SE513203C2 - Absorberande alster med förmåga att motstå deformation - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 5163 203 2 Exempelvis är det genom SE 469 621 känt att förse ett dambinda eller ett inkontinensskydd med uppresta vätskebarriärer utmed absorberande alster såsom en alstrets sidokanter. En nackdel med de uppresta vätskebarriärerna är emellertid att då alstret utsätts för deformation, riskerar vätskebarriärerna att förlora sin funktion eftersom en förutsättning for barriärfunktionen att barriärflikarna förblir uppresta under användningen.

Vidare är det genom SE 455 668, US 4 285 343, EP 130 848, EP 134 086 och US 4 608 047 känt att förse dambindor med lättböjliga sidoflikar, eller vingar. En nackdel med sidoflikarna är från absorptionskroppen utskjutande emellertid att då alstret deformeras uppstår ofta veck i vilka vätska kan rinna ut på någon av sidoflikarna.

Eftersom sidoflikarna normalt inte har kapacitet att absorbera någon större mängd vätska finns det risk för att vätskan läcker ut till användarens underbyxor.

Ytterligare en nackdel med sidoflikar, är att de för att kunna fästas till den underliggande underbyxan vanligen är försedda med ett adhesivt fastsättningsorgan. Ett sådant användningen skyddas från direktkontakt med intilliggande fastsättningsorgan. kräver att limmet före material. Detta kan t ex åstadkommas genom att ett skyddskikt eller löstagbart anordnas över speciell fastsättningsanordningen, genom en hopvikning av alstret.

Vid ett alster beskrivet i den svenska patentansökan SE 9502747 har behovet av ett löstagbart skyddskikt på sidoflikarna eliminerats, genom att ett fastsättningsorgan uppvisande ett självhäftande tryckkänsligt limskikt vidare innefattar ett väsentligen inkompressibelt, icke-adhesivt täckskikt, t ex ett glest 10 15 20 25 30 35 513 203 3 nonwoven anordnat över limskiktet. Täckskiktet uppvisar därvid ett flertal genomgående, huvudsakligen vinkelrätt mot täckskiktets plan anordnade öppningar eller porer, limskiktets blottas så att fastsättningsanordningen är fästbar mot textila eller genom vilka fästyta textilliknande materialytor.

En annan tryckkänslig 1imfastsättningsanordning beskrivs i EP 393,953. Fastsättningsanordningen innefattar en bärare vars ena sida är försedd med ett tryckkänsligt lim, anbragt i utrymmena mellan en rad från bäraren utskjutande taggar, eller utskott, varvid taggarna eller utskotten Fastsättningsanordningen sträcker sig ut förbi limmet. lämpar sig särskilt för användning mot tyg, varvid taggarna eller utskotten förmår tränga ned genom tygets yta så att limmet bringas i kontakt med och häftar vid tyget. Ett problem med att placera en sådan tryckkänslig limfastsättningsanordning på sidoflikarna kan emellertid vara att denna limfastsättningsanordning medför att sidoflikarna erhåller en avsevärt förhöjd styvhet. Eftersom oftast är placerade så att de vid fäster till sidoflikarna användningen utsidan av underbyxans grenområde, kan sidoflikarna komma i anliggning mot användarens lår och därvid upplevas som skavande och obekväma.

En ytterligare svårighet, vilken främst förknippas med inkontinensskydd och andra absorberande alster som bärs av äldre eller handikappade personer med nedsatt rörelseförmåga i händerna, är själva placeringen av alstret i underbyxan. Dagens absorberande alster fästs vanligen i underbyxan med ett självhäftande lim som då alstret inte används skyddas av ett löstagbart skyddskikt. Ett problem därvid, är att alstret lätt veckas, eller deformeras på annat sätt vid placeringen av 10 15 20 25 30 35 513 -203 4 alstret i underbyxan. Detta kan leda till att lim kommer i kontakt med lim. Eftersom det är svårt att frigöra limmets kontaktområden från varandra utan att förstöra alstret, blir ett sådant alster oftast obrukbart och måste kasseras. Ifall ett alster i ett sådant deformerat skick ändå används, föreligger en stor risk för läckage.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Problemet att det absorberande alstret under användning utsätts för deformation och därigenom veckningar vilket skapar en obekväm, skavande känsla, samtidigt som en ökad risk för läckage uppkommer, kan genom föreliggande uppfinning reduceras.

Vidare minimeras med föreliggande uppfinning risken för att alstret deformeras vid själva placeringen i underbyxan så att lim kommer i kontakt med lim.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att åtminstone det ena av alstrets ändpartier uppvisar högre styvhet än alstrets grenparti. Styvheten är åtminstone 15% högre i ändpartiet/ändpartierna än i grenpartiet. Genom att alstret uppvisar en högre styvhet vid ändpartiet förbättras passform och formstabilitet, utan att alstrets grenparti blir styvt och okomfortabelt.

Enligt en föredragen utföringsform är styvheten i ändpartiet ungefär 25% högre än styvheten i. alstrets grenområde.

Enligt en utföringsform är ett förstyvningsskikt fäst på den sida av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet som är vänd bort från absorptionskroppen. En fördel med en sådan utföringsform är att förstyvningsskiktet därvid kan vara helt eller delvis bildat av någon typ av fastsättningsanordning, avsedd för fastsättning av 10 15 20 25 30 35 513 203 5 alstret i användarens underbyxor. Det förstyvande partiet kan exempelvis utgöras av ett adhesiv såsom exempelvis PSHM, vilket står för "pressure sensitive hotmelt" d v s vad som brukar kallas smältlim, en tejp, eller liknande för uppfinningen lämplig adhesiv fastsättningsanordning.

Vidare kan det förstyvande partiet utgöras av ett mekaniskt fastsättningssystem innefattande ett material vilket samtidigt som det verkar förstyvande i ändpartiet även uppvisar hög friktion mot underliggande underbyxa.

Enligt en annan utföringsform är förstyvningsskiktet fäst på den sida av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet som är vänd mot absorptionskroppen. Förstyvningsskiktet kan enligt denna utföringsform även innefatta en del av absorptionskroppen, och bestå av exempelvis massafibrer eller något annat för uppfinningens ändamål lämpligt material. Den högre styvheten kan vidare erhållas genom att absorptionskroppen är mer komprimerad, i alstrets ändpartier än i grenpartiet.

Enligt forstyvningsskikt fäst vid ytterligare en utföringsform är ett vardera av de båda ändpartierna. En fördel med en sådan utföringsform är att risken för att alstret deformeras vid fastsättningen i underbyxan eller under användningen är i det närmaste helt eliminerad.

Enligt ännu en utföringsform har förstyvningsskiktet samma eller mindre utsträckning än absorptionskroppen vid ändpartierna. Det innebär att den yttersta kanten på det absorberande alstret saknar förstyvande skikt och således uppvisar samma mjukhet som alstrets grenparti. Härigenom minimeras risken för att de förstyvande partierna kan upplevas skavande. 10 15 20 25 30 35 513 203 6 Vidare består de ytterligare en utföringsform av en tryckkänslig förstyvade ändpartierna enligt limfastsättningsanordning vilken innefattar ett tryckkänsligt limskikt vilket skyddas av ett väsentligen inkompressibelt, icke-adhesivt täckskikt, med en tjocklek som företrädesvis inte överskrider 0,5 mm. Täckskiktet uppvisar ett flertal genomgående huvudsakligen vinkelrätt mot täckskiktets plan anordnade öppningar eller porer, och är anbragt över och fäst vid limskiktets fästyta.

Limfastsättningsanordningen är ämnad att samverka med en textil eller textilliknande mottagaryta.

En annan användbar tryckkänslig limfastsättningsanordning innefattar en bärare vars ena sida är försedd med ett tryckkänsligt lim, anbragt i utrymmena mellan en rad från bäraren utskjutande taggar, eller utskott, varvid taggarna eller utskotten skjuter ut förbi limmet.

Kort beskrivning av figurer Uppfinningen ska i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på de bifogade ritningarna.

Fig. l visar ett inkontinensskydd enligt uppfinningen, sett från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren.

Fig. 2 visar en binda enligt uppfinningen, sett från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren.

Fig.3 visar ytterligare ett inkontinensskydd enligt uppfinningen, sett från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren. íl 10 15 20 25 30 35 513 203 7 Fig.4 visar ytterligare en binda enligt uppfinningen, sett från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren. es iv av utfö in sexem len Det i figur 1 visade inkontinensskyddet 1, innefattar ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt 2, anordnat över den yta på inkontinensskyddet 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren samt ett andra, vätskeogenomträngligt höljesskikt 4 anordnat över den yta på alstret vilken vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren. En absorptionskropp 6 är mellan de båda höljesskikten 2, 4.

Inkontinensskyddet 1 är timglasformat och uppvisar därvid innesluten två bredare ändpartier 8, 10, samt ett mellan ändpartierna 8, 10 beläget smalare grenparti 12.

Grenpartiet 12 är under användningen avsett att vara beläget vid det smalaste området mellan användarens lår och är det område av absorptionskroppen 6 som förväntas först vätas av utsöndrad kroppsvätska.

Höljesskikten 2, 4 har större inkontinensskyddets 1 plan än absorptionskroppen 6, kring utsträckning i hela dennas periferi. De utskjutande partierna 3 av höljesskikten 2, 4 är inbördes förbundna kring absorptionskroppen 6, exempelvis medelst limning, svetsning, eller på annat vis. Förstyvningsskikt 14, 16 är förbundna med det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 4 vid ändpartierna 8, 10. Förstyvningsskikten 14, l6 sträcker sig från respektive ändkant högst en tredjedel av inkontinensskyddets 1 hela längd och är förbundna med höljesskiktet 4 limning, svetsning, eller på annat vis. det vätskeogenomträngliga medelst Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2, kan bestå av vilket som helst för ändamålet lämpligt material. Exempel 10 15 20 25 30 35 513 203 8 på vanligen förekommande vätskegenomsläppliga höljesmaterial är icke-vävda textila material, s k nonwovenmaterial, perforerade plastfilmer, nät av plast eller textil och vätskegenomsläppliga skumskikt. Även det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 4, kan bestå av en rad olika material. Vanligast är att det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 4 utgörs av en tunn vätsketät plastfilm. Det är emellertid även möjligt att använda andra typer av vätsketäta material, såsom nonwovenmaterial som gjorts vätsketäta exempelvis genom plastbeläggning, vätsketäta skumskikt, vätsketätt lim eller liknande.

Absorptionskroppen 6 kan exempelvis vara uppbyggd av ett eller skikt av Cellulosafluffmassan kan därvid vara blandad med fibrer flera cellulosafluffmassa. eller partiklar av ett högabsorberande polymert material av det slag som vid absorption kemiskt binder stora mängder vätska, under bildande av en vätskehaltig gel. I absorptionskroppen kan vidare ingå ytterligare komponenter för att förbättra absorptionskroppen 6. Exempel på sådana komponenter är bindefibrer, olika typer av vätskespridande skikt eller egenskaperna hos fibrer, formstabiliserande komponenter, eller liknande.

Absorptionskroppen 6 kan naturligtvis bestå av andra såsom absorberande typer av absorptionsmaterial, nonwoven-material, absorberande skum, eller blandningar av olika slags absorptionsmaterial.

Förstyvningsskikten 14, 16, kan bestå av vilket som helst för ändamålet lämpligt material vilket ger inkontinensskyddets 1 ändpartier 8, 10 en styvhetsökning på åtminstone 15% i jämförelse med övriga partier på uppvisar inkontinensskyddet. Företrädesvis inkontinensskyddets ändpartier 8,10 en styvhet som är 10 15 20 25 30 35 513 203 9 ungefär 25% högre än de partier av inkontinensskyddet som är utan förstyvande material. För att mäta styvheten i de olika partierna i inkontinensskyddet används ASTM-metoden D 4032-82 CIRCULAR BEND PROCEDURE, vilken metod finns utförligt beskriven i EP 0,336,578. Utrustningen består av en rektangulär platta som i mitten har en cirkulär, trattformad öppning. Materialet placeras ovanför den cirkulära öppningen och belastas med en kraft så att materialet når plattans botten. Kraften uppmäts och ger således ett mått på materialets styvhet.

Förstyvningsskikten 14, 16 kan exempelvis utgöras av en 1imfastsättningsanordning som uppvisar adhesionsförmåga mot textila ytor. En sådan limfastsättningsanordning kan innefatta en bärare vars ena sida är försedd med ett tryckkänsligt lim, vilket är anbragt i utrymmena mellan en rad från bäraren utskjutande taggar, eller utskott, varvid taggarna eller utskotten sträcker sig ut förbi limmet. En annan limfastsättningsanordning innefattar ett tryckkänsligt limskikt som kännetecknas av att ett icke-adhesivt täckskikt vilket uppvisar ett flertal genomgående huvudsakligen väsentligen inkompressibelt, vinkelrätt mot täckskiktets plan anordnade öppningar eller porer, är anbragt över och fäst vid limskiktets fästyta 18, beroende på önskad förstyvningsgrad i alstrets ändpartier 20. Täckskiktets tjocklek kan varieras 8,10, men företrädesvis överstiger tjockleken inte 0,5 mm. Det är emellertid även möjligt att använda andra typer av förstyvande lim, exempelvis av hotmelttyp, eller andra förstyvande material såsom en plastfilm, ett nonwovenmaterial, ett skummaterial eller liknande.

Den i figur' 2 visade dambindan 201 har' huvudsakligen samma uppbyggnad som inkontinensskyddet 1 i figur 1.

Således uppvisar dambindan 201 en absorptionskropp 206 mellan ett första innesluten vätskegenomsläppligt 10 15 20 25 30 35 513 203» 10 höljesskikt 202 och ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 204. Dambindan 201 uppvisar ett främre ändparti 208, och ett bakre ändparti 210, samt ett mellan ändpartierna 208, 210 beläget grenparti 212. Det främre ändpartiet 208 är bredare i tvärsriktningen än grenpartiet 212 och det bakre ändpartiet 210.

Höljesskikten 202, 204 har större utsträckning i dambindans 201 plan än absorptionskroppen 206, kring hela dennas periferi. De utskjutande partierna 203 av höljesskikten 202, 204 är inbördes förbundna kring absorptionskroppen 206, exempelvis genom limning, svetsning, eller på annat vis.

Ett förstyvningsskikt 214 är förbundet med det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 204 vid ändpartiet 208. Förstyvningsskiktet 214 följer absorptionskroppens konturer i ändpartiet, vilket medför att ändpartiets utskjutande parti 203, som bildas av höljesskikt 202, 204 förblir mjukt. Förstyvningsskiktet 214 är förbundet med det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 204 exempelvis medelst limning, svetsning, eller på annat vis.

I figur 3 'visas ytterligare ett inkontinensskydd 301 innefattande ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt 302, ett. andra vätskeogenomträngligt höljesskikt 304, samt en absorptionskropp 306 innesluten mellan höljesskikten 302, 304. Liksom det tidigare beskrivna inkontinensskyddet 1, är inkontinensskyddets 301 absorptionskropp 306 timglasformad, med bredare ändpartier 308, 310 och smalare grenparti 312. Vidare uppvisar inkontinensskyddet 301 två längsgående inåtkrökta sidokanter 318, 320 och två tvärgående utåtkrökta ändkanter 322, 324. De båda höljesskikten 302, 304 har samma form som absorptionskroppen 306, men något större utsträckning i inkontinensskyddets 301 plan och är *IH 10 15 20 25 30 35 513 203 ll inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 303 av höljesskikten 302, 304. Inkontinensskyddet 301 uppvisar två förstyvningsskikt 314, 316 vilka utgörs av två tvärgående remsor förbundna med det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 304 ett stycke från respektive ändkant 322, 324.

I figur 4 visas ytterligare en dambinda 401 innefattande ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt 402, ett andra vätskeogenomträngligt höljesskikt 404, samt en absorptionskropp 406 inneslutenlmellan höljesskikten 402, 404.

Absorptionskroppen 404 är timglasformad med bredare ändpartier 408, 410 och smalare grenparti 412. Vidare har absorptionskroppen 406 två inåtkrökta sidokanter 418, 420 och två tvärgående utåtkrökta ändkanter 422, 424. De båda höljesskikten 402, 404 har något större utsträckning än absorptionskroppen 406 i längsgående dambindans 401 plan och de utskjutande partierna 403 av höljesskikten 402, 404 är inbördes förbundna och bildar en sammanhängande kant kring absorptionskroppen 406.

Vid absorptionskroppens 406 grenparti 412 skjuter en sidoflik 426, 428 ut från vardera den längsgående sidokanten 418, 420. Sidoflikarna 426, 428 är bildade av partier av höljesskikten 402, 404 och vardera sidofliken 426, 428 består av ett skikt av vätskegenomsläppligt material och ett skikt av vätskeogenomträngligt material.

Sidoflikarna 426, 428 är avsedda att under användning av dambindan 401 användarens underbyxor. Förstyvningsskikt 414, 416 är kunna vikas kring benkanterna på förbundna med det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 404 vid ändpartierna 408, 410. 513 203 12 Uppfinningen omfattar även alla tänkbara kombinationer av de beskrivna utförings exemplen .

Vidare är uppfinningen inte begränsad till ovannämnda utföringsexempel, utan är givetvis tillämpbar för andra utföringsformer inom ramen för de efterföljande patentkraven .

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 513 203 13 EATENTKBAV

1. Absorberande alster såsom ett inkontinensskydd eller en dambinda, innefattande en absorptionskropp (6) innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) och ett vätskeogenomträngligt höljesskikt (4), varvid alstret har en huvudsakligen långsträckt form och (8,l0), samt ett mellan ändpartierna anordnat grenparti (12), uppvisar två ändpartier k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone det ena av alstrets ändpartier (8,l0) uppvisar en styvhet mätt enligt ASTM D 4032-82 vilken är åtminstone 15% högre än styvheten i alstrets grenparti (12).

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone det ena av alstrets ändpartier (8,l0) uppvisar en styvhet vilken är åtminstone 25% högre än styvheten i alstrets grenparti (12).

3. Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att ett förstyvningsskikt (14,16) är fäst till det höljesskiktet (4) vid åtminstone det ena ändpartiet vätskeogenomträngliga (8,l0), varigenom ändpartiet (8,l0) uppvisar högre styvhet än alstrets grenparti (12).

4. Absorberande alster enligt krav 3, k ä n zu e t e c Jc n a t av att förstyvningsskiktet (l4,l6) är fäst på den sida av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet absorptionskroppen (6). (4) som är vänd bort från 10 15 20 25 30 35 513 203 14

5. Absorberande alster enligt krav 3, k ä n 11 e t e c 1< n a t av att förstyvningsskiktet (l4,l6) är fäst på den sida av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet (4) som är vänd mot absorptionskroppen (6).

6. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att ett forstyvningsskikt (l4,16) är fäst vid vardera ändpartiet (8,l0).

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att förstyvningsskikt (14,16) har samma eller mindre utsträckning än absorptionskroppen (6) vid ändpartierna (8,l0).

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att de förstyvade ändpartierna (8,l0) innefattar en tryckkänslig limfastsättningsanordning.

9. Absorberande alster enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att den tryckkänsliga limfastsättningsanordningen innefattar ett väsentligen inkompressibelt, icke-adhesivt täckskikt uppvisande ett flertal genomgående huvudsakligen vinkelrätt mot täckskiktets plan anordnade öppningar eller porer, vilket är anbragt över och fäst vid limskiktets fästyta (l8,20) varigenom fastsättningsanordningen är ägnad att samverka med en textil eller textilliknande mottagaryta.

10. Absorberande alster enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att det väsentligen inkompressibla icke-adhesiva täckskiktets tjocklek inte överskrider 0,5 mm och det inbördes avståndet mellan två intilliggande öppningar eller porer i täckskiktet inte överstiger 3 mm. N 10 513 203 15

11. Absorberande alster enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att den tryckkänsliga limfastsättningsanordningen innefattar en bärare vars ena sida är försedd med ett tryckkänsligt lim.

12. Absorberande alster enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t av att det tryckkänsliga limmet är anbragt i utrymmena mellan ett flertal från bäraren utskjutande taggar, eller utskott, varvid taggarna eller utskotten sträcker sig ut förbi limmet.