SE512513C2 - Anordning för avstämning av en dialektrisk resonator - Google Patents

Description

mmm 15 20 .ll J mflnm . ml hu um 25 i., w__n..:"'|ii 30 hflmiw 512 513 2 ytan av resonatorn. Justeringsmekanismen kan till exempel vara en justeringsskruv som anordnad till höljet som omger resonatorn. Alternativt är det också möjligt att anbringa en annan dielektrisk kropp i resonatorkroppens omgivning i stället för en ledande justeringskropp. En tidigare känd typ av denna utformning baseras på dielektrisk plattjustering såsom visas i figur 1.

Vid denna typ av justeringsmetod är det emellertid typiskt att resonansfrekvensen varierar icke-linjärt som en funktion av justeringsavståndet. På grund av icke-linjäriteten och den branta justeringskurvan, är det svårt att uppnå noggrann justering av resonansfrekvensen och kräver stor precision, speciellt vid de extrema ändarna av styrområdet.

Frekvensjustering baseras på en rörelse med hög mekanisk noggrannhet, då justeringskurvan också är brant. I princip kan längden och sålunda noggrannheten på justeringsrörelsen förbättras genom att reducera storleken på den metalliska eller dielektriska justeringsplattan.

På grund av icke-linjäritet i den ovan beskrivna justeringstekniken är den erhållna fördelen emellertid liten, eftersom delen av justeringskurvan vilken är för brant eller för flack, antingen vid början eller vid slutet av justeringsrörelsen, inte kan användas. Som ett resultat ställs stora krav på frekvensjusteringsmekanismen vid justering av resonansfrekvensen hos en dielektrisk resonator med dessa lösningar, vilket i sin tur, ökar material- och tillverkningskostnaderna. Dessutom kommer justeringen att bli långsammare, eftersom de mekaniska rörelserna för frekvensjusteringsanordningen måste vara mycket små. 23228se.doc; 1999-06-11 10 15 20 25 30 512 513 I US 5,703,548, av Särkkä, löstes ovanstáende problem genom att introducera en dielektrisk resonator innefattande ett flertal av dielektriska justeringsplattor. Detta resulterade i förbättrad frekvensjusteringslinjäritet och ett längre jus- teringsavstánd, vilka båda förbättrar justeringsnoggrannheten.

I US 4,459,570, av Delaballe et al., löstes ett liknande problem genom att introducera en resonator med en justeringsplatta som har dielektrisk konstant som är hälften av värdet av dielektriska konstanten hos resonatordisken.

I US 5,3l5,274, av Särkkä, àstadkommes avstämning av en resonansfrekvens genom en dielektrisk resonator som innefattar två cylindriska diskar vilka är placerade ovanpå varandra, vilka är radiellt förskjutbara i förhållande till varandra och därigenom ändras formen på resonatorn.

Sammanfattning av uppfinningen Grundidén hos uppfinningen är att använda den linjära delen av justeringskurvan fastän kurvan är brant, och således besvärlig att justera och behålla stabil.

Syftet med uppfinningen är en dielektrisk resonator i vilken resonansfrekvensen kan justeras mera noggrant än tidigare inom den branta delen av kurvan.

Enligt uppfinningen uppnås detta syfte genom en dielektrisk resonator enligt uppfinningen, vilken innefattar en dielektrisk resonatorkropp, där resonatorkroppen inkluderar åtminstone två resonanselement, varvid resonansfrekvensen hos nämnda dielektriska resonator kan justeras genom förändring av formen hos den dielektriska kroppen. Förändringen av formen 2322Bse.doC; 1999-06-11 10 15 20 25 30 512.515 hos den resonanta kroppen utföres på så sätt att nämnda element är i mekanisk kontakt, genom kopplingsmedel, vid åtminstone ett ställe vid samtliga tidpunkter. Denna kontakt kan åstadkommas via ett förbindelseelement. Den dielektriska resonatorkroppen innefattar också medel för att röra åtminstone ett första resonanselement i förhållande till åtminstone ett andra resonanselement hos resonatorkroppen och sålunda förändra formen hos nämnda kropp. Rörelsen utföres genom rotation av det första elementet runt en axel.

Den dielektriska resonatorkroppen kan ytterligare innefatta kopplingsmedel för att koppla nämnda första och andra element, och rotationen, av nämnda första element, kan orsaka en förskjutning av nämnda första element, jämfört med nämnda andra element, i en riktning utefter rotationsaxeln.

Resonatorn kan innefatta ytterligare medel för justering av förskjutningen genom medel för mekanisk styrning. Dessa justeringsmedel kan byggas in i kopplingsmedlen genom vilka resonatorelementen är i kontakt med varandra vid åtminstone ett ställe.

Resonanselementen kan också vara cirkulärt cylindriska, där kopplingsmedlena implementeras i en cirkulär eller åtminstone delvis cirkulär bana, vilka har ett centrum vid nämnda rotationsaxel.

En första fördel med föreliggande uppfinning är att en maximal stabilitet åstadkommes mellan elementen avseende på relativ förskjutning och vibrationer.

En andra fördel är att en temperaturkompenserande resonatorstruktur lätt kan implementeras. 2322856. dOC; 1999-06-11 10 15 20 25 30 512 513 5 En tredje fördel är att en kompakt resonatorstruktur kan erhållas.

En fjärde fördel är att en hög känslighet kan erhållas med avseende på resonansfrekvensen gentemot förskjutningen.

En femte fördel är att denna typ av dielektrisk resonatorkropp kan arbeta i en högeffektomgivning.

I det följande kommer uppfinningen att beskrivas i större detalj genom ešempel med hänvisning till bifogade ritningar.

Kortfattad beskrivning av ritningar Figur la visar en sidovy i tvärsnitt av en dielektrisk resonator enligt teknikens ståndpunkt.

Figur lb visar en kurva av resonansfrekvens gentemot förskjutning.

Figur 2 visar en exploderad perspektivvy av en dielektrisk resonator enligt uppfinning.

Figur 3a visar en exploderad perspektivvy av en resonatorkropp med tvá delar vilken innefattar två resonanta element med ett dubbel-lutande justeringsmedel enligt uppfinning.

Figur 3b visar en sidovy av utföringsformen i figur 3a.

Figur 3c visar exploderad perspektivvy av en alternativ resonatorkropp med två delar vilken innefattar tvà resonanta 23228se. doc; 1999-06-11 ' ...uiäflih .

H i: :ifuziuiiikwi i: :w i íäxzüšim 10 15 20 25 30 512 513 6 element med ett enkel-lutande justeringsmedel i kombination med ett spàrningsmedel enligt uppfinning.

Figur 3d visar en sidovy av utföringsformen i figur 3c.

Figur 4a visar en exploderad perspektivvy av en resonatorkropp med tre delar vilken innefattar två resonanta element och en första typ av förbindelseelement med ett dubbel-lutande justeringsmedel enligt uppfinning.

Figur 4b visar en sidovy av utföringsformen i figur 4a.

Figur 4c visar en exploderad perspektivvy av en alternativ resonatorkropp med tre delar vilken innefattar två resonanta element vilken första typ av förbindelseelement med ett enkel- lutande justeringsmedel i kombination med ett spàrningsmedel enligt uppfinning.

Figur 4d visar en sidovy av utföringsformen i figur 4c.

Figur 5a visar en exploderad perspektivvy av en resonatorkropp med tre delar vilken innefattar två resonanta element och en andra typ av förbindelseelement med en icke överlappande spàrningsstyrning i kombination med ett spàrningsmedel enligt uppfinning.

Figur 5b visar en sidovy av utföringsformen i figur 5a.

Figur 5c visar en exploderad perspektivvy av en resonatorkropp med tre delar vilken innefattar tvâ resonanta element och en andra typ av förbindelseelement med en överlappande spàrnings- styrning i kombination med ett spàrningsmedel enligt uppfinning. 23228se.doc; 1999-06-11 10 15 20 25 _ 30 512 513 7 Figur 5d visar en sidovy av utföringsformen i figur 5c.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer Figur la visar en sidovy i tvärsnitt av en dielektrisk skivresonator enligt teknikens ståndpunkt, som tidigare nämnts, vilken innefattar induktiva kopplingsslingor 1 (ingång och utgång), en dielektrisk resonatorskiva 2 installerad i ett metallhölje 3, och uppburen av ett dielektriskt stöd 4, och en frekvensstyrare fastsatt till metallhöljet 3, innefattande en justeringsskruv 5 och en dielektrisk justeringsplatta 6.

Resonansfrekvensen hos resonatorn beror på förskjutningen L enligt en graf som visas i figur lb.

Såsom synes från figur lb varierar resonansfrekvensen f, som en icke-linjär funktion 7 av förskjutningen L. Med ett riktigt materialval och dimensionering av resonatorskivan 2 och justeringsplattan 6 i kombination med storleken av metallhöljet 3, kan ett önskat, ungefär linjärt, frekvensområde A-B erhållas i ett omrâde 9 med hög känslighet.

Resonatorfrekvensen f, är avstämningsbar inom detta område vid justering av förskjutningen L. Problemet med denna konstruktion, när en hög känslighet önskas, är att det linjära frekvensområdet normalt motsvarar en väldigt liten förskjutning L, vilket i sin tur orsakar problem med stabilitet och noggrannhet.

I anordningar enligt teknikens ståndpunkt används ett område med làg känslighet 8 i stället för det linjära området med hög känslighet 9 som föreliggande uppfinning är ämnad för. ;_ 2322856 . dOC: 1999-06-11 W 10 15 20 25 30 512 513 Figur 2 visar en exploderad perspektivvy av en dielektrisk resonator 20 enligt uppfinningen. Resonatorn innefattar ett hölje, inkluderande en bottenvägg 22, en toppvägg 23 och sidoväggar 24 vilka bildar en kavitet 21, en dielektrisk resonatorkropp, ett stöd 27, en bussning 28 och en justerstav 29. Den dielektriska kroppen innefattar, i detta exempel, ett första rörligt element 25 och ett andra element 26. Resonatorn 20 har också ingångs- och utgångsmedel (inte visade) monterade på nämnda kavitet 21.

En öppning 23' är bildad i toppväggen 23 i vilken bussningen 28 placeras. Bussningen 28 fästs till toppväggen 23 genom fästanordningar, såsom skruvar, nitar, lim eller liknande, och justeringsstaven 29 monteras glidbart inuti bussningsöppningen 28'. En första ände 29' av justeringsstaven 29 införes i en centralt bildad anslutning 25' på det första elementet 25. En andra ände 29” hos staven 29 anordnas att vara utanför nämnda kavitet 21. Genom rotationsmedel, som verkar på den andra änden 29” av nämnda stav 29, vrides sålunda det första elementet 25 relativt till kaviteten 21.

Stödet 27 fästes till bottenplattan 22 genom fästanordningar, såsom skruvar, nitar, lim eller liknande, och det andra elementet 26 fästs i sin tur till stödet, vilken fixerar elementet 26 relativt till kaviteten 21.

Det första elementet 25 och det andra elementet 26 anordnas på sådant sätt att deras motstående ytor är delvis i kontakt med varandra vid åtminstone ett ställe, företrädesvis vid tre ställen. För att säkerställa en stabil kontakt är justerstaven 29 axiellt förspänd, fjäderbelastad på något sätt (inte visat i ritningen), för att skapa en komprimerande kraft mellan elementen 25 och 26. 23228se.doc; 1999-06-11 10 15 20 25 _ 30 512 513 Positionen av det andra elementet 25 relativt det första elementet 26, hos resonatorkroppen, bestämmer resonatorns resonansfrekvens f,. Frekvensen justeras genom rotation av det första elementet relativt det andra elementet genom en justeringsmekanism, vilken baseras på mekanisk styrning, som är inbyggd i resonatorkroppen, vilken beskrivs mer detaljerat nedan.

Figur 3a och 3b visar en utföringsform av en resonatorkropp 30 med tvà delar, vilken innefattar ett första dielektriskt resonanselement 31 och ett andra dielektriskt resonanselement 32. Båda elementen är cirkulär cylindriska med en ungefärlig lika ytterdiameter dl där en ringformig às 31', 32' är anordnad cirkulärt vid periferin av varje elements motstående ytor 34 och 35, där varje às har en i huvudsak lika tjocklek t. En centralt bildad anslutning 36 är anordnad på första elementet 31, där nämnda anslutning har ett urtag 37 för fastsättning av en roterande justeringsstav (inte visat) såsom tidigare beskrivits i figur 2.

Varje bàs 31', 32' är, i detta exempel, uppdelad i tre separata kontaktomràden 38. Varje område en väsentligen identisk storlek och utformning, innefattande en startpunkt 38', en slutpunkt 38” och en axiellt ökande lutning däremellan. Formen hos resonanskroppen 30 ändras sålunda genom att rotera det första elementet 31 i förhållande till det andra elementet 32, vilket orsakar att höjden på resonanskroppen 30 ändras och sålunda ändras resonansfrekvensen f,.

Figur 3c och 3d visar en alternativ utföringsform av en resonatorkropp 40 med två delar, liknande utföringsformen som 23228se.d0C; 1999-06-11 H1 i r ih ü 10 15 20 25 30 512 515 10 beskrivits i figur 3a och 3b, förutom avseende utformningen av det första elementet. Denna alternativa utföringsform av en tvådelad resonatorkropp innefattar ett alternativt utformat första element 41 som har en yttre diameter dz, där nämnda diameter är mindre än ytterdiametern dl hos det andra elementet minus den dubbla tjockleken t av åsen (d2 pinnar 42, som motsvarar antalet av kontaktområden 38 på åsen 32' på det andra elementet 32, utsträckes i radial riktning från periferin av det första elementet 41. Den bästa funktionen erhålles när pinnarna 42 är vinkelmässigt jämnt separerade, i detta fall med ett värde på vinkeln som är lika med l20° under förutsättning att områdena 38 på åsen 32 hos det andra elementet 32 är identiska.

Förskjutningen av elementen erhålles genom rotering av det första elementet 41 emedan varje pinne 42 är i kontakt med ytan hos varje kontaktomràde 38, förspänd genom fjäderanordningar, såsom tidigare beskrivits i figur 2.

Figur 4a och 4b visar en utföringsform av en resonatorkropp 50 med tre delar, vilken innefattar en första dielektrisk resonanselement 31, såsom tidigare beskrivits i figur 3a, ett andra dielektriskt resonanselement 52 och ett åsformat förbindelseelement 51. De första och andra elementen 31 och 52 är cirkulär cylindriska och förbindelseelementet 51 är rörformigt, samtliga med ungefär samma ytterdiameter dl, där en första ringformig ås 31' är anordnad cirkulärt vid periferin av det första elementets 31 motstående yta 34, en andra äs 51' är anordnad på det åsformade rörformiga förbindelseelementet 51, där tjockleken t av nämnda element är lika med tjockleken av den första åsen 3l'. En centralt formad anslutning 36 anordnas på det första elementet 31, där nämnda anslutning har 23228se.doc; 1999-06-11 10 15 20 25 30 512 513 11 ett urtag 37 för att fästa en roterande justeringsstav (inte visat) såsom tidigare beskrivits i figur 2.

Förbindelseelementet 51 är fixerat till det andra elementet 52 genom åtminstone en stoppanordning 53, i detta exempel tre stoppanordningar, arrangerade på nämnda element 51, där nämnda stoppanordning placeras i ett motsvarande urtag 54 på nämnda andra element 52.

Varje ás 3l', 51' uppdelas, i detta exempel, i tre separata kontaktområden som tidigare beskrivits i figur 3a-3b. Formen på resonanskroppen 50 ändras sålunda genom rotering av första elementet 31 i förhållande till förbindelseelementet 51, vilken är fixerad till det andra elementet 52, vilket orsakar höjden på resonanskroppen 50 att ändras och sålunda resonansfrekvensen fr.

Figur 4c och 4d visar en alternativ utföringsform av en resonanskropp 60 med tre delar, liknande den i utföringsformen beskriven i figur 4a och 4b, förutom utformningen av förbindelseelementet. Denna alternativa utföringsform av en tredelad resonatorkropp innefattar ett alternativt förbindelseelement 61 vilken har en ytterdiameter d2, där nämnda diameter är mindre än ytterdiametern dl hos det första elementet minus den dubbla tjockleken t av åsen (d2 antal pinnar 62, som motsvarar antalet av kontaktområden på åsen 31' på det första elementet 31, utsträckes i radial riktning från periferin av det första elementet 41. Den bästa funktionen åstadkommes när pinnarna 62 är vinkelmässigt jämnt separerade, i detta fall med ett värde på vinkeln lika med l20° förutsatt att kontaktområdena på åsen 31' på det första elementet 31 är identiska, såsom tidigare beskrivits. 2322Bse.doc: 1999-06-11 HH ii H H Inn w mm HUI l HH ml. w. IM W Il ¶\lW míumfiifi fi-ní-.AH mn . iii i .<*-1:.-\ I :EBM 10 15 20 25 30 512 513 12 Stoppanordningar 63 på förbindelseelementet 61 och motsvarande urtag 64 på det andra elementet 65 är anordnade för att säkerställa en radiell fixering av förbindelseelementet 61 till det andra elementet 65.

Förskjutningen av elementen erhålles genom rotering av det första elementet 31 emedan varje pinne 62 är i kontakt med ytan hos den första åsen 31', förspänd med fjäderanordningar, såsom tidigare beskrivits i figur 2.

Figur 5a och 5b visar en utföringsform av en tredelad resonatorkropp 70, vilken innefattar ett första dielektriskt resonanselement 71, ett andra dielektriskt resonanselement 72, och ett spàrformat förbindelseelement 73. De första och andra elementen 71 och 72 är cirkulär cylindriska med ungefär samma ytterdiameter dl och förbindelseelementet 73 är rörformigt med en innerdiameter d3 vilken är större än nämnda ytterdiameter dl (d3>d1). En centralt bildad anslutning 36 är anordnad på nämnda första element 71, där nämnda anslutning har ett urtag 37 för fastsättning av en roterande justeringsstav (inte visad) såsom tidigare beskrivits i figur 2.

Förbindelseelementet 73 har ett antal skåror 74 anordnade i den rörformiga väggen som utsträckes i axiell riktning. Varje skära är anordnad att vara en axiellt ökande styrning för ett antal pinnar 75, vilket motsvarar antalet skåror 74, där nämnda pinnar utsträckes i en radiell riktning från periferin av det första elementet 71. Den bästa funktionen uppnås när pinnarna 75 är vinkelmässigt jämnt separerade, i detta fall med ett värde på vinkeln som är lika med l20° förutsatt att skárorna 74 på förbindelseelementet 73 är identiska. 23228se.doc; 1999-06-11 10 15 20 25 30 512 513 13 Förbindelseelementet 73 är anordnat till det andra elementet 72 genom fastsättning, såsom lim eller liknande, för fixering av förbindelseelementet 73 till det andra elementet 72.

Förskjutningen av elementen utföres genom rotering av det första elementet 71 emedan varje pinne 75 följer varje skåra 74. Noggrannheten i denna utföringsform kan förbättras genom att skapa en komprimerande kraft som använder fjädrande medel, såsom tidigare beskrivits i figur 2.

Figur 5c och 5d visar en utföringsform av en tredelad resonatorkropp 80, liknande den utföringsformen i figur 5a-5b, förutom utförandet av skårorna 81 i den rörformiga väggen hos förbindelseelementet 82. Skárorna i detta exempel är av en överlappande typ till skillnad från den tidigare utföringsformen där skárorna är icke överlappande.

Genom att introducera överlappande skåror kan känsligheten vid rotation av det första elementet 71 reduceras och en högre noggrannhet erhållas.

Lutningen på åsarna och skárorna i de tidigare figurerna är linjära, men uppfinningen skall inte vara begränsad till detta. En ökande lutning av vilken typ som helst kan användas förutsatt att spårningsmedlen på motstående yta är konformt anpassade enligt detta.

En alternativ utföringsform (inte visad) av nämnda skårformade förbindelseelement, är ett rörformigt förbindelseelement där skárorna ersätts med en inre gänga. Pinnarna 75 kan anordnas på så sätt att de passar in i gängan och samma funktion som beskrivits i figur 5a-5d kan erhållas. 2322956. dOC; 1999-06-11 10 15 20 25 512. 513 14 Andra kombinationer av ovan beskrivna mekaniska medel för styrning kan naturligtvis göras och skall inkluderas i omfånget av uppfinningen.

Förbindelseelementen 51, 61, 73 och 82, kan vara gjorda av dielektriskt material, glas, aluminiumoxid eller andra material. Resonanselementen 31, 32, 41, 51, 52, 65, 71 och 72 kan vara gjorda av ett dielektriskt material med godtyckliga egenskaper.

Genom att arrangera de resonanta element, med eller utan ett förbindelseelement, i de ovan beskrivna utföringsformerna, ástadkommes en stabil konstruktion. Dessutom är konstruktionerna okänsliga för temperaturvariationer pà grund av de fjäderbelastade anordningarna som tvingar de resonanta elementen till en stabil kontakt.

Maximal effekthanteringskapacitet bestäms av maximal tillåten energilagring i resonatorn, vilken är relaterad till genom- brottsspänning hos luft Emm, vilken är ungefär Em“=3000V/mm.

Den maximala energilagringen är direkt proportionell till maximal toppeffekt. Ovan beskrivna utföringsformer tillhandahåller en högre känslighet (MHz/mm) och har, i datorsimuleringar, funnits kunna hantera mer effekt. 23228se.d0C; 1999-06-11

Claims (25)

10 15 20 25 30 512 513 15 KRÅV

1. En dielektrisk resonator innefattande: - väggar (23, 24, 25) avgränsande en kavitet (21), - in- och utgàngsmedel monterade pà nämnda kavitet, - åtminstone en dielektrisk resonatorkropp (30, 40, 50, 60, 70, 80) anordnade inuti nämnda kavitet, vilken är justerbar inom ett frekvensområde, kännetecknad av att nämnda dielektriska resonatorkropp innefattar åtminstone tvà dielektriska resonanselement (25, 26), varvid en resonansfrekvens (fr) är justerbar genom förändring av resonatorkroppens resonansform, där nämnda resonatorkropps resonansform är justerbar genom en rörelse av åtminstone ett första resonanselement (25) hos nämnda resonatorkropp i relation till åtminstone ett andra resonanselement (25) hos nämnda resonatorkropp, där nämnda rörelse utföres genom rotation av åtminstone det första elementet runt en axel, och där nämnda element är i kontakt med varandra.

2. Dielektrisk resonator enligt krav l, kännetecknad av att nämnda resonatorkropp ytterligare innefattar kopplingsmedel för att koppla av nämnda första (25) och andra (26) element.

3. Dielektrisk resonator enligt krav l-2, kännetecknad av att nämnda rotation orsakar en förskjutning av nämnda första element relativt till nämnda andra element i en riktning av rotationsaxeln.

4. Dielektrisk resonator enligt krav 3, kännetecknat av att nämnda resonatorkropp innefattar justeringsmedel (3l', 23228se. doc; 1999-06-11 UL W . n-il .um n Hi “i mr W :What W i.. i a zäiiw 1: 10 15 20 25 30 512 513 16 32', 42') för justering av nämnda förskjutning av nämnda första element (25).

5. Dielektrisk resonator enligt krav 4, kännetecknat av att nämnda justeringsmedel innefattar medel för mekanisk styrning (3l', 32'; 32', 42'; 3l', 5l'; 3l', 62; 74, 75; 75, 81) på åtminstone två element, varvid förskjutningen styrs av nämnda mekaniska styrning under rotation.

6. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 2-5, kännetecknat av att nämnda kopplingsmedel etablerar en kontakt mellan nämnda resonanselement vid åtminstone ett ställe.

7. Dielektrisk resonator enligt krav 6, kännetecknat av att nämnda resonanselement är cirkulär cylindriska och innefattar nämnda kopplingsmedel i en cirkulär eller delvis cirkulär bana som har ett centrum vid nämnda rotationsaxel.

8. Dielektrisk resonator enligt av kraven 6-7, kännetecknat av att nämnda resonator ytterligare innefattar medel för rotation (36, 37) av nämnda första element relativt till nämnda andra element, där nämnda medel för rotation verkar på nämnda justeringsmedel för nämnda förskjutning och därigenom förändrar förskjutningen.

9. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 1-8, kännetecknat av att nämnda resonatorkropp ytterligare innefattar ett förbindelseelement (51, 61, 73, 82) vilken har en rörformig utformning.

10. Dielektrisk resonator enligt krav 9, kännetecknat av att nämnda förbindelseelement fixeras till åtminstone ett av nämnda resonanselement. 23228se.d0C: 1999-06-11 10 15 20 25 30 512 515 17

11. ll. Dielektrisk resonator enligt krav 10, kännetecknat av att nämnda förbindelseelement fixeras till nämnda andra resonanselement (32, 52, 65, 72).

12. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 5-ll, kännetecknat av att nämnda medel för mekanisk styrning innefattar: - . en första ringformig às (3l', 32') anordnad vid periferin av en första yta (34, 35) hos åtminstone ett element (31, 32), där nämnda às är uppdelad i åtminstone ett kontaktområde (38) med väsentligen lika längd, där varje område har en väsentligen lika utformning, - spárningsmedel (317, 32', 42') anordnad vid periferin av en andra yta (34, 35) hos åtminstone ett element (31, 32), där nämnda andra yta är motsatt till nämnda första yta, där nämnda medel är uppdelade i ett antal delar som motsvarar åtminstone nämnda antal av områden på den första åsen, varigenom en kontakt mellan elementen åstadkommes inom varje kontaktområde på nämnda första ås.

13. Dielektrisk resonator enligt krav 12, kännetecknat av att nämnda utformning av varje kontaktområde är en axiellt ökande lutning i nämnda cirkulära bana, innefattande en väsentligen lika axiell startpunkt och en väsentligen lika axiell slutpunkt. 23228se.doc; 1999-06-11 10 15 20 25 30 512 515 18

14. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 12-13, kännetecknat av att nämnda spàrningsmedel innefattar utskjut- ande anordningar (42', 62) utsträckande i radiell riktning.

15. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 12-13, kännetecknat av att nämnda spàrningsmedel anordnas på en av nämnda rörliga element (31, 41).

16. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 12-13, kännetecknat av att nämnda spàrningsmedel bildar en andra ringformig ås (32', 5l') anordnad vid periferin av nämnda andra yta, där varje del av nämnda spàrningsmedel har en konform utformning med avseende pà varje kontaktomráde på den första àsen, varigenom kontakt erhålles utefter en sträcka av nämnda första och andra äs.

17. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 12-16, kännetecknat av att nämnda första às anordnas pà nämnda första element (31) och nämnda spàrningsmedel anordnas pá nämnda förbindelseelement (51, 61), vilket fixeras till nämnda andra element (52, 65).

18. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 12-17, kännetecknat av att nämnda första às uppdelas i tre kontaktomràden.

19. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 9-11, kännetecknat av att nämnda medel för mekanisk styrning (74, 75, 81) innefattar: - en innerdiameter (d3) hos nämnda rörformiga förbindelseelement (73, 82) vilken är större än diametern (dl) hos nämnda roterande element (71), 2322859. doc; 1999-06-11 10 15 20 25 30 512 513 19 - en rörformig vägg av nämnda förbindelseelement vilken utsträcker sig i axiell riktning, - en spàrningsstyrning (74, 81) anordnad i nämnda rörformiga vägg, där nämnda spàrningsstyrning är uppdelad i åtminstone en separat axiellt ökande styrningsdel, - ett spàrningsmedel (75) anordnat vid periferín av nämnda roterande element (71), där nämnda medel är uppdelad i ett antal spárningsdelar, där nämnda antal motsvarar åtminstone nämnda antal styrdelar hos förbindelse- elementet, där nämnda spàrningsmedel stöds av nämnda spàrningsstyrning, varvid nämnda förskjutning varierar när nämnda spàrningsmedel (75) följer nämnda spàrningsstyrning (74, 81) när nämnda roterande element (71) roterar.

20. Dielektrisk resonator enligt krav 19, kännetecknat av att nämnda spàrningsdel hos nämnda spàrningsmedel är en utskjutande anordning (75) utsträckandes i en radiell riktning.

21. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 19-20, kännetecknat av att varje styrdel hos nämnda spàrningsstyrning har en likformig utformning med en väsentligen lika axiell startpunkt och en väsentligen lika axiell slutpunkt.

22. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 19-21, kännetecknat av att nämnda spàrningsstyrning uppdelas i tre spárningsdelar.

23. Dielektrisk resonator enligt något av kraven 19-21, kännetecknat av att nämnda spàrningsstyrning innefattar en 2322Bse.doc; 1999-06-11 10 (nr-nn 15 20 i _... 25 H zztäii; 1 512. 513 20 invändig gänga, varvid nämnda spårningsmedel anordnas som gängande delar.

24. Dielektrisk resonator enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda resonator ytterligare innefattar fjädrande medel som verkar på åtminstone ett av nämnda element för att erhålla nämnda kontakt mellan nämnda resonanselement.

25. Dielektrisk resonator enligt något av föregående krav, innefattande: - nämnda väggar innefattar en toppvägg (23) bildad med en öppning (23') och en bottenvägg (22) motstående nämnda t0PPVä99, - en avstämningsstav (29) utsträckandes i nämnda öppning i nämnda toppvägg, och som ansluter åtminstone ett första resonanselement (25) till nämnda avstämningsstav, och - ett dielektriskt stöd (27) utsträckandes från nämnda bottenvägg (22), vilken fixerar åtminstone ett andra resonanselement (26) relativt till kaviteten (21), varvid nämnda resonanselement (25, 26) stöds från åtminstone en av nämnda väggar, kännetecknat av att nämnda avstämnings- stav (29) är fjädrande förspänd för att skapa en kraft som säkerställer nämnda kontakt mellan nämnda resonanselement (25, 26). 2322BSe .doc; 1999-06-11 Ål