SE513823C2 - Spetsskydd för punktionsnålar - Google Patents

Description

513 823 .-_.. -_.1rl"1'. sam inympning. Men därtill kommer önskemålet att undvika exponering av kontaminerade ytor för beröring i samband med omhändertagandet efter slutförd uppgift.

Enklast kan detta önskemål uppfyllas för de intravenösa infartemas punktionsnålar. Detta kommer att framgå av efterföljande beskrivning av olika utförandealtemativ enligt grundkonceptet.

För övriga materielkategorier erfordras särskilda anordningar som beskrivs nedan med början på sid 16.

Fig. 1 respektive 1” visar främre delen av en injektionsnål försedd med ett spetsskydd i viloläge.

' Pig. 2 respektive 2' visar främre delen av en injektionsnål försedd med ett spetsskydd i skyddsläge.

Pig. 3 visar en vanlig injektionsnål.

Pig. 4 och 5 visar en modifierad injektionsnål för manuell aktivering med spetsskydd i viloläge respektive skyddsläge.

Pig. 6 visar en injektionsnål, med spetsskydd i viloläge, anpassad för automatisk aktivering av spetsskyddet med hjälp av sprutkolven.

Pig. 6a visar en injektionsnål, med spetsskydd i viloläge, med tillsatser för automatisk aktive- ring med hjälp av sprutans pumpstång.

Pig. 7 visar den schematiska uppbyggnaden av en punktionsutrustniing för provtagning enligt vakumaspirationsprincipen i hittillsvarande utförande.

Pig. 8 visar detaljer i figur 7 i större skala.

Pig. 9a och 9b visar ett enligt uppfinningen föreslaget utförande av nålkroppens främre del.

Fig. 10 visar ett spetsskydd med sin fjädrande elastiska O-ring 2.23 färdig att trädas på nålen 1 och nålkroppen 1.3. Skyddets kropp 2.2 faster med sin skivformade cirkulära del 2.21 det tunn- väggiga röret 2.0 och är i sin bakre del uppdelad i fyra cylinderkvadranter passande till nålkrop- pens fyra vingar.

Pig. 1 la visar ett spetsskydd enligt figur 10 med påträdd nål och nålkropp och de något över- skjutande vingama 1.311 och spetsskyddet i viloläge.

Pig. llb visar spetsskyddet enligt figur 10 i skyddsläge.

Pig. 12 visar en föreslagen anordning för att automatiskt via provrörets slutliga ansättning akti- vera spetsskyddet med hjälp av en utvändig medbringarhylsa.

Pig. l2a visar motsvarande anordning utan automatisk aktivering.

Fig. 13 visar en vanlig version av materiel för perifer, intravenös infart.

Pig. 14 visar detaljer i figur 13 i större skala.

Pig. 15 visar ett spetsskydd för punktionsnålar i perifera, intravenösa infarter. Skyddet aktiveras 515 823 ___.. ' '1'. automatiskt när kanylen avanceras och nålen retraheras. Skyddsröret ligger under själva in- fartskanylen när punktionen verkställs. När kanylen avanceras på stillaliggande nål följer skyd- det med så länge begränsnings- och fixeringsanordningen i kanylkroppens kammare medger det och låser då skyddsröret i aktiverat skyddsläge, eventuellt dock fullbordat först sedan även nå- len börjat retraheras, och följer sedan med nålen ut.

Fi g. 16 visar ett annat utförande av fixerings- och medbringaranordningen.

Fig. 17 visar skydd enligt figur 15 och figur 16 i aktiverat skyddsläge.

Fig. 18a och l8b visar ett spetsskydd som till största delen kan rymmas i kanylkroppens kam- mare 3.20 och kvarhållas där med hjälp av en hylsa 2.3 ända tills en hopveckad tunn strumpa 1.6 mäter upp lämpligt läge för aktivering av spetsskyddet sedan hela spetsen passerat barriär- kanten 2.11, då skyddets båda hälfter på grund av sin elasticitet slår ihop, varvid strumpan 1.6 dels drar med sig det aktiverade nålskyddet 2 dels också med hjälp av en annan strumpa drar med sig hylsan 2.3. Skyddet och hylsan följer med nålen när den helt lämnar kanylkroppen.

Fig. 19 visar detaljer av en kvarhållningsbricka 7 med en längdbegränsande, hopvikt strumpa 1.6 fäst vid nålkroppen. Brickan 7 bör vara fast förenad med skyddet 2 om detta antingen saknar egen förmåga att känna av aktiveringsläge på nålen eller inte kan begränsa sin framåtrörelse på nålen när denna retraheras.

F ig. 19b visar detaljer av nålkroppens koniska framparti.

Fig. l9e visar en utökning av kanylkammarens 3.20 disponibla utrymme med en adapter.

Fig. 19d visar ett utförande med fasthållningsbrickan 7 fast förenad med spetsskyddet 2, som är försett med en främre helt rotationssymmetrisk fixeringsanordning 2.1. Fixeringsanordningens 2.1 bakre del 2.112 är i sitt inaktiva läge utspänd till en cylindrisk form som omsluter nålen.

Fig. l9e visar samma anordning som fig. 19d i det ögonblick under nålretraktionen då den läng- begränsande strumpan 2.6 börjar påverka fasthållningsbrickan 7 med en bakåtriktad lösgörings- kraft. Därigenom sker en elastisk töjning av strumpan 2.6. Denna töjning avpassas så att relaxe- ringen när brickan 7 lossnat förflyttar skyddet bakåt på nålen så att nålspetsen fångas upp av den nu koniska bakre delen 2.112 så att skyddet uppnår sitt fixerade aktiva läge.

Fig. 19f visar ett utförande av mynningspartiet 2.1 uppbyggt av dels en elastisk innerdel 2.11 dels en styv ytterdel 2.13.

Fig. 19g visar ett utförande i exempelvis polypropen av mynningspartiet 2.1. Denna utformning med längsgående slitsar i delen 2.112 kan sprutfonnas i ett stycke.

Fig. l9h visar ett mynningsparti 2.11 med längsgående mjuk korrugering i den konformade de- len. Mynningspartiet, som visas i aktiverat läge, är sprutbart i ett stycke.

Fig. 20 med delfigurer visar en variant av spetsskydd enligt figur 18 med förbättrat skydd mot genombrott av skyddsbarriären. 513 823 _._._ .__f||"'w_ Fig. 21 visar ett utfórandealternativ där spetsskyddet kan härbärgeras i kanylkammaren 3.20 i inaktivt tillstånd och kvarhållas där med en förenklad anordning 7 enligt figur 19 samt aktiveras därigenom att skyddet 2 självt känner av en förändring på nålens yta som aktiverar och fixerar skyddet mot såväl framåt som bakåt riktad dislokationskraft av måttlig styrka och därigenom kan tåla att frigöra även kvarhållaren 7 när skyddsläget uppnåtts. Behovet av strumpan 1.6 bort- faller. Eftersom det är angeläget att ytförändringen ej innebär perforatíon av nålen eller en allt- for betydande försvagning av dess böjstyvhet föreslås ett cirkulärt löpande spår, ~0,05 - 0,1 mm djup, åstadkommet därigenom att nålen byggs upp av tvâ koncentriska rör 1.5 och 1.6 varav det yttre är delat i två delar som är isärdragna så att mellanrummet 1.9 bildar det önskade spåret.

Detta spår kan i vissa fall utföras slutet i utgångsläge och öppnas automatiskt vid lämplig tid- punkt under skyddets aktiveringsskede.

Figur 22 visar ett hittills vanligt utförande av en fjärilsnål.

Figurema 23 och 24 visar en föreslagen komplettering med ett spetsskydd enligt uppfinningen.

Figurema 25 och 26 visar en enkel anordning för täckning av potentiellt kontagiösa delar av spetsskyddet med en utrullningsbar strumpa.

Figurema 27, 28 och 29 visar en anordning för avigvändning av potentiellt kontagiösa delar av spetsskyddet i samband med nålretraktionen.

Figurema 1 och 2 visar principen för ett spetskydd enligt uppfinningen i viloläge respektive skyddslä- ge om ett utvändigt tunnväggigt rör väljes. Arrangemanget innebär en oväntat effektiv förstyvning av ett annars föga motståndskraftigt skyddsrör exempelvis av kanylmaterial. Allt under förutsättning att måttanpassningen är tät och noggrann samt att den överskjutande rörsträckan i skyddsläge ges en av- passad längd.

I figurema är 1 punktionsnålen med en nålkropp 1.2 som baktill är utformad som en luerkona 1.25. punktionsnålens spets betecknas med 1.1. På samma sätt står 2 för spetsskyddet, 2.2 för spets- skyddskroppen och 2.1 för spetsskyddets främre ända. Övriga beteckningar framgår av beskrivningen.

(Luerkona är en inom sjukvården vedertagen beteckning för en standardiserad tätande kombination av hon- och hanförbindelser med avseende på flytande respektive gasformiga medier).

I figur 4 visas ett spetsskydd enligt uppfinningen. Nålkroppen 1.2 med oförändrad luerkona 1.25 i bakre ändan är framåt förlängd för att passa till spetsskyddets 2 kropp 2.2. Denna är försedd med en invändig, cirkulär ansats 2.22 med skarpkantad rektangulär sektion passande till motsvarande spår 1.23 respektive 1.22 i nålkroppen 1.2. På så sätt får skyddet två väldefinierade lägen. Det bakre läget, viloläget, har utformats för att medge förflyttning framåt av skyddet 2 med hjälp av en framåtriktad kraft på skyddskroppens fläns 2.23. Framåtforflyttningen begränsas av nålkroppens främre spår 1.22 där ansatsen 2.22 fixeras irreversibelt, vilket visas i figur 4. Läget för nålspetsen framgår även av figur 2. Det har visat sig att även ett tunnväggigt skyddsrör i polymermaterial av motsvarande slag som det som används för kanyler for intravenösa infarter ger ett fullt tillräckligt mekaniskt spetsskydd. Till detta bidrar stödet från den inneliggande nålen och lämplig längd av skyddets överskjutande del. Efter- 513 823 __ -..f|l"1'. som nålar vid leveransen vanligen är inneslutna i en skyddshylsa är den främre delen 2.21 av skyddskroppen 2.2 utformad med den standardiserade luerkoniciteten så att en motsvarande skydds- hylsa kan användas.

I flertalet fall är utvändiga skyddsaltemativ enligt figur 1 och 2 att föredra särskilt om nålen med oför- ändrad diameter skall förmedla en betydande flödesvolym. Ett invändigt utförandealtemativ kan emellertid i vissa fall erbjuda fördelar framförallt därför att altemativet möjliggör en enkel, automatisk aktivering styrd av sprutkolvens bottenläge. Figur 6 visar ett exempel. Skyddets främre del bör vara extremt tunnväggigt, < 0,05 mm, det vill säga företrädesvis utfört i rostfritt stål, för att begränsa intrånget å flödesarean. Skyddets bakre del skall dels innehålla en fast muff 2.31 som med hjälp av ansatser 1.241 och 1.242 på insidan av nålkroppen definierar och fixerar vilo- respektive skyddsläge av spetsskyddet i förhållande till nålen. Spetsskyddets bakre del omges av ett förstyvnings- och för- längningsrör 2.4 i lämpligt material exempelvis av plast med lämplig elasticitetsmodul. Detta förläng- ningsrör kan lätt förskj utas bakåt, men skall i framåtriktning erbjuda lämpligt motstånd. Denna tele- skopfunktion uppnås med tät passning i förening med lämplig ytstruktur. På så sätt möjliggörs en sta- bil inställning av förlängningsrörets 2.4 bakre ända till ett läge där sprutans 5 kolv 5.1 i slutet av töm- ningsskedet kan via förlängningsröret förflytta skyddsröret 2 från dess viloläge till skyddsläget, där det fixeras med hjälp av ansatsen 1.242. Om man vid inställningen av förlängningsröret 2.4 har överskat- tat dess önskvärda rörelsesträcka, så att skyddsläget uppnås innan kolven 5.1 nått sitt bottenläge, skall framåtspärren av förlängningsröret 2.4 i förhållande till skyddsröret 2 ge efter, utan att fixeringen i skyddsläget 1.242 rubbas. Bakâtavslutningen av förlängningsröret 2.4 bör utformas med en ”krenelering” 2.42 och vara snedskuren för att underlätta applikationen av nål plus skydd på sprutan, som ofta har en trång spetsingång, och trots kontakten med sprutkolvens undersida bibehålla en fri flödespassage. Figur 6 visar endast situationen med skyddet 2 i viloläge. I skyddsläge blir bilden ana- log med figur 5 det vill säga fixeringshylsan 2.31 har förflyttats till nålkroppens 1.2 främre ansats 1.242.

Det bör observeras att tendenser till luftinneslutning kan uppstå vid ett utförande enligt figur 6. Skärpt uppmärksamhet bör gälla tills användningen utvecklats till rutin. Det är även möjligt att en särskild utformning av kolvens undre yta kan visa sig önskvärd.

Det utvändiga utförandet av spetsskydd för sprutnålar vållar större problem med hänsyn till automatisk aktivering. Figur 6a visar ett av flera tänkbara alternativ. Beträffande spetsskyddsanordning och nål- kropp samt deras detaljnumrering hänvisas till figur 4 och 5. I figur 6a förses sprutkroppen med en utanpåliggande i axiell led förskjutbar medbringare 5.50, frarntill utformad med en avsmalnande cy- lindrisk del med en fiamkant som är utformad för att förflytta skyddskroppen 2.2 från sitt viloläge till ett fixerat skyddsläge, se figur 51.

Figur 6a liksom figur 6 är förenklad genom att en föredragen yttre låsanordning, så kallad ”luer-lock”, för nålkroppens något ovala bakre fläns 1.321 av tydlighetsskäl är utelämnad. Utförande enligt ISO 594-2 eller likvärdigt föredras. En sådan låsning av nålkroppen eliminerar risken för att nålkroppen lossnar i den koniska passningen mellan nålkropp och spruta utan att kräva komplicerade handgrepp 513 823 .-_._ -,1|l"1f_ vid applikation eller losstagning.

Medbringarens 5.50 rörelse begränsas bakåt av sprutkroppens 5.0 bakkantfläns, som vid båda sidor bildar en grepplatta 5.02 avpassad för insidorna av pek- och långfmger, medan operatörens tumme trycker mot tryckplattan 5.12 i bakändan av kolvstången 5.11. Medbringarens främre del är uppbyggd av dels en inre kortare distanscylinder 5.51 dels en yttre del bestående först av en cylinder av samma längd som distanscylindem, därefter förlängd och uppskuren, så att den med måttlig negativ tolerans grenslar den ovala grepplattan 5.02 och därefter är omvikt till ett avskuret cirkelsektorpar 5.521 som utgör kontaktelement till kolvstången 5.11. Kontakten mellan kolvstång 5.11 och medbringaren kan fixeras vid godtyckligt skede av kolvrörelsen med hjälp av en vridning ~45°C medurs av den i sektion korsforrnade kolvstången 5.1 1. Fixeringen avpassas så att kolvrörelsen utan orimligt kraftuppbåd kan fortsätta till bottenläget även om medbringaren 5.50 uppnått sitt aktiveringsläge, dvs när sektorema 5.521 nått sprutkroppens bakkant.

Kolvstången har även ett av dess kantytor 5.1 l 1 oberoende kontaktelement nämligen rörparet 5.13.

Detta är avsett att säkra ett aktiverat läge för spetskyddet när kolven 5.10 nått sitt bottenläge. Spets- skyddet kommer således att aktiveras även om operatören avstått från eller förbisett möjligheten av en tidig spetsskyddsaktivering, när punkteringen är verkställd och nålen nått sitt önskade intravasala läge.

Detta läge fastställer operatören rutinmässigt genom en vridning av fingerläget mellan plattorna 5.12 och 5.02 så att man får en blodaspiration att visa sig i sprutans främre del. Denna rörelse förefaller vara en lämplig mnemoteknisk koppling till den vridningsrörelse, som erfordras för en tidig aktive- ring. Åtgärden innebär en betydligt skonsammare kontakt med kärlväggens endotel än den mest var-_ samma hantering av en skarpslipad nålspets.

Rörparet 5.13 skall vara så utformat att det â ena sidan säkrar en spetsskyddsaktivering i kolvens änd- läge å andra sidan medger ett viloläge för skyddet när nålen appliceras även om kolven befinner sig i bottenläge. Detta är möjligt om rören är elastiska, så att de kan pressas ihop för att tillåta passage för de sektorformade anslagsytoma 5.521. En sådan hoppressning av rören utförs lämpligen med ett tum- pekfinger-grepp axiellt räknat i mitten av rörlängden. Det är följaktligen önskvärt att åtminstone den perifera hälften av rörväggen är i axiell riktning böjningsstyv, så att hoppressningen når fram till en frigörelse för passage vid rörens ända för passage förbi de sektorformade anslagsytoma 5.521. Detta kan åstadkommas exempelvis genom en indelning av rörväggen i axiellt löpande lameller med till- räckligt tröghetsmoment för axiell utböjning. Det kan vara önskvärt att passagen förblir fri några se- kunder och därefter har tendens att återgå till urspmngsläget. En fördröjning kan erhållas genom att rörens 5.13 gavlar utförs gastäta och förses med en riktningsreglerande strömningsöppning av back- ventiltyp. Gavlama bör i så fall ha ett inåtvänt sfäriskt utförande. Ett flertal möjligheter föreligger att åstadkomma den reversibla spärrfunktion som för enkelhetens skull illustrerats som cylindriska rör.

Bland annat kan man i stället välja en konisk form som antingen själv fjädrar för önskad passage eller lyfter undan spärrsektorema 5.521 genom en motsolsvridning av kolvstången 5.1 l.

Så långt exempel på tekniska lösningar för aktivering av spetsskyddet enligt föreliggande koncept. En rad andra lösningar är möjliga. En genomgång av de väsentliga momenten av injektionsproceduren är 515 825 _-.- ._";|°"|f_ därför motiverad.

Proceduren börjar med den så kallade uppdragningen, det vill säga fyllning av sprutan med planerad mängd ordinerad substans. Detta sker vanligen med en särskild uppdragningsnâl med betydligt större diameter än punktionsnålen för att öka flödeshastigheten.

När planerad substanskvantitet ”aspirerats” ersätts uppdragningsnålen med punktionsnålen med sitt spetsskydd i viloläge. (Eftersom uppdragningsnålen ej haft vävnadskontakt behöver den inte betraktas som potentiellt kontaminerad och i behov av skadeskydd). Vid anbringandet av punktionsnålen måste givetvis kontrolleras att medbringaren 5.50 är tillräckligt retraherad för att spetsskyddets läge på nålen ej skall rubbas (I de beskrivna anordningarna är detta villkor uppfyllt). När punktionsnâlen med sitt skydd är applicerad måste spruta och nål befrias från alla gasinneslutningar. Detta sker rutinmässigt genom att operatören med uppåtvänd nål försiktigt avancerar sprutkolven tills enbart gasfri vätska lämnar nålen.

Funktionen, som nu förestår, kräver ny fingersättning på sprutkroppen och i vissa moment hjälp med andra handen. Efter steriltvätt av huden, hudgenomgång och punktion av kärlväggen måste spetsläget och kontakten med blodbanan kontrolleras. Kontrollen sker genom en försiktig aspiration med hjälp av kolven, utan att spetsens läge rubbas så att den halkar ur kärlet eller perforerar kärlväggen inifrån. När operatören, eventuellt efter lägesjustering, kan iaktta en tillfredsställande fargskiftning av sprutans främre innehåll är det dags för en varsam inledning av inj ektionen, varvid man noga ger akt på oväl- komna tecken på extravasalt inj ektionsflöde som i så fall framtvingar ett förnyat punktionsförsök. Önskemålet att uppnå en såvitt möjligt automatisk aktivering av spetsskyddet under ett tidigt stadium av injektionen underlättas av en lämplig ergonomisk utformning av greppytoma i förening med en naturlig integration av temporutinen vid de nödvändiga greppväxlingama. En fackmannamässig ergo- nomisk planering samt enhetlig utbildning av operatörer torde tillfredsställande lösa problemen.

Så några ord om det tillverkningstekníska utförandet av medbringaren 5.50. I figur 6a visas schema- tiskt en uppbyggnad i tre delar 5.50, 5.51, och 5.52 för att illustrera den beskrivna funktionen. Denna uppbyggnad är föga ägnad för rationell masstillverkning. l första hand torde 5.50 och 5.51 sprutas i ett stycke för att vid montering framifrån trädas på sprutkroppen 5.0. 5.51 får då ges en utformning som medger en påträdning av 5.52 bakifrån inklusive passage av sektorytoma 5.521 förbi kolvstången 5.11 samt därefter en irreversibel fixering till 5.51. Man får kanske acceptera att 5.52 delas i två identiska hälfter eller också att man avstår från parigheten och nöja sig med endast den ena av de visade anlag- sytoma 5.521. Även för det invändiga altemativet enligt figur 6 kan en tidig aktivering för att skona kärlväggen ge- nomföras genom att tidigarelägga kontakten mellan sprutkolv 5.1 och förlängningsrör 2.4. Man kan i så fall börja med att maximalt förlänga skyddsanordningen innan man applicerar spets + spetsskydd på sprutan. Man måste då vara medveten om risken för ett irreversibelt aktiveringsläge om bakändan av 4.42 förskjuts alltför långt innan punktering verkställts. Som framgår av de beskrivna utförandefor- merna medför den automatiserade aktiveringen av spetsskyddet merkostnader. Kan dessa verkligen 515 823 -,.1il*'if. vara motiverade? Vid dessa överväganden får inte problematiken förenklas ända därhän att det bör ligga i operatörens eget intresse att genomföra även ett voluntärt aktiveringstempo. Det gäller sanner- ligen inte enbart operatörens eget skydd. En oskyddad nålspets utgör en potentiell risk för vårdmiljön i dess helhet ända tills nålen hamnat i destruktionsugnen. Till dess har den passerat ett flertal hante- ringsskeden och utgjort en kollektiv säkerhetsrisk.

Så långt några exempel på spetsskydd för sprutnålar enligt uppfinningen. En rad altemativa utförings- fonner är givetvis möjliga inom ramen för uppfinnaridén.

Nu över till en annan grupp av punktionsnålar nämligen det betydande antal som används för provtag- ning. Den ursprungliga metoden med aspiration till spruta måste nu betraktas som väsentligen övergi- ven åtminstone för venös provtagning. Den har nu ersatts av vakumaspiration, ursprungligen introdu- cerad under marknadsnamnet VACUTAINER (registrerat varumärke) men nu tillhandahållen av ett flertal tillverkare. Anordningen visas schematiskt i figurerna 7 och 8.

Själva punktionsnålen 1 är infäst i sin nålkropp 1.3 vars bakre gängade del 1.32 gängas fast i den transparenta cylindriska hållarens framskjutande mynning 4.1. Fastgängningen sker med hjälp av nå- lens fastsittande skyddshylsa (ej visad i figuren) som passar till nålkroppens 1.3 främre del 1.31. Punk- tionsnålen 1 fortsätter genom nålkroppen dock med avbrott för ett backflödesskydd 1.321 och därefter omgiven av en mjuk elastisk bälg 1.42, som innesluter även den bakåtriktade spetsen 1.41 av nålens 1 bakre ände 1.4 avsedd att samtidigt punktera bälgen 1.42 och provrörets 6 elastiska tätande propp 6.1.

Provröret 6 är evakuerat till lämpligt undertryck.

Provtagningen inleds med att provröret 6 placeras i hållaren 4, där det kan manövreras med avpassat tryck från handflatan och fingergrepp mot hållarens flänsar 4.2. Med tumfingergrepp om hållaren 4 inleder man, efter sedvanlig rutinmässig steriltvätt av patientens utvalda hudområde, provtagningen med hudpunktion, varefter man med nålspetsen 1.1 söker sig fram mot utvalt blodkärl för kärlväggs- punktion. Den erfarne operatören manövrerar då försiktigt provröret 6 så att punktionsnålens bakre spets 1.4 får en kortvarig kontakt med provrörets undertryck varigenom en fullbordad kärlväggsge- nomgång genast visar sig genom blodfiöde i provröret 6, iakttagbart genom den transparenta väggen till provröret 6 och hållaren 4. När operatören bedömer sig ha etablerat ett säkert läge av nålens spets 1.1 fullföljs punkteringen av provrörsproppen 6.1 så att fullt provrörsflöde erhålles. Operatören kan nu ändra sitt handgrepp så att provröret kan dras ut när planerad fyllnadsgrad kan uppnåtts. Därefter in- sätts ett nytt rör tills planerad provtagning är fullgjord. Bälgen 1.42 förhindrar effektivt allt blodspill såväl på proppen 6.1 som inuti hållaren 4. Däremot är naturligtvis punktionsnålens främre spets 1.1 potentiellt kontaminerad och skall lossas från hållaren 4 för att förpassas till säker behållare för så kallat farligt avfall. Tyvärr visar erfarenheten ett obehagligt antal tillbud i form av stickskador under denna procedur.

I figurerna 9a, 9b, 10, 1 la och 1 lb visas ett utförande av ett spetsskydd enligt uppfinningen.

Skyddskroppens 2.2 fyra cylindriska sektorer 2.24 grenslar över nålkroppens 1.3 främre parti 1.31 på sådant sätt att nålkroppens fyra vingar 1.311 med ett par tiondels millimeter når utanför ytterytan av 513 825 ___ * 'ia skyddskroppens cylindriska sektorer 2.24 och därigenom tillhandahåller greppmöjlighet för nålens 1 nuvarande skyddshölje (ej visat i figurerna) som därigenom kan, som hittills, användas vid fastsätt- ningen i hållarens 4 främre mynning 4.1. Nålkroppens 1.3 cylindriska kämdel 1.312 föreslås nu utförd med spår 1.3 121 och 1.3122 som fixerar nålskyddets 2 kropp 2.2 med hjälp av en regelkant 2.24. Fixe- ringen i det främre spåret 1.3122 är slutgiltig och svarar mot aktiverat läge av spetsskyddet enligt figur 10 medan fixeringen i det bakre spåret 13121 kan övervinnas av en måttlig framåtriktad kraft på ex- empelvis flänsarna 2.242 figur 11. Dessutom kan ytterytoma 2.243 utformas greppvänliga. Runt bakre partiet anbringas en elastisk O-ring som alstrar en avpassad kontaktkraft mellan låsregelns 2.241 in- neryta och käma 1.312 till nålkroppen 1.3. Den främsta delen 2.21 av skyddskroppen 2.2 är inte upp- slitsad. Den bildar i stället en sammanhållande botten som dels utgör infästning för det tunnväggiga rör 2 som utgör det aktiva spetsskyddet dels ger stadga åt de fyra cylindriska sektorerna 2.24. Av figur 9 som visar skyddet i viloläge framgår att O-ringen delvis avlastas av vingarnas 1.311 ytterkant. I slut- skedet av aktiveringsrörelsen framåt har som visas i figur 10 O-ringen rullat ner och bidrar nu till fixe- ringen i spåret 1.3 122.

Själva aktiveringsrörelsen kan mekaniskt kopplas till ansättningen av provröret 6. Genom att förlänga den bakre delen 1.4 av punktionsnålen 1 erhåller man en tillräcklig resterande rörelsesträcka av prov- röret sedan den första försökskontakten mellan provrörets undertryck och nålen 1.4 erhållits. Denna rörelsesträcka ~6 - 7 mm kan då användas och överföras på exempelvis flänsen 2.242 som aktiverings- rörelse. I figur 12 visas ett utförandealtemativ till sådan överföring. Inuti hållarröret 4 ordnas en rörlig korg 4.4 med en svagt konad inneryta 4.41 som är anpassad till provrörets 6 elastiska tätningspropp 6.1. Korgen 4.4 har i sin främre del ett på utsidan löpande spår 4.11 för ingrepp av tre symmetrískt anordnade ”klor” 4.52 utgående från medbringarens 4.5 bakkant. Kloma 4.52 når in till korgen 4.4 genom tre smala slitsar 4.02 i hållarrörets vägg. Slitsarnas 4.02 axíella längd bestämmer medbringa- rens 4.5 rörelseomfång. Därigenom blir också korgens 4.4 rörelseomfång begränsat. Rörelseomfånget skall svara mot avståndet mellan viloläge och skyddsläge för spetsskyddet 2. Korgens yttermått väljs så att måttlig tiyckspänning mot hållarrörets inneväggar uppkommer. Detta medför att det krävs en avpassad axel kraft för axiell förskjutning av korgen 4.4. I figur 12 visas situationen i aktiverat spets- skyddsläge samt när fyllningen av det aktuella provröret 6 just är avslutad. När operatören börjar ut- dragningen av provröret är kontaktkraften mellan provrörsproppens ytteryta och korgens 4.4 inneryta tillräcklig för att korg 4.4 och medbringare skall följa med så långt slitsarna 4.02 medger. När provrö- ret 6 släpper från korgen 4.4 stannar korg och medbringare 4.5 i sitt bakre gränsläge. När sedan nästa rör insättes skall måttrelatíonema mellan korgläget och nålspetsen 1.4 vara sådana att tidigare nämnd försökspunktering av nålen 1.4 kan genomföras innan provrörsproppen rubbar korg 4.4 och medbring- are 4.5. Om nästa rör 6 avser fullföljande av en pågående provserie på samma patient kan provröret 6 genast skjutas i bottnen för fullt flöde av tappningen.

Den automatiska spetsskyddsaktiveringen innebär otvivelaktigt en betydande trygghetsvinst. Men tryggheten har sitt pris. En voluntär aktivering ställer sig givetvis billigare. Den kräver varken med- bringare 4.5, korg 4.4, slitsar 4.02 eller förlängd rörpunkteringsnål 1.4. Ett sådant utförande visas i 515 823 - fl * "ir lO figur 12a. Troligen kan man med kulörsättning och greppvänlíg formgivning underlätta memorering av detta tillkommande handgrepp.

De nu redovisade utforrnningama av spetsskydd för provtagningsmateriel utgör endast tillämpnings- exempel på uppfinnartanken. Ett flertal alternativ kan tänkas utan att denna frångås. Flera av dessa altemativ torde ligga nära till hands för en fackman. Återstår nu den stora volym av materielenheter som avser intravenösa infarter. Figur 13 visar ett van- ligt utförande och figur 14 visar i stark förstoring en schematisk bild av kanylkroppens 3.2 centrala och bakre del.

Punktionsnålen 1 har sin spetsregion fri dels över själva snedslipningen med den skarpa spetsen 1.1 dels därtill någon enstaka millimeter av sin cylindriska del. Därefter är nålen i hela sin övriga främre del omgiven av kanylen 3 ända in till kanylkroppens 3.2 centrala cylindriska kammare 3.20. Den i figuren visade kanyltypen har en övre port 3.21 som uppifrån mynnar ner i kanylkammaren 3.20. För- bindelsen är utrustad med en backflödesspärr 3.201 i form av mjukt cylindriskt tunnväggigt rör som med viss tryckspänning ligger an mot kanylkammarens inneryta. Därigenom blir tätningen mot back- flöde synnerligen effektiv, varför proppen 3.211 egentligen inte behöver utöva någon tätande funktion.

Allt under förutsättning att spärren ej utsätts för någon åverkan exempelvis från insidan i kammaren 3.20. Denna kammare öppnar sig och vidgar sig bakåt till sin bakre ingång 3.22. Koniciteten överens- stämmer med vedertagen standard 6%. Även dess längd följer gällande standard för att kopplingsde- taljer för ifrågakommande anslutningar, i första hand en förslutningspropp 3.23, som behövs när punktionen är slutförd i väntan på aktuell infusion, skall kunna användas. Fram till dess punktionen är verkställd är ingången 3.22 upptagen av nålkroppens 1.2 främre koniska del 1.21, som för övrigt inte heller fyller någon tätande uppgift. Den är viktig för Stabilisering av enheten nål + kanyl 3 och kanyl- kropp 3.2 under punktionsproceduren. Denna är sannerligen en precisionskrävande uppgift. Glapp i materielen kan inte tolereras.

Nålkroppens 3.2 koniska framparti 1.21 är därför ofta utformat som en i sektion sett sexuddig stjäma se figur 19b. Nålen 2 fortsätter efter infästningen i 1.21 bakåt till en signalkammare 1.20 med transpa- renta väggar för att índikera uppnådd och eftersträvad kontakt med blodbanan.

Till de här beskrivna förutsättningama skall spetsskyddet anpassas. Nålen l skall direkt efter avslutad punktion dras ur. Förflytmingen av spetsskyddet kan mekaniskt kopplas till nålretraktionen. Om möj- ligt bör detta ske utan tillkommande krav på voluntära insatser från operatörens sida. Proceduren är i sig tillräckligt krävande. Själva förflyttningen relativt nålen l till aktiverat läge förutsätter att skyddet kvarhålles i förhållande till kanyl 3 och kanylkropp 3.2 till dess att skyddsläget nåtts. Då skall fixe- ringen till kanyl 3 och kanylkropp 3.2 upphöra och ersättas av en säker fixering till nålspetsregionen.

Själva fixeringsanordningen kan förläggas till annan del av nålen. Förläggningen av fixeringsanord- ningen måste givetvis väljas så att själva punktionen inte försvåras.

Ett nära till hands liggande altemativ visas i figur 15. Fasthållningen av skyddet 2 uppnås därigenom att det tunnväggiga röret förlägges mellan nålen 1 och kanylen 3 så att den i viloläge helt täcks av ka- 513 823 f.. ll -.fil°'1' nylen 3 och får sin framkant 2.1 ~l - 2 nåldiametrar bakom kanylens 3 framkant 3.1. När kanylen 3 med stillastående nål 1 avanceras in i den punkterade venen kommer även spetsskyddets del under kanylröret 3 att följa med i glidningen utefter nålen 1 till dess spetsskyddets bakkant 2.2 fångats upp av spåret 1.212 i medbringaren 1.210 fäst i nålkroppens 1.2 frontparti 1.21 och irreversibelt fixerats där. Skulle någon gång kanylförflyttningen inte vara tillräcklig för att uppnå fixering i skyddsläge kommer nästa tempo, retraktion av nålen med stillastående kanyl 3, att fullfölja förflyttningen till fixe- ringsläget i spåret 1.212. Avståndet mellan bakkanten 2.2 och spåret 1.212 är avpassat for aktiverings- sträckan för skyddet 2. Situationen for nålspetsen visas i ñgur 2 och figur 17. Medbringaren har i framkanten 1.21 ett yttre cirkulärt spår för att härbärgera en elastisk O-ring som assisterar egenelasti- citeten i medbringarröret 1.210 att säkra fixeringen av kanten 2.2 i spåret 1.212. Hylsan 1.210 bör vara uppslitsad 1.215 i två lika hälfter till hälften av sin längd för att åstadkomma en behagligare utfjädring när kanten 2.2 passerar den konade delen 1.213 av hylsan 1.21. Som ett billigare och ofta bättre alter- nativ till O-ring kan en lämpligt utformad gummistrumpa används.

Figur 16 visar ett altemativt utförande av medbringaren 1.21. Med en svagt konande formgivning men fortfarande med en frontal uppslitsning i två hälfter beräknas egenelasticiteten vara tillräcklig för fixe- ring i skyddsläge. I detta fall behövs såleden ingen O-ring.

Figur 17 visar situationen just när skyddet uppnått aktiveringsläge. Fortsatt nålretraktion innebär alltså att nålen frigöres från kanylkroppen, nu med oskadliggjord nålspets, och förpassas till säker behållare for farligt avfall.

De praktiska konsekvenserna av utförande enligt figurerna 15 och 16 bedöms endast obetydligt beröra själv punktionsproceduren. Visserligen leder förlängningen av det tunnväggiga röret 2 under kanylen 3 till en ofrånkomlig ökning av kanylens 3 ytterdiameter. Med lämplig formgivning av kontaktytoma kan det innebära en minskad skrynklingsrisk för kateterspetsen vid hud och kärlväggsgenomgång.

Med oförändrad väggtjocklek i kanylen och oförändrad ytterdiameter av nålen stannar diametertill- växten vid 0,20 - 0,30 mm om plastmaterial används. För altemativet rostfritt stål torde en väggtjock- lek om 0,05 mm vara tillräcklig. Detta skulle medföra en diametertillväxt om 0,10 mm. Kostnadsök- ningen blir antagligen kännbar. Genternot vinsten med minskad stickskadefrekvens torde diametertill- växten vara uthärdlí g.

För att i viloläget helt undgå beröring med punktionsaktiva delar av nål 1 och kanyl 3 med kanylkropp 3.2 måste skyddsanordningen i dess helhet lokaliseras till enbart kanylkroppskammaren 3.20 möjligen dessutom med temporär insats även från själva kanylröret 3. Denna restriktion medför utfö- randekomplikationer men medger likväl ett flertal altemativa utföranden. l figur 18a visas ett sådant exempel. Det tunnväggiga rörformade skyddet 2 är i framkanten försett med en invändig föitjockning. I viloläge hindras det framtill i två hälfter uppslitsade röret 2.0 att sluta sig förrän nålspetsen 1.1 passerat och dänned invändigt lämnat mynningspartiet 2.1 av röret 2.0 tomt.

Dessförinnan rider den fortjockade framdelen 2.1 på nålens ytteryta och håller utsidan av frontdelen 2.1 tryckt mot insidan av en fixeringshylsa 2.3, som med sin främre koniska del spänner mot insidan 513 825 .-_._ 12 -. fil * "If av kanylens 2 bakände just före mynningen ut i kanylkroppens 3.2 kammare 3.20. Anliggningskraften avpassas med hjälp av dimensionering samt val av ytbeskaffenhet sådan att kvarhållningen består när nålen 1 retraheras. När nålspetsen 1.1 passerat skyddets frontdel 2.1 och detta därefter från att ha grenslat nålen 1 enligt sektion A - A i figur l8a återtar sin cirkulära forrn enligt sektion B - B figur 18b och därmed släpper kopplingen till fixeringshylsan 2.3 skall den lossas med dragkraften i strumpan 3.61 vars bakre ände är fäst i skyddskroppen 2.2. Eftersom skyddet nu just nått sitt aktiveringsläge kommer en annan strumpa 1.6 vars andra ände är fäst vid nålkroppen 1.2 och visas hopveckad i figur 18a att släpa med sig skyddet i dess helhet. Samtidigt dras fixeringshylsan 2.3 som nu lösgjorts från kanylen 2.0 med. Endast längden av kanylkroppens bakre ingång 3.22 återstår nu innan nålen l är helt frigjord från kanylen 2 och kan med sin spets betryggande oskadliggjord förpassas till sin säkra förva- ringsplats i avfallsbehållaren.

Möjlighetema att åstadkomma en kvarhållande funktion för ett skydd med sitt viloläge inom kanyl- kroppens 3.2 cylindriska kammare 3.20 begränsas av hänsynen till det ömtåliga backflödesskyddet 3.301 som lämnar fritt endast en begränsad del av den cylindriska kammarväggen. För en temporär kvarhållning återstår endast ett fåtal millimeter innan den luerkonade ingången 3.22 tar vid.

I figur 19 visas en föreslagen anordning 7 i form av en vänsterkonvex cirkulär skiva 7.1 uppburen av ett cylindriskt nav 7.2 som dessutom innehåller en hopveckad tunn luftgenomsläpplig strumpa 1.6 med sin bakre ände fäst vid nålkroppen 1.2. Skivans 7.1 tjocklek, material, form och hållfasthetsegenskaper avpassas sådana att fixeringsanordningen uthärdar de måttliga krafter som erfordras för att hållas kvar innanför befintlig spetsskydddsanordning när nålen 1.0 retraheras men ger efter och följer med vid fortsatt nålretraktion när strumpan 1.6 är fullt utdragen vilket avpassats att inträffa när skyddet 2 upp- nått aktivt skyddsläge på nålen 1.0.

Med bibehållna dimensioner för kanylkropp 3.2 samt oförändrat utförande av nålkroppen 1.2 blir för flertalet fabrikat det tillgängliga utrymmet för strumpan 1.6 fig. 18a liksom för strumpa + bricka 7 i fig. 19a i knappaste laget.

En nära till hands liggande åtgärd är då att förlänga kanylkammarens 3.20 cylindriska del med 4 till 5 mm med i övrigt helt oförändrad utformning. Därigenom förorsakas ingen annan följdändring än en förlängning av nålen 1.0 med samma sträcka.

En annan möjlighet är en ändring av nålkroppen. Dess koniska del som passar till kanylkroppens bakre koniska öppning 3.22 fyller inget behov av vätsketätning. Dess uppgift är enbart att förmedla en stabil koppling mellan nål och kanylkropp, varför dess längd utan besvärande stabilitetsförlust kan minskas med åtminstone 4 mm under förutsättning att man bibehåller den trubbigt stjämformade sektionen enligt fig. 19b.

Det bör i detta sammanhang framhållas att en med nålkroppen integrerad hållare enligt svenskt patent 9303325-6 och PCT/SE94/0095l kommer att med råge ersätta den styvhets-och stabilitetsförlust som den här föreslagna förkortningen av nålkroppens spets 1.21 förorsakar. Denna väsentliga ergonomiska vinst ifråga om precision vid punktionsoperationer torde inom kort bli allmänt efterfrågad, särskilt som 515 823 .-,_ 13 -..¶'vll'1' kraven på en procedurförenkling torde få anses ligga i tiden. Därmed motiveras en allmän framtida översyn av nålkroppens konstruktion i samband med att den integrerade hållaren gör nålkroppens sköld överflödig.

En tredje möjlighet till utrymmestillskott till kanylkroppens kammare 3.20 visas i fig. 19c. En adapter 8 vars främre del dels passar in i kanylkroppens bakre öppning med sin koniska hylsformade del 8.11 dels också med sin yttre del 8.12 noggrant ansluter till kanylkroppens utvändiga yta inklusive dess utvändiga luer-lock-utskott 2.28 varigenom vridningsstabilitet säkras. Adaptems bakre del utgör också en avbildning av kanylkroppen med bland annat samma luer-lock-utskott 8.8 för vridningssäkring av nålkroppen samt invändig avpassning av 8.11 till nålkroppens koniska del 1.21.

Med hjälp av anordningen 7 kan spetsskyddet förenklas jämfört med figurema l8a och l8b. I figur 20 visas en sådan förenkling. Den förtjockade fronten 2.11 av spetsskyddet 2 spänner ut rörhälftema 2.1 över nålröret 2.0. Förutom på grund av egenelasticiteten strävar hälfterna att förenas med hjälp av en elastisk O-ring 2.6. Denna har i figuren angetts med triangulär sektion (ger ökad lägestabilitet) men även andra sektionsformer kan liksom tidigare nämnd gummistrumpa användas. Det väsentliga är en avpassad sammanhållningskraft när nålspetsen passerat det vill säga samma funktion som eftersträvas i figurema 18 a och b. Liksom vid utförandet enligt figur 18 a och b skall den förtjockade frontdelen förrnå uppta rimliga bakåtriktade krafter utan att nålspetsen penetrerar förtjockningen. Den bakre än- den av skyddsröret 2.0 eller eventuellt skyddskroppen 2.2 skall vara fast förenad med anordningen 7 och retraheras via strumpan 1.6 när skyddet uppnått sitt aktiveringsläge på nålen. Därmed kan nål l och fixeringsanordning i oskadliggjort skick slutgiltigt skiljas från kanyl 3 och kanylkropp 3.2 samt förpassas till skyddande behållare för farligt avfall.

Det bör tilläggas att en säker funktion av spetsskyddet enligt figur l8a och figur l8b förutsätter att den inbördes orienteringen av spetsskyddets klyvningsplan och nålspetsen l.l överensstämmer med ñgu~ ren det vill säga att spetsens radiella symmetriplan inte väsentligen avviker från 900 vinkel vid leve- ransen samt att nålkroppen vid applikationen inte vrides mer än högst +-60°. Större vridning av nål- kroppen i förhållande till skyddet 2 riskerar att i aktiveringsläget placera nålspetsen riskabelt nära klyvningsplanet med risk för genombrott i skyddsbarriären 2.11.

Ett sätt att undvika denna risk visas i figurema 20 och 20b l-3. Detta spetsskydd är uppbyggt av två koncentriska tunnväggiga rör 2.01 och 2.02. De är båda i sin främre del kluvna i inbördes identiska hälfter utefter en längd avpassad för en avvägd fjädrande återgång till sitt cylindriska utgångsläge.

Båda rören 2.01 och 2.02 är vidare försedda med halvcirkulära bottnar vars axiellt löpande delnings- plan bildar 900 med varandra. Det yttre rörets 2.01 mantelyta saknar en 300 bred remsa på vardera sidan av de kluvna hälftema dock med undantag för grannskapet till den oförändrat halvcirkulära bott- nen. Det inre rörets mantelyta däremot är halvcirkulär på hela sin kluvna del. Se figur 20b3 sektion C- C och sektion D-D. Figur 20bl visar skyddet sett fiån sidan i viloläge medan figur 20b2 visar skyddet 2 sett uppifrån. Figur 20b3 visar skyddet i just uppnått aktiverat läge. De bortskuma remsoma 4x30° avser att minska kraftåtgången för att särskilja bottenhalvoma 2.021 så att de grenslar nålen 2 i skyd- dets viloläge. 513 825 ' få 14 - fil * “Ir Hittills beskrivna anordningar ger en momentan fixering av skyddets mynningsparti 2.1 så snart en förutbestämd retraktionsgräns passerats. Om man i stället tillåter några millimeters tillbakdragning för anslag av flxeringen kan anomingen förenklas. Se fig. 19! Mynningspartiet 2.1 består här dels av en inre rörforrnig del 2.1 1 med måttlig elasticitetsmodul och god elasticitet dels en yttre styvare omslutande del 2.13 som ansluter till skyddsröret 2. Främre hälften 2.111 av 2.11 är fast förenad med 2.13 medan bakre hälften 2.112 enbart ligger an mot 2.13. När skyddet ej är aktiverat omslutes nålen l tätt av delen 2.11. Samtidigt är delen 2.112 uttänjd så långt att dess material befinner sig i närheten av sin sträckgräns. När nålspetsen retraherats förbi bakkanten av delen 2.112 upphör töjningen och delen 2.112 övergår till ett viloläge i konisk form. Den tillåter inte längre en relativt skyddet framåtriktad nålrörelse utöver vad som fordras för ett bromsande anslag.

Den här beskrivna backrörelsespärren kan utformas på ett flertal olika sätt med utnyttjande av elastisk relaxation. Det är önskvärt att hela enheten 2.1 skall kunna utföras i ett stycke men kravet på elasticitet for delen 2.112 kan komma i konflikt med behovet av styvhet för delen 2.13. En reversibel töjning på 20 till 30 % eller mer behövs sannolikt för delen 2.112 men lämpligt material för 1.3 brukar medge högst 10 %.

En rad exempel på lämpliga utforrnningar av delen 2.1 1 visas i figurema l9d till 19f. Den främre delen 2.11 1 utföres cylindrisk med relativt grov godstjocklek. Den bakre delen 2.112 utföres konformad med tunnare gods.

Alternativt kan ett utförande i polypropen av hela detaljen 2.1 tänkas om delen 2.112 utförs som en stympad kon med längsgående mot gränsen till 2.111 spetsad uppslitsning. Detaljen 2.1 kan även utfö- ras som ett i princip från början cylindriskt rör vars bakre del 2.112 utföres längsgående vågformigt, mot bakändan med växande amplitud korrugerat på sådant sätt att vågtoppama ryms inom en avpassad omskrivande konisk form, påminnande om vissa äldre lampskärmar. Därigenonom begränsas den elastiska påkänningen när delen 2.13 skall omsluta punktionsnålen. I det slitsade alternativet kan gi- vetvis formförändringen till kon underlättas av en tunn fastsittande film av lämplig elast.

Ytterligare ett utförandealtemativ visas i figur 21 som visar skyddet 2 i närheten av sitt aktiverade skyddsläge på nålen 1.0 Fixeringen sker här med hjälp av ett omskrivande icke perforerande spår på nålens yta. Spåret 1.9 skall vara skarpt avgränsat och placeras i avpassad närhet till nålspetsen 1.1 men på tillräckligt avstånd därifrån för att inte beröra kanylrörets 3.0 främsta avsmalnande och åtstramande spets. Detta för att avancemanget av kanylen ej skall försvåras. Spåret 1.9 realiseras enklast därigenom att nålen 1.0 utföres som två tunnväggiga koncentriska rör ett yttre 1.5 och ett inre 1.6. Eftersom spår- djupet blir begränsat, troligen maximalt 0.10 mm är en noggrann identifiering av spårkantema nöd- vändig för en säker f* tering. Skyddets kontakt med spåret 1.9 ombesörjes av en väsentligen cirkulärt löpande del av skyddets bakre och i fyra kvadranter uppdelat parti 2.2 omgiven av en relativt kraftig elastisk O-ring 2.6 avsedd att förstärka det egenelastiska, centripetalt riktade trycket från de fyra kva- drantema. Den yta 2.21 av skyddet 2 som är avsedd att i aktiverat läge befinna sig i spåret 1.9 utfor- mas så att trycket koncentreras till spårkantema. Formen kan därförjämfcåras med ytterringens inre yta 513 823 .-__ 15 » .fri * 'i r i ett sfáriskt rullager. Ett enhetligt material i skyddet 2 i dess helhet är givetvis önskvärt och det bör tillgodose krav på tillräcklig flytgräns liksom elasticitetsmodul. Acetalpolymer kan vara ett lämpligt val. Eftersom fixeringen i aktivläget måste tåla även framåtriktad dislokationskraft bortfaller nu beho- vet av strumpan 1.6. Kvarhållningsbrickan 7 blir därmed något förenklad jämfört med figur 19.

I figuren 21 har det inre röret 1.6 schematiskt angivits extremt tunt jämfört med det yttre 1.5. I verk- li gheten bör man praktiskt utprova vilken väggtjocklek som erfordras för att bevara tillräcklig böj styv- het. Även för extremt ñnkalibriga kanyler exempelvis 0,8 mm kan utrymmet tillåta tillräcklig vägg- tjocklek, eftersom även innerdiameter på 0,2 mm bör räcka för snabb transport av tillräcklig blodvo- lym till signalrummet 1.20 figur 13. Som tidigare nämnts kan det i vissa fall vara önskvärt att spåret 1.9 från början är slutet för att undvika lagringsdeforrnation av kanylens 3 över spåret liggande del.

Lagringsdeformation skulle kunna medföra skrynklingsrisk när kanylen efier fullbordad kärlpunktion avanceras över nålspetsen till önskat intravasalt läge. Slutning kan åstadkommas därigenom att den bakre delen av nålens ytterrör 1.5 utformas förskjutbar bakåt så att spåret automatiskt öppnas vid lämpligt skede av skyddsaktiveringen, exempelvis då nålen börjar sin retraktionsrörelse ur den fast- hållna kanylen. Rörligheten för den bakre delen av ytterröret 15 bör av stabilitetsskäl begränsas till endast spårbredden i axiell riktning och ej tillåta rotationsrörelse relativt nålen i övrigt. Även i detta avsnitt visade utföranden utgör enbart exempel valda bland ett flertal tänkbara utföranden inom ramen för uppfinningen.

För tillfälliga perifera intravenösa infarter används ibland så kallade fjärilsnålar (butterflies) såväl för ambulanta behov som för sjukhusstationära i synnerhet för svårâtkomliga eller eljest krävande situa- tioner exempelvis för skalpvener inom pediatriken eller för crurala flebografier inom röntgendiagnos- tiken. Här har spetskyddet en viktig pluseffekt, utöver smittskyddet, bestående i att det punkterade kärlets endotel skyddas när infarten är etablerad.

Figur 22 visar ett hittills vanligt utförande av en fjärilsnål med tillhörande kateterslang 3 och avslutan- de standardkoppling för anslutning av spruta eller infusionsaggregat.

I figur 23 visas den föreslagna kompletteringen med ett spetsskydd enligt uppfinningen. Nålkroppens 1.2 vingar 1.25 täckes delvis av skyddskroppens 2.2 vingar 2.25 som löst sammanhålls med vingarna 1.25 med hjälp av ett kragknappsfomiat utskott 1.27 genom en slits 2.26 som begränsar den inbördes rörligheten mellan nålkropp och skyddskropp väsentligen till en definierad sträcka i nålaxelns riktning - aktiveringssträckan. Slitsens 2.26 ändar 2.261 respektive 2.262 är utformade för en fixering av ”kragknappen” 1.27 i ändlägena. Denna fixering görs irreversibel i det främre läget 2.61, bland annat genom en särskild utformning av kragknappens hals, och lösbar i det bakre läget 2.62. Förskj utningen kan göras med ett tum-pekfingergrepp över vingarnas fram- respektive bakant. Den inbördes utforrn- ningen av respektive vingpar anpassas för en sådan förflyttning från viloläge till aktiveringsläge.

Dessutom medger slitsens 2.26 bakre ände 2.262 den inbördes rörelse i tvärgående riktning som upp- kommer när operatören viker upp vingama för ett stadigt tum/pekfingergrepp inför själva punktionen .

När blodkärlskontakten etablerats fasthålls nålen under det att vingama viks ner så att skyddet kan 513 823 .-._ 16 - .fil ' "It förflyttas till sitt aktiverade läge enligt figur 24 och fixeras där. Den inbördes förflyttningen av skydds- kropp 2.2 gentemot nålkroppen 1.2 styrs förutom av kragknappama 1.27 och slitsama 2.26 av lämpligt utformade styråsar 1.28 och 2.28. l det aktiverade läget är spetsen är omgiven av sitt skydd såväl un- der sitt intravasala läge som efter utdragníng och förflyttning till säker avfallsbehållare Slutligen problemet att som nämns på sid 2 förebygga beröring av nålspetsskyddets potentiellt konta- minerade ytterytor. Som nämnts är detta önskemål uppfyllt av de på sidorna 12 till 19 beskrivna alter- nativen av mekaniska spetsskyddsanordningar för de perifera infartemas punktionsnålar. För dessa gäller att de punktionsaktiva ytterytoma och därigenom potentiellt kontagiösa ytterytoma är skyddade av omgivande ”rena” ytor, när punktionsnålen avlägsnat fi-ån patientens vävnader för att förpassas till sin skyddande behållare för farligt avfall.

För övriga nålkategorier där nålen har en flödesförmedlande funktion och man för att exempelvis sko- na blodkärlets innervägg från kontakt med den skarpslipade nålspetsen eftersträvar ett aktiverat läge av spetsskyddet så snart nålen uppnått ett tillfredsställande intravasalt läge är naturligtvis spetsskyddets främre del att betrakta som potentiellt kontagiöst.

I figur 25 och 26 visas en enkel anordning varigenom potentiellt kontagiösa delar av spetsskyddet på ett betryggande sätt övertäcks därigenom att en elastisk tät strumpa 2.8 utrullas framåt och täcker spetsskyddets rördel 2.0 samtidigt som man med hjälp av en lämpligt utformad o-ring hindrar skydds- strumpan att glida bakåt över skyddet 2.0.

Figur 25 visar situationen då nålen 1 med sitt aktiverade spetsskydd Zjust frigjorts från patienten. den elastiska strumpan 2.8 är till största delen hoprullad över en lämpligt avpassad o-ring 2.89 till en torus- fonnad kropp som omges av medbringaren 2.84 uppbyggd av dels en bakre del 2.842 dels en främre del 2.841. Den senare har till uppgift att förhindra en förtida utrullning. Strumpans 2.8 allra bakersta sträcka är utrullad och täckes av medbringarens 2.84 bakre del 2.842 samt är fast förenad med spets- skyddet 2. Medbringarens uppgift är nu att snarast rulla ut strumpan. Till skillnad från aktiveringen av själva spetsskyddet är utrullningen svårare att mekaniskt automatisera. Men även en voluntär opera- tion kan med tillfredsställande säkerhet bindas till en rutinmässig deloperation om bindningen faller sig naturlig.

I detta fall avslutas utrullningen med att hela medbringaren skall omhändertas som avfall. Det kan då vara naturligt att operatören börjar utrullningen sedan hon/han fäst erforderligt tejpmaterial på med- bringaren som hon/han då håller kvar med den komprimerande handen, varefter den snart lediga andra handen applicerar förbandet över punktionsstället.

Beträffande utförandet av strumpan 2.8 bör påpekas att dess innerdiameter bör vara mindre än spets- skyddets ytterdiameter så att ett lämpligt kontakttryck uppnås mot skyddets ytteryta. Därigenom un- derlättas såväl utrullningen som säkringen i utrullat läge enligt figur 26.

Det kan också i sammanhanget påpekas att den här redovisade principen med utrullbart skydd i vissa fall kan utnyttjas även för den mekaniska skyddsfunktionen. I så fall bör givetvis skyddsstrumpan . . . . R) .. - .. . arrneras med lämpligt fiberrnaterial, exempelvis Aram1d( (reg. varumärke) 1 en vavnadsteknik som 513 825 .___ ..1i-~». 17 tillåter nödvändig töjning i torusforrnen samt tillräcklig armeringstäthet i utrullat tillstånd över spets- regionen. För neutralisering av skaderisken från sj älva nålspetsen torde en lämpligt utformad o-ríng, troligen med rektangulär eller triangulär sektion, ge för normala belastningar godtagbart skydd.

Så långt dekontamineringsforfaranden genom över-täckning. Ett annorlunda forfarande visas i figur 27 till 29. Principen är här en retraktion kombinerad med avigvändning av den potentiellt kontagiösa ytan. Retraktionen åstadkommes genom avlastning av ett i utgångsläget till maximal elastisk töjning, ~500 %, uttänjt rör eller strumpa 2.7 som vid avlastningen söker återgå till väsentligen ursprunglig obelastad längd och därvid tvingas till en avigvändning så att den ursprungligen utåtvända och poten- tiellt kontagiösa ytan nu blir inåtvänd och därigenom skyddas för beröring.

Figur 27 visar situationen då spetsskyddet befinner sig i viloläge och nålen är punktionsberedd. Det elastiska röret eller strumpan 2.7 är utspänd till en längd, 5-faldig den avlastade längden, mellan en utvändig fastspänning i fixeringsanordningen 2.72, löper därifrån utvändigt framåt for att avi gvändas över skyddsrörets 2 framkant 2.01 samt fortsätta bakåt invändigt mellan skyddet 2 och nålen 1 bort till skyddets bakkant 2.02 där det omvikes och fixeras av brickan 2.73. Nålkropp 1.2 och skyddskropp 2.2 samarbetar i princip i likhet med figur 4 och 5 i viloläge och förflyttning till aktiverat läge men med den skillnaden att vridning inbördes förhindras av två diametralt anordnade åsar 1.28 löpande från bakkanten av nålkroppens aktiveringsläge förbi nålkroppens vilolägesurtag 1.234 ända till skyddskroppens bakkant i viloläge (figur 27). Dessutom är stopplägena for vilo- respektive aktive- ringslägena avpassade for detta orubbade vridningsläge relativt nålkropp.

I aktiveringsläget enligt figur 28 medges däremot en 90o-ig vridning i motursriktning men först efter ett måttligt voluntärt vridmoment enligt sektionerna i figur 28a. Av dessa sektioner framgår att skyddskroppen nu kan avanceras ytterligare framåt i förhållande till nålkroppen så att situationen ter sig enligt figur 29. Om man nu med ett tum-pekfingergrepp avancerar strumpan 2.7 främre fixerings- anordning 2.721 kommer tydligen omvikningen av strumpans 2.7 bakände omkring o-ringen 2.72 att frigöras och strumpans frigjorda del strävar efter att återta sin obelastade längd det vill säga l/5 av den frigjorda. Genom att ytterligare avancera skyddet med sin skyddskropp kan man nu uppnå att önskad del av skyddstrumpan 2.7 blir retraherad i avvänt skick inuti skyddsröret 2.0.

I figur 29 illustreras arrangemanget av den avplaning av nålkroppens främre del från aktiveringsläget med klackama 2.22 i spåret 1.22 efter den beskrivna 90o-iga vridningen tillåter avancemanget av skydd och skyddskropp. Detta kunde möjligen innebära risk att nålen i dess helhet kunde lämna skyd- det om inte nålen gradvis skulle klämmas fast allt fastare av strumpans 2.8 bakre rest som i radiell riktning expandera allteftersom den framåtriktade dragkraften avtar. Toleransema nå1-strumpa- skyddsrör måste givetvis i utgångsläget vara noggrant avpassade.

Claims (10)

513 823 .-,_ 18 - 'll ' ”l” Patentkrav

1. Förfarande för att förhindra blodsmitta vid användning av hypoderrnala punktionsnålar känneteck- nat därav att man, som skydd mot skador orsakade av begagnade punktionsnålar, använder ett spets- Skydd bestående av ett tunnväggi gt rör eller tunnväggig slang 2, som vid aktiveringen skjuts fram så att dess främre ända 2.1 i aktiverat, irreversibelt skyddsläge befinner sig någon millimeter framför punktionsnålens l spets 1.1, varvid röret respektive slangen är utvändigt eller invändigt avpassat till punktionsnålen 1 så att ett stödjande, jämnt fördelat normaltryck på det tunnväggiga röret (slangen) 2 uppkommer, vilket väsentligen ökar dess förmåga att, utan besvärande deformation, motstå de krafter som efter verkställd vävnadsgenomgång kan påräknas åverka skyddet och därigenom verkningsfullt förhindra accidentala riv-, skrap- och/eller stickskador orsakade av den skarpslipade nålspetsen samt vävnadsskador på punkterad vävnad exempelvis på insidan av punkterade blodkärl, eventuellt till- samman med anordningar som förhindrar beröringsmitta genom övertäckning eller avigvändning av potentiellt kontagiösa delar.

2. Punktionsnålar och kanyler avsedda för vävnadspenetrering och försedda med spetsskydd känne- tecknade därav att spetsskyddet 2 består av ett tunnväggigt in- eller utvändigt rör, som vid materielle- veransen är anbringat på nålen i ett viloläge, som inte försvårar nålanvändningen, och därifrån kan förskjutas till sitt aktiverade skyddsläge med framändan 2.1 en eller annan millimeter framför nålspet- sen 1.1, där det fixeras irreversibelt, eventuellt tillsamman med anordningar som förhindrar berö- ringsmítta genom övertäckning eller avigvändning av potentiellt kontagiösa delar.

3. Punktionsnålar och kanyler enligt krav 2 kännetecknade därav att förflyttningen av spetsskyddet 2 från viloläge till aktiverat läge verkställs automatiskt i samband med ett utvalt skede av nålens 1 funk- tion eller som en voluntär åtgärd mnemotekniskt naturlig i samband med lämpligt funktionskede av nâlanvändningen understött av anpassade ergonomiska åtgärder.

4. Punktionsnålar med spetsskydd enligt krav 1 och 2 avsedda för bland annat bolusinjektioner från handhållen spruta 5 kännetecknade av en automatisk aktivering av antingen ett i nålen 1 anordnat invändigt skydd 2, som förflyttas mekaniskt med hjälp av sprutkolven 5.1 inom ett valt rörelseområde eller ett yttre skydd, som förflyttas mekaniskt med hjälp av sprutans pumpstång 5.11.

5. Punktionsnålar med spetsskydd enligt krav 1 och 2 avsedda för provtagning enligt vakuumaspira- tionsmetoden kännetecknade därav att spetsskyddets 2 aktiveringsförflyttning sker med hjälp av me- kanisk rörelseöverföring från provröret 6 med hjälp av en utanpå nålkroppen 1.2 axiellt rörlig med- bringare 5.50 exempelvis då provröret, efter försöksaspiration för att bekräfta ett tillfredsställande intravasalt läge av nålspetsen, ansättes för fullt tappningsflöde.

6. Punktionsnålar och kanyler med spetsskydd enligt krav 1 och 2 avsedda för intravenösa infarter kännetecknade därav att skyddets 2 tunnväggiga rör 2.0 i sitt viloläge är anbringat mellan infartska- nylen 3.0 och punktionsnålen 1.0 och i sin helhet är skyddat från blodkontakt samt har sin främre ände 513 823 f.. 19 Wij-n, ett fåtal millimeter bakom mynningen av infartskanylen 3.0 och på grund av sin avpassade större frik- tion mot omslutande kanyls 3 .O innervägg än mot underliggande nål 1.0 kommer att glida framåt på nålen när kanylen avanceras till sitt planerade intravasala läge samt om denna rörelse inte skulle räcka till for att uppnå aktiverat läge över spetsen kommer att glida återstående sträcka till sitt aktiveringslä- ge när nålen retraheras från den kvarhållna katetem 3 samt vid uppnått aktiveringsläge kommer att irreversibelt med hjälp av lämpliga anordningar fixeras där och således följa nålens fortsatta rörelser på vägen till avfallsbehållaren.

7. Punktionsnålar och kanyler med spetsskydd enligt krav l och 2 avsedda för intravenösa infarter kännetecknade därav att skyddet i sin helhet innehålles i kanylkammaren 3.20 i viloläge tills nålspet- sen l.l till en början under kanylens 3 avancemang från den kvarhållna nålen l och därefter under nålens egen retraktion från den kvarhållna kanylen - varunder skyddet temporärt kvarhålles i kanyl- kammaren av en fixeringsbrick 7- först närmar sig och sedan når fram till skyddets 2 främre region som identifierar spetsens passage och därefter sluter sig om denna i sitt aktiverade läge varvid samti- digt en tidigare hopveckad strumpa 1.6 har utvecklats till sin avpassade längd så att fortsatt nålretrak- tion drar loss brickan 7 och därmed skyddet 2 i dess aktiverade läge och från och med nu fixerade läge, för framâtriktade krafter med hjälp av dragspänningen i strumpan 1.6, för bakåtriktade krafter med hjälp av passagehinder genom den nu hopdragna mynningen 2.1, varigenom nu det aktiverade skyddet kan följa nålen till dess slutmål behållaren för farligt avfall.

8. Punktionsnålar och kanyler enligt krav 7 kännetecknade därav att skyddets 2 fixering mot bakåtriktade krafter ombesörjs av skyddets mynningsparti 2.1, oberoende av skyddets vridningsläge relativt nålen antingen därigenom att mynningspartiets bakre del antar en konisk form sedan nålspet- sen passerats eller därigenom att skyddet utförs som två tunnväggiga koncentriska rör, uppslitsade i inbördes identiska hälfter i sin främre del och roterade inbördes cirka kvarts varv samt med det yttre röret 2.5 så mycket förlängt att dess bottnade främre mynning kan sluta sig helt över det inre rörets 2.6 identiskt lika tudelade botten varigenom båda rören tack vare sin uppslitsning, det yttre dock med en vidare uppslitsning av manteln men inte av botten, kan i viloläge grensla nålen och detektera nålspet- sens passage samt därefter tack vare det 90o-gradiga rotationsläget mellan bottnamas slitsar uppfånga spetsen l.l, även om den i viloläge skulle ha råkat hamna just i springan mellan bottenhälfterna av innerröret 2.6.

9. Punktionsnålar och kanyler enligt krav l och 2 för punktionsnålar för intravenösa infarter känne- tecknade därav att skyddet innesluts i kanylkroppens kammare 3 .20 och kvarhålls där av en fixerings- bricka 7 tills skyddet 2 identifierat aktiveringsläget, som bestämmes av ett måttligt djupt och skarpt avgränsat, nålen omskrivande, spår på avpassat avstånd från nålspetsen l.l där det fixeras av till spåret avpassade cirkulärt löpande åsar i skyddets 2 bakre ände anordnade på den i fyra kvadranter uppdelade bakre regionen av skyddet 2 som dels med hjälp av egenelasticitet men dessutom vid behov komplet~ terad med lämpligt anordnad elastisk ring 2.31 eller en tunnväggig elastisk omskrivande mantel vari- 513 823 ,.,_ 20 - .fd ' "If genom fixeringen i aktiverat läge på nålen räcker till för att lösgöra brickan 7 vid nålens fortsatta retraktíon på sin väg till behållaren för farligt avfall.

10. Punktionsnålar och kanyler enligt krav 9 kännetecknade därav att spåret åstadkommes som en cirkulär spalt mellan det yttre rörets 1.5 främre och bakre del som tillsammans med det koncentriska inre röret 1.6 bygger upp nålen varigenom man på ett enkelt sätt undgår att försvaga eller perforera den tunnväggiga nålen. l l. Punktionsnålar och kanyler enligt krav 10 kännetecknade därav att spåret utförs förslutbart genom att det yttre rörets bakre del görs förskjutbar med bibehållen kontroll av rotationsläget i förhållande till spetsen.