SE511832C2 - För absorberande alster avsett ytmaterial med hög vätskegenomsläpplighet samt absorberande alster försett med ytmaterialet - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 s11åiss2 'hl 2 Det är tidigare känt att perforera skikt av exempelvis plastfilm, eller nonwovenmaterial för att öka porositeten och därmed vätskegenomsläppligheten för materialet. Ett annat sätt att erhålla hög vätskegenomsläpplighet, är genom att använda ett ytterst tunt och glest nonwovenmaterial, med få fibrer per ytenhet.

Ett problem som uppstår vid sådana kända, perforerade och/eller tunna material, är emellertid att dragstyrkan hos materialet är mycket låg. Detta medför svårigheter vid maskinell hantering av xnaterialet, exempelvis vid tillverkning av' absorberande alster, eftersom det perforerade materialet lätt brister då det utsätts för dragspänningar. Vidare är det inte ovanligt att mycket tunna och/eller perforerade material brister av de krafter som uppstår under användningen av ett absorberande alster.

En svårighet som är särskilt förknippad med tunna nonwovenmaterial, är att materialens fibertäthet varierar kraftigt över ytan. Detta beror på att det är ytterst svårt att åstadkomma en jämn fördelning av det fåtal fibrer som ingår i materialet. Av detta skäl är tunna nonwovenmaterial i praktiken oanvändbara som ytmaterial, eftersom egenskaper såsom vätskegenomsläpplighet och draghållfasthet varierar kraftigt och okontrollerbart över materialets yta.

Ett ytterligare problem vid ytmaterial avsedda för absorberande alster, är att förhindra sk. återvätning. Därmed avses att vätska som passerat in genom ytmaterialet tränger tillbaka ut genom ytmaterialet. Sådan återvätning orsakar användaren obehag, eftersom en blöt yta mot användarens hud ökar risken för skavning och irritation av huden. Dessutom är ett absorberande alster som känns blött, otrevligt och okomfortabelt att bära. 10 15 20 25 30 35 i511 832 UPPFINNINGENS ÄNDAMÅL= Ett syfte med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma ett ytmaterial av det inledningsvis omtalade slaget, vilket har hög insläppshastighet för utsöndrad kroppsvätska och vilket betydligt minskar risken för att kroppsvätskan strömmar ut över skiktets yta istället för att tränga ned genom skiktet.

Ett annat syfte med uppfinningen är att erbjuda ett ytskikt som är tunt och poröst, med hög draghållfasthet och kontrollerbar vätskegeomsläpplighet.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett ytmaterial som är mjukt och bekvämt att bära i anliggning mot kroppen och som uppvisar låg återvätning.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Ett ytmaterial av det inledningsvis omtalade slaget utmärks i främst av att det första förhållandevis skikt av nonwovenmaterial med hög draghållfasthet och det andra skiktet enlighet med uppfinningen materialskiktet är ett tunt är ett jämförelsevis tjockare fiberskikt med låg densitet och låg draghållfasthet, materialskiktet uppvisar brottanvisningar i form av öppningar samt att åtminstone det första eller perforeringar, varvid laminatet är permanent deformerat uttöjt till ursprungliga utsträckning i åtminstone en uttöjningsriktning. genom att det är åtminstone 110% av sin Ytterligare särdrag och utföringsformer framgår av de efterföljande patentkraven. perforerat Genom fibertyglaminat utsträckning av ett innefattande ett första, tunnare skikt med hög draghållfasthet och ett skikt draghållfasthet erhålls ett flertal fördelar. Det resulterande, andra tjockare och luftigare med lägre permanent deformerade laminatet ges genom uttöjningen en öppnare struktur, med stor vätskemottagningsförmåga och hög 10 15 20 25 30 35 511ïs32 IT11 4 vätskegenomsläpplighet. Det tunnare, första skiktet är lämpligen av ett material med glatt, mjuk yta som inte skaver, eller på annat sätt är hudirriterande. Vidare bör det första skiktet ha relativt jämn fiberfördelning, varigenom såväl perforering som utsträckning kan ske med stor förutsägbarhet för resultatet.

Det andra skiktet är poröst och har låg densitet. Sådana skikt har beroende på den låga fibertätheten över ytan tämligen varierande fiberfördelning, varför perforering och uttöjning av ett sådant skikt är svårt att styra till ett önskat slutresultat. Förutsägbarheten och kvaliteten för såväl perforering som uttöjning är därvid låg. Det föreligger dessutom en stor risk att ett perforerat skikt av detta slag spricker sönder på ett okontrollerat vis då det töjs ut och därigenom blir oanvändbart som ytskikt på ett absorberande alster, samt omöjligt att hantera i en tillverkningsprocess.

Inom ramen för uppfinningen finns möjlighet att variera en rad olika parametrar, såsom de olika skiktens sammansättning, tjocklek, tillverkningssätt osv. Det är dessutom möjligt att använda olika typer av perforeringar, samt att variera graden av perforering, såväl över laminatets yta, som i dess tjockleksled. Det är således möjligt att tänka sig ett laminat där endast det första, tunnare skiktet är perforerat, eller ett laminat som är perforerat genom hela, eller delar av även det andra skiktets tjocklek. Vid perforeringar som sträcker sig ned i det andra skiktet, bör' dessa vara belägna så att. de är synkroniserade med öppningarna i det första skiktet. Detta åstadkommes naturligtvis enklast genom att de båda skikten perforeras samtidigt.

De i laminatet ingående skikten är inbördes förbundna och kan kan därvid exempelvis vara sammanbundna medelst limning, eller genom svetsning med värme eller ultraljud. Det är emellertid inte alltid nödvändigt att binda samman skikten med ett 10 15 20 25 30 35 :511 832 5 särskilt bindningssteg. Beroende på vilken perforeringsteknik som användes, är det nämligen möjligt att åstadkomma tillräcklig mekanisk sammanbindning av två materialskikt genom själva perforeringsprocessen. Ett sätt att åstadkomma sådan mekanisk sammanbindning beskrivs i SE 9404580-4.

Perforeringarna kan variera till form och orientering. Dessutom kan deras placering över ytan och antalet perforeringar per ytenhet varieras. Genom att välja långa, tätt ordnade slitsar, erhålls exempelvis ett material som då det sträcks ut tvärs slitsarnas orienteringsriktning, blir kraftigt töjdeformerat, med stor öppenhet och hög bulk. Öppningarna eller slitsarna kan orienteras i två eller flera riktningar, varigenom laminatet blir uttöjbart i mer än en riktning. Det är även möjligt att anordna brottanvisningar för uttöjning i form av öppningar, eller perforeringar utan huvudsaklig utsträckningsriktning. exempelvis cirkulära öppningar. Ett sådant material kan sträckas i vilken som helst riktning som befinnes vara lämplig.

Beroende på det önskade utseendet och egenskaperna hos det färdiga materialet, kan öppningarnas placering och utseende, liksom graden av uttöjning varieras över ytan. Öppningarna kan således vara huvudsakligen jämnt fördelade över vissa partier av ytan, anordnade utefter raka eller krökta linjer, eller i något annat mönster. Storleken och formen hos öppningarna kan ändras för att ändra töjbarheten och därigenom graden av vätskeinsläppsförmåga och utseendet.hos det färdiga.materialet.

Med likformigt fördelade och utformade öppningar, kan egenskaperna hos laminatet ändras genom att olika delar av laminatet töjs ut olika mycket.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA: I det följande skall uppfinningen beskrivas närmare, under hänvisning till på bifogade ritningar visade utföringsexempel. 10 15 20 25 30 35 511 8232 11! |fxl 6 Figur l på ritningarna visar ett perforerat laminat i enlighet med uppfinningen.

Figur 2 visar laminatet i figur l i utsträckt tillstånd.

Figur 3 visar laminatet i figur l och 2 under användning som ytmaterial på ett inkontinensskydd.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Det i figur 1 visade laminatet 1, består av ett första materialskikt 2, samt ett andra materialskikt 3. Det första .materialskiktet 2 utgörs lämpligen av ett tunt skikt av nonwovenmaterial med låg ytvikt, men förhållandevis hög draghållfasthet. Med nonwovenmaterial avses textila, ovävda fibertyger. Nonwovenmaterialet i det första materialskiktet 2 är består lämpligen av polypropenfibrer, eller någon annan typ av av syntetiska eller naturliga fibrer, såsom polyeten, polyester, rayon, bikomponentfibrer, eller liknande. Det andra materialskiktet 3 utgörs av ett fiberskikt med större tjocklek än det första materialskiktet 2. Fibrerna i det andra skiktet 3 är formade till en luftig vadd, med hög spänst, låg ytvikt och med stor genomsläpplighet för kroppsvätska. Genom att ett sådant vaddskikt har relativt få fibrer per volymsenhet, vilket innebär att det har låg densitet, har detta skikt låg draghållfasthet.

Laminatet 1 är perforerat med en mångfald korta, parallella slitsar 4, sträckande sig i laminatets längdriktning. Ett för ändamålet särskilt lämpligt sätt att åstadkomma sådana slitsar 4, är med någon av de i SE 9404579-6 och SE 9404580-4 beskrivna metoderna. I figurerna har slitsarnas 4 längd överdrivits, för att tydligare visa utseendet hos ytmaterialet. I verkligheten är emellertid hela laminatets 1 tjocklek endast ca 0,5 mm till 5 mm och slitsarnas 4 längd är därvid av samma storleksordning.

Istället för slitsar 4 är det självfallet möjligt att förse laminatet med någon annan typ av brottanvisningar, exempelvis 10 15 20 25 30 35 «\l ih 511 832 7 i form av öppningar av det slag som beskrivs i den svenska patentansökan nr. 9403850-2.

Det i figur 2 visade laminatet 1, har töjts ut i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot slitsarnas 4 utsträckningsriktning. Uttöjningen har skett på ett sådant sätt, att den resulterat i en viss kvarstående deformation av materialet.

Genom utsträckningen uppnås flera fördelar. Dels öppnas laminatet 1 upp vid slitsarna 4, så att vätskegenomsläppligheten ökar, dels sträcks materialskikten 2,3 ut, vilket också påverkar vätskegenomsläppligheten gynnsamt, eftersom hålrummen mellan de i skikten 2,3 ingående fibrerna blir större. Vidare erhåller det uttöjda laminatet l en vågig yta 5. Den vågiga ytan 5 bromsar vätskeavrinning från laminatet 1. Dessutom medför den att vid användning av ett alster försett med ett sådant laminat som vätskegenomsläppligt ytskikt, blir kontaktytan mellan användarens hud och alstrets ytskikt minimal. Detta är en fördel, eftersom det minskar risken för återvätning och skavning, eller annan irritation av användarens hud.

Det första, tunnare materialskiktet 2 tjänar flera syften. Dels utgör det en slät, hudvänlig yta, mot användarens hud, dels fungerar det som ett förstärkningsskikt för det underliggande andra materialskiktet 3 med lägre draghållfasthet. Dessutom medger det första materialskiktet 2 en kontrollerad och likformig perforering och därmed även en kontrollerad och likformig uttöjning av laminatet l.

Eftersom ett vaddskikt som det andra materialskiktet 3 består av relativt få och grova fibrer, är det olämpligt att använda ett ensamt sådant skikt i direkt anliggning mot hud. De grova fibrerna ger lätt upphov till skavning och annan hudirritation.

Dessutom är det svårt att perforera ett luftigt materialskikt 10 15 20 25 30 35 .IJ 511 "832 |f1| 8 på ett jämnt och likformigt sätt. Därigenom är det omöjligt att förutsäga eller kontrollera hur materialet kommer att bete sig då det töjs ut. Genom materialets låga draghållfasthet och genom ojämnheter i fiberfördelningen, är risken stor att det rämnar, så att det uppstår oregelbundet fördelade sprickor i materialets yta. Ett sådant materialskikt 3 med låg draghållfasthet är vidare synnerligen besvärligt att hantera vid höga tillverkningshastigheter. Detta gäller särskilt om materialet perforerats, så att dess draghållfasthet.ytterligare reducerats. Fördelarna med ett laminat enligt uppfinningen är således många.

Det i figur 3 visade .inkontinensskyddet 10 innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt ll i enlighet med uppfinningen, ett vätskeogenomträngligt ytskikt 12, samt en mellan ytskikten 11,12 innesluten absorptionskropp 13. Det vätskeogenomträngliga ytskiktet 12 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration. Det är Li allmänhet en fördel om spärrskiktet 12 har viss andningsbarhet, dvs tillåter passage av vattenånga. De båda ytmaterialskikten 11,12 har något större utsträckning i planet än absorptionskroppen 13 och sträcker sig ett stycke ut förbi absorptionskroppens 13 kanter kring hela dennas periferi. Ytskikten 11,12 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 14, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 13 kan vara av vilket som helst konventionellt slag. Exempel på vanligen förekommande absorptionsmaterial är cellulosafluffmassa, tissueskikt, högabsorberande polymerer, absorberande skummaterial, absorberandenonwovenmaterialochliknande.Materialblandningar och absorptionskroppar uppbyggda av skikt av material av olika slag och med olika egenskaper förekommer även. 10 15 20 25 30 35 :511 832 9 På utsidan av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 12 är ett fastsättningsorgan 15 i form av två områden av självhäftande lim anordnat. Limområdena är lämpligen innan användning täckta med på ritningen ej visade löstagbara skyddsskikt av släppmedelbehandlat papper, eller plastfilm. På det visade inkontinensskyddet, består fastsättningsorganet 15 av ett tvärgående limområde vid vardera änden av skyddet. En rad andra limmönster är naturligtvis tänkbara, liksom andra typer av fastsättningsorgan såsom kardborreytor, tryckknappar, gördlar, särskilda underbyxor eller liknande. Ett inkontinensskydd 10 av det i figur 3 visade slaget är i första hand tänkt att användas av personer med förhållandevis lindriga inkontinensbesvär och inryms lätt inuti ett par vanliga underbyxor. Fastsättningsorganet 15 tjänar därvid till att hålla inkontinensskyddet 10 på plats inuti underbyxorna under användningen. Fastsättningsorganet 15 måste självfallet vara av sådant slag att inkontinensskyddet 10 kan avlägsnas ur underbyxorna utan att det uppstår skador på dessa.

Inkontinensskyddet 10 är timglasformat, med bredare ändpartier 16,17 och ett smalare grenparti 18 beläget mellan ändpartierna 16,17. Grenpartiet 18 är det parti av inkontinensskyddet 10 vilket är avsett att under användningen vara anbragt i användarens gren och tjäna som mottagningsyta för den kroppsvätska som utsöndras till inkontinensskyddet 10. Vidare uppvisar inkontinensskyddet 10 två tvärgående avrundade ändkanter 19,20, samt två längsgående krökta sidokanter 21,22 löpande mellan ändkanterna 19,20.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 11 utgörs av ett laminat av det i figur 1 och 2 visade slaget. Det första materialskiktet 2 i laminatet har därvid samma form och utsträckning som det vätskegenomsläppliga ytskiktet ll och är vänt bort från inkontinensskyddets 10 absorptionskropp 13. Den yta på inkontinensskyddet 10 som vid dess användning är avsedd att vara vänd mot användaren bildas således av det första 10 15 20 25 30 35 5113832 |f 10 materialskiktet 2. Det andra materialskiktet 13 är anordnat innanför det första materialskiktet 2, mellan detta och absorptionskroppen 13.

Till skillnad från det första materialskiktet 2, sträcker sig det andra materialskiktet 3 i det visade exemplet endast utmed ett längsgående centralt, bandformigt område 23 av inkontinensskyddets 10 vätskegenomsläppliga ytskikt ll. Inom detta område 23 är ytskiktet ll perforerat, med en mångfald i inkontinensskyddets längdriktning sig sträckande slitsar 4, varefter ytskiktet ll sträckts ut tvärs slitsarna 4, dvs i inkontinensskyddets 10 tvärriktning. Perforeringen och utsträckningen utförs innan ytskiktet ll anbringas på inkontinensskyddets 10 absorptionskropp 13 och fästs ihop med det vätskeogenomträngliga ytskiktet 12.

Utsträckningen av ytskiktet ll ger detta en viss permanent deformation av det perforerade området 23. Härigenom är det vätskegenomsläppliga ytskiktet ll vågigt, eller buckligt inom området 23 för perforeringen. Dessutom har detta område 23 en större utsträckning i tvärriktningen än det hade innan uttöjningen, varigenom även slitsarna 4 vidgats eller öppnats upp i denna riktning. Slitsarnas 4 storlek, liksom vågigheten i ytskiktet har för tydlighetens skull visats något överdrivna.

Lämpligen är emellertid slitsarna 4 mellan 0,5 och 15 mm långa.

Hur tätt slitsarna är placerade över ytan beror på den avsedda användningen för ytskiktet. För att uppnå tillräcklig vätkegenomsläpplighet för ytskiktet, är det emellertid i allmänhet så, att om slitsarna är mycket korta, krävs ett större antal slitsar per ytenhet, medan långa slitsar kan vara glesare utspridda över materialytan. Vidare har den båda i materiallaminatet ingående materialskikten 2, 3 betydelse för ursprungliga vätskegenomsläppligheten hos de slitsarnas storlek och antal. 10 15 20 25 30 |\l 'hl 511 832 11 Det andra materialskiktets 3 uppgift. är att. snabbt släppa igenom till inkontinensskyddet 10 utsöndrad kroppsvätska till den innanförliggande absorptionskroppen 13. Genom materialskiktets tjocklek 3, återfjädringsförmåga och höga bulk, bidrar skiktet till att göra inkontinensskyddet 10 mjukt och behagligt att bära. Vidare utgör skiktet 3 ett såväl visuellt som rent fysiskt isoleringsorgan för den kroppsvätska som absorberats av inkontinensskyddets absorptionskropp 13.

Genom sin tjocklek maskerar och dämpar det andra skiktet 3 eventuell färg hos kroppsvätskan. Samtidigt förhindrar skiktet 3 att den absorberade vätskan förmår tränga tillbaka genom inkontinensskyddets 10 yta, varigenom användarens hud förblir väsentligen torr, även då avsevärda mängder kroppsvätska absorberats.

Som redan omtalats erbjuder det perforerade, uttöjda ytskiktet ll ett flertal fördelar i form av en mjuk, slät, hudvänlig yta, liten kontakt med användarens hud, stor vätskeinsläppsförmåga, liten återvätning, samt genom den vågiga ytan en förmåga att hindra vätska att flöda ut över ytan.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till det här beskrivna utföringsexemplet, utan en rad ytterligare utföringsformer och modifikationer är tänkbara inom ramen för de efterföljande patentkraven. Exempelvis är uppfinningen naturligtvis inte begränsad till användning på inkontinensskydd, utan ytmaterialet enligt uppfinningen lämpar sig givetvis även för användning i samband med andra typer av absorberande artiklar, såsom dambindor, trosskydd, samt blöjor för barn eller vuxna.

Claims (8)

511 (832 'hl 12 PATENTKRAV

1. Ett för användning på ett absorberande alster avsett vätskegenomsläppligt ytmaterial (ll) innefattande ett laminat (1) av två inbördes förbundna materialskikt (2,3), k ä n n e t e c k n a t av att det första materialskiktet (2) är ett förhållandevis tunt skikt av nonwovenmaterial med hög draghållfasthet och det andra skiktet (3) är ett jämförelsevis tjockare fiberskikt med låg densitet och låg draghållfasthet, samt att åtminstone det första materialskiktet (2) uppvisar brottanvisningar i form av öppningar eller perforeringar, varvid laminatet (1) är permanent deformerat genom att det är uttöjt till åtminstone 110% av sin ursprungliga utsträckning i åtminstone en uttöjningsriktning.

2. Ytskikt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att laminatet (1) är perforerat med längsgående slitsar (4), vilka löper huvudsakligen parallellt med varandra över det första materialskiktet (2), samt att skiktet är permanent uttöjt i en riktning huvudsakligen vinkelrät mot slitsarnas (4) löpriktning.

3. Ytskikt enligt krav 1, eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att det andra materialskiktet utgörs av ett skikt av luftigt nonwoven-material, eller vadd.

4. Ytskikt enligt krav l, 2, eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att det är bildat av banformiga material och att det andra nmterialskiktet (3) har ndndre utsträckning i materialbanans tvärriktning än det första materialskiktet (2).

5. Ytskikt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att slitsarnas (4) storlek varierar över ytskiktets (ll) yta. is11 832 13

6. Absorberande alster (10) av huvudsakligen långsträckt form, med en tvärriktning och en längdriktning, såsom ett inkontinensskydd, en blöja, en dambinda, eller liknande, innefattande ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt (11), ett andra vätskeogenomträngligt höljesskikt (12), samt en mellan de båda höljesskikten (11,l2) innesluten absorptionskropp (13), varvid det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (11) innefattar ett laminat (1) av två materialskikt (2,3), varvid ett första materialskikt (2) är beläget på den sida av laminatet (1) som är vänd bort från absorptionskroppen (13) och ett andra skikt (3) är beläget på den sida av laminatet (1) som är vänd mot absorptionskroppen (13), k ä n n e t e c k n a t av att det första materialskiktet (2) är ett förhållandevis tunt skikt av nonwovenmaterial med hög draghållfasthet och det andra skiktet (3) är ett jämförelsevis tjockare fiberskikt med låg densitet och låg draghållfasthet, samt att åtminstone det första materialskiktet (2) innefattar ett område (23) uppvisande brottanvisningar (4) i form av öppningar eller perforeringar samt att laminatet (1) är permanent deformerat genom att det är uttöjt till åtminstone 110% av sin ursprungliga utsträckning åtminstone i en riktning huvudsakligen parallell med alstrets tvärriktning.

7. Alster enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att laminatet (1) är perforerat med längsgående slitsar (4), vilka löper huvudsakligen parallellt med varandra över det första materialskiktet (2), i alstrets (10) längdriktning, varvid ytskiktet (ll) inom området (23) för slitsarna (4) är permanent uttöjt i en riktning huvudsakligen vinkelrät mot slitsarnas (4) löpriktning.

8. Alster enligt krav 6, eller 7, k ä n n e t e c k n a t av att brottanvisningarna (4) är anordnade utmed ett centralt, längsgående område (23) av alstret (10), samt att det andra materialskiktet (3) har 5111332 'I 'hl 14 huvudsakligen samma form och utsträckning som det med brottanvisningar försedda omrâdet (23).