SE512619C2 - Säkert frankeringssystem och sätt för säker utmatning av porto - Google Patents

Description

“få-q HJ i-Hiiiiwi i | 10 15 20 25 30 35 512 619 Massbrevssystem är normalt tillgängliga för sådana avsändare som sänder stora volymer av försändelser med samma vikt. Vid ett dylikt system påsätter tillståndshavaren ett tillstånds- tecken på varje försändelse, som även kan vara tryckt i för- väg, samt inger en summahandling, i USA ofta betecknad Form 3602, till posten vid leverans av varje uppsättning post som skall postas under tillståndet. Ehuru detta system är lämpligt vid många tillämpningar, förekommer många typiska frankerings- tillfällen. exempelvis vid fakturautsändning och vissa slags reklam. att kravet på identisk vikt ej är uppfylld.

Ett frankeringssystem med inlämning av debiteringslista löser de flesta svårigheter som föreligger vid massbrev. Emellertid får man vid ett dylikt system andra svårigheter. åtminstone ur postens synpunkt. En svårighet är exempelvis att eftersom mar- keringarna på försändelserna ej pålägges genom en avsäkrad anordning. såsom en frankeringsmaskin. så är det mycket lättare för den som har viljan därtill att åstadkomma synbar- ligen giltig frankering på bedrägligt sätt. För att förbättra inspektionsprocedurerna måste därför ytterligare dokumentering till. för att upprätthålla integriteten hos ett dylikt system.

Delvis som resultat av denna dokumentation kan traditionell inlämning med en debíteringslista ej verifieras på försändel- serna efter det att den skiljts från resten av postpartiet. såvida ej den därmed följande dokumentationen specificeras varenda detalj för varje försändelse och samtidigt är till- gänglig för var och en som vill verifiera någon misstänkt försändelse. Den så införda svårigheten kommer av det faktum att vid användning av ett dylikt frankeringssystem en hög- volymsavsändare kan sända iväg många tusen försändelser i en enda omgång.

En ytterligare svårighet med inlämning med debíteringslista ligger i huruvida dokumentationen. som använts för att vali- dera varje inlämnat postparti blivit rätt utställd. Det är välkänt att varje tillämpningsprogram som arbetar på en osäkrad dator. exempelvis avsändarens huvuddator, nästan definitionsvis är utsättbar för påverkan. ändring eller annan 10 15 20 25 30 35 512 619 kompromiss. Dylik påverkan kan göras mycket svår att upptäcka, men kan ändå åstadkomma utskrift av dokumentation för ett postparti. som visar mindre frankeringsbelopp än vad som faktiskt erfordras. För att hindra dylikt missbruk skulle det erfordras en mycket stor ansträngning av den inspekterande myndigheten för varje parti av post som inlämnas. Om exempel- vis dokumentationen består av en lista på alla försändelser och erforderligt porto för varje. måste inspektören åtminstone summera värdena för varenda försändelse för att verifiera att den presenterade summan i dokumentationen är riktig.

Vid försorterad post med debiteringslista föreligger den ytterligare svårigheten att tillförsäkra anordnande av exakt frankeringsbelopp på försändelsen. eftersom erforderligt porto blir en funktion av läget för varje försändelse i den sortera- de posten och egenskaperna hos intilliggande försändelser. Den typiska lösning som utnyttjas är att frankera med frankerings- maskin samtliga försändelser med minimiporto, samt sedan betala postanstalten ett extra belopp för försändelser som därefter befinnes icke vara kvalificerade för försorteringsra- batten. Denna procedur innebär verifierande att alla restför- sändelser, dvs samtliga försändelser som ej är kvalificerade, blivit räknade och betalda.

Följdaktligen är det mycket önskvärt med ett frankeringssystem som undviker ovan nämnda svårigheter, eftersom ett dylikt system frigör avsändaren från många omkörningar. förlorade kostnader och kravet på dyrbar utrustning hemmavid.

Qppfinningen i sammandrag I enlighet härmed är ett syfte med uppfinningen att åstadkomma ett system för betalning av porto. vilket väsentligen undviker de ovan nämnda svårigheterna.

Detta syfte uppnås åtminstone delvis genom ett system för postavgiftsbetalning. som är försett med medel för mottagning och lagring av postbehandlingsinformation och medel för att H \IY\\'\\IH N \ 'lllï IF' WW* 10 15 20 25 30 35 512 619 åstadkomma ett unikt krypterat tal för varje försändelse, designerat via frankeringsinformationen. Andra syften och för- delar framgår för fackmannen genom den följande detaljerade beskrivningen, läst tillsammans med patentkrav och ritningar.

Kort figurbeskrivning Figur 1 visar ett blockschema av ett system för utmatning av porto. i enlighet med uppfinningens principer.

Figur 2 visar ett blockschema över ett annat system för ut- matning av frankering. likaså i enlighet med uppfinningens principer.

Figur 3 visar ett blockschema över ett datamätarcentrum, som är särskilt lämpligt tillsammans med systemen som visas i figur l och 2.

Figur 4a och 4b utgör flödesscheman, som visar ett fungerande utföringsexempel av datamätarcentrum i figur 3.

Figur Sa och 5b är mera detaljerade blockscheman av delar av systemet i figur 1 och 2.

Figur 6 är ett flödesschema som visar ett fungerande ut- föringsexempel av det parti av systemet som visas i figur Sa.

Figur 7a och 7b är flödesscheman som visar olika fungerande utföringsexempel av det parti av systemet som visas i figur Sb. petaljerad uppfinninqsbeskrivninq En typisk omgivning 10. där det säkra portobetalningssystemet. som helt beskrives nedan. kan vara särskilt användbart, visas i figur 1. Därvid är en dator 12 under styrning av kunden eller systemanvändaren. anpassad för tillgång till en franke- ringskälla 14 för användning för kundens information och för att styra en skrivare 16. Datorn 12 är dubbelriktat ansluten 10 15 20 25 30 35 512 619 till ett datamätsystem 18, som kommer att beskrivas helt nedan. via en första kommunikationslänk 20. Datamätsystemet 18 innefattar en andra kommunikationslänk 22. som är anpassad för dubbelriktad kommunikation mellan ett datamätcentrum 24 och ett medelskontrollcentrum 26. exempelvis en bank. ett system för mätaråterställning på avstånd, en postanordnings kassaskåp eller liknande. Datorn 12 kan exempelvis vara en stordator och källan 14 för kundens avsändningsinformation kan vara en magnetskiva eller något annat icke-flyktigt minne. I denna särskilda omgivning kan datamätcentrum 24 befinna sig på plats tillsammans med datorn 12, och vid ett dylikt arrangemang är den första kommunikationslänken 20, som sammankopplar dem. en lokal datalänk. Alternativt kan datamätcentrum 24 befinna sig på avstånd från datorn 12 och anslutet genom en datalänk för långdistans. Oavsett arrangemanget är medelskontrollcentrum 26 företrädesvis ej på samma ställe som kunden. Den särskilda skrivare 16 som användes och dess placering är ej kritisk för uppfinningens tillämpning, ehuru den bör vara elektroniskt styrbar. Vid den i figur 1 visade konfigurationen är data- mätcentrum 24 väsentligen ett tillbehör till datorn 12 och mottager frankeringsdata därifrån, behandlar dessa och återför dem till datorn 12 hos kunden för efterföljande behandling eller utskrift.

En annan omgivning 28, som är lika användbar för det säkra portoutmatningssystem som avses enligt uppfinningen. framgår av figur 2. Däri användes tidigare använda referenssiffror för vissa element, för att beteckna element av samma. tidigare beskrivna funktion. I miljön 28 är användarens dator 12 ej direkt kopplad till skrivaren 16, som befinner sig på samma ställe som datorn 12. I praktiken kan skrivaren 16 vara på annat ställe än användarens lokaler, exempelvis på samma ställe som datamätcentrum 24. Som följd härav förbättras vid miljön 28 enligt figur 22 den totala säkerheten för post- hanteringen genom att eliminera möjligheten av otillåten datamanipulering via datorn 12 innan utskriften av information på försändelser. Som visas i figur 2, har datorn 12 för- bindelse med en källa 14 för kundens försändelseinformation 1| 10 15 20 25 30 35 512 619 och leder information därifrån till datamätcentrum 24. Väsent- ligen är datamätcentrum 24 anordnat på rad mellan datorn 12 hos användaren och skrivaren 16 och fungerar i praktiken transparent i förhållande till datorn 12 hos användaren genom att genom att i praktiken utföra utskrift av exempelvis ett parti post. Vid mottagning av information från datorn 12 mottager datamätcentrum 24. som kommer att beskrivas nedan. lämplig auktorisering efter ett utbyte av data med medels- kontrollcentrum 26. dvs en bank eller en mätaråterställning på avstånd, och styr efter konstaterande av tillräckliga medel direkt skrivaren 16 till att göra utskrift av det porto som hänför sig till den begäran som erhålles från datorn 12.

Vid ett särskilt utföringsexempel innefattar datamätcentrum 24 ett datakommunikationssystem 30, som praktiskt sett styr både inkommande och utgående kommunikationer till datamätcentrum 24. Vid detta utföringsexempel styr datakommunikationssystemet 30 tre portar. en dataingångsport 32 för mottagning av data från datorn 12 hos användaren, en datautgângsport 34 för leverans av portoinformationen till användarens dator 12 och en bilateral kommunikationsport 36 för utbyte av information med medelskontrollcentrum 26 för att utföra en medelsöver- föring och initiera en krypteringsprocess.

Datamätcentrum 24 innefattar även en ingående datalagringsan- ordning 38. till vilken data. som mottages via dataingångspor- ten 32 kan lagras, varefter. vid ett utföringsexempel. dess behandling kan ske. En dylik ingångsdatalagringsanordning 38 utgöres företrädesvis av ett icke-flyktigt minne eller media såsom exempelvis en magnetskiva. ett magnetband eller liknan- de. ingângsdatalagringsanordningen 38 buffrar de införda data. tills kommunikationssessionen mellan datamätcentrum 24 och datorn 12 hos användaren fullbordats.

Datamätcentrum 24 innefattar vidare ett medel 40 för upp- datering av postinformation, som företrädesvis innefattar en postinformations-databas 42 och en uppdateringsprocessor 44 för postinformation. Uppdateringsmedlet 40 för postinformation 10 15 20 25 30 35 512 619 tillförsäkrar att alla modifikationer beträffande lagrade postdata, såsom påsättning av zip+4, ruttdata, ändring av adressinformation eller liknande eventuellt kan vara infört i behandlingen av postinformationen som erhålles från datorn 12.

Databasen 42 för postinformation lagrar företrädesvis data för att stödja uppdateringsprocessorn 44 för postinformation och innefattar sådant som databaser för zip+4. uppslagstabeller för rutter. tabeller över vikt och porto. adressändringstabel- ler eller liknande.

Det inses att om så önskas, de från användarens dator 12 in- förda data kan först behandlas av uppdateringsprocessorn 44 för postinformation. innan dess lagring i ingångsdatalagrings- arean 38.

Vid det föredragna utföringsexemplet innefattar datamätcentrum 24 dessutom medel 46 för sortering av postinformation erhållen via uppdateríngsprocessorn 44 för postinformation. Sorterings- medlet 46 är anordnat för att sortera postinformationen i för- utbestämd ordning i enlighet med instruktioner från kunden eller i enlighet med erforderlig information för att ge kunden lägsta tillgängliga pris för en viss grupp av adresser.

Företrädesvis ingår i datamätcentrum 24 dessutom medel 48 för bestämning av postavgifter och innefattar bland annat en por- toberäkningsprocessor 50. som beräknar erforderligt porto ej blott för varje försändelse, på basis av sådana data som för- sändelsevikt (exempelvis förberäknad vikt), men också för partiinformation, med användning av försorteringsrabatt, särskilt med hänsyn till det sätt. på vilket denna försändelse passar i försändelsegruppen, dvs i enlighet med sorterings- processen. eventuellt på grundval av zip+4 eller annorledes tillgänglig rabatt. Portoberäkningsprocessen S0 bestämmer vid det föredragna utföringsexemplet även det totala porto som gäller för hela försändelseuppsättningen. Som diskuterats mera nedan, levereras denna information vid ett operationssätt till medelskontrollcentrum 26 för att utföra dess betalning.

U \ï\ï\\ \ |“|\ H \ \|\“\'1|\ I III! H \ HH WW! I! \ I! 1 10 15 20 25 30 35 512 619 Vid det föredragna utföringsexemplet innefattar datamätcentrum 24 även ett medel 52 för att kryptera information som är an- passad för att mottaga en krypteringsnyckel från medelskon- trollcentrum 26 medelst datakommunikationssystemet 30. Som kommer att mera i detalj diskuteras nedan, appliceras infor- mation för adresserna för varje enhet av frankeringsdata. vilka informationer innefattar ett krypterat nummer. %om bland annat representerar det porto som betalats för denna för- sändelse. Denna kryptering behandlas i datamätcentrum 24 på basis av den krypteringsnyckel som tillordnats av och mot- tagits från medelskontrollcentrum 26.

Datamätcentrum 24 innefattar dessutom en minnesanordning 54 för utgående data, som mottages från krypteringsmedlen före datautmatningen. Denna datalagringsarea buffrar data beträf- fande en viss uppsättning ingângsdata före dess utmatning till antingen kunddatorn 12 eller skrivaren 16 för att utskriva postkörningen av eller för användaren.

Vid det föredragna utföringsexemplet innefattar datamätcentrum 24 dessutom en styranpasskrets S6. som kommunicerar med en systemstyrare 58 för att ge operatörsstyrning över data- mätcentrum 24. Systemstyraren S8 innefattar bland annat den särskilda information som skall läggas till listan av adresser från portoberäkningssystemet i samband med krypteringssyste- met. Systemstyraren 58 styr dessutom kriterierna för sortering av postpartiet, dvs i förhållande till tillgängliga prisbrott och rabatter och huruvida faktisk portoavgift skall betalas eller om postkörningen bara utföres för att uppdatera och/e1- ler sortera kundinformation. Styranpasskretsen 56 är företrä- desvis direkt ansluten till en systemskrivare 58 och inne- fattar i ett visst utföringsexempel ett tangentbord och en visaranordning.

Det inses av fackmannen att funktionerna för postinformations- uppdateringsprocessorn 44, sorteringsprocessorn 46. portobe- räkningsprocessorn 50 och systemstyraren 58 kan åstadkommas genom att använda en enda mikroprocessor. som dessutom även 10 15 20 25 30 35 512 619 9 kan innefatta krypteringssystemet 52. Emellertid föredrages att krypteringssystemet 52 som utnyttjar den krypteringsnyckel som erhålles från medelskontrollcentrum 26 för att överlämna krypterad information till kunden, skall vara isolerat för att förbättra den totala säkerheten för datamätcentrum 24 och den av detta levererade informationen.

En typisk funktion för datamätcentrum 24 framgår av flödesdia- grammen i figur 4a och 4b. Såsom beskrives däri, sker ini- tiering 60 av datamätcentrum 24 i enlighet med styrinformation som erhållits från användargränsskikt. Frankeringsdata mot- tages och accepteras via dataingångsporten 62 och lagras vid detta utförande i ingångsdatalagringsmediet. När data mot- tagits fullständigt. och om en uppdatering av data 64 skall utföras. så sker postinformationsuppdateringen på data i in- gångsdatalagringsmediet 66. Företrädesvis utföres denna post- informationsuppdatering i enlighet med information som levere- ras eller väljes av användaren. Vid exempelvis avgiftsänd- ringar och/eller ändringar av rabatter kan operationen även utföras under styrning av operatörens gränsskikt. Företrädes- vis kan denna uppdateringsprocess även utföras vartefter som data mottages och innan de lagras i ingångsdataminnet. Ett dylikt arbetssätt skulle emellertid införa en möjlighet av dataförlust via telekommunikationsmedierna och/eller avbrott.

Följdaktligen föredrages att hela mängden information lagras i ingångslagríngsmediet före dess behandling.

Efter mottagning och uppdatering av kundens postinformation och om en sortering 68 beordras av operatören, så utföres sorteringsprocessen via sorteringsprocessorn 70. Företrädesvis behandlas därefter de sorterade data av postavgiftsberäknings- processorn 72, och varje försändelse markeras i databasen med dess särskilda porto och. om så önskas med det totala porto- värde som beräknas 74.

Efter beräkningen av både enskilda och totala postavgífter och om postavgiften skall betalas 76, upprättas kommunikation 78 med tillgångskontrollcentrum 26. Om portot ej skall betalas. 512 619 10 överföres frankeringsdata direkt till utgângsporten och be- handlingen vad avser datamätcentrum 24 är avslutad. För det överföres 82 lämpliga data beträf- fande postpartiet till tillgângskontrollcentrum 26. Dylika datum. distri- fall porto skall betalas, data innefattar typiskt åtminstone den totala postavgift som 5 skall betalas och oftast antalet försändelser. bution. dvs i enlighet med vikt och postnummer, och/eller andra relevanta data. Vid kreditgodkännande 84 eller efter faktisk överföring av medel. mottager datamätcentrum 24 en krypteringsnyckel 86 tillsammans med en resulterande kod och understödjande data från medelskontrollcentrum 26. Krypte- ringsnyckeln kommuniceras till krypteringssystemet S2 till- 10 sammans med en partiidentifierar och användes däri för att alstra 88 ett krypterat tal för varje dataenhet som ingår i postningen. Om alternativt medelsöverföringen underkännes, visas ett felmeddelande 90 vid styrinterface 56 och behand- I den mening 15 lingen avslutas. Vid godkännande appliceras det krypterade talet för varje datapaket till detta paket 92. som här användes kan ordet "datapaket" hänföra sig till in- 20 formation avseende en enda postförsändelse eller ett flertal postförsändelser. Denna information lagras sedan 80 i utgångs- datalagringsanordningen 54. Därefter upprättas kommunikation mellan datamätcentrum 24 och användardatorn 12 eller alter- nativt direkt till användarskrivaren 16. De helt behandlade data överföres sedan för faktisk användning av användaren eller för användning via skrivaren 16. i 25 Den inre arkitekturen för medelskontrollcentrum 26 visas i figur 5. Väsentligen understödjer medelskontrollcentrum 26 två 30 funktioner. Den första funktionen är att ge stöd åt data- mätcentrum 24 och dess drift genom att sköta elektroniska beloppsöverföringar och avge krypteringsnycklar. Den andra funktionen är att driva ett valideringscentrum. som möjliggör validering av försändelser, alstrad genom information från datamätcentrum. Under alstringen av krypteringsnyckeln levere- ras information till medelskontrollcentrum 26 via en kommuni- kationsport 92. som är anpassad för att kommunicera med den 35 dubbelsidiga kommunikationsporten 36 i datamätcentrum 24. Ett 10 15 20 25 30 35 512 619 11 hanteringssystem 94 för medelsöverföring ansvarar för kontroll av medelsöverföring, svarande mot de postavgifter som skall betalas för ett visst postparti. Medelsöverföringen kan ske direkt mellan kundens konto hos exempelvis en bank och post- verkets system. såsom ett bankkonto hos amerikanska post- verket. Hanteringssystemet 94 för medelsöverföring kan åstad- kommas genom kända system för elektronisk överföring. Dessutom ingår i medelskontrollcentrum 26 ett system 96 för alstring av krypteringsnyckel, vilket alstrar en krypteringsnyckel för den kryptering som sker i datamätcentrum 24. Detta skiljer sig väsentligt från konventionell användning av krypterinqsnycklar för valideringsändamål. eftersom i regel återkomsten av nyckeln är själva beviset för medelsbetalningen. Som ovan diskuterats är i detta fall krypteringsnyckeln ej blott en angivelse av att överföring av medel skett. utan. som kommer att diskuteras mera nedan. utnyttjas även för att ge vali- deringsdata på varje försändelse. vilket vid en senare tid- punkt möjliggör för varje intresserad part att undersöka gil- tigheten för varje försändelse som så behandlats. oavsett tidpunkt och förhållande till andra försändelser. Medels- kontrollcentrum 26 innefattar även en arkiveringsanordning 98 för kvarhållande av den särskilda nyckel som alstrats för varje försändelseparti som behandlats, tillsammans med till- hörande information om försändelserna.

Som visas i figur 5, innefattar i medelskontrollcentrum 26 ett valideringssegment som innefattar arkivlagringen 98, en kom- munikationsport 100 för utbyte av data från en försändelse som skall valideras och återsändande av status för denna för- sändelse till frågaren. Dessutom innefattar centrum 26 ett system 102 för uppletande av krypteringsnyckel. anordnat att acceptera data beträffande det försändelseparti som försändel- sen tillhör och att ur arkivlagringen 98 hämta data för ett tidigare parti och tillhörande krypteringsnyckel. Validerings- partiet för medelskontrollcentrum 26 innefattar vidare ett valideringssystem 104 som accepterar information från ett kryptografiskt system 106 i enlighet med krypteringsnyckeln, data från kuvertet och data rörande partiet, och som på basis I WH! H! 10 15 20 25 30 35 512 619 12 av denna information bestämmer huruvida försändelsen är giltig eller ej. Denna information återsändes till frågaren via kom- munikationsporten 92.

Figur 6 är ett flödesschema för kryptonyckelalstrings- och medelskontrollcentrum 26. Vid ett utföringsexempel mottages partiinformationen 108 vid medelskontrollcentrum 26 via kom- munikationsporten 92 från ett datamätcentrum 24. Medelsöver- föringen till ett belopp motsvarande frankeringskostnaden för hela partiet liksom eventuella ytterligare tjänst- eller finansavgifter, utföres sedan 110 mellan kundens konto och postens konto eller ett mellankonto. från vilket posten kan få betalt. Som redan nämnts gäller att om begäran om medels- överföring ej ger resultat 112 eller vägras. så återsändes ett felmeddelande till datamätcentrum 24. och ytterligare behand- ling stoppas. Eljest aktiveras krypteringsnyckelalstrings- systemet 96 för att alstra 114 en enda krypteringsnyckel som därefter användes för identifiering av denna särskilda grupp av information. Det mottagna gruppdata och den alstrade kryp- teringsnyckeln lagras sedan 116 i ett arkivlagringsmedium.

Krypteringsnyckeln återsändes 118 sedan till datamätcentrum 24 via kommunikationsporten 92. och behandlingen beträffande medelskontrollcentrum 26 avslutas.

Varje därefter alstrad försändelse med användning av data- mätcentrum 24 har sedan ett tal eller en kryptografisk in- formation som kan användas vid varje tidpunkt. var som helst och av vem som helst för att undersöka validiteten och/eller äktheten av denna försändelse. Eftersom krypteringsnyckeln. som användes av datamätcentrum 24, hänför sig till och är gemensam för alla försändelser i ett visst parti. kan varje enstaka försändelse verifieras eller äkthetskontrolleras utan hänvisning till denna särskilda försändelsegrupp. Detta betyder exempelvis att en enda försändelse kan helt separeras från de övriga försändelserna i partiet och ändå innehålla tillräcklig information beträffande detta parti och detta dokument för att möjliggöra tillgång till arkivminnet 98 från medelskontrollcentrum 26 för att identifiera och sålunda 10 15 20 25 30 35 512 619 13 verifiera och/eller äkthetsbestämma denna försändelse.

Som är välkänt för fackmannen. kan väsentlig verifikation genom avkryptering ske i två olika former. Vid den ena formen avkrypteras den krypterade informationen så att den original- text som från början krypterades blir klarskrift. dvs är läs- bar och förstâelig. Vid den andra formen är klartexten försedd vid ett utföringsexempel med en kapad del av klarskriftsskif- fereringen. Verifikationen sker genom att utföra samma kryp- tering och vid ett utföringsexempel samma avklippningsopera- tioner med klartexten för att jämföra resultatet med den av- klippta. krypterade tillsatsen till klarskriften.

I figur 7a visas ett flödesschema, som visar funktionen vid användning av den första formen av kryptering för validering.

Till en början mottages 120 försändelsedata via en kommunika- tionsport 100 vid medelskontrollcentrum 26 i dess validerings- sektion. Det inses att försändelsedata kan mottagas antingen vokalt, via DTMF-påtryckt information. via dator eller via andra medel för överföring av denna information till centrum.

Oavsett överföringsmetoden kommer vid informationens mottag- ning nyckelhämtsystemet att söka lokalisera krypteringsnyckeln 122 som utgivits för den försändelsegrupp. vari den betraktade försändelsen ingår. Om försöket misslyckas 124. dvs att för- sändelsen ej härrör från en grupp. behandlad av detta särskil- da medelskontrollcentrum, återsändes ett fel- eller ickevali- derande meddelande till frågaren.

Om emellertid krypteringsnyckeln påträffas, avkodar 126 kryp- teringssystemet den krypterade information som föreligger på försändelsen. Den avkrypterade informationen undersökes sedan av validerigssystemet för att bestämma 128 om dess form är riktig och svarar mot den kända information som är lagrad i arkivsystemet. En indikering av validiteten âtersändes 130 till frågaren via kommunikationsporten 100 och sessionen av- slutas.

När det gäller valideríngsproceduren enligt figur 7b, är funk- MM H |""fl\ N '\ 'HW IW 10 15 512 619 14 tionen väsentligen densamma som redan beskrivits med hänvis- ning till figur 7a. med det undantaget, att i stället för att avkryptera den krypterade informationen. den ursprungliga in- formationen omkrypteras 132 och jämföres 134 med den ursprung- ligen krypterade informationen för att fastställa validiteten för denna försändelse. Resultatet av denna jämförelse åter- sändes sedan 130 till frågaren för användning.

Hur föreliggande system beskrivits med hänvisning till ett specifikt utföringsexempel, inses att andra arrangemang och konfigurationer även kan utvecklas. vilka ej desto mindre faller inom uppfinningstanken. Följdaktligen begränsas upp- finningen endast genom patentkraven och deras rimliga tolkning.

Claims (17)

10 15 20 25 35 512 619 IJ Patentkrav

1. Säkert frankeringssystem, vilket system omfattar: medel (24) för mottagning av frankeringsinformation; vilken frankeringsinformation innefattar en lista (42) på adresser, vilken adresslista sammanhör med ett antal försän- delser som skall avsändas, samt information (42) angivande det porto som gäller för försändelserna; medel (48) för beräkning av det totala porto som erfordras för försändelserna; medel (36) för upprättande av kommunikation med ett medels- kontrollcentrum (26), vilket medelskontrollcentrum är anord- nat att mottaga det totala portot och det totala antalet försändelser som skall postas, vilket medelskontrollcentrum innefattar medel (36) för utförande av en medelsöverföring till ett belopp motsvarande nämnda totala porto till en befordringsanstalt och, efter fullbordande av medelsöver- föringen, återsända en kryptografisk nyckel och en parti- identifikator; medel (52) för att med användning av krypteringsnyckel avge ett unikt krypterat tal för varje adress i adresslistan; och medel (34) för utmatning av adresslistan, där varje adress har det nämnda unika krypterade talet vidhängande.

2. System enligt krav 1, kännetecknat av medel (54) för lag- ring av den mottagna frankeringsinformationen.

3. System enligt krav 1, kännetecknat av att den för franke- ringen angivande informationen innefattar viktsinformation.

4. System enligt krav 1, kännetecknat av medel för tillfogan- de av postnummer för varje adress i adresslistan. »i _. J. 10 15 20 512 619 16

5. System enligt krav 4, kännetecknat av medel (46) för sor- tering av adresslistan i enlighet med nämnda postnummer.

6. System enligt krav 5, kännetecknat av en kontrollanpass- ningskrets, vilken kontrollanpassningskrets innefattar medel för tillförande av kontrollinformation och en visaranordning, vilken kontrollanpassningskrets kommunicerar med adresspå- sättningsmedlen (16), sorteringsmedlen (46), portoberäknings- medlen (48) och medlen (54) för påsättande av det krypterade talet.

7. System enligt krav 1, kännetecknat av medel för styrning av en skrivare (16), så att ett flertal försändelser kan alstras, vardera påtryckt ett av nämnda unika krypterade tal.

8. System enligt krav 7, kännetecknat av medel för validering av vilken som helst av nämnda försändelser.

9. System enligt krav 8, kännetecknat av att valideringsmed- len innefattar: medel för mottagning av försändelseinformation, vilken mot- tagna försändelseinformation innefattar nämnda unika kryp- terade tal samt partiidentifierande information; medel för återfinnande av krypteringsnyckeln, vilket åter- finnande är baserat på partiinformationen; och medel för jämförelse av försändelseinformationen med infor- mation baserad på krypteringsnyckeln, så att validiteten för försändelsen är bestämbar genom resultatet av jämförelsen.

10. Sätt för säker utmatning av porto, kännetecknat av föl- jande steg: mottagning av försändelseinformation, vilken försändelse- information innefattar en adresslista, vilken adresslista hänför sig till ett antal för avsändning avsedda försändel- 10 15 20 25 b) Um 512 619 17 ser, samt information angivande porto belöpande på försän- delserna; beräkning av det erforderliga totala portot för försändel- serna; upprättande av information med ett medelskontrollcentrum (26), vilket medelskontrollcentrum är anordnat att mottaga nämnda totala porto och det totala antalet försändelser som skall postas, vilket medelskontrollcentrum innefattar medel för utförande av en medelsöverföring till beloppet av nämnda totala porto till en befordringsanstalt och att efter medels- överföringen återsända en kryptografisk nyckel och en parti- identifikation; anordnande av ett unikt krypterat tal för varje adress i adresslistan; och utmatning av adresslistan med för varje adress det unika krypterade numret tillagt.

11. Sätt enligt krav 10, kännetecknat av att däri ingår steget att med informationen angivande belöpande porto ingår viktinfor- mation.

12. Sätt enligt krav 10, kännetecknat av steget att till varje adress i adresslistan tillägges dess postnummer.

13. Sätt enligt krav 12, kännetecknat av steget att den kompletterade adresslistan sorteras i enlighet med de tillagda postnumren.

14. Sätt enligt krav 13, kännetecknat av att däri ingår steget att um u 10 15 25 512 619 18 en styranpassningskrets anordnas, vilken innefattar medel för tillförande av kontrollinformation och en visaranordning, vilken krets kommunicerar med adresskompletteringsmedlen, sorteringsmedlen, portoberäkningsmedlen och medlen för leve- rans av det krypterade talet.

15. Sätt enligt krav 10, kännetecknat av att däri ingår steget att en skrivare (16) styres så att ett flertal försändelser kan alstras, vardera med påtryck av ett av nämnda unika krypte- rade tal.

16. Sätt enligt krav 15, kännetecknat av steget att varje nämnd försändelse valideras.

17. Sätt enligt krav 16, kännetecknat av att validerings- steget innefattar stegen att försändelseinformation mottages, vilken innefattar nämnda krypterade tal och en partiidentifikator; att krypteringsnyckeln återhämtas, vilken återhämtning base- ras på partiidentifikatorn; och försändelseinformationen jämföres med information baserad på krypteringsnyckeln så att validiteten för försändelsen är bestämd av resultatet av jämförelsen.