är kompatibel med biologisk vätska (t.ex. blod eller en blodkomponent). Fibrernas eller membranets yta kan vara oförändrad eller modifierad för att uppnå en önskad egenskap. Exempelvis kan mediet utsättas för en gasplasmabehandling, vilket exempelvis kan utföras för att minska vidhäftningen av blodplättar. Även om man kan låta det porösa mediet förbli obehandlat, behandlas företrädesvis fibrerna eller membranet för att minska eller eliminera blodplättarnas vidhäftning vid mediet. Vilken behandling som helst, som minskar eller eliminerar blodplätts- vidhäftning, innefattas inom ramen för föreliggande uppfinning.

Exempelvis kan fibrerna ytmodifieras på det sätt som beskrivs i US-patenten nr 4 880 548; 5 100 564 samt 5 152 905 för att öka fibrernas kritiska ytspänning (CWST) och för att blodplättarna skall bli mindre vidhäftande. Definierat i CWST utgörs ett f- öredraget område för CWST hos ett poröst medium enligt uppfin- ningen över omkring 70 dyn/cm, normalt från omkring 70 dyn/cm till omkring 115 dyn/cm. Ett mera föredraget område är omkring 90 till omkring 100 dyn/cm och ett ännu mera föredraget område är från omkring 90 till omkring 97 dyn/cm.

Ett föredraget område för zetapotentialen (vid ett plasma-pH (7,3)) är omkring -3 till omkring -30 millivolt, och hellre om- kring -7 till omkring -20 millivolt, och ännu hellre omkring -10 till omkring -14 millivolt.

Det porösa mediet kan vara förformat, flerskiktat och/eller behandlat för att förändra fiberytorna antingen före eller efter det att fibrerna formats. Det porösa mediet kan innefatta åtmin- stone ett förfilterelement eller skikt och/eller ett filterele- ment eller -skikt och/eller ett filterelement eller -skikt. Det 515 909 7 porösa mediet kan vidare innefatta åtminstone ett element eller skikt, som är bärande, ger bättre avrinning och/eller förbätt- rade strömningsegenskaper, såsom en mera likformig strömnings- fördelning. Det porösa mediet kan utformas på vilket lämpligt sätt som helst såsom plant ark, en komposit av två eller flera skikt, ett vågformat ark, en väv, en fibermatta, ett djupfilter eller ett membran, dock skall uppfinningen inte begränsas till dessa utföringsformer. Det porösa mediet kan vara anordnat i ett hus för att bilda en filterenhet.

(D) Hålvolymen är den sammanlagda volymen för samtliga porer i ett poröst medium. Hålvolymen anges härefter i procent av det porösa mediets skrymvolym.

(B) Omvandling av densitet, då man utnyttjar andra fibrer än PBT-fibrer: I följande framställning utnyttjas termen “densitet- ”, och de densitetsvärden som anges för det porösa mediet grund- ar sig på användning av PBT-fibrer. Andra fibrer som har annan densitet än PBT (polybutylentereftalat) kan användas under för-a utsättning att deras ytor har, eller modifierats till att ha, de ovan angivna egenskaperna, t.ex. ett CWST större än 70 dyn/cm. I enlighet med uppfinningen kan vid användning av en alternativ fiber med annan densitet, densiteten hos ett poröst medium gjort med användning av en alternativ fiber (dvs. den PBT-ekvivalenta densiteten) beräknas enligt följande: Med V i procent för PBT-mediets hålrumsvolym relativt skrymvolymen [dvs. V = (hålrumsvolym/medievolym) x l00], är syftet att beräkna densiteten hos et alternativt fi- bermedium, som skall ha en relativ hålrumsprocent lika med V.

Om F är densiteten hos den alternativa fibern och 1,38 g/cm= tas som PBT-fiberns densitet och M1 är densiteten hos PBT-mediet och M2 är den erforderliga densiteten för ett medium med ekvivalenta egenskaper, blir hålvolymen V hos PBT-fibermediet v = (1 - Ml/Lsa) x 100 och den erforderliga densiteten för mediet, som utnyttjar den alternativa fibern M2 = F (1 - v/ioo).

Det mera föredragna fiberdiameterområdet för att utöva denna uppfinning är omkring 2-3 pm. Fiberdiametern kan definieras i 513 909 8 termer av ytarea, såsom beskrivs i US-patenten 4 880 548 och 5 100 564. Detta område föredras, eftersom ovanför detta område blir måtten hos det porösa mediet och följaktligen filterenhe- ternas vätskehållande volymer väsentligt större; väsentligt un- der detta område blir det porösa mediet relativt mindre samman- hängande och kan lättare tryckas ihop.

Pordiametrar hos porösa media i enlighet med uppfinningen kan bestämmas genom att man utnyttjar den modifierade OSU F2-metoden som den beskrivs i US-patentet 4 925 572. Det är att föredra att pordiametern inte överstiger 15 um, och hellre mindre än omkring 10 um. Det mest föredragna pordiameterområdet är mindre än om- kring 6 pm.

(F) I enlighet med uppfinningen utgörs en användbar teknik för att mäta fiberytarean, exempelvis genom kvävgasadsorption av s.k. “BBT”-mätning. Med användning av PBT som exempel kan ytare- an hos smältblåsta vävar användas för att beräkna medelfiberdia- meter: l Total fibervolym hos 1 g = 1,38 (där 1,38 = fiberdensiteten hos PBT, g/cmß). cm” nd2L 1 Sålunda är = (1) 4 1,38 Fiberns area är ¶dL = Af (2) d 1 Genom att dividera (1) med (2)____ = ________ 4 1,3aAf 4 2,9 _l och d = = , eller (0,345Af) 1,3sAf Af är den totala längden i cm hos 1~g fiber, fiberns medeldiameter i cm, och Ü I där Q I Af = fiberytans area i cm*/g. 513 909 9 Om enheten för d är i um blir enheten för Af m=/g (kvadratme- ter/gram), vilket kommer att användas härefter. För andra fibrer än PBT ersättes 1,38 med densiteten.

KORT RITNINGSBESKRIVNING Pig. 1 är ett utföringsexempel på ett behandlingssystem för en biologisk vätska innefattande en samlingsrörsenhet enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en utföringsform av ett behandlingssystem för en biologisk vätska enligt uppfinningen.

Fig. 3 är en annan utföringsform på ett behandlingssystem för en biologisk vätska enligt uppfinningen.

SÄTT ATT UTFÖRA UPPFINNINGEN I enlighet med föreliggande uppfinning innefattar ett förfa- rande för att behandla en biologisk vätska att ett övergångszon- material avskiljs från den biologiska vätskan, att övergångszon- materialet behandlas för att bilda ett supernatant skikt, vilket innefattar blodplättar och ett sedimenterat skikt, som innefat- tar röda celler samt att det supernatanta skiktet skiljs av från det sedimenterade skiktet genom att det supernatanta skiktet förs genom ett poröst medium. Förfarandet kan även innefatta en förbättrad utvinning av yngre, mer önskvärda blodplättar. För- farandet kan även innefatta att gas avskiljs genom att gasen förs in i en gasuppsamlings- och avlägsningsslinga.

Föreliggande uppfinning ger även ett förfarande för att be- handla ett övergångszonmaterial, innefattande att övergångszon- material samlas ihop, att det samlade övergångszonmaterialet behandlas till att bilda ett supernatant skikt, vilket innefat- tar blodplättar och ett sedimenterat skikt, som innefattar röda celler samt att det supernatanta skiktet skiljs av från det se- dimenterade skiktet genom att det supernatanta skiktet förs ge- nom ett poröst medium.

Enligt uppfinningen kan det supernatanta skiktet avskiljas från det sedimenterade skiktet genom att det supernatanta skik- tet förs genom det porösa mediet ända till dess att flödet genom mediet markant bromsas upp eller till och med stoppas.

Föreliggande uppfinning ger även en behandlingsenhet för en biologisk vätska, vilken innefattar en barriärfilterenhet för röda celler, innefattande en uppströmsände och en nedströmsände samt en gasuppsamlings- och avlägsningsslinga med en första ände 515 909 10 i fluidförbindelse med uppströmsänden hos barriärfilterenheten för de röda cellerna och en andra ände i fluidförbindelse med nedströmsänden hos barriärfilterenheten för de röda cellerna.

Behandlingsenheten för den biologiska vätskan kan även innefatta åtminstone en behållare, såsom en behållare i fluidförbindelse med nedströmsänden hos barriärfilterenheten för de röda celler- na.

Föreliggande uppfinning ger också ett förfarande för att be- handla ett övergångszonmaterial, vilket innefattar att över- gångszonmaterialet i ett flertal källbehållare förs genom en samlingsenhet till en mottagande behållare, att det samlade öv- ergångszonmaterialet behandlas för att bilda ett supernatant skikt, vilket innefattar blodplättar, samt ett sedimentskikt, vilket innefattar röda celler, samt att det supernatanta skiktet avskiljs från sedimentskiktet genom att det supernatanta skiktet förs genom ett poröst medium.

Föreliggande uppfinning ger även ett förfarande för att be- handla övergångszonmaterialet, vilket innefattar att gas införs i ett flertal källbehållare med övergångszonmaterial, att över- gångszonmaterialet från källbehållarna förs genom en samlingsen- het till en mottagande behållare, att gasen avleds framför över- gångszonmateríalet, att gasen införs bakom övergångszonmateria- let för att maximera sammanföringen och utvinningen av över- gångszonmaterial, att det samlade övergångszonmaterialet behand- las till att bilda ett supernatant skikt, vilket innefattar blo- dplättar, samt ett sedimentskikt, vilket innefattar röda celler, samt att det supernatanta skiktet avskiljs från sedimentskiktet genom att det supernatanta skiktet förs genom ett poröst medium.

Föreliggande uppfinning inrymmer även ett system för att be- handla biologisk vätska, vilket innefattar en samlingsenhet samt en barriärfilterenhet för röda celler, som står i fluidförbin- delse med samlingsenheten.

Exemplifierande behandlingssystem för biologisk vätska, som företrädesvis är slutna och/eller steríla system, visas i figu- rerna. Såsom visas i fig. 1 och 3 kan samlingsrörsenheten 200 innefatta behållare 20, som var och en är lämpad för att uppta åtminstone en enhet biologisk vätska såsom övergångszonmaterial eller “buffy coat”, i fluidförbindelse med en samlingsenhet 21.

I de visade utföringsformerna innefattar samlingsenheten 21 ett 513 909 11 nät med ett flertal ledningar 40 som går ihop i en enda ledning 60 vid utloppet eller avgreningen 50. Några av ledningarna 40 fungerar som inlopp till samlingsenheten 21 från källbehållarna 20. Alternativt kan samlingsenheten 20 innefatta ett hus med åtminstone två inlopp och ett utlopp.

Samlingsenhetens 21 utlopp eller avgrening 50 står i fluid- förbindelse med en mottagar- eller överföringsbehållare 22. I de visade utföringsformerna åstadkoms fluidförbindelsen till mot- tagningsbehållaren 22 företrädesvis med en ledning 60. I led- ningen 60, insatt mellan utloppet eller korsningen 50 och behål- laren 22, kan det finnas åtminstone en anordning eller enhet.

Såsom exempelvis visas i de visade utföringsformerna kan sam- lingsrörsenheten 200 innefatta ett gasinlopp 30, en droppkammare 31, samt ett gasutlopp 33.

Mottagnings- eller överföringsbehållaren 22 kan stå i fluid- förbindelse med en ytterligare behållare 80. I de i fig. 1 och 3 visade utföringsformerna åstadkoms fluidförbindelsen med den ytterligare behållaren 80 företrädesvis med en ledning 100. In- satt mellan mottagnings- eller överföringsbehållaren 22 och den ytterligare behållaren 80 finns ett poröst medium såsom ett bar- riärmedium 70 för röda celler.

Vid en annan utföringsform på ett behandlingssystem för en biologisk vätska enligt uppfinningen kan en behållare 90 stå i fluidförbindelse med en ytterligare behållare 80. Vid den i fig. 2 visade utföringsformen åstadkoms fluidförbindelsen med den ytterligare behållaren företrädesvis genom en ledning 100. In- satt mellan behållaren 90 och den ytterligare behållaren 80 finns ett poröst medium, såsom ett barriärmedium 70 för röda celler.

Utföringsformer av uppfinningen kan vidare innefatta en gas- uppsamlings- och avlägsningsslinga för att avskilja gas från den biologiska vätskeströmningsbanan. Gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan kan vara anpassad för slutna och/eller ste- rila system.

I den i fig. 3 visade utföringsformen kan exempelvis behand- lingssystemet för den biologiska vätskan exempelvis innefatta en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga 300, som företrädesvis innefattar åtminstone en ledning. Gasuppsamlings- och -avlägs- ningsslingan 300 kan även innefatta ett vätskebarriärmedium 150. 513 909 12 Vid den visade utföringsformen kan en vätskebarriärenhet, inne- fattande vätskebarriärmediet 150, vara insatt mellan gasuppsam- lings- och avlägsningsslingans 300 ändar, dvs. mellan ledningar- na 160 och 170.

Gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan 300 kan innefatta en gasuppsamlings- och -avlägsningspåse (icke visad), som företrä- desvis är insatt mellan slingans ändar. Där gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan innefattar en gasuppsamlings- och -avlägs- ningspåse, kan gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen enligt upp- finningen användas för att samla upp gas och valfritt användas för att ta emot biologisk vätska. I en utföringsform kan den uppsamlade gasen användas för att utvinna ytterligare biologisk vätska.

Gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan 300 kan förhindra att behandlad och obehandlad biologisk vätska blandas eller kommer i kontakt med varandra. När gasuppsamlings- och -avlägsnings- slingan innefattar ett vätskebarriärmedium 150, utgör gasuppsam- lings- och -avlägsningsslingan en garanti för att leukocytkonta- minerad biologisk vätska hålls avskild från leukocytfri eller behandlad biologisk vätska, eftersom den kontaminerade vätskan inte kommer att gå igenom vätskebarriärmediet.

Gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan 300 kan stå i fluid- förbindelse med olika komponenter i det biologiska vätskebehand- lingssystemet. Företrädesvis står ändarna hos gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan i fluidförbindelse med uppströmssidan respektive nedströmssidan med åtminstone endera av en rödcells- barriärfilterenhet, en rödcellsbarriär/leukocytavlägsningsfil- terenhet eller en leukocytavlägsningsfilterenhet. Såsom visas i fig. 3, kan exempelvis den ena änden på gasuppsamlings- och -av- lägsningsslingan 300 vara förbunden med ledningen 100 uppströms en rödcellsbarriärfilterenhet, innefattande ett rödcellsbarriär- medium 70 via ledningen 160 och slingans 300 andra ände vara ansluten till ledningen 100 nedströms rödcellsbarriärfilteren- heten via ledningen 170.

Vid en annan utföringsform (icke visad) kan gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan vara anordnad mellan uppsamlingsenheten 21 och överföringsbehållaren 22. Exempelvis kan ena änden på gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan vara ansluten till led- ningen 60 nedströms utloppet 50 och den andra änden vara 515 909 13 ansluten till ledningen 60 uppströms överföringsbehållaren 22.

Var och en av komponenterna enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas mera detaljerat härefter.

De behållare som kan användas i den biologiska vätskebehand- lingsenheten och/eller systemet kan vara tillverkat av vilket material och i vilken form som helst, som är kompatibelt med biologisk vätska och gas. En stor mängd dylika behållare är re- dan kända inom tekniken. Exempelvis tillverkas normalt blodtapp- nings- och uppsamlingspåsar av mjukgjord PVC, t.ex. PVC, som mjukgjorts med hjälp av dioktylftalat, dietylhexylftalat eller trioktyltrimellitat. Påsarna kan också formas i polyolefin, po- lyuretan, polyester eller en polykarbonat.

Fluidförbindelse kan, som den används här, åstadkommas med vilken konstruktion som helst, som medger att den biologiska vätskan och/eller gasen kan passera från ett ställe till ett annat, såsom genom åtminstone en ledning eller ett rör. En flö- desregleranordning, såsom en klämma, förslutning, ventil, över- föringsgrenlås eller liknande, kan vara anordnad i eller på åt- minstone en av ledningarna och/eller behållarna. Ledningarna som används vid föreliggande uppfinning kan vara konstruerade i vil- ket material som helst som är kompatibelt med biologisk vätska och gas. Företrädesvis kan det bestå av ett flexibelt material, såsom polyvinylklorid (PVC) eller mjukgjort PVC, t.ex. PVC, som mjukgjorts med dioktylftalat, dietylhexylftalat eller trioktyl- trimellitat. Det kan finnas ett antal ledningar som åstadkommer fluidförbindelse med någon individuell behållare och ledningarna kan vara anordnade i systemet enligt föreliggande uppfinning på en mångfald sätt. Föreliggande uppfinning skall inte begränsas av ledningarnas antal och/eller läge. Exempelvis kan det finnas åtminstone en ledning vid sidan, upptill, eller nedtill vid be- hållaren, eller kombinationer av dessa arrangemang. Minst en ledning kan sträcka sig inne i behållaren. Minst en ledning kan stå i fluidförbindelse med en inre kanal i en behållare. Exem- pelvis kan en ledning stå i fluidförbindelse med den inre kanal i en behållare som bildas genom en längsgående förslutning nära och i stort sett parallell med en sida i behållaren, varvid tillslutningen slutar nära behållarens nedre del. I ett utföran- de kan vätska strömma från behållarens nedre del genom den inre kanalen till en ledning vid behållarens övre del. 14 Ett rödcellsbarriärmedium enligt föreliggande uppfinning in- nefattar ett poröst medium, som medger att en biologisk vätska, som inte innehåller några röda celler, såsom en suspension av blodplättar och plasma, kan skiljas ut från en biologisk vätska som innehåller röda celler. Rödcellsbarriärmediet hindrar den rödcellsinnehållande biologiska vätskan från att komma in i en behållare, såsom en påse eller en mottagningsbehållare nedströms barriärmediet. Rödcellsbarriärmediet kan medge att vätska som inte innehåller några röda celler kan passera men bromsar mar- kant upp eller stoppar effektivt den biologiska vätskans ström- ning då den rödcellsinnehållande vätskan närmar sig barriärme- diet. Exempelvis kan rödcellsbarriärmediet medge att en blod- plättsinnehållande vätska kan passera, men att det tvärt stoppar flödet då röda blodceller blockerar mediet.

Genom att barriärmediet saktar ned strömningen för den biolo- giska vätskan gör det att operatören att manuellt kan stoppa strömningen för att förhindra att rödcellsinnehållande biologisk vätska kommer in i en behållare, såsom en påse eller mottagande behållare nedströms barriärmediet, t.ex. innan röda celler pas- serar genom barriärmediet. Denna utföringsform av uppfinningen ger operatören mera tid att ingripa och stoppa flödet. Exempel- vis kan en supernatant blodplättsinnehållande vätska strömma genom rödcellsbarriärmediet med en begynnelsehastighet på om- kring 15 ml/min, men flödet kan gå ned till omkring 5 ml/min, då en sedimenterad rödcellsinnehållande vätska närmar sig mediet.

En sänkning av strömningen, t.ex. en 33%-ig reduktion, kan ge operatören tillräcklig tid för att stoppa flödet i rätt ögon- blick. I vissa fall, exempelvis då blodplättsinnehållande vätska förs ut från ett flertal skilda påsar vid ungefär samma tid- punkt, gör denna flödesreduktion att operatören mera effektivt kan behandla ett större antal behållare.

En huvudfunktion för rödcellsbarriärmediet är att skilja en rödcellsinnehållande fraktion hos en biologisk vätska från en fraktion som inte innehåller några röda celler. Rödcellsbarriär- mediet kan fungera som en automatisk “ventil” genom att bromsa upp eller till och med stoppa flödet för den rödcellsinnehållan- de biologiska vätskan. I vissa utföringsformer kan den automa- tiska ventilfunktionen snabbt och ögonblickligen stoppa den röd- 513 909 is cellsinnehållande biologiska vätskans flöde, så att behovet av att operatören övervakar detta steg bortfaller.

Varför den ventilliknande effekten uppkommer är inte riktigt klart, men det antas att strömningen bromsas upp eller stoppas till följd av aggregation i eller på mediet av en eller flera beståndsdelar i den biologiska vätskan. Exempelvis antas det för närvarande att då den biologiska fluiden utan röda celler passe- rar genom mediet frigörs leukocyter från denna vätska. Dessa leukocyter verkar samlas i eller på mediet, men återstoden av vätskan utan röda celler strömmar normalt genom mediet. Då emel- lertid väl röda celler kommer i direkt eller indirekt kontakt med mediet, dvs. kommer i direkt kontakt med mediet eller i kon- takt med leukocyterna, vilka i sin tur kan komma i direkt kon- takt med mediet, bromsas flödet genom mediet markant upp och kan till och med stoppa. Utan avsikt att göra en begränsning till någon särskild förklaring av mekanismen hos denna ventilliknande effekt, antas det för närvarande att uppbromsningen eller stop- pandet av flödet kan återspegla en aggregation av röda celler i sig och/eller i kombination med leukocyter, så att en barriär bildas, som förhindrar eller blockerar ytterligare strömning genom det porösa mediet. Det kan vara så att andra faktorer så- som zetapotentialen, CWST-värdet, och/eller andra egenskaper hos fibrerna eller det porösa mediet bidrar till den ventilliknande effekten.

Denna teori för förklaring av mekanismen stöds av att det finns filter, som mycket effektivt kan avlägsna leukocyter från suspensioner med mänskliga röda celler och vilka har porstorle- kar, som är så små som 0,5 um, och genom vilka de röda cellerna helt och hållet fritt passerar utan någon igensättning, med på- lagda tryck av samma storlek, som de som används i föreliggande uppfinning. Å andra sidan bromsar filtren enligt föreliggande uppfinning, vilka normalt har pordiametrar som är större än om- kring 0,5 um, märkbart upp eller stoppar strömningen av röda celler, då det porösa mediet kommer i kontakt med eller genom- strömmas av de röda cellerna.

Vid en utföringsform av uppfinningen är leukocytavlägsnings- förmågan hos det röda cellbarriärmediet ökad, varför rödcells- barriärmediet även kan fungera som ett leukocytavlägsningsme- dium. Exempel på rödcellsbarriärmedia och rödcellsbarriär/ 16 leukocytavlägsningsmedia beskrivs i US-patenten nr 5 100 564 och 5 152 905 samt PCT-publikationen nr WO 91/04088.

Ett rödcellsbarriärmedium som lämpar sig för att släppa ige- nom blodplättarna i omkring en enhet biologisk vätska har före- trädesvis en fiberytarea på omkring 0,04 till omkring 3,0 m2, hellre från omkring 0,06 till omkring 2,0 m2. Ett föredraget område för strömningsarean är omkring 3 till omkring 8 cm=, hel- lre omkring 4 till omkring 6 cmﬁ. Ett föredraget område för den relativa hâlvolymen är omkring 71% till omkring 83% (motsvarande för PBT-fibrer en densitet på omkring 0,23 till omkring 0,40 g/cmß), hellre omkring 73% till omkring 80% (omkring 0,27 till omkring 0,37 g/cmß).

Ett rödcellsbarriär/1eukocytavlägsningsmedium, som lämpar sig för att släppa igenom blodplättarna hos omkring en enhet biolo- gisk vätska har företrädesvis en fiberytarea på omkring 0,3 till omkring 2,0 m2, företrädesvis från 0,25 till omkring 1,0 m2, hellre från omkring 0,35 till omkring 0,6 m2, t.ex. 0,3 till 0,7 ml. Ett föredraget område för strömningsarean är omkring 2,5 till omkring 10 cm=, företrädesvis omkring 3 till omkring 7 cm=, ännu hellre omkring 3 till omkring 6 cml, t.ex. 4 till 6 cm=.

Ett föredraget område för den relativa hålvolymen är omkring 71% till omkring 83% (dvs. om PBT-fiber används motsvarande en den- sitet hos mediet i området från omkring 0,23 till omkring 0,40 g/cm=), företrädesvis från omkring 72 till omkring 83% (för PBT, omkring 0,23 till omkring 0,35 g/cmß), hellre omkring från 75% till omkring 80%, t.ex. 73-80% (för PBT, omkring 0,28 till om- kring 0,35 g/cmﬂ, t.ex. 0,25 till 0,33 g/cmß). De övre gränserna för strömningsytarean återspeglar önskan att genomföra filtre- ringen inom en relativt kort tidsrymd och kan sänkas om längre filtreringstider kan godtas.

Enligt uppfinningen kan det porösa mediet vara utformat för att avlägsna en önskad mängd leukocyter, företrädesvis större än omkring 70%, hellre mer än omkring 99,9 till omkring 99,99%, vilket svarar mot en genomsnittlig leukocytåterstod per enhet på mindre än omkring 0,005 x 107.

Vid andra utföringsformer, som kan innefatta olika volymer med biologisk vätska, t.ex. samlat övergångszonmaterial, kan rödcellsbarriären och rödcellsbarriärjleukocytavlägsningsmediet som det beskrivits ovan modifieras på erforderligt sätt. Sålunda 515 909 17 kan fiberytarean, strömningsarean, densiteten och hålvolymen ändras efter behov. Exempelvis kan de ovan angivna områdena för fiberarean och strömningsarean, som lämpar sig för att släppa igenom blodplättar i omkring en enhet biologisk vätska, skalas upp, t.ex. med en faktor på omkring 6 för att blodplättarna från omkring sex enheter samlat övergångszonmaterial eller “buffy coat” skall släppas igenom. Även om rödcellsbarriärmediet enligt föreliggande uppfinning kan ha en i huvudsak likformig densitet, kan en annan utförings- form enligt föreliggande uppfinning vara konstruerad så att ett uppströmsavsnitt hos mediet allmänt har en lägre densitet än ett nedströmsavsnitt. Exempelvis kan densiteten hos rödcellsbarriär- mediet ändra sig kontinuerligt eller stegvis, samtidigt som ett medeldensitetsområde bibehålls, som lämpar sig för att avskilja ett supernatant skikt, vilket innefattar blodplättar från ett sedimenterat skikt, innefattande röda celler. Ett exempel på ett rödcellsbarriärmedium kan inbegripa ett densitetsområde i upp- strömsavsnittet från omkring 0,1 g/cmß till omkring 0,23 g/cm= och ett densitetsområde i nedströmsavsnittet från omkring 0,23 g/cm= till omkring 0,40 g/cmß. Vid en annan utföringsform av uppfinningen kan rödcellsbarriärmediet innefatta två eller flera skikt, företrädesvis med olika eller varierande densitet.

Ett exempel på ett zonindelat eller skiktat fibrigt medium med användning av PBT som fiber, kan innefatta ett uppströms skikt med ett densitetsområde från omkring 0,1 g/cmß till omkring 0,2 g/cmß, ett mellanskikt med ett densitetsområde från omkring 0,20 g/cm= till omkring 0,25 g/cmß samt ett nedströms skikt med ett densitetsområde från omkring 0,23 g/cm= till omkring 0,40 g/cmß.

Inom ramen för föreliggande uppfinning inbegrips användningen av andra densitetsvärden, i en speciell zon eller ett skikt, liksom i hela rödcellsbarriärmediet. Dessa alternativa densi- tetsområden kan väljas på basis av ett önskat resultat, utöver att avskilja ett sedimenterat skikt från ett supernatant skikt, t.ex. strömningsnivå, typ av använd fiber, mängd avlägsnade leu- kocyter liksom andra hänsyn.

Rödcellsbarriärmediet kan anordnas i systemet enligt förelig- gande uppfinning på en mängd ställen. Exempelvis kan det, såsom visas i fig. 2, anordnas mellan två behållare, såsom en första 513 9Û9 18 behållare 90 och en ytterligare behållare 80. Såsom visas i fig. 1 kan det vara anordnat nedströms upptagnings- eller överfö- ringsbehållaren, exempelvis insatt i ledningen 100, mellan upp- tagnings- eller överföringsbehållaren 22 och den ytterligare behållaren 80.

Ett leukocytavlägsningsmedium, som kan användas i enlighet med föreliggande uppfinning kan innefatta ett poröst medium som lämpar sig för att avlägsna leukocyter från den fluid som passe- rar genom leukocytavlägsningsmediet. Ett leukocytavlägsningsme- dium, som lämpar sig för att släppa igenom blodplättarna i om- kring en enhet biologisk vätska har företrädesvis en fiberytarea på från omkring 0,08 till omkring 1,0 m2, hellre från omkring 0,1 till omkring 0,7 m2. Ett föredraget område för den relativa hålvolymen är från omkring 50% till omkring 89%, hellre omkring 60% till omkring 85%. Såsom beskrivits ovan i samband med röd- cellsbarriärmediet kan dessa områden ändras efter behov till de utföringsformer, som inbegriper olika volymer med biologisk vätska. Exempelvis kan de ovan uppräknade områdena för fiberarea skalas upp för att släppa igenom blodplättarna från omkring sex enheter samlat övergångszonmaterial eller “buffy coat”. Exempel på leukocytavlägsningsmedia beskrivs i US-patenten nr 5 100 564 och 4 880 548 liksom PCT-publikationen nr WO 91/04088.

Leukocytavlägsningsmediet kan vara anordnat i systemet enligt föreliggande uppfinning på en mängd olika ställen. Företrädesvis är det anordnat nedströms rödcellsbarriärmediet 70, dvs. anord- nat mellan rödcellsbarriärmediet 70 och den ytterligare behålla- ren 80.

Ett poröst medium kan användas i ett hus för att bilda en filterenhet. Företrädesvis är det porösa mediet förformat med bestämda mått, bestämd täthet och pordiameter innan det sätts in i huset för att bilda ett självständigt, oberoende element. Vil- ket hus med lämplig form som helst, som kan bilda ett inlopp och ett utlopp, kan användas. Huset kan tillverkas i vilket lämpligt styvt, ogenomträngligt material som helst, innefattande någon ogenomtränglig termoplast, som är kompatibel med den vätska som behandlas. Huset kan innefatta ett arrangemang med en eller fle- ra kanaler, spår, ledningar, passager, flänsar eller liknande, vilka kan föreligga i serpentinform, vara parallella, krökta, cirkelformade eller ha en mängd andra olika utseenden. 515 909' 19 Exempel på lämpliga hus visas i US-patenten nr 5 100 564, 5 152 905, 4 923 620, 4 880 548 samt 4 925 572 liksom i PCT-pub- likationen nr WO 91/04088. Uppfinningen skall inte begränsas av hustyp, -form, eller -konstruktion.

Gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan enligt uppfinningen kan innefatta åtminstone en ledning. Den kan innefatta åtminsto- ne en gasuppsamlings- och -avlägsningspåse samt ett vätskebar- riärmedium. Gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan kan innefat- ta ytterligare element, såsom flödesregleringsanordningar, lik- som ledningar och/eller förbindelseelement, t.ex. för anslutning uppströms och nedströms om en filterenhet.

Såsom visas i fig. 3 kan en gasuppsamlings- och -avlägs- ningsslinga 300 innefatta en första 160 och en andra ledning 170, varvid den ena änden i varje ledning står i fluidförbindel-ß se med vätskebarriärmediet 150. Alternativt kan en gasuppsam- lings- och -avlägsningsslinga innefatta en första och en andra ledning, där varje ände i varje ledning står i fluidförbindelse med gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen (icke visad).

En föredragen gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga enligt uppfinningen innefattar både ett vätskebarriärmedium och en gas- uppsamlings- och -avlägsningspåse med en mellan dem gående led- ning, som upprättar en fluidförbindelse mellan dem.

En gasuppsamlings- och -avlägsningspåse är en behållare som lämpar sig för att samla upp och förvara gas. Gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen kan även lämpa sig för uppsamling och för- varing av biologisk vätska. Gasuppsamlings- och -avlägsningspå- sen kan även användas för att öka utvinningen av biologisk väts- ka. Lämpliga gasuppsamlings- och -avlägsningspåsar innefattar de tidigare beskrivna biologiska vätskebehållarna. Vid en föredra- gen utföringsform kan den utgöras av en flexibel påse, som kan kramas ihop, så att gas i påsen kan föras över till önskad adress.

Gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan 300 kan även innefat- ta ett vätskebarriärmedium 150, genom vilket gasen passerar men inte biologisk vätska. Vätskebarriärmediet kan utgöras av vilket som helst av en mängd medel och anordningar, som kan avskilja gas, som kan föreligga i blodbehandlingssystemet från den biolo- giska vätska som behandlas i systemet. 513 909 20 Ett vätskebarriärmedium 150 innefattar åtminstone ett vätske- avstötande poröst medium. Vätskebarriärmediet kan även innefatta åtminstone ett vätbart poröst medium. Lämpliga vätskeavstötande porösa media och vätbara porösa media innefattar, men begränsar sig inte till dessa, de som beskrivits i PCT-publikationen nr WO 91/17809 samt US-patentet nr 5 126 054. Vätskebarriärmediet kan innefattas i ett hus för att bilda en vätskebarriärenhet. Lämp- liga hus innefattar, utan att vara begränsad till dessa, de som beskrivs i PCT-publikationen nr WO 91/17809 samt US-patentet nr 5 126 054.

De ledningar som används i gasuppsamlings- och -avlägsnings- slingan kan vara av det slag som tidigare beskrivits. En ström- ningsregleringsanordning av det slag som tidigare beskrivits kan finnas i slingan i eller på åtminstone endera av ledningarna och/eller gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen.

Normalt är gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan förbunden med ledningarna uppströms och nedströms en filterenhet, såsom åtminstone någon av en rödcellsbarriärenhet, en rödcellsbar- riär/leukocytavlägsningsenhet och en leukocytavlägsningsenhet.

Filterenheten och gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan kan vara anslutna så att de bildar en enda anordning, såsom en bio- logisk vätskebehandlingsenhet, och denna anordning kan anslutas till behållaren på önskat sätt. Exempelvis kan, i den i fig. 3 visade utföringsformen, ledningen 100 nedströms filterenheten, som innefattar rödcellsbarriärmediet 70, stå i fluidförbindelse med en behållare, såsom behållaren 80. En behållare såsom en upptagnings- eller överföringsbehållare 22, vilket inrymmer ett blodplättsinnehållande skikt, kan stå i fluidförbindelse med ledningen 100 uppströms filterenheten.

Placeringen av vätskebarriärmediet 150 kan väljas för att uppnå önskat resultat. Då gasuppsamlings- och -avlägsningssling- an är ansluten till ledningen 100 via en avgrening uppströms en rödcellsbarriärfilterenhet, innefattande ett rödcellsbarriärme- dium 70, och genom en avgrening till ledningen 100 nedströms rödcellsbarriärfilterenheten, ligger företrädesvis vätskebar- riärmediet nära avgreningen uppströms rödcellsbarriärfilteren- heten. Vid de utföringsformer, där gasuppsamlings- och -avlägs- ningsslingan även innefattar en gasuppsamlings- och -avlägsning- spåse (icke visad), är påsen företrädesvis anordnad nära avgre- 513 9Û9 21 ningen nedströms rödcellsbarriärfilterenheten. Vid de utförings- former, vilka innefattar en gasuppsamlings- och -avlägsnings- slinga och en rödcellsbarriär/leukocytavlägsningsfilterenhet eller en leukocytavlägsningsfilterenhet (icke visad) kan åtmin- stone endera av ett vätskebarriärmedium och en gasuppsamlings- och -avlägsningspåse vara likadant placerade med avseende på avgreningarna.

Samlingsenheten enligt föreliggande uppfinning ger fluidför- bindelse mellan åtminstone två källbehållare och en upptagnings- behållare, företrädesvis mellan åtminstone tre källbehållare och en upptagningsbehållare, företrädesvis genom att sammanföra fle- ra strömningsbanor till en enda strömningsbana. Såsom visas i fig. 1, innefattar samlingsenheten 21 företrädesvis ett flertal ledningar 40 samt ett utlopp eller en avgrening 50. Även om led- ningarna kan vara utformade på ett antal sätt, innefattar sam- lingsenheten företrädesvis ett nät med ledningar 40, som före- trädesvis innefattar en eller flera avgreningar, såsom ett eller flera Y-rör. Ledningarna, som de används här, ger fluidförbin- delse mellan källan för biologisk vätska, såsom skilda enhets- behållare 20, samt en multipelenhetsbehållare, såsom en överfö- rings- eller upptagningsbehållare 22. En strömningsreglerings- anordning kan vara anordnad i en eller på åtminstone en av led- ningarna.

Alternativt kan samlingsenheten 21 innefatta åtminstone en anordning med flera inlopp och ett enda utlopp i fluidförbindel- se med avgreningen 50.

Den samlingsenhet som används vid föreliggande uppfinning kan tillverkas i vilket material som helst som är kompatibelt med en biologisk vätska. Exempelvis kan samlingsenheten bestå av ett icke-flexibelt material, t.ex. akrylnitril-butadien-styrenplast (ABS), polykarbonat eller rostfritt stål. Alternativt kan den bestå av ett flexibelt material, såsom polyvinylklorid (PVC) eller mjukgjord PVC, t.ex. PVC mjukgjord med dioktylftalat, dietylhexylftalat eller trioktyltrimellitat.

I enlighet med en annan utföringsform av uppfinningen kan det biologiska vätskebehandlingssystemet innefatta en droppkammare 31. Droppkammaren 31 kan utnyttjas för att styra flödesnivån och/eller hindra att gas når en behållare, såsom en mottagnings- 515 909 22 eller överföringsbehållare 22 nedströms droppkammaren samt för att maximera utvinningen av den biologiska vätskan.

Den droppkammare som kan användas i systemet kan vara till- verkad i vilket material som helst, som är kompatibelt med bio- logisk vätska eller gas. Droppkammaren kan vara hopklämbar. Vi- dare kan droppkammaren innefatta åtminstone ett poröst element, företrädesvis ett vätskeavstötande poröst membran, som medger att gas kan föras in i ett biologiskt fluidbehandlingssystem och/eller medger att gas kan avskiljas från den biologiska väts- ka som behandlas, t.ex. att den medger att gas kan föras ut från det biologiska vätskebehandlingssystemet men hindrar den biolo- giska vätskan från att passera. Det porösa elementet skulle då kunna fungera som ett gasinlopp och/eller gasutlopp på det sätt som redogörs för senare. Det porösa elementet kan vara anordnat i en ledning, eller hellre kan det innefattas i droppkammarens hus. Elementets yta kan vidare vara orienterad på en mängd sätt med avseende på den biologiska vätskans strömning. Exempelvis kan två porösa element vara anordnade vid motstående ändar eller sidor i droppkammaren eller kan ett enda element vara anordnat inuti droppkammaren.

Vid en annan utföringsform av uppfinningen kan en öppning, såsom ett gasinlopp och/eller ett gasutlopp, användas tillsam- mans med någon av de ovan angivna apparaterna för att maximera utvinningen av biologisk vätska i upptagnings- eller överfö- ringsbehållaren 22 och/eller den ytterligare behållaren 80.

Exempel på gasinlopp och gasutlopp och förfaranden för att ut- nyttja dem visas i PCT-publikationen nr WO 91/17809 samt US-pa- tentet nr 5 126 054.

Gasinloppet 30 och gasutloppet 33 kan vara anordnade upp- ströms respektive nedströms droppkammaren 31. Det föredras, så- som exemplifieras i fig. 1, att gasinloppet 30 ligger nedströms samlingsenhetens 50 utlopp och uppströms droppkammaren 31, vil- ken ligger uppströms gasutloppet 33 samt att gasutloppet 33 är anordnat mellan droppkammaren 31 och upptagnings- eller överfö- ringsbehållaren 22. Alternativt, kan ett gasinlopp och/eller ett gasutlopp vara anordnat i eller på en droppkammare, en ledning, en filterenhet, eller mottagningskällan, och/eller ytterligare behållare. 515 909 23 Vid en annan utföringsform (icke visad) kan gasinloppet 30 och gasutloppet vara anordnat uppströms respektive nedströms åtminstone endera av en leukocytavlägsningsenhet, en rödcells- barriärenhet eller en rödcellsbarriär/leukocytavlägsningsenhet.

Gasinloppet och/eller gasutloppet kan vara anordnade för att önskat resultat skall uppnås, t.ex. utvinning av värdefull bio- logisk vätska och/eller avlägsnande av gas, på det sätt som be- skrivs närmare nedan. Inom ramen för uppfinningen innefattas att man använder mer än ett gasinlopp och/eller gasutlopp.

Gasinloppet är ett poröst element som medger att gas kan komma in i det biologiska vätskebehandlingssystemet. Sålunda kan gasinloppet åstadkomma att utvinningen av värdefull biologisk vätska (t.ex. övergångszonmaterial) ökar, vilken annars skulle hållas kvar i olika komponenter i systemet under behandlingen och annars gå förlorad. _ Gasutloppet är ett poröst element, som medger att gas som kan föreligga i ett biologiskt vätskebehandlingssystem kan komma ut ur systemet och/eller att det gör att gas kan avskiljas från den biologiska vätska som behandlas. Sålunda kan gasutloppet åstad- komma att volymen av de gaser som finns kvar minimeras i kontakt med eller i en biologisk vätska under behandlingen. Gasutloppet kan även medge att gas förs in i det biologiska vätskebehand- lingssystemet.

Gasinloppet och gasutloppet väljs företrädesvis så att steri- liteten hos systemet inte äventyras.

Gasinloppet och gasutloppet innefattar vardera åtminstone ett poröst element, utformat att släppa igenom gas. En mängd mate- rial kan användas under förutsättning att de erforderliga egen- skaperna hos det porösa elementet uppfylls. Dessa egenskaper innefattar nödvändig styrka för att klara av de differential- tryck som uppkommer vid drift samt förmågan att åstadkomma den önskade filtreringskapaciteten samtidigt med att ha önskad ge- nomsläpplighet utan att alltför stora tryck påläggs. De porösa elementen i gasinloppet och gasutloppet bör företrädesvis ha en pordiameter på omkring 0,2 um eller mindre för att förhindra att bakterier kommer in i systemet.

Företrädesvis innefattar gasinloppet och gasutloppet åtmin- stone ett vätskeavstötande poröst element. Eftersom det vätske- avstötande porösa elementet inte är vätbart eller har ringa 513 909 24 vätbarhet, gentemot den biologiska vätska som behandlas i sys- temet, kommer den gas i systemet som kommer i kontakt med det vattenavstötande elementet att passera genom, men inte den bio- logiska vätskan. Gasutloppet kan även innefatta åtminstone ett vätbart poröst element, som medger att gas kan avgå men inte komma in i systemet. Vid en föredragen utföringsform av uppfin- ningen innefattar gasutloppet både ett vätskeavstötande membran och ett vätbart membran. Vidare kan gasinloppet och/eller gas- utloppet vara inrymda i ett hus, som kan innefatta en kåpa eller ett block.

Såsom angivits ovan, kan placeringen av gasinloppet och/eller gasutloppet väljas för att man skall uppnå önskat resultat.

Exempelvis kan gasinloppet 30 vara anordnat så långt uppströms samlingsutloppet eller avgreningen 50 som är praktiskt möjligt för att i tillräcklig utsträckning maximera utvinningen av över- gångszonmaterial från samlingsrörsenheten 200. Det kan sålunda finnas gasinlopp i var och en av källbehållarna 20 för det över- gångszonmaterial som skall samlas. Alternativt, kan gasinloppet 30 vara anordnat i en ledning 40 eller nedströms samlingsenhe- tens 21 utlopp eller avgrening 50.

Det kan även vara önskvärt att anordna gasutloppet 33 i led- ningen 60 nedströms utloppet eller avgreningen 50 och så nära upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 som möjligt för att maximera den gasvolym som avlägsnas från samlingsrörenheten 200.

Alternativt, kan gasutloppet vara anordnat i upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 och/eller behållaren 80. Gasinloppet eller gasutloppet kan vara anordnade i droppkammaren 31. Vid en utföringsform av uppfinningen kan ett gasinlopp och/eller ett gasutlopp vara anordnat mellan källbehållarna 20 och upptag- ningsbehållaren 22, exempelvis i ledningen 60.

Behandlingen av den biologiska vätskan enligt föreliggande uppfinning kan äga rum vid vilken lämplig tidpunkt som helst, vilken kan vara strax efter givandet. Exempelvis, då den biolo- giska vätskan utgörs av givet helblod, behandlas den normalt så fort som praktiskt är möjligt för att erhålla maximalt antal utvunna komponenter, och för att maximera blodkomponentens livs- duglighet och fysiologiska aktivitet. En tidig behandling mins- kar mera verksamt eller eliminerar kontamineringsfaktorer, in- nefattande, men inte begränsat till detta, leukocyter och 513 909 25 mikroaggregat. I enlighet med föreliggande uppfinning kan den biologiska vätskan behandlas inom omkring 20 timmar efter upp- samling från givaren. Föreliggande uppfinning kan även innefatta behandling av biologisk vätska i enlighet med praxis i USA, där behandlingen av helblod vanligtvis genomförs inom 8 timmar efter uppsamling från givaren.

Den biologiska vätskans förflyttning genom systemet kan ås- tadkommas genom att man upprätthåller en tryckdifferential mel- lan en behållare, såsom en samlingspåse eller en källbehållare, om målet för den biologiska vätskan (t.ex. en behållare, såsom en påse eller en upptagningsbehållare), för att få vätskan att strömma i en önskad riktning. Tryckskillnaden kan styras auto- matiskt, t.ex. som en del i ett automatiserat blodbehand- lingssystem, eller kan den regleras manuellt. Exempel på hur denna tryckdifferential kan åstadkommas utgörs av tyngdkraften, att ett tryck anbringas mot samlingspåsen eller droppkammaren (t.ex. för hand eller med en tryckmanschett) eller genom att mottagningspåsen placeras i en kammare, som åstadkommer en tryc- kdifferential mellan mottagningspåsen och samlingspåsen (t.ex. en vakuumkammare). Inom ramen för uppfinningen innefattas även utpressningsorgan, vilka alstrar ett i huvudsak likformigt tryck över hela samlingspåsen. Föreliggande uppfinning skall inte be- gränsas till det sätt på vilket tryckdifferentialen alstras.

I allmänhet kan en enhet biologisk vätska (t.ex. helblod från en blodgivare) tas emot direkt i en behållare, såsom en sam- lingspåse och behandlas till att bilda supernatanta och sedimen- terade skikt med biologisk vätska, normalt genom centrifugering, så att det på så sätt bildas ett första supernatant skikt och ett första sedimenterat skikt med ett övergångszonmaterial, som sträcker sig över gränsområdet mellan det supernatanta och sedi- menterade skiktet. Övergângszonmaterialet kan skiljas av från det första supernatanta och det första sedimenterade skiktet och behandlas, normalt genom centrifugering, för att bilda ett andra supernatant skikt och ett andra sedimenterat skikt. Det andra supernatanta skiktet kan avskiljas från det andra sedimenterade skiktet.

Förfarandestegen och -villkoren kan ställas in på för fack- mannen känt sätt. Om den biologiska vätskan separeras i superna- tanta och sedimenterade skikt genom centrifugering, kan 513 909 26 centrifugeringsparametrarna väljas på det sätt som är känt för fackmannen. Normal hårdcentrifugering kan ligga vid omkring 2800 x g till omkring 4800 x g i omkring 5 till omkring 10 minuter.

Normal mjukcentrifugering kan utgöras av omkring 280 x g till omkring 1500 x g i omkring 5 till omkring 15 minuter. Förelig- gande uppfinning skall inte begränsas av centrifugeringsparamet- rarna.

Vid en föredragen utföringsform kan biologisk vätska centri- fugeras med en hög G-kraft (hårdcentrifugering) för att bilda det första supernatanta och det första sedimenterade skiktet liksom övergångszonmaterialet. Exempelvis kan helblod centrifu- geras med hög hastighet för att bilda PPP- och röda blodcells- skikt, varvid fbuffy coat”-en sträcker sig över gränsområdet mellan dessa skikt.

Vid en annan utföringsform kan biologisk vätska centrifuge- ras med en lägre G-kraft (mjukcentrifugering) för att bilda det första supernatanta och det första sedimenterade skiktet liksom övergångszonmaterialet. Exempelvis kan helblod centrifugeras vid låg hastighet för att bilda PRP- och röda blodcellsskikt, med “buffy coat”-en sträckande sig över gränsområdet mellan dessa skikt.

När väl det första supernatanta och det sedimenterade skiktet och övergångszonmaterialet bildats, kan skikten och/eller över- gångszonmaterialet behandlas vidare. Exempelvis kan de olika skikten och zonen avskiljas från varandra genom att man utnytt- jar en tryckdifferential för att få den att strömma i en önskad riktning, t.ex. från samlingsbehållaren mot en mottagningspåse.

Vilken metod som helst kan användas för att åstadkomma avskilj- ningen.

Exempelvis kan en selektiv hopklämning av samlingspåsen öka verkningsgraden i avskiljningen. Vid vissa utföringsformer kan behållaren klämmas åt mellan det första supernatanta skiktet (t.ex. PPP-en eller PRP-en) och övergångszonen och/eller klämmas åt mellan det första sedimenterade skiktet (t.ex. det röda cell- skiktet) och övergångszonen, varvid de(t) individuella skikten- (t) och/eller zonen kan strömma mot skilda mottagningspåsar.

Ett liknande resultat kan erhållas med eller utan åtklämning av behållaren, t.ex. genom att ledningarna anordnas selektivt med avseende på samlingsbehållaren och dess innehåll och/eller 515 909 27 genom att en samlingsbehållare utnyttjas, vilken innefattar en inre kanal. Exempelvis kan åtminstone en ledning vara anordnad vid behållarens sida, nederdel eller bottenparti för att för- bättra avskiljningen av åtminstone ett skikt och/eller ett över- gångszonmaterial från resten av innehållet i behållaren genom att det får strömma genom ledningen. Behållaren kan innefatta åtminstone en inre kanal, t.ex. en kanal mot behållarens botten, för att åstadkomma fluidförbindelse med en ledning i behållarens överdel och för att förbättra avskiljningen. Ledningar kan vara anordnade i behållarens övre del och bottendel, t.ex. för att föra iväg det supernatanta och sedimenterade skiktet från behål- larens övre del och nedre del. Vid vissa utföringsformer kan åtminstone en ledning sträcka sig inuti behållaren till ett skikt eller ett övergångszonmaterial, varvid skiktet och/eller zonmaterialet kan föras genom ledningen. Ett skikt och/eller ett övergångszonmaterial kan föras genom ledningen mot ett poröst medium, såsom ett rödcellsbarriärmedium.

Ledningarna kan selektivt tryckas ihop för att förhindra el- ler medge strömning in i en mottagningspåse. Exempelvis kan ope- ratören visuellt kontrollera påsen och stoppa strömningen genom att trycka ihop ledningen då det enskilda skiktet eller zonen förts ut i tillräcklig utsträckning. Vid andra utföringsformer kan ett automatiserat blodbehandlingssystem användas för att behandla den biologiska vätskan. Det automatiserade blodbehand- lingssystemet kan innefatta en övervakningsanordning, t.ex. en sensor eller fotocell, som övervakar strömningsnivån, trycket och/eller att vätskans optiska densitet anges så, att fluidet kan stoppas vid lämplig tidpunkt. Organen för att åstadkomma tryckdifferentialen kan vara riktade så att en önskad vätskevo- lym förs ut. Uppfinningen skall inte begränsas till det sätt, på vilket flödet övervakas.

Det första supernatanta och det första sedimenterade skiktet kan båda föras ut så att endast övergångszonmaterialet lämnas kvar i behållaren. Vid en annan utföringsform kan övergångszon- materialet föras ut till en annan behållare, företrädesvis efter det att det första supernatanta skiktet eller det första sedi- menterade skiktet förts ut. Alternativt, kan övergångszonmate- rialet föras ut tillsammans med ett skikt, t.ex. det första su- pernatanta skiktet och därefter avskiljas. 513 909 28 Föreliggande uppfinning skall inte begränsas till sättet hur avskiljningen sker eller i vilken ordning avskiljning och/eller utförandet av skikten och/eller övergångszonmaterialet sker.

Företrädesvis behandlas flera enheter med biologisk vätska, såsom helblod, i enskilda behållare, varefter de erhållna mul- tipla enheterna med övergångszonmaterial skiljs av och därefter förs samman, t.ex. sammanförs i åtminstone en behållare. De mul- tipla enheterna med övergångszonmaterial kan kombineras eller sammanföras med vilken metod som helst, som åstadkommer att åt- minstone två enheter med biologisk vätska kombineras. Exempelvis kan åtminstone två behållare, som vardera innefattar övergångs- zonmaterial vara anslutna i serie, t.ex. vertikalt, så att över- gångszonmaterial kan samlas i en nedströms belägen behållare, företrädesvis den nedströms längst bort belägna behållaren. Al- ternativt, kan två eller flera behållare med övergångszonmate- rial tömmas samtidigt eller i tur och ordning direkt i en enda behållare. De multipla enheterna med övergångszonmaterial förs direkt genom en samlingsenhet 21 för att samla övergångszonmate- rialet i en enda behållare, såsom en upptagnings- eller överfö- ringsbehållare 22.

Exempelvis går vid en utföringsform, såsom visas i fig. 1, där komponenterna är visade i ett föredraget vertikalt arrange- mang, med källbehållarna 20 i den högsta punkten, “buffy coat”- en i en mångfald behållare 20 genom samlingsenhetens 21 ledning- ar genom utloppet eller avgreningen 50 till upptagnings- eller överföringsbehållaren 22. Då “buffy coat”-en strömmar, kan den komma i kontakt med åtminstone en anordning, enhet, eller poröst element, t.ex. ett gasinlopp 30, en droppkammare 31 eller ett gasutlopp 33 för att hindra att gas når upptagningsbehållaren och för att maximera utvinningen av “buffy coat”-en, vilket är anordnat mellan källbehållarna 20 och upptagnings- eller över- föringsbehållaren 22.

För att maximera utvinningen av övergångszonmaterial, kan luft eller gas införas i källbehållarna 20 genom gasinloppsen- heten 30 eller gasutloppsenheten 33 företrädesvis genom att en spruta utnyttjas (icke visad). Med luft eller gas menas i denna beskrivning vilken gasformig vätska som helst, såsom sterilise- rad luft, syre, koldioxid och liknande; uppfinningen begränsas inte av den typ av gas som används. Medan den införda vätskan 513 959 29 företrädesvis utgörs av omgivningsluft eller steril gas, kan även vissa icke gasformiga fluider vara lämpliga. Exempelvis kan en vätska som är lättare än den biologiska vätskan och inte rea- gerar med denna innefattas inom ramen för föreliggande uppfin- ning.

Införandet av gas i källbehållarna 20 kan åstadkommas genom att en flödesbana öppnas från gasinloppet 30 eller gasutloppet 33 till lämplig källbehållare 20 samtidigt som flödesbanan till upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 stängs. Exempelvis kan klämmorna på de ledningar som leder till upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 och till samtliga behållare 20 utom en stängas, så att då gas införs i systemet kommer gas i ledningen att komma in i den öppna behållaren. Vid en föredragen ut- föringsform innefattar förfarandet att gas införs i tur och ord- ning i källbehållarna 20. Strömningsbanan till varje källbehål- lare kan stängas efter det att gas införts i just den behålla- ren.

Strömningsbanan från gasinloppet 30 eller gasutloppet 33 kan stängas. Strömningsbanan till den första källbehållaren 20 öpp- nas därefter och då övergångszonmaterialet förflyttar sig från den första källbehållaren 20 och strömmar genom samlingsenheten 21 mot upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 förflyttar den gasen, som låg framför pelaren med strömmande övergångszon- material. Denna gas kan avledas eller avlägsnas från systemet.

Gasen kan utledas från systemet via ett poröst element i dropp- kammaren eller i ledningen, eller företrädesvis via ett öppet gasutlopp 33. Då gasen väl avletts från systemet, kan gasutlop- pet stängas för att förhindra att gas kommer in i systemet. Ex- empelvis kan gasutloppet göras overksamt genom att man manuellt stänger utloppet, t.ex. genom att ett lock sätts på eller att det kläms ihop. Företrädesvis innefattar gasutloppet ett vätske- avstötande element och ännu hellre både ett vätskeavstötande element och ett vätbart element, vilket automatiskt gör utloppet overksamt, då övergångszonmaterialet väter det.

När väl gasen framför pelaren med övergångszonmaterial av- letts och strömningen med övergångszonmaterial stoppats, öppnas klämmor i närheten av de andra källbehållarna, företrädesvis i tur och ordning, så att övergångszonmaterialet från de andra behållarna 20 kan gå igenom samlingsenheten 21 till 513 909 :o upptagnings- eller överföringsbehållaren 22. Klämman nära upp- tagnings- eller överföringsbehållaren 22 öppnas, så att över- gångszonmaterialet kan strömma in i behållaren 22. Företrädesvis öppnas klämman intill upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 innan klämmorna intill de andra källbehållarna öppnas.

Starten på flödet av övergångszonmaterialet från de andra källbehållarna förflyttar även gas framför de andra enheterna med övergångszonmaterial. Företrädesvis kan denna gas samlas upp i en droppkammare 31 anordnad mellan utloppet eller avgreningen 50 och upptagnings- eller överföringsbehållaren 22. Genomföring- en av övergångszonmaterial genom droppkammaren 31 kan innefatta uppsamling av gas och/eller reglering av strömningsnivån hos övergångszonmaterialet.

Normalt är droppkammaren 31 upp- och nervänd till dess att “buffy coat”-en fyller droppkammaren, vid vilken tidpunkt dropp- kammaren återförs till sitt normala läge och “buffy coat”-en strömmar mot upptagnings- eller överföringsbehållaren 22.

Då övergångszonmaterialet går igenom systemet kan gasen fram- för övergångszonmaterialet ledas ut genom gasutloppet 33 på det tidigare beskrivna sättet. Hopsamlat övergångszonmaterial utv- inns därefter i upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 och i enlighet med uppfinningen har införandet av luft eller gas i upptagningsbehållaren eliminerats eller minimerats, så att över- gångszonmaterialet utvinns utan att samla luft.

För att maximera utvinningen av övergångszonmaterialet, kan gas införas bakom det övergångszonmaterial som finns kvar i sys- temet. Den gas som i början införes i källbehållarna 20, anting- en genom att gasinloppet 30 eller gasutloppet 33, kommer att följa med övergångszonmaterialet då det strömmar genom ledning- arna. Detta ökar utvinningen av övergångszonmaterialet, eftersom den gas som följer övergångszonmaterialet “jagar ut” vätskan från ledningarna. Efter det att övergångszonmaterialet har gått genom samlingsenheten till upptagnings- eller överföringsbehål- laren 22 och källbehållarna 20 fallit ihop, kan gas vidare in- föras bakom det kvarvarande övergångszonmaterialet genom att gasinloppet 30 öppnas. Ytterligare övergångszonmaterial kan då utvinnas i upptagnings- eller överföringsbehållaren 22.

Då utvinningen av övergångszonmaterial väl fullbordats, kan upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 tillslutas och 513 909 31 avskiljas från systemet utan att luft förs in i behållaren. För- eträdesvis värmeförseglas upptagnings- eller överföringsbehålla- ren även om andra tillslutningsmetoder också kan lämpa sig.

Vätska, såsom plasma, en lagringslösning, en tillsatslösning eller liknande kan sättas till övergångszonmaterialet, t.ex. under eller efter transporten av övergångszonmaterial till upp- tagnings- eller överföringsbehållaren 22. Individuella enheter med övergångszonmaterial eller övergångszonmaterial, som samlats i en behållare genom någon annan metod kan behandlas på liknande sätt.

Om så önskas, kan de enskilda eller samlade enheterna med övergångszonmaterial lagras under en lämplig tidsrymd. Över- gångszonmaterialet uppdelas i ett supernatant och ett sedimente- rat skikt, normalt genom centrifugering, för att bilda ett andra sedimentskikt och ett andra supernatant skikt.

Vid en föredragen utföringsform kan exempelvis samlade eller individuella enheter med “buffy coat” centrifugeras till att bilda ett supernatant och ett sedimentskikt på det ovan angivna sättet. Vid en mera föredragen utföringsform kan “buffy coat”-en centrifugeras med låg G-kraft (mjukcentrifugering) för att bilda ett supernatant blodplättsrikt skikt och ett sedimenterat röd- cellsskikt.

Såsom beskrivits i samband med ritningarna, kan behandlingen av det andra supernatanta skiktet, normalt ett blodplättsinne- hållande skikt, företrädesvis ett blodplättsrikt skikt, innefat- ta att en tryckdifferential alstras och att det blodplättsinne- hållande skiktet förs över från upptagnings- eller överförings- behållaren 22 (fig. 1 och 3) eller behållaren 90 (fig. 2) genom åtminstone ett poröst medium, vilket innefattar åtminstone ende- ra av ett rödcellsbarriärmedium, ett rödcellsbarriär/leukocyt- avlägsningsmedium eller ett leukocytavlägsningsmedium (icke vi- sat). Företrädesvis innefattar behandlingen av det andra super- natanta skiktet att det supernatanta blodplättsinnehållande ski- ktet avskiljs från det sedimenterade rödcellsinnehållande skik- tet genom att det supernatanta skiktet förs genom ett rödcells- barriärmedium eller ett rödcellsbarriärmedium/leukocytavlägs- ningsmedium till dess att strömningen genom mediet bromsas upp eller avbryts. Vid de på ritningarna visade utföringsformerna kan den blodplättsrika vätskan utvinnas i en ytterligare 513 909 32 behållare 80, såsom en påse.

Vid andra utföringsformer kan en gasuppsamlings- och avlägs- ningsslinga vara anordnad i systemet och användas för att av- skilja gas från en behållare och/eller den blodplättsinnehållan- de vätskan samtidigt som ett slutet sterilt system upprätthålls.

Exempelvis kan, såsom beskrivs i samband med fig. 3, en blod- plättsinnehållande vätska föras från en behållare, såsom en överförings- eller upptagningsbehållare 22 eller behållare 90 genom åtminstone endera av en rödcellsbarriärenhet, en rödcells- barriär/leukocytavlägsningsenhet eller en leukocytavlägsningsen- het och samlas i en påse 80 tillsammans med den gas som förflyt- tas av den blodplättsinnehållande vätskan. Gas kan därefter av- skiljas genom att den drivs ut från behållaren 80 till en gas- uppsamlings- och -avlägsningsslinga 300.

Om så önskas, kan gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen i gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan hållas ovanför påsens 80 nivå för att tappa av den blodplättsinnehållande vätskan i påsen 80. Då vätskan väl tappats av, kan gasuppsamlings- och -avlägs- ningspåsen sänkas.

Påsen 80 kan kramas ihop för att driva ut gas till gasuppsam- lings- och -avlägsningspåsen (härefter gaspåsen) i gasuppsam- lings- och -avlägsningsslingan 300. Exempelvis kan påsen 80 klämmas ihop för att föra över gas till gasuppsamlings- och -av- lägsningsslingans gaspåse ända till det att den blodplättsinne- hållande vätskan når gaspåsen. Då gasen väl drivits ut från på- sen 80, stängs företrädesvis strömningsbanan mellan påsen 80 och gaspåsen i gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan 300.

Vid en annan utföringsform enligt uppfinningen kan gas drivas ut och en önskad mängd blodplättsinnehållande vätska för prov- tagning avskiljas från den blodplättsinnehållande vätskan i be- hållaren 80 och samlas upp i gasuppsamlings- och -avlägsnings- slingan 300. Vid denna utföringsform av uppfinningen kan gas drivas ut på det ovan beskrivna sättet tillsammans med en mängd blodplättsinnehållande vätska, vilken kan samlas upp i gasupp- samlings- och -avlägsningsslingans gaspåse.

Efter det att önskad mängd blodplättsinnehållande vätska för provtagning har samlats upp i gaspåsen, kan gas avlägsnas från provet genom att gaspåsen trycks ihop för att få gasen till en annan del i systemet, t.ex. via gasuppsamlings- och 513 9Û9 33 -avlägsningsslingans vätskebarriärmedium 150 till upptagnings- eller överföringsbehâllaren 22. Vid en föredragen utföringsform innefattar gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan en ström- ningsregleranordning anordnad mellan vätskebarriärmediet 150 och slingans anslutning till ledningen uppströms filterenheten.

Strömningsregleranordningen kan vara manuellt (t.ex. med en klämma) eller automatiskt (t.ex. med en backventil) styrd. De blodplättsinnehållande proven kan från- eller avskiljas vid vil- ken lämplig tidpunkt som helst. Exempelvis kan provet avskiljas före lagring eller senare, t.ex. strax före administrering.

I ett annat syfte kan gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan användas tillsammans med ett leukocytavlägsningsmedium för att öka utvinningen av det blodplättsinnehållande skiktet. Exempel- vis kan en leukocytavlägsningsenhet anordnas mellan behållarna, såsom upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 och påsen 80, och gasen föras in i gaspåsen genom vätskebarriärmediet på det sätt som beskrivits tidigare. Gasen kan därefter föras in i led- ningen uppströms filterenheten, antingen efter att ha förts till upptagnings- eller överföringsbehållaren 22 eller direkt efter att ha passerat genom vätskebarriärmediet, och förflytta eller “jaga ut” blodplättsinnehållande vätska, som eventuellt finns kvar i filterenheten och/eller i ledningen nedströms filteren- heten. Denna utdrivna blodplättsinnehållande vätska kan upptas 1 behållaren 80 utan att samla gas, eftersom filterenheten inte kommer att avtappas helt och hållet.

Ytterligare utföringsformer omfattas av föreliggande uppfin- ning. När det gäller samlingsenheten kan exempelvis gasutloppet utnyttjas såsom ett gasinlopp och omvänt gasinloppet användas såsom ett gasutlopp i olika skeden vid behandlingen av över- gångszonmaterialet. Exempelvis kan gas föras in och avledas med användning av ett gasinlopp och ett gasutlopp på det ovan an- givna sättet, varvid övergångszonmaterialet utvinns i en upptag- nings- eller överföringsbehållare. Gas kan därefter införas via gasutloppet, så att det övergångszonmaterial, som finns kvar i behållarna och/eller hålls kvar i filterenheten eller -enheter- na, kan samlas upp. Naturligtvis kan gas även införas genom gas- inloppet med en liknande verkan.

Vid en annan utföringsform kan samlingsrörenheten 200 inne- fatta samtliga de komponenter som visas i fig. 1, förutom gasin- 515 909 34 loppet 30 och gasutloppet 33. Vid denna utföringsform innefattar droppkammaren 31 företrädesvis ett poröst element för att släppa igenom gas. Vidare kan en annan utföringsform enligt denna upp- finning innefatta enbart ett enda poröst element insatt mellan samlingsenhetens 50 utlopp och upptagnings- eller överföringsbe- hållaren 22, som medger att gas kan strömma därigenom. Vid var och en av dessa utföringsformer kan gas framför flödet med över- gångszonmaterial samt gasfickor som förflyttar sig i ledningen med flödet av övergångszonmaterial hindras från att komma in i upptagnings- eller överföringsbehållaren. Vidare kan gas införas bakom flödet av övergångszonmaterial för att maximera utvinning- en av övergångszonmaterial.

Vid andra utföringsformer kan samlingsrörenheten 200 innefat- ta samtliga de komponenter som visas i fig. 1 utom antingen gas- inloppet 30 eller gasutloppet 33 och samlingsrörsenheten 200 kan exempelvis innefatta en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga, som står i förbindelse med ledningen 60 nedströms avgreningen eller utloppet 50 uppströms upptagnings- eller överföringsbehål- laren 22. Vid dessa utföringsformer kan gas komma in i upptag- nings- eller överföringsbehållaren, varvid gasen kan förflyttas från upptagnings- eller överföringsbehållaren och uppsamlas i gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan.

Föreliggande uppfinning kan ge en sluten, steril miljö. Före- trädesvis skall de(n) utvunna fraktionerna eller fraktionen vara livskraftig(a) och funktionsduglig(a), dvs. cirkulera normalt i patientens blodomlopp efter överföring. Då behandlingen väl av- slutats, kan sålunda de(n) önskade fraktionerna eller fraktionen med biologisk vätska utvinnas under betingelser, där, om så öns- kas, en korrekt lagringsmiljö upprätthålls. Företrädesvis finns fraktionen eller fraktionerna i en behållare, såsom en påse, och avskiljs från systemet efter det att behållaren tillslutits utan att kontaminanter, speciellt bakterier, införs i systemet. Före- trädesvis kan denna behållare värmeförseglas även om andra för- slutningsmetoder också lämpar sig. 513 909 35 EXEMPEL 1 Sex enheter med “buffy coat” bereddes och samlades genom av- tappning av varje enhet i en påse av lämplig storlek. Totalvoly- men för den samlade “buffy coat”-en var 345 ml.

Filtermediet och huset (som bildade en filterenhet) framstäl- ldes i enlighet med US-patentet nr 5 100 564 samt PCT-publika- tionen nr WO 91/04088. Filterenheten innefattade ett förformat rödcellsbarriär/leukocytavlägsningsmedium med en CWST på 93-97 dyn/cm, en diameter på omkring 6,4 cm, en strömningsarea på om- kring 32 cm=, en tjocklek på omkring 0,152 cm och en densitet på omkring 0,31 g/cm= och framställt av PBT-fibrer med en diameter på omkring 2,1 pm. Enhetens inlopp var anslutet till inloppet hos den påse som innehöll samlad “buffy coat” och enhetens ut- lopp var anslutet till en tom påse, som lämpade sig för blod- plättskontakt för att bilda ett system.

Systemet centrifugerades för att bilda ett sedimentskikt in- nefattande röda celler samt ett supernatant skikt med blodplätt- sinnehållande vätska.

Systemet anordnades varsamt i ett traditionellt utpressnings- organ utan att det avsatta skiktet med röda celler stördes, var- efter enheten flödades och det supernatanta skiktet fördes ut.

Efter det att sex minuter hade gått, kom det röda cellskiktet i kontakt med filtermediet och strömningen hade i huvudsak av- brutits. Den erhållna blodplättsvätskan befanns vara väsentligen befriad från leukocyter, dvs. mindre än 6,9 x 104/enhet och rik på blodplättar, dvs. 3,2 x 1011/enhet.

EXEMPEL 2 En samlingsenhet, som används för att genomföra detta exempel kan utnyttja sex enheter med “buffy coat” i individuella 60 ml enkelenhetsbehållare, en 600 ml överföringsbehållare samt en 600 ml uppsamlingsbehållare anordnade på det sätt som allmänt svarar mot det som beskrivits i samband med fig. 1. Samlingsrörsenheten skall anordnas i huvudsak vertikalt, varvid samlingsenheten och ledningen till överföringsbehållaren har en total längd på om- kring 24 tum (61 cm).

Gasinloppet och gasutloppet, som är utförda i enlighet med PCT-publikationen nr WO 91/17809, kan vara anordnade som i fig. 1.

Filterenheten kan vara utförd på samma sätt som i exempel 1. 515 999 36 Klämmorna på ledningarna intill de sex enkelenhetsbehållarna för “buffy coat” liksom klämman på ledningen mellan överförings- behållaren och gasutloppet skall vara stängda.

Gasutloppet skall vara lockförsett och en 60 cm= spruta kan användas för att föra in luft genom gasinloppet in i källbehål- larna. Kolven i sprutan kan dras tillbaka till “60 cm=”-marke- ringen och gasinloppet vara utan lock, varefter sprutan kan an- slutas till gasinloppet. Klämman för den första enkelenhetsbe- hållaren, vilken innehåller en enhet med “buffy coat” skall öpp- nas och sprutkolven förskjutas framåt omkring 5-10 cm* för att på så sätt föra in luft i den första enkelenhetsbehållaren. Där- efter skall klämman till den första behållaren stängas. Samma förlopp skall följas vid de återstående fem enkelenhetsbehållar- na. " Sprutan skall avlägsnas och gasínloppet förses med lock och locket avlägsnas från gasutloppet. Klämman till den första be- hållaren skall öppnas för att låta “buffy coat”-en strömma från den första behållaren och droppkammaren skall vara upp- och ned- vänd och hoptryckt för att kammaren skall fyllas med “buffy coat”. Droppkammaren skall återföras till sitt normala läge och “buffy coat”-en strömma genom droppkammaren mot överföringsbe- hållaren. Luft skall ledas ut genom det öppna gasutloppet till dess att “buffy coat”-en kommer i kontakt med det vätskeavstö- tande membranet i gasutloppet.

Vid denna tidpunkt skall strömningen stoppas och klämman på den ledning som leder till överföringsbehållaren öppnas, varvid “buffy coat”-en skall strömma in i överföringsbehållaren.

Det ovanstående förfarandet kan upprepas för samtliga åter- stående fem behållare. Flödet avbryts då samtliga behållare med “buffy coat” tappats av.

Vid denna tidpunkt bör en resterande mängd “buffy coat” fin- nas kvar i droppkammaren och ledningarna nedströms gasinloppet.

För att utvinna en viss del av den kvarstående “buffy coat”-en skall locket avlägsnas från gasinloppet, varvid “buffy coat”- ledningarna avtappas till överföringsbehållaren.

Det rörsystem, som leder till överföringsbehållaren, skall klämmas ihop och värmeförseglas, varvid överföringsbehållaren avlägsnas från samlingsenheten för ytterligare behandling. Över- föringsbehållaren kan sättas in i en centrifugskål och behandlas 513 909 37 för att bilda en sedimenterad fraktion med röda celler liksom en supernatant fraktion innehållande blodplättar.

En filterenhet kan vara ansluten till en uppsamlingspåse, och en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga kan vara ansluten upp- ströms och nedströms filterenheten. Gasuppsamlings- och -avlägs- ningsslingan kan vara ansluten med användande av Y-rör uppströms och nedströms filterenheten. Gasuppsamlings- och -avlägsnings- slingan innefattar en 100 cm* gasuppsamlings- och -avlägsnings- påse samt ett hus innehållande ett vätskebarriärmedium. Huset och vätskebarriärmediet bildade en vätskebarriärenhet. Vätske- barriärenheten är anordnad i gasuppsamlings- och -avlägsnings- slingan i en ledning mellan Y-röret uppströms filterenheten och gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen. Vätskebarriärmediet in- nefattar ett vätskeavstötande membran tillverkat i enlighet med PCT-publikationen nr WO 91/17809. Vätskebarriärenheten framstäl- les också i enlighet med PCT-publikationen nr WO 91/17809.

Det kan finnas en klämma på ledningen mellan en plats upps- tröms filterenheten och Y-röret (härefter benämnd klämma A) lik- som en klämma på ledningen mellan Y-röret uppströms filterenhe- ten och vätskebarriärmediet (härefter benämnd klämma B). Det kan också finnas en klämma på ledningen mellan gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen samt Y-röret nedströms filterenheten (härefter benämnd klämma C) liksom en klämma på ledningen mellan en plats nedströms filterenheten och uppsamlingspåsen. Denna klämma (här- efter benämnd klämma D) kan vara anordnad nedströms Y-röret, vilket förbinder området nedströms filterenheten med gasuppsam- lings- och -avlägsningsslingan.

Klämmorna A, B, C samt D kan vara stängda och överföringsbe- hållaren kan vara ansluten till ledningen uppströms filterenhe- ten. Filterenheten kan vara anordnad vertikalt. Klämmorna A och D kan öppnas och den supernatanta blodplättsinnehållande vätskan pressas ut från överföringsbehållaren via filterenheten in i uppsamlingspåsen fram till det att flödet genom enheten automa- tiskt avbryts, varvid den blodplättsinnehållande fraktionen av- skiljs från den sedimenterade rödcellsinnehållande fraktionen.

Klämma A stängs.

Gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen kan lyftas ovanför öv- erföringsbehållarens nivå och klämman C öppnas. Genom att lyfta upp gasuppsamlingspåsen kan ytterligare blodplättsinnehållande 513 909 38 vätska i ledningen nedströms filterenheten avledas till uppsam- lingspåsen. Då vätskan väl tappats av, kan klämma C stängas och gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen sänkas. Därefter skall uppsamlingspåsen tryckas ihop till dess att gas samlas i uppsam- lingspåsens övre område. Klämma C skall därefter öppnas medan man fortsätter att trycka ihop uppsamlingspåsen för att driva ut gas från uppsamlingspåsen i gasuppsamlings- och -avlägsningspå- sen. Då gasen väl drivits ut, skall klämman C stängas.

Rörsystemet från filterenhetens utloppssida kan därefter klämmas ihop och värmeförslutas, och den blodplättsinnehållande påsen avlägsnas.

Det är att förvänta att mer än 90% av blodplättarna kommer att passera genom det porösa mediet och att mer än 99,9% av leu- kocyterna avlägsnas.

EXEMPEL 3 En enhet innefattande en överföringsbehållare innehållande sex enheter med samlad “buffy coat”, en filterenhet, en gasupp- samlings- och -avlägsningsslinga (med en gasuppsamlings- och -avlägsningspåse samt en vätskebarriärenhet, innefattande ett vätskebarriärmedium), samt en uppsamlingspåse kan vara utformad som i exempel 2. Klämmorna A, B, C och D kan vara anordnade som i detta exempel. “Buffy coat”-en kan centrifugeras i överfö- ringsbehållaren och det supernatanta blodplättsinnehållande skiktet föras igenom filterenheten och gasen i uppsamlingspåsen drivas ut på det sätt som beskrivits i exempel 2. Innan gasen drivs ut från uppsamlingspåsen bör påsen emellertid skakas om för att blanda blodplättarna och när väl gasen drivits ut från uppsamlingspâsen, trycks uppsamlingspåsen ihop till dess att blodplättarna kommer in i gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen.

Då gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen väl innehåller en lämp- lig mängd blodplättar, kan gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen lyftas upp till dess att blodplättarna leds tillbaka till upp- samlingspåsen. Denna överföring mellan uppsamlingspåsen och gas- uppsamlings- och -avlägsningspåsen kan upprepas ytterligare två gånger. Därefter kan uppsamlingspåsen tryckas ihop för att driva ut gas och en önskad mängd blodplättar för provtagning till gas- uppsamlings- och -avlägsningspåsen. Klämma D (nedströms filter- enheten) och klämma C (på ledningen mellan gasuppsamlings- och -avlägsningspåsen och uppsamlingspåsen) kan stängas. » 513 909 39 Gasuppsamlings- och -avlägsningspásen kan tryckas ihop till dess att gasen samlar sig i pàsens övre parti och klämman B, som är anordnad pà gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan på led- ningen mellan Y-röret uppströms filterenheten och vätskebarriär- mediet kan därefter öppnas och luft frän gasuppsamlings- och -avlägsningspásen drivas ut från påsen genom vätskebarriärmediet in i överföringsbehållaren. Klämman B kan därefter stängas och rörsystemet från filterenhetens utloppssida liksom den ledning som leder från gasuppsamlings- och -avlägsningspàsen och överfö- ringsbehàllaren klämmas ihop och vârmeförslutas, varvid uppsam- lingspåsen och gasuppsamlings- och -avlâgsningspàsen, vilka var och en innehåller blodplättar, kan avlägsnas. Om så önskas, kan den blodplättsinnehållande vätskan i gasuppsamlings- och -av- lâgsningspásen samlas upp utan att steriliteten hos den blod- plättsinnehàllande vätskan i uppsamlingspåsen äventyras.

Medan uppfinningen beskrivits något detaljerat genom rit- ningsfigurerna och exemplen, torde inses att uppfinningen kan inrymma olika modifikationer och alternativa former och att den inte begränsar sig till de angivna speciella utföringsformerna.

Det torde inses att dessa speciella utföringsformer inte är av- sedda att begränsa uppfinningen utan att däremot avsikten är att den skall täcka samtliga modifikationer, ekvivalenter och alter- nativ, som ryms inom ramen och idén för uppfinningen.

Claims

PATENTKRAV

1. Biologisk vätskebehandlingsenhet innefattande: en leukocytavlägsningsfilterenhet innefattande en uppströms ände och en nedströms ände; en behållare nedströms leukocytavlägsningsfilterenheten för samling av leukocytfri biologisk vätska ; och en gasuppsamlings- och avlägsningsslinga med en första ände i fluidförbindelse med leukocytavlägsnings-filterenhetens upp- ströms ände och en andra ände i fluidförbindelse med leukocyt- avlägsningsenhetens nedströms ände, varvid gasuppsamlings- och avlägsningsslingan innefattar ett vätskebarriärmedium, varvid gas kan avskiljas genom att den drivs ut från behàllaren till gasuppsamlings- och avlägsningsslingan.

2. Enhet enligt krav 1, varvid gasuppsamlings- och avlägsnings- slingan innefattar en gasuppsamlings- och avlägsningspäse.

3. Förfarande för att behandla en biologisk vätska innefattande: - att en biologisk vätska förs genom en leukocytavlägsnings- filterenhet och till en behållare nedströms filterenheten - att gas förflyttas av den biologiska vätskan in i behàllaren; och - att gasen förs frän behàllaren genom ett vätske- barriärmedium i en gasuppsamlings- och avlägsningsslinga.

4. Förfarande enligt krav 3, varvid gasuppsamlings- och avlägsningsslingan innefattar en gasuppsamlings- och avlägsningspàse, och gas samlas upp i gasuppsamlings- och avlägsningspásen.

5. Förfarande enligt krav 3 eller 4, varvid leukocytavlägsnings- filterenheten är anordnad mellan en behållare uppströms, såsom en upptagnings- eller överföringsbehàllare, och behàllaren nedströms, varvid gas förs genom vätskebarriärmediet och till behàllaren uppströms.

6. Förfarande enligt något av kraven 3-5 varvid den biologiska vätskan behandlas i ett slutet sterilt system. 513 909 Hi

7. Förfarande för att behanda ett övergàngszonmaterial innefattande: - att övergångszonmaterial förs till en behållare uppströms för att samla övergångszonmaterialet; - att det samlade övergångszonmaterialet behandlas för att bilda ett supernatant skikt vilket innefattar blodplättar samt ett sedimenterat skikt, vilket innefattar röda blodceller; - att det supernatanta skiktet avskiljs från det sedimenterade skiktet genom att det supernatanta skiktet förs genom ett poröst medium och till en behållare nedströms, - att gas förflyttas av det supernatanta skiktet in i behållaren, - gasen förs från behållaren till en gasuppsamlings- och avlägsningsslinga och genom ett vâtskebarriärmedium i gasuppsamlings- och avlàgsningsslingan.

8. Förfarande enligt något av kraven 3-7 vilket innefattar att en önskad mängd biologisk vätska avskiljs från behållaren nedströms och samlas upp i gasuppsamlings- och avlägsnings- slingan.