SE511213C2 - Förfarande för drift av en droppdeponeringsanordning samt en droppdeponeringsanordning - Google Patents

Description

15 20 25 30 511213 2 som är nödvändig för att alstra erforderlig förflyttning av en motsvarande kanalsido- vägg i skrivhuvudet.

Sarnmarrfatming av unnfinningen Bilder som skall reproduceras innefattar ibland räta linjer. Resultatet av modm ord- behandling, exempelvis, innefattar ofta linjer, såsom ramar för tabeller. Sådana räta linjer är vanligen parallella med eller vinkelräta mot skrivhuvudets scanningrörelse i förhållande till substratet.

Föreliggande uppfinning avser problemet att åstadkomma en droppdeponeringsan- ordning, som kan åstadkomma snabba utskrifter med hög kvalitet påiden utskiivna bilden.

En aspekt av uppñrmingen avser problemet att åstadkomma en droppdeponerings- anordning, som är kapabel att selektivt reproducera en bild med en första upplösning eller med en andra, lägre upplösning på kortare tid, medan droppdeponeringsfel eli- mineras och distorsion av den reproducerade bilden minimeras.

Ytterligare en aspekt av uppfinningen avser problemet att åstadkomma en droppde- poneringsanordning som möjliggör snabb reproduktion av en bild med en lägre upp- lösning medan korrekt reproduktion av räta linjer bibehålles åtminstone i horisontal- riktningen och i vertikalriktnirigen.

Dessa problem löses genom att öka slcrivhuvudets scanninghastighet i förhållande till substratet för att åstadkomma en snabbare utskrift, och genom att anpassa skriv- huvudets styrinformation för att eliminera vissa bildpunkter vid utskrift med lägre upplösning. De eliminerade bildpunkterna väljs så att bilddistorsion och pixelposi- tioneringsfel undviks. En ungefirligen halverad utskriftstid åstadkommes till kost- naden av ett halverat antal pixel i den reproducerade bilden, medan skrivhuvudets 10 15 20 25 511 213 3 hastighet i förhållande till substratet dubbleras. I syfte att bibehålla korrekt reprodu- cering av räta linjer och undvika ”bortfall av en linje”, styrs slcrivhuvudet så att inte mer än varannan pixelposition elimineras i vertikalriktriingen såväl som i horisontal- riktningen när antalet reproducerade pixel halveras.

Dessa problem löses av ett förfarande för att driva en droppdeponeringsanordning innefattande en rörlig vagn och ett don som har ett flertal kanaler försedda med eleklroder, som är anordnade att motta elektriska signaler för att åstadkomma vätska i utvalda kanaler att kastas ut där donet är monterat på vagnen, och organ för att välja ett fimktionstillstând. Förfarandet irmefattar stegen att: mottaga utskrift- information; generera en första bitkarta från utskriftinformationen, vilken första bit- karta definierar första pixelpositioner som kan träffas i ett första funktionstillstånd; vilka forsta pixelpositioner har ett närmaste avstånd SX längs en rät linje i en första matrisrikming; generera en andra bitkarta ur den forsta bitkartan, vilken andra bit- karta definierar en grupp av pixelpositioner som skall träfias i ett andra fimlctions- tillständ; aktivera vagnen till rörelse vid ett hastighetsvärde som beror av det valda fimktionstillståndet, och orsaka vätska i utvalda kanaler att stötas ut så att den nämnda gruppen pixelpositioner har ett första närmaste avstånd RSK längs en rät linje i den första manisrikmingen, där R år ett positivt heltal lika med eller större än 2, och ett andra närmaste avstånd längs en rät linje som är vinklad med en vinkel ß i förhållande till den första matrisrikmingen, varvid det andra närmaste avståndet är mindre än RSX.

Kort figgbeskrivning För att förenkla förståelsen av föreliggande uppfinning kommer den att beskrivas med exempel och med hänvisning till de bifogade ritningama, i vilka: Fig. 1A visar ett schematiskt blockschema av en utföringsforrn av en skrivare som innefattar ett skrivhuvud med ett don. 10 15 20 25 511 213 4 Fig. IB är ett blockschema som illustrerar skrivhuvudet enligt fig. 1A i samband med donet och ett utskriftdatagränssnitt.

Fig. 2 är en vy fiamifrån av donet betraktat i pilens Z riktning i fig. 1A.

Fig. 3 är en delvis schematisk sprängskiss i perspektivvy av ett stycke av donet enligt fig. 2, innefattande en donplatta.

Fig. 4 är en sektionerad perspektivvy av en del av donplattan enligt fig. 3.

F ig. 5A är en genomskärning av en del av datom enligt fig. 3, med kanaler som definieras av sidoväggar.

F ig. SB illustrerar genomskärningen enligt fig. 5A, när några kanaler är i ett expan- derat tillstånd.

Fig. 6 visar, schematiskt, skrivhuvudet enligt fig. 2 mot bakgrund av en utskrifts- matris. I I Fig.7 visar, schematiskt, det snedställda skrivhuvudet enligt fig. 6 vid en tidpunkt när en grupp mynningar är i utskriftsläge.

Fig. 8 illustrerar förhållandet mellan vagnhastighet och horisontalupplösning.

Fig. 9 illustrerar ett pixelpositionsmönster.

F ig. 10 är ett schematiskt blockschema av en utfóringsform av utskriftdatagräns- snittet som visas i fig. 1.

F ig. 11A och 11B är flödesscheman som illustrerar en utföringsform av ett drift- förfarande för skrivaren som visas i fig. 1A.

Fig. 12 illustrerar en exempelbild som skall skrivas ut.

Fig. 13 illustrerar ett stycke av en bitkarta som motsvarar bilden enligt fig. 12.

Fig. 14 illustrerar stycket av bitkartan enligt fig. 13 tillsammans med indikation av mynningar som används för att åstadkomma pixellägena enligt fig. 13 i ett första upplösningsfimktionstillstånd.

Fig. 15 illustrerar ett snedställt matrisrutnät superponerat över pixelpositionema enligt fig. 9.

Fig. 16 illustrerar en förändrad bitkarta for åstadkommande av en upplösningsför- ändrad utskrift av bilden som visas i fig. 12. 10 15 20 25 511 213 5 Detaljerad beskrivning av utfórinesformer Fig. 1A visar ett schematiskt blockschema av en skrivare 10. Skrivaren innefattar en dataport 20 för mottagande av utskriftsorder. Dataporten är kopplad till ett utskrift- datagränssnitt 30 via en databuss 40. Skrivaren 10 innefattar ett bläckstråleslaivhu- vud 50 monterat i en rörlig skyttelenhet 60. Skyttelenheten 60 är anordnad för fram- och återgående rörelse i en bana 70. Utskriftdatagränssnittet 30 styr en skytteldriv- anordning 72 till önskad skyttelhastighet och riktning. Skytteldrivanordningen 72 kan innefatta exempelvis en drivmotor kopplad till skytteln medelst ett drivbälte (ej visat).

Slciivaren innefattar organ för att mata ett substrat 80 i en riktning som är vinkelrät mot den fram- och återgående rörelsen hos skyttelenheten. Under faktisk utskrift levererar bläcksträlskrivarhuvudet bläckdroppar, och skytteln såväl som substratet 80 är anordnade att röra sig i förhållande till varandra, så att bläckdroppar deponeras i precisa mönster på substratets 80 yta. Skrivhuvudet 50 är kopplat till utskriftdata- gränssnittet 30 via ett flertal elektriska ledare 90.

Skrivhuvudet 50 irmefattar ett don 100 och en donstyrenhet 110. Donet 100 irme- fattar ett flertal kanaler som har mymiingar för att stöta ut bläckdroppar (fig. IB).

Fig. 2 är en vy framifrån av donet 100. I uttöringsfonnen enligt fig. 2 finns ett flertal mymiingar 120 anordnade bredvid varandra i en uppsättningsriktning. Mynningama är uppdelade i ne grupper kallade A-fas, B-fas och C-fas. När en maximal mängd bläck skall stötas ut, aktiveras samtliga A-fasmynningar, därefter aktiveras alla B- fasmynningar och alla C-fasmynningar. Med andra ord aktiveras A-, B- och C-fas- mynningarna sekventiellt. I syfte att kompensera för tidsfördröjningen mellan dessa faser är Skrivhuvudet vinklat. Skrivhuvudet är vinklat i förhållande till skyttelns fiam- och återgående rörelserikming (x). Donet är vinklat i förhållande till x-axeln 10 15 20 25 511 213 6 så att mynningamas uppsättningsrikming bildar en vinkel oc i förhållande till x- axeln.

Fig. 3 är en delvis schematisk perspektivvy i sprängskiss av ett stycke av donet 100.

Donet innefattar en donplatta 200 som är gjord av polariserat piezoelektriskt mate- rial. Donplattan 200 innefattar fördjupningar med rektanguläit tvärsnitt som bildar kanaler 220. Kanalema 220 är separerade av sidoväggar 230. En platta 265 försedd med mynningsöppningar 120 är anordnad så att alla kanaler är försedda med en mynning. En täckplatta 210 är fastgjuten på donplattan 200 för att, tillsammans med väggarna 230, definiera kanaler 220 med mynningar 120.

Elektriska anslutningar D1,D2,D3 . .. for aktivering av kanalsidoväggarna 230 an- sluter till styrenheten 110, exempelvis med bondtrådar såsom illustreras i fig. 3.

Fig. 4 är en sektionerad perspekfivvy av en del av donplattan 200. Bondtråden D1 förbinder till ett tunt metallager 270 på en yta på donplattan 200. Metallagret täcker också en del av ytan av den vägg 230 som vetter mot kanalen C 1, såsom illustreras av den skuggade ytan El i fig. 3. En annan bondtråd D2 förbinder till metallager E2 i kanal C2 på samma sätt. Metallagren E2 bildar elektroder på väggytorna som vet- ter mot kanal C2.

Fig. 5A är ett tvärsnitt av en del av donet 100, betraktad från mynningsplattan 265.

Hänvisningssiffran 275 indikerar en fog, där täckplattan gjuts mot ett toppstycke av varje vägg 230 som innefattas i donet. Sålunda fästs varje fast vid täckplattan. Pola- riseringsriktningen visas av pilen 240 i fig. 5A och SB. Kanalerna kan aktiveras in- dividuellt såsom beskrivits ovan.

F ig. 5B illustrerar kanalen C2 i ett expanderat tillstånd. Expansionen orsakas av ett elektriskt fält mellan elektroden E2 och elektrodema El resp. E3. Eftersom det elek- niska fältet, som alstras i ett stycke 300 i väggen 230 mellan elektroden E2 och 10 15 20 25 511213 7 elektroden El, är i en riktning som är väsentligen vinkelrät mot polariseringsrikt- ningen, så böjer sig väggen i skjuvmod till det läge som visas i fig. SB. När vägg- stycket 300 böjer sig, tvingar det också den komplementära delen 310 av väggen att böja sig i samma riktning.

När kanalen C2 expanderar, drar den in mer bläck genom bläckinloppet 150 (ses bäst i fig. 3 och fig. SB).

F ig. lB är ett blockschema av en uttöringsfoim innefattande donet 100, donstyrkret- sen 110, utskriftdatagränssnittet 30 och en spänningsförsörjningsenhet 320. Don- styrenheten 110 innefattar ett flertal reglerbara dondrivsigrialutgångar 330. Varje dondrivsignalutgång är kopplad till elektroden E hörande till en motsvarande kanal i donet 100, såsom illustreras i fig. IB och beskrivits ovan.

Styrenheten 110 innefattar en datakonverteringsenhet 340. Datakonverteringsenhe- ten innefattar en ingång 350 för mottagande av utslcriftdata indikerande den text eller bild som skall skrivas ut. Ingången 350 är anpassad för att kopplas till ut- skriftdatagränssnittet 30 via bussen 90.

Som svar på printdata som mottages på ingången 350, konverterar datakonverte- ringsenheten 340 den mottagna skrivinformationen till individuella elektriska styr- signaler för varje donkanal 220.

Skilda utskriftsupplösningslillstånd Enligt uppfinningen kan en viss printorder utföras på olika sätt. Enligt en utförings- form kan en utskriftsorder exekveras antingen genom att skriva ut bilden med en första upplösning eller genom att slcriva ut bilden med en andra, lägre upplösning.

Utskiiftstillståndet för lägre upplösning medför fördelen att kunna utföras snabbare. 10 15 20 25 511 213 8 Fig. 6 visar, schematiskt, det vinklade skrivhuvudet 100 mot bakgrund av en ut- slaiftsmatris. Matrispunktema i utskriftsmatrisen enligt fig. 6 representerar samtliga möjliga punkter på vilka bläckdroppar kan deponeras på substratet. Det inbördes av- ståndet mellan matrispunlcter i horisontalriktningen motsvarar det kortaste mellan- rummet SX mellan bläckdroppar i horisontalriktningen. Det inbördes mellanrummet mellan matrispunlcter i den vinkelräta, vertikala matrisrikmingen motsvarar det när- maste mellanrummet Sy mellan bläckdroppar i vertikalriktningen. Varje matrispunkt kan motsvara ett bildelement, även benärrmt pixel när det är utskrivet på ett substrat.

Skrivarmatrisen enligt fig. 6 benämnes i denna text “parallellmatrisfl eftersom matri- sens rader är parallella med donets rörelseriktnirig x. Skyttelns rörelserikmingar be- nämnes i denna text “horisontalriktningaf eller “x-rikmingar” (positiva eller negati- va) i syfte att underlätta förståelsen av uppfinningen. I i Donet är snedställt med en vinkel a i förhållande till donets rörelserikming x. Vid en snedställriingsvinkel a = 3 l° erhålles en upplösning om 360 dpi. Vinkeln 3 l° motsvarar ett snedställningsförhållande om 5/3, såsom visas i fig. 6.

Fig. 7 visar schematiskt det snedställda skrivhuvudet 100 med mynningar 120 mot bakgrund av parallellmatrisen vid en tidpunkt när mynningar av gruppen C är i skrivläge. Såsom nänmts ovan, är skrivhuvudet vinklat i förhållande till skyttelrörel- seriktningen (x), i syfte att kompensera för tidsfördröjningen mellan faserna A, B och C. Den relativa hastigheten mellan skrivhuvudet och substratet justeras till myn- ningsskottfiekvensen och upplösningen i skyttelriktningen (x).

Ur fig. 7 är det tydligt att om mynning C avlossas i detta ögonblick, så kommer en bläckdroppe att deponeras på pixelposition x=2, y=2. Med antagande av rörelse i positiv x-riktning (från vänster till höger) i fig. 7 vid en nonnalhastighet om 352,8 rnm/s, måste B-mynningen avlossas med en fördröjning som motsvarar den tid det tar att färdas en tredjedel av avståndet SX för att nå ett pixelläge såsom (x,y)=(4,3); 10 15 20 25 511213 9 och A-mynningen måste avlossas med en fördröjning som motsvarar den tid det tar att färdas två tredjedelar av avståndet SX för att nå ett pixelläge såsom (x,y)=(6,4).

Skottfrekvensen, skyttelhastigheten och snedställníngsvinkeln tillsammans med av- ståndet mellan mynningarna (fig. 2) avgör den horisontella och den vertikala upplös- ningen hos skrivaren. Fig. 8 illustrerar förhållandet mellan skyttelhastigheten och den horisontella upplösningen. Varje kurva i fig. 8 motsvarar en utvald skottfrek- vens, dvs. dropputstötningsfiekvensen från en mynning.

Dener är 111m med en vinkel er = m* [(N s,)/(iN+j)s,,], där i är en peeifivt herrar eller noll, och där j är lika med 1,2,3...N-1; N är antalet mynningsgrupper, dvs. när ett trefasskrivhuvud används, så är N=3.

Enligt en utföringsform är N=3, och ot=tan'1 [Y/X] = tan* [3/5]. Den tiltade matri- sen är snedställd med en vinkel ß = 45°, vilket leder till att den förändrade upplös- ningen blir sänkt med en faktor 2 jämfört med full upplösning. Vid full upplösning är skyttelhastigheten 352,8 mm/s och vid tillståndet för ändrad upplösning är skyt- telhastigheten dubblad till 705,6 mm/s. Dropputstömingsfrekvensen är 5000 Hz i bägge funktionstillstånden. Medan skrivarfasordningen är CBA vid den positiva skyttelrörelserilctriingen under normalt upplösningstillstånd, är fasordningen omvänd (ABC) när den horisontella upplösningen sänks med en faktor två (2).

Det ligger även inom uppfinningens omfång att sänka den horisontella upplösningen med en faktor som överstiger två. Vid en faktor 4 blir fasordningen CBA vid positiv skyttelrörelse och skyttelhastigheten blir fyrdubblad.

Bland de användbara donsnedställningsvirilclarna är a = tarfl [Y/X], där Y/X är: 1/3; 2/3; 4/3; 5/3; 7/3; 8/3; 10/3; ll/3; 13/3; l4/3 eller 16/3. 10 15 20 25 511 213 10 En utföringsform med uonlösninzaina 360/ 180 dpi F ig. 9 visar ett mönster av pixellägen som åstadkommes med ett 360 dpi slciivhuvud vid nonnala skrivförhållanden, med användande av den parallella slcrivmatris som visas i fig. 6.

Om skyttelhastigheten ökas medan utstötningsfrelrvensen bibehålles konstant, så sänks den horisontella upplösningen. Eftersom skrivhuvudets snedställningsvinkel är anpassad till den normala skyttelhastigheten, skulle en ren ökning av skyttelhastig- heten emellertid leda till distorsion av den utskrivna bilden och även leda till bläck- punktpositionexingsfel.

Uppfirmarna har utvecklat ett skrivardrivíörfarande som är anpassat att transformera de bilddata som mottages på datakoiten 20 (fig. 1) till styrsignaler, så att denna nackdel undviks. Skrivardrivforfarandet resulterar i koordinerade styrsignaler till skytteldiivenheten 72 och till donet 100, så att en fördelaktig hög bildkvalitet repro- duceras.

F ig. 10 är ett schematiskt blockschema av en utfóringsforrn av utskriftdatagräns- snittet 30 som visas i fig. 1. Skiivinfotmation mottages på dataporten 20, exempelvis i ett sidobeskrivningsspråk (Page Description Language, PDL). Detta PDL kan ex- empelvis vara av den typ som kallas Post-script. Dataporten 20 är kopplad till en PDL-tolkare 432 som genererar en bit karta av den bild som skall skrivas ut, typiskt i en fonn som är skrivaroberoende. Utgången från PDL-tolkaren 432 är kopplad till en ingång 433 hos en transformeringsenhet 434 via en väljarenhet 440A,440B.

Transformeiingsenheten 434 transfonnerar bitkartan för att ta hänsyn till paramet- rar, såsom mynningsaktiveringsfi-ekvensen, skrivhuvudets snedställningsvinkel och delningsavståndet p mellan mynningarna. Skrivstyrsigrialer, inkluderande en trans- formerad bitkarta, genererad av transformeringsenheten, levereras till utgång 480. 10 20 25 511 213 11 Donstyrenheten 110 (fig. IB) alstrar, för de utvalda donkanalema, de vågforrner som är nödvändiga för att åstadkomma den erforderliga förflyttningen av piezoelek- triska väggar i beroende av den transformerade bitkartan. Skrivhuvudet aktiveras vanligtvis till att stöta ut droppar under rörelse i den positiva x-riktningen såväl som under rörelse i den motsatta riktningen (negativ x-rikming). Skottordningen för mymringama under en rörelserikming kommer att vara A,B,C; och i den motsatta rörelserilmringen blir den C,B,A.

Utskriftdatagränssnittet 30 innefattar en slcrivarmod-väljaringång 450 för inställning av endera av alternativen ”mod för full upplösning” eller ”mod för ändrad upplös- ning”. Väljaringången 450 styr väljarenhet 440A,44OB så att enhet 432 levererar sin utsignal direkt till transformeringsenhet 434 när ”mod för full upplösning” är in- ställd. Under detta mod utförs utskrift med en upplösning om 360 dpi i såväl hori- sontalríkming som vertikalriktning enligt en utföringsform, såsom beskrivs i sam- band med fig. 9 ovan.

Väljaringången 450 styr också en omkopplare 440C att ställa en skyttelhastighets- styrsignal till ett nonnalvärde när ”mod för full upplösning” är inställt, och till ”ändrad hastighet” när ”modiför ändrad upplösning” är inställd. Skrivardatagräns- snittet 30 innefattar en utgång 490 för styrsignalen till skytteldrivenheten 72 (fig. 1A och 10).

En omkopplare 440D är inställd till ”normal fasordning” när ”mod för full upplös- ning” är inställd, och när ”mod för ändrad är inställd så är omkopplaren 440D inställd på ”omvänd fasordning”. Den valda fasordningsinställningen leve- reras till en ingång hos transforrneringsenheten 434.

Transformeringsenheten 434 är kopplad till skytteldrivenheten 72 (fig. 1A) via port 490, för att aktivera skytteldrivenheten 72 att röra skytteln i en önskad riktning och med en inställd hastighet när ett motsvarande stycke av bilden skall skrivas ut. 10 15 20 25 511 213 12 Vidare innefattar utskriftdatagänssnittet 30 en skriv-order-adapter 470 för att gene- rera en bitkarta for ”mod for ändrad upplösning”. Väljaringången 450 styr omkopp- lama 440 så att adaptem 470 används när ”mod för ändrad upplösning” är inställd.

Fig. 11 är ett flödesschema som illustrerar en utföringsfoim av ett förfarande för drivning av skrivaren 10.

Med hänvisning till fig. 11A mottages en skrivorder på port 20 och densamma le- vereras till PDL-tolkaren 432 (steg S 10). PDL-tolkaren genererar en bitkarta som motsvarar bilden (S20).

Fig. 12 illustrerar ett exempel på en bild som skall skrivas ut. Den exemplifierande bilden är en rektangel, sex enheter bred och fyra enheter hög. Fig. 13 illusnerar schematiskt den motsvarande bitkartan i ett parallellt rutnät. Sålunda illustrerar fig. 13 ett stycke av en bitkarta som levereras av PDL-tolkaren 434. De fyllda korsning- arna i rutnätet i fig. 13 indikerar pixellägen som skall skrivas om ”mod för full upplösning” är inställt.

Enligt en utföringsforrn innefattar en sådan bitkarta en matris som har ett flertal mat- riselement, där varje element motsvarar ett pixelläge. För enkelhetens skull avser den följande beskrivningen en svartvit utskrift och en matris där varje matiiselement är ett bitvärde, varvid varje bitvärde motsvarar ett pixelläge. När värdet for biten är ”l” (ett), skall motsvarande pixelläge i bilden förses med en bläckdroppe, och när bitvärdet är ”O” (noll), skall motsvarande pixelläge lämnas blankt. F örfarandet är emellertid också användbart för flerfärgsutslciifter. Naturligtvis kan ett flertal bit- kartsmatriser användas när en flerfárgsbild skall skrivas ut, exempelvis kan en mat- ris per färg användas. Altemativt kan flerfárgsutslcrift åstadkommas genom att defi- niera en matris som har flera bitar i varje matriselement, exempelvis en bit för den röda färgen, en bit för den gröna färgen och en bit för blå färg. 10 15 20 25 511 213 13 Efter steg S20 skiljer sig behandlingen beroende på vilket utskriftsmod som är in- ställt (S30).

Skrivmod för full upplösning Om ”mod för full upplösning” är inställd, förbinder ornkopplama 440A och 440B PDL-tolkarens 432 utgång med ingången hos enhet 434, omkopplare 440C är ställd till ”normal skyttelhastighet” (steg S40) och omkopplare 440D är ställd till ”normal fasordning” (S50).

Transformeringsenheten 434 mottar bitkartan på ingång 433, och som svar därpå genererar den en transformerad bitkarta som är lämpad för Sekventiell matning till donstyrenheten 110 (steg S60 i fig. 11A) i stycken. Enligt en utföringsform omfattar den transformerade bitkartan ett flertal ensvepsstycken av den bitkarta som mottogs på ingången 433. Varje ensvepsstycke motsvarar den del av bilden som skall skrivas ut under ett svep av donet i en rörelseriktning. Dessa ensvepsstycken av bitkartan levereras sekventiellt till ett minne i donstyrenheten 110. Enligt en annan utförings- form innefattar den transfonnerade bitkartan informationsstycken som är förknippa- de med utstötsekvensen för ett skrivhuvud. Dessa stycken levereras till styrenheten 110 sekventiellt ett åt gången.

Utsignalen från transformeringsenheten 434 innefattar vidare information om fas- ordningsinställriingen (normal eller inverterad) och information om vilken riktning för skyttelrörelse som skall utnyttjas vid utskrift av det aktuella stycket av den trans- formerade bitkartan.

En skyttelalctiveringssigrial levereras (steg S70) till skytteldrivenheten 72 via port 490, korrelerat med leveransen (S80) av ett stycke av den transformerade bitkartan, såsom illustreras i fig. llB och 10. 10 15 20 25 511 213 I, Den ordning i vilken mynningsfasema aktiveras beror på huruvida ”full” eller ”ändrad” upplösningsmod är inställd och på skyttelrörelseriktningen. Såsom ovan nämnts, levererar transformeringsenheten 434 information om fasordningsinställ- ningen (normal eller inverterad) och skytteliiktningen (positiv eller negativ) till donstyrenhet 110. Donstyrenheten 110 kontrollerar fasordningsinstruktionen (S90) och när (S 100) normal fasordning är vald så aktiveras mynningarna för utskrift av det aktuella stycket av den transformerade bitkartan i ordningen C-B-A (steg S110) vid positiv skyttelrörelse, och i ordningen A-B-C vid negativ skyttelrörelse (steg S120).

Fig. 14 visar mynningar (A, B eller C) som används för åstadkommande av pixel- positionema enligt fig. 13 i ”mod för full upplösning”. i Mod för ändrad upplösning Med hänvisning till fig. 11 beslaivs nedan printerdrivförfarandet enligt uppfinning- C11.

Stegen S10 och S20 utförs såsom beskrivits ovan. När ”mod för ändrad utskrifts- upplösning” är vald (S30, fig. ll), är omkopplarna 44OA och 44OB (fig. 10) inställ- da på att förbinda PDL-tolkarens 432 utgång med ingången 435 hos enhet 470, om- kopplare 440C är inställd på ”ändrad skyttelhastighet” (steg S 130) och omkopplare 440D är inställd på ”omvänd fasordning” (S 150).

Bitkartan, som illustreras i fig. 13, levereras till utskrifts-order-adaptem 470 av PDL-tolkaren 432. Syftet med adaptern 470 är att åstadkomma en bitkarta som är anpassad så att skrivaren kan åstadkomma en utskrift av bilden på kort tid och med optimal utskriftskvalitet. 10 15 20 25 15 511 213 Genom att ställa in skyttelhastigheten till ett ökat värde (steg S 130) reduceras ut- skriftstiden. Enligt en utföringsfonn är den ändrade hastigheten dubblerad i förhål- lande till den normala hastigheten.

En ändrad bitkarta genereras (S 140) och levereras till transformeringsenhet 434.

Vidare ställs aktiveringsordningen för aktivering av A-, B- och C-faskanalema un- der skyttelrörelse om till omvänd ordning (steg S150 i fig. 11A och omkopplare 44OD i fig. 10). Anledningen till fasordningsinverteringen beskrivs senare.

Därefter utförs stegen S60, S70 och S80 såsom illustreras i fig. 11 och beskrivits OVflII.

När ett stycke av den transformerade bitkartan mottas av donstyrenheten 110, gene- rerar denna motsvarande drivpulssignaler till de aktuella kanalväggama i donet 100 (se fig. IB och llB).

Aktiveringsfasordningen för mynningama beror av skyttelrörelserikmingen. När ”mod För ändrad upplösning” är vald, levererar gränssnittet 30 en instruktion ”omvänd fasordning” till donstyrenheten, och för varje svep informerar gränssnittet 30 donstyrenheten 110 om skyttelrörelserikmingen. Donstyrenhet 110 aktiverar donkanalerna i den ordning som definieras av denna information (steg S 160 i fig. llB). När donet rör sig i den positiva x-ríktníngen, dvs. fiån vänster till höger i fig. 2, blir fasordningen sålunda A-B-C i ”mod för ändrad upplösning”. Detta illustreras vid S 170 i fig. 1 IB. Vid skyttelrörelse i den motsatta riktningen vid dubblerad has- tighet, blir fasordningen C-B-A.

Efter fullgörande av ett svep repeteras stegen S70, S80, S90, S160, S170 och/eller S 180 tills en komplett bild har skrivits ut Såsom illustreras av S190, innefattar ut- skriftsförfarandet en test av huruvida bilden är klar. Steg S 190 utförs företrädesvis av enhet 434 i samband med den sekventiella mätningen av stycken av den transfor- merade bitkartan till styrenheten 110. 10 15 20 25 511 213 16 Utskrift-order-adantems funktion Såsom nämnts ovan mottas den bitkarta som levereras av PDL-tolkaren 432 av slcriv-order-adapter 470. Som svar på denna bitkarta genererar skriv-order-adaptem 470 en ändrad bitkarta, som är anpassad att aktivera endast de mynningar som, i kombination, kommer att vara i skrivläge när donet 100 rör sig med ökad hastighet längs substratets 80 yta.

Uppfinnarna insåg att utskrift kan åstadkommas med dubbel skyttelhastighet utan något punktplaceringsfel, om bitkartan ändras så att varannan ordinarie pixelposi- tion träffas i den vertikala såväl som i den horisontella riktningen, såsom illustreras i fig. 15. På detta sätt åstadkommes en synbarligen halverad upplösning medan förlust av vertikala linjer undviks. För detta syfte mottar adaptem 470 en matris som har en binär bit for definition av varje pixelposition, såsom exemplifieras i fig. 14. Adap- tem 470 ställer vartannat pixelpositionsvärde till ”O” in den forsta raden, och vart- annat pixelpositionsvärde i den andra raden ställs till ”O” på ett förskjutet sätt, så att längs en vertikal linje (riktning y) ställs inte mer än varannan av vilka som helst två näraliggande pixelpositionsvärden till ”0”.

Vidare insåg uppfmnarria att när mynningarna aktiveras enligt det ovan beskrivna tre-fasforfarandet, kan ett lämpligt val av nå-bara pixelpositioner identifieras, såsom illustreras i fig. 15, av ett snedställt manisrutrriönster superponerat på pixelpositio- nema i fig. 9. Det snedställda rutrnönstrets korsningar indikerar de pixelpositioner som är nå-bara. Ringarna i fig. 15 indikerar pixelpositioner som är nå-bara i ”mod for normal utskrift” men som inte träffas vid ”mod för ändrad upplösning”. I fig. 15 indikerar x-axeln donets rörelseriktning (skyttelrörelsen) och y-axeln indikerar sub- stratets rörelserikming (pappersmaming) i förhållande till matrisen. Eftersom mani- sens rader bildar en vinkel ß i förhållande till donrorelseriktningen x, benämnes denna matris ”snedställd matris”. Vinkeln ß for den snedställda matrisen har ett 10 15 20 511 213 17 sådant värde att den snedställdamatrisen inte sammanfaller med den parallella mat- risen. Med andra ord har vinkeln B ett värde som avviker firån 90, 180, 270 och 0°.

Enligt en föredragen uttöringsfonn är vinkeln ß för den snedställda matrisen 45°, vilket leder till en ändrad upplösning som är sänkt med en faktor två jämfört med full upplösning.

Såsom illustreras i fig. 15, kan vätskedroppar deponeras på pixellägen med ett när- maste inbördes avstånd SX i en första matrisrikming (x) och ett närmaste inbördes avstånd S, i en andra matrisriktning (y) i ”mod för ändrad upplösning” såväl som i ”mod för full upplösning”. I ”mod för full upplösning” utstöts droppama med ett närmaste inbördes avstånd SX längs en rät linje i den första matrisriktningen (x), såsom illustreras i fig. 9.

I ”mod för ändrad upplösning” utstöts droppama emellertid med ett närmaste inbör- des avstånd RSx längs en rät linje i den första matrisriktriingen (x). Pixellägen längs vilken som helst av två intill varandra liggande räta linjer i den första matrisrikt- ningen (x) är ömsesidigt förskjutna I det i fig. 15 illustrerade exemplet är upplös- ningen halverad och sålunda R=2. Fastän beskriven ovan genom ett exempel med halverad upplösning, omfattar uppfinningen andra ändringar av upplösningen, där R är ett positivt heltal som är lika med eller högre än 2.

Fig. 16 illustrerar den ändrade bitkartan som genereras av enhet 470 (fig. 10) som svar på den exemplifierande bitkartan som visas i fig. 13.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 511 213 18 Patentkrav 1. Förfarande för drift av en droppdeponeringsanordning, innefattande: en rörlig vagn (60); ett don (100), som har ett flertal kanaler försedda med elektroder som är anpassade att mottaga elektriska signaler för att orsaka vätska i utvalda kanaler att stötas ut varvid donet är monterat på vagnen; organ (440) för val av ett ftmktionsmod; vilket förfarande innefattar stegen: att mottaga utskriftsinfonnation; att generera en första bitkarta från utskriftsinforniationen, vilken första bitkarta definierar första pixellägen att träffa i ett första ftmktionsmod, vilka första pixel- lägen har ett närmaste inbördes avstånd (SX) längs en rät linje i en första matris- fikmülg (X); att generera en andra bitkarta med hjälp av den forsta bitkartan, vilken andra bitkarta definierar en grupp av pixellägen som skall träffas i ett andra funktions- mod; att aktivera vagnen för rörelse, vid ett hastighetsvärde som beror av ett valt fimkfionsmod, och orsaka vätska i utvalda kanaler att stötas ut, så att den ovan- nämnda gruppen pixellägen har ett första närmaste inbördes avstånd RSX längs en rät linje i den första matrisrikmingen (x), där R är ett positivt heltal som är lika med eller större än 2, och ett andra närmaste inbördes avstånd längs en rät linje som är snedställd vid en vinkel ß i förhållande till den första matrisrikmirrgen (x), vilket andra närmaste inbördes avstånd är mindre än RSX. . Förfarande enligt krav 1, varvid vinkeln ß har ett värde som avviker från 90, 180, 270 och 0°. . Förfarande enligt krav 1 eller 2, varvid vinkeln ß har ett värde i intervallet 40-50°. 10 15 20 25 511 213 19 4. Förfarande enligt krav 1, 2 eller 3, varvid kanalema är anordnade i N grupper (A,B,C), som successivt aktiveras för utstötning i respektive printfaser, varvid förfarandet innefattar steget: att ställa aktiveringsordningen (ABC;CBA) i beroende av ett valt funktions- mod. . En droppdeponeringsanordning, innefattande: en rörlig vagn (60); en drivenhet (72) för att orsaka vagnen att röra sig; en gränssnittsenhet (30) som har en ingång (433,435) för mottagande av bild- information definierande pixellägen, på vilka lägen vätskedroppar skall depone- ras; i ett don ( 100) som har ett flertal kanaler försedda med elektroder som är anpassade att mottaga elektriska signaler för att orsaka vätska i utvalda kanaler att stötas därifrån, vilket don är monterat på vagnen; varvid gränssnittsenheten (30) samverkar med drivenheten och donet (100) så att donet (100) under drift stöter ut vätskedroppar vid pixellägen på ett substrat i beroende av bildinformationen; varvid anordningen vidare omfattar: en adapterenhet (470), som är anordnad att styra donet (100) så att inte mer än vartannat pixelläge träflas i den vertikala såväl som i den horisontella rikmirig- C111. . Droppdeponeringsanordning enligt lcrav 5, varvid adapterenheten (470) är anordnad att styra donet (100) så att vätskedroppar som stöts ut av intill varandra liggande kanaler deponeras i ömsesidigt förskjutna pixellägen. . Förfarande for drift av ett flerkanals droppdeponeringshuvud (50), anpassat för scannande rörelse i en första matrisrikming (x) i förhållande till ett substrat, på vilket vätskedroppar skall deponeras vid pixellägen i en andra matrisrikming (y) med ett närmaste inbördes avstånd SX i den första matrisrikmingen (x) och ett 10 20 25 511 213 20 närmaste inbördes avstånd S, i den andra matrisrikmingen (y); varvid den andra riktningen är vinkelrät mot den första riktningen; varvid droppdeponeringshuvudet (50) irmefattar: parallella kanaler som har sidoväggar som utsträcker sig i kanalemas längdrikt- ning och separerar kanalema från varandra i en uppsättningsriktrting; en serie mynningar som är dístanserade från varandra och som var och en kommunicerar med kanalerna för utstötande av vätskedroppar från kanalerna; elektriskt aktiverbara organ för att, vid val av en kanal, effektuera dropputstöt- ning därifrån; varvid kanalema är anordnade i N grupper (A,B,C), som successivt aktiveras för utstötning i respektive printfaser; varvid _ huvudets uppsättningsrikming är snedställd till en vinkel o: i förhållande till den första matrisrikmingen (x) och ges av: 01 =faIf1KN Syl/ÜNÜÖSX] där i är ett positivt heltal eller noll, och j är lika med 1,2,3 . . .N-1; varvid förfarandet innefattar steget: att utstöta droppar med, för varje mynning, en frekvens som ej överstiger en utstötning per RN utskriftfaser, där R är ett positivt heltal som är lika med eller större än 2, så att droppama stöts ut vid pixellägen längs en rät linje i den andra matrisrikmingen (y) med ett närmaste inbördes avstånd RSy och med ett närmaste inbördes avstånd RSX längs en rät linje i den första matrisriktningen (x). 8. Förfarande enligt krav 7, varvid två pixellägen i angränsande räta linjer i den första matrisrikmingen (x) har ett närmaste inbördes avståndsvärde h, vilket närmaste inbördes avståndsvärde h är mindre än närrmda inbördes avstånd RSX. 9. Förfarande för drift av en droppdeponeringsanordning, innefattande: en vagn (60) som är rörlig i en första matrisriktning (x); ett don (100) som har ett flertal kanaler försedda med elektroder som är 10 15 511 213 21 anpassade att mottaga elektriska signaler för att orsaka vätska i utvalda kanaler att stötas ut därur, varvid donet är monterat på vagnen; organ (440) för val av ett fimktionsmod; varvid förfarandet omfattar stegen: att mottaga utskriftsinformation; att alstra en forsta bitkarta med hjälp av utskriftsinfonnationen, vilken första bitkarta definierar en första grupp pixellägen att träffa i ett första fimktionsmod, vilka första pixellägen har ett närmaste inbördes avstånd SX längs en rät linje i den första matrisriktningen (x); att alstra en andra bitkarta med hjälp av den första bitkartan, vilken andra bit- karta definierar en andra grupp pixellägen som skall elimineras från den första gruppen i ett andra funktionsmod; _ att aktivera vagnen för rörelse, med ett hastighetsläge som beror av ett utvalt fimktionsmod, och att orsaka vätska i utvalda kanaler att stötas ut i beroende av den andra bitkar- tan så att inte mer än vartannat pixelläge elimineras in den första matrisriktriingen (x), och så att vätskedroppar som stöts ut av intill varandra liggande kanaler posi- tioneras i ömsesidigt förskjutna pixellägen.