SE513451C2 - Ballistisk avfallsseparator med två eller flera vevaxelarrangemang - Google Patents

Description

25 30 35 513 451 2 fig 1 en separator enligt uppfinningen fràn sidan, fig 2 en vy ovanifrán över separatorn enligt figur 1, fig 3 en principskiss över drivningen visad uppifrån och tagen längs linjen III-III i figur 1, fig 4 en snittvy tagen längs linjen IV-IV i figur 1, fig 5 en detaljvy som visar infästning av sàllelement pà vev- axlarna, samt fig 6 och 7 detaljvyer som visar ett sàllelement fràn sidan respektive ovanifrán.

I utföringsformen visad i figurerna har anordningen fyra parallella sàllelement 1 som tillsammans bildar ett skakbord. Sállelementen 1 upp- bärs via hållare 16 av ett antal vevaxlar 12. Vevaxlarna 12 är lagrade via lagerhus i ett ramverk. Ramverket innefattar en överbyggnad 3, som vilar pá en bottenram 2. överbyggnaden är i en del utföringsformer klädd med lämpligt väggmaterial för damm- och bullerskydd. Bottenramen 2 vilar pà stöd 4. Bottenramen 2 är anordnad lutande i förhållande till horisontalplanet, varför även sàllelementen 1 som bildar skakbordet får en lutande utsträckning. Genom att ändra höjdläget för det ena stödet 4 kan man enkelt ändra skakbordets lutning.

Skakbordet har tre olika utlopp för olika materialfraktioner. Ett ut- lopp vid skakbordets övre ände 5, ett utlopp vid skakbordets nedre ände 6 samt ett utlopp 7 anordnat under skakbordet. Sàllelementen 1 uppvisar ett stort antal öppningar 8 för att släppa igenom material av relativt liten storlek till utloppet 7 anordnat under skakbordet. Sådant rela- tivt litet material kan vid byggnadsavfall utgöra olika föroreningar som krossat material, organiskt material etc.

I det visade utföringsexemplet är sàllelementen 1 brutna, pà ett sådant sätt att den nedre delen av varje sàllelement 1 har en större lutning i 20 25 30 35 513 451 3 förhållande till horisontalplanet än sállelementens 1 övre del. Bryt- punkten är anordnad pà ca 1/4 av den totala längden från den nedre än- den. Brytpunkten är normalt anordnad i området där avfallet faller ner pá skakbordet. Detta gör att detta omrâde hàlls renare. I vissa utfö- ringsformer är sàllelementen 1 klädda med ett lämpligt dämpande materi- al, exempelvis gummi, åtminstone i omrâdet där avfallet faller ner pà skakbordet.

I andra utföringsformer är brytpunkten anordnad i andra lägen eller saknas brytpunkten helt, dvs sàllelementen har samma lutning längs hela deras utsträckning. Sàllelementen 1 har vidare en list 9 med säg- tandsliknande 20 uppbyggnad sedd fràn sidan, med en vertikal sida 21 och en lutande, övre sida 22. Den lutande övre sidan 22 är så anordnad att den lutar ned mot skakbordets nedre ände 6. Listerna 9 är normalt anordnade på mitten av sâllelementen 1 och är utsträckta längs hela sàllelementen, förutom den sista biten vid skakbordets nedre ände. Hu- vudsyftet med sàgtandsformen är att föra materialet uppåt. Tack vare listerna 9 pà sàllelementen 1 kommer materialet pá skakbordet även att få rörelseimpulser som är tvärgáende till den normala rörelseriktning- en. Detta hjälper till att röra om i materialet och minskar risken att materialet "flyter ovanpä'” annat material. Det finns t ex en risk att hårt material hamnar och ligger kvar ovanpá exempelvis en wellpappski- va. Den inbördes rörelsen mellan intilliggande sállelement ger den hu- vudsakliga omrörningen.

Sällelementen 1 uppbärs som nämnt ovan av vevaxlar 12. Vevaxlarna ingår i vevaxelarrangemang där varje vevaxel 12 uppbär endast tvä sállelement 1. Varje vevaxelarrangemang innefattar i den visade utföringsformen tvà vevaxlar 12a,b;c,d, en mellanaxel 13, en överföring 14 och lagringar 15. Vevaxlarna 12 drivs av en enda motor 10. Motorn 10 driver via en utväxling 11 en första vevaxel 12a, denna första vevaxel 12a är förbun- den med en mellanaxel 13 som via en överföring 14 driver en andra vev- axel 12b. Denna andra vevaxel 12b uppbär de tvâ övriga sàllelementen 1 som ej uppbärs av den första vevaxeln 12a. Den andra vevaxelns 12b ände vänd bort från överföringen 14 är anordnad i ett lager 15 uppburet av ramverket. De bàda vevaxlarna l2a,b i vevaxelarrangemanget är anordnade inbördes förskjutna i längdriktningen. I den visade utföringsformen ut- 10 20 25 30 35 515 451 4 görs överföringen 14 av en kedjedrift men i andra utföringsformer an- vänds kuggväxlar eller kuggremmar. En och samma motor driver således de båda vevaxlarna 12 som uppbär sållelementen 1. Sállelementen 1 rör sig parvis på ett sådant sätt att vartannat element rör sig synkront, dvs de intar högsta läge och lägsta läge osv samtidigt.

Det är möjligt att anordna vevaxlar 12 och mellanaxlar 13 på flera and- ra sätt än vad som visas i detta utföringsexempel. Det viktiga är dock att axlarnas delar roterar med konstant förskjutning. Vevaxlarna är sammankopplade och drivs som en synkron enhet.

I den visade utföringsformen är drivanordningen anordnad vid skakbor- dets övre ände 5. Vid skakbordets nedre ände 6 är ett ytterligare vev- axelarrangemang anordnat som uppbär sållelementen 1. Vevaxlarna 12c,d vid den nedre änden är inte drivna i den utföringsform som visas i rit- ningarna. Även här uppbär varje vevaxel 12c,d endast två sållelement 1 vardera. Vevaxlarna 12c,d är sammankopplade via en mellanaxel 13 och en överföring 14. Sammankopplingen av de ej drivna vevaxlarna 12c,d sker för att det ej skall uppstå okontrollerade dödlägen. Sállelementen 1 överför rörelsen till de ej drivna vevaxlarna 12c,d vid skakbordets nedre ände 6. Samtliga vevaxlar 12 drivs således direkt eller indirekt av en och samma motor 10.

Sállelementen 1 är uppburna på respektive vevaxel 12 av en hållare 16 som via en lagring 17 är roterbart anordnad i förhållande till vevaxeln 12. Intill varandra liggande sållelement 1 uppbärs variabelt på olika nivåer på vevaxlarna.

Utloppet 7 under skakbordet har en sådan trattform att det fångar upp allt material som faller igenom öppningarna 8 längs sållelementens 1 hela utsträckning.

Varje enskilt sållelement 1 utför vid drift en rotationsrörelse som går i pilens 23 riktning enligt figur 1, varvid vevaxlarna roterar moturs som visat i figur 1. Rotationshastigheten för elementen 1 sätts sådan att hastigheten i vertikal led överstiger accelerationen vid fritt fall för de i blandningen ingående hårda och mjuka materialen. l5 20 25 30 35 513 451 5 Skakbordet har normalt en lutning på 8-15° till horisontalplanet för den övre delen 5, medan den nedre delen 6 lutar ytterligare 5° i för- hållande till horisontalplanet. Sållelementens 1 rörelse i höjdled är ca 80-180 mm.

I vissa utföringsformer anpassas avfallsseparatorn anpassas sä att den enkelt kan flyttas vid behov. Detta görs bl a genom att dess storlek anpassas efter möjligheten att transportera den med en lastbil.

Vid användning förs exempelvis byggavfall till ett inlopp 19 hos sepa- ratorn med hjälp av en transportör 18. Inloppet 19 och transportören 18 visas endast antydda med streckade linjer i figur 1. För att styra lä- get för avfallets nedfall på skakbordet är i en del utföringsformer en styrplåt (ej visad) anordnad vid inloppet. Denna styrplåt är ofta jus- terbart anordnad för att vid behov ändra nedfallsområdets läge beroende på avfallstyp.

Hårt material som tegel, trä, metall etc som ingår i avfallet kommer att studsa på det lutande skakbordet. Genom skakbordets lutning kommer det hårda materialet att studsa i riktning mot den nedre änden 6. Genom justering av skakbordets lutning kan studsriktningen justeras efter önskemål. När det hårda materialet efter den första studsen har intagit ett nytt läge på skakbordet kommer det att "lyfta" från skakbordet när det eller de sållelement 1 det vilar på rör sig nedåt, eftersom enligt ovan sållelementens 1 rörelsehastighet i vertikal riktning överstiger accelerationen vid fritt fall för materialet. När sållelementen 1 åter- igen möter det fallande, hårda materialet kommer materialet att få en ny stötimpuls i riktning mot den nedre änden 6 och därigenom flyttas i denna riktning för att så småningom matas ut från separatorn.

Mjukt och böjligt material som papper, wellpapp, filmplast etc som fal- ler ned på skakbordet studsar i princip inte. När det eller de sållele- ment 1 som det mjuka materialet vilar på rör sig nedåt har dessa ele- ment 1 en sådan hastighet att det mjuka materialet inte hinner följa med i fritt fall. Det mjuka materialet "lyfter" således från elementen 1. Under tiden som detta mjuka material faller flyttar sig sållelemen- -.An 20 25 513 451 6 tet 1 så långt i sin rotationsrörelse att det mjuka materialet kommer att ha flyttat sig till ett läge längre åt vänster på sållelementen 1 såsom sett i figur 1. Sållelementet 1 hinner passera den nedre vänd- punkten innan det mjuka materialet återigen träffar sållelementet 1.

Detta upprepas sedan till dess att det mjuka och böjliga materialet har matats ut vid den övre änden 5.

Det tredje fragmentet som utgörs av krossat material, organiskt mate- rial etc och som har en sådan storlek att det faller genom öppningarna 8 upptagna på respektive sållelement 1, matas ut via utloppet 7 an- ordnat under skakbordet. Genom sållelementens 1 rotationsrörelser kom- mer detta fragment att flyttas tills det faller ned genom en öppning 8 om det inte faller ned direkt i en öppning 8 när det har lämnat trans- portören 18. Storleken på öppningarna är i dag 10-70 mm, men kan göras större. Hålstorleken väljs efter den typ av material som man skall sik- ta bort vid utloppet 7. Det sker således en siktning baserad på häl- storlek. Även om fyra sàllelement visas i ritningarna inser en fackman att i andra utföringsformer används flera sållelement 1.

Avfallsseparatorn är främst framtagen för att användas som byggavfalls- separator men det är självklart att den kan användas för många olika materialsepareringar. Exempelvis för rivningsmaterial, industriavfall och affärsavfall. -won

Claims (1)

1. 0 20 25 30 35 513 451 “r- PATENTKRAV Ballistisk separator, vilken separator innefattar ett lutande skak- bord med minst fyra sållelement (1) och tvà eller flera vevaxelar- rangemang som uppbär sàllelementen (1), där samtliga vevaxlar (12) är sammankopplade och drivs som en synkron enhet och varje enskild vevaxel (12) ej uppbär fler än tvà sállelement (1), k ä n n e - t e c k n a d därav, att varje vevaxelarrangemang innefattar minst tvâ vevaxlar (12) drivmässigt sammankopplade via en mellanaxel (13) och en överföring, och att vevaxlarna (12) är anordnade förskjutna relativt varandra. Ballistisk separator enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d där- av, att en drivmotor (10) driver samtliga vevaxlar (12) antingen direkt eller indirekt. Ballistisk separator enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att överföringen (14) är en kedjedrift, kuggrem eller kuggväxel. Ballistisk separator enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att motorn (10) endast driver ett vevaxel- arrangemang direkt, och att drivrörelsen till det eller de andra vevaxelarrangemangen överförs via sållelementen. Ballistisk separator enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att varje enskilt sállelement (1) utför en rotationsrörelse där sállelementet (1) ges en acceleration i ver- tikal led som överstiger accelerationen vid fritt fall. Ballistisk separator enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att intilliggande sállelement (1) lagras variabelt pà olika nivåer pà vevaxlarna (12), att sàllelementen (1) uppbärs av hållare (16) vridbart lagrade pá vevaxlarna (12) via lagringar (17) och att varje sållelement (1) uppvisar en list (9) utsträckt längs åtminstone den större delen av sállelementet (1) i längdled. 15 10. 513 451 ß, :_ Baiiistisk separator eniigt krav 6, k ä n n e t e c k n a d där- av, att iisterna (9) är sågtandsformade sedda från sidan. Baiiistisk separator eniigt nàgot av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att sàiieiementen (1) är kiädda med ett däm- pande materia), åtminstone i området som tar emot avfaiiet. Baiiistisk separator eniigt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att såiieiementen (1) har en större iutning i förhàliande tili horisontaipianet vid den nedre änden (6) än vid den övre änden (5). Baiiistisk separator enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d där- av, att avfaiiet tas emot i området för brytpunkten meiian oiika iutningar hos såiieiementen (1).