SE511073C2 - Sätt och anordning för ekoestimering och undertryckning i telefonsystem - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 511 073 Referens [1] beskriver en ekosläckare försedd med en ekoundertyckare i form av en adaptiv mittklippare. Det ekoestimat som alstras av ekosläckaren används för att via signalbehandlingsorgan styra den adaptiva klipparens tröskel och därigenom dess klippningsfönster. Om residualsignalens effekt faller under den adaptiva tröskeln blockeras eller klipps residualsignalen, i annat fall släpps residualsignalen igenom den adaptiva klipparen utan att modifieras. Residualsignalen innehåller dock ej enbart residualeko, utan även bakgrundsbrus alstrat vid abonnenten vid näränden. Ibland adderas residualekosampel och bakgrundsbrussampel konstruktivt, så att den resulterande residualsignalen kan överskrida tröskeln. Resultatet är oönskad sporadisk transmission av residualsignaler innehållande residualeko, vilket kan vara mycket irriterande.

Ekosläckare i transitstationer och mobiltelefonväxlar är delade anordningar som kan användas mot vilken som helst av ett flertal abonnentledningar eller ekovägar, Karakteristika för dessa ekovägar kan variera väsentligt. l synnerhet kan ekots fördröjning, effektnivå och linearitet variera. Detta leder till stora svårigheter vid bestämningen av lämpliga fasta värden för ekoundertryckaren eller icke-linjära processorn (NLP = Non-Linear Processor). Det är därför önskvärt att dynamiskt estimera den ekoeffekt som leds till ekoundertryckaren.

En annan möjlig orsak till eko är den akustiska och mekaniska kopplingen av högtalaren och mikrofonen i telefonluren. För ett blandad analogt och digitalt nät, såsom ett allmänt telefonnät med analoga tvåtrådiga abonnentledningar förorsakar detta eko vanligen ingen hörbar störning. Detta beror på att ekot från luren maskeras av det vanligen mycket starkare elektriska ekot i fyra-till-tvåtrådsövergången. Genom applicering av en ekosläckare för det senare ekot kommer dessutom ekot från luren att kunna bemästras.

I digitala telefon system kan ä andra sidan till och med en liten grad av akustisk och mekanisk överhörning bli hörbar om transmissionsfördröjningen är stor. Detta har uppmärksammats i specifikationen av flera digitala system. Exempelvis kräver GSM- specifikationen (GSM = Global System for Mobile Communications) en ekodämpning på åtminstone 46 dB mellan högtalare och mikrofon, mätt i telefonidelen. Denna 10 15 20 25 30 511 073 ekodämpning bör mätas med luren tätt mot örat och med telefonens Volymkontroll inställd på maximum. Vid normal användning förekommer dock vanligen ett gap mellan öra och hörtelefonlock som kan resultera i en lägre ekodämpning. Trots att en lur uppfyller GSM-specifikationen finns alltså i praktiken fortfarande en möjlighet att eko förekommer under normal användning. Det kan därför vara önskvärt att detekte- ra och släcka även detta eko från telefonidelen.

SUMMERING AV UPPFINNINGEN Ett syftemål för föreliggande uppfinning är erbjudande av ett sätt och en anordning för ekoeffektestimering och ekoundertryckning som undviker de ovan nämnda problemen.

Detta syftemål uppnås med ett sätt och en anordning enligt de bifogade patentkra- Vên.

Kort uttryckt baseras föreliggande uppfinning på upptäckten av förekomsten av korrelation mellan effekten av ett fördröjt eko och effekten av den signal som alstrar ekot. Denna korrelation används för att bygga en modell som är kapabel att estimera ekoreturdämpningen och ekofördröjningen. Dessa parametrar används för att bilda en klippnivå som används som en dynamisk tröskel för styrning av en ekounder- tryckare.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppflnningen samt ytterligare syftemål och fördelar som uppnås med denna förstås bäst genom hänvisning till nedanstående beskrivning och de bifogade ritningama, i vilka: FIG. 1 är ett blockschema av ett ekoalstrande system; FIG. 2 är ett blockschema av ett ekosläckningssystem; FIG. 3 är ett blockschema av en känd ekoslackare med en variabel mittklippare; FIG. 4 är ett diagram som illustrerar överföringsfunktionen för mittklipparen i ekosläckaren ifig. 3; 10 15 20 25 30 511 073 FIG. 5 är ett blockschema av ett ekoalstrande system i ett cellulärt telefonsy- stem; FIG. 6 är ett spridningsdiagram illustrerandekorrelationen mellan effekten för upplänk- och nedlänksignaler i ett cellulärt telefonsystem utan fördröjning mellan signalerna; FIG. 7 är ett spridningsdiagram illustrerandekorrelationen mellan effekten för upplänk- och nedlänksignaler i ett cellulärt telefonsystem med fördröjning mellan signalerna; FIG. 8 är ett diagram som illustrerar korrelationsmodellen mellan upplänk- och nedlänksignaler i ett cellulärt telefonsystem med fördröjning mellan signalerna; FIG. 9 är ett blockschema av en anordning för estimering av en dynamisk tröskel för styrning av en ekoundertryckande icke-linjär processor; FIG. 10 är ett blockschema av ett cellulärt telefonsystem försett med en tröskelestimator för styrning av en icke-linjär processor; FIG. 11 är ett blockschema av ett telefonsystem försett med en tröskelestimator för styrning av en icke-linjär processor anordnad efter en ekosläckare; FIG. 12 är ett blockschema av en modifierad utföringsform av ett telefonsystem försett med en tröskelestimator för styrning av en icke-linjär processor anordnad efter en ekosläckare; and FIG. 13 är ett flödesschema som illustrerar tröskelestimeringsförfarandet l enlighet med föreliggande uppfinning.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I nedanstående beskrivning har element som utför samma eller liknande funktioner försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Innan uppfinningen beskrivs i detalj kommer de två miljöer i vilka uppfinningen används att beskrivas mera utförligt.

Fig. 1 illustrerar det ekoalstrande processen i ett telefonsystem. En abonnent A, kallad fjärrändabonnenten nedan, är förbunden med en hybrid (an hybrid bildar på välkänt 10 15 20 25 30 511 075 sätt gränssnittet mellan en fyrtrådig och en tvåtrådig förbindelse) via en tvåtrådig ledning. På liknande sätt är en abonnent B, kallad närabonnenten nedan, förbunden med en annan hybrid via en tvåtrådig ledning. De tvåtrådiga ledningama överför både inkommande och utgående talsignaler. Utgående tal från fjärrändabonnenten A överförs till närändabonnenten B via den övre tvåtrådiga ledningen i fig. 1. På liknande sätt överförs utgående tal från närändabonnenten B till fjärrändabonnenten A via den undre tvåtrådiga ledningen i fig. 1. Den undre tvåtrådiga ledningen från abonnent B till abonnent A innehåller dock även eko av utgående tal från abonnent A som hybriden vid abonnent B ej lyckats undertrycka fullständigt. På liknande sätt innehåller den övre tvåtrådiga ledningen i fig. 1 eko av utgående tal från abonnent B.

Fig. 2 illustrerar hur ekot tillbaka till abonnent A släcks vid näränden (ett liknande arrangemang finns anordnat vid fiärränden). lnsignalen x(n), där n betecknar diskret tid, representerar tal från abonnent A. lnsignalen x(n) dämpas av hybriden, som representeras av ett filter 10 med överföringsfunktion H(q'1), där q* representerar bakåtskiftoperatorn (q'1x(n)=X(n-1)), och en summeringsenhet 14, och den resulteran- de ekosignalen s(n) kombineras i summeringsenheten 14 med närändsignalen v(n), som möjligen kan innehålla tal från näränden. Filtrets 10 dämpning representeras av ekovägsdämpningen ERL (ERL = Echo Retum Loss). Den resulterande utsignalen y(n) innehåller alltså både signalen från näränden och eko från signalen från fjärränden. lnsignalen x(n) leds också till ett adaptivt filter 12, som bildar en modell av hybridens impulssvar genom inställning av dess filterkoefficienter. Det resulterande estimatet av ekosignalen s(n) betecknas š (n). Detta estimat subtraheras i en summeringsenhet 16 från utsignalen y(n), och den resulterande felsignalen e(n) leds till det adaptiva filtret 12 för inställning av filterkoefficientema och till den tvåtrådiga ledningen tillbaka till tjärrabonnenten A. Filtrets 12 koefficienter kan inställas i enlighet med exempelvis NLMS-algoritmen (se [2]).

Eftersom det adaptiva filtret 12 ej fullständigt kan avlägsna ekot, kan ekosläckaren kompletteras med en ekoundertryckare. Fig. 3 illustrerar ett arrangemang av denna typ, som beskrivs i referens [1]. Här har ekoundertryckaren formen av en variabel centrumklippare 18, vilken styrs av den estimerade ekosignalen š(f1). Ufsignâlefi evæ(n) från centrumklipparen 18 kan beskrivas av: 10 20 25 30 511 073 { 0 = |e(n)| emÖÛ= e(n) : |e(n) [är där 1 är centrumklipparens 18 variabla tröskel och 5 är en konstant skalfaktor. Denna överföringsfunktion illustreras i Fig. 4. Om signalen e(n) faller inom centrumfönstret kommer den att blockeras fullständigt, i annat fall kommer den att passera genom centrumklipparen 18 utan ändring. Tröskeln r beror dock på värdet š(f1)- Om š(f1) har en låg magnitud kommer tröskeln f också att vara låg. l detta fall kan |e(n)| faktiskt överskrida tröskeln om signalen e(n) innehåller signifikant bakgrundsbuller från abonnent B. Signalen evæ(n) kan därför innehålla sporadiska signaler som innehåller eko och bakgrundsbuller. Den lösning i enlighet med föreliggande uppfinning som beskrivs nedan kommer att eliminera detta problem.

En annan miljö i vilken eko alstras illustreras i Fig. 5. Denna figur visar relevanta delar av ett digitalt cellulärt telefonsystem. En signal x(n), kallad nedlänksignalen nedan, från en fiärrabonnent leds till en talkodare 20, som omvandlar talsamplen x(n) till talkod.

Talkoden leds till en radioenhet 22 för transmission på en antenn 24. Den transmitte- rade signalen mottages på en antenn 26 och en radioenhet 28 hörande till en mobil- station. Den mottagna talkoden avkodas i en talavkodare 30, och det avkodade talet leds till en högtalare (öronmussla) 32. Såsom indikeras av den krökta pilen i Fig. 5 kommer ljud från högtalaren 32 även att delvis nå en mikrofon 34 hörande till mobilsta- tionen. Den ekoinnehållande signalen från mikrofonen 34 kodas i en talkodare 36 och når en talavkodare 38 via radioenheten 28, antennema 26, 24 och radioenheten 22.

Den avkodade ekosignalen y(n), nedan benämnd upplänksignalen, leds till en ekoundertryckare eller NLP 40.

Systemet i Fig. 5 kan även innehålla en ekosläckare före ekoundertryckaren 40, men eftersom en ekosläckare är ett linjärt filter som endast avlägsnar linjära ekoeffekter och talkodning/avkodning är en starkt icke-linjär process, kan ekosläckaren även uteläm- nas, såsom i Fig. 5. lO 15 20 25 511 073 Det problem som föreliggande uppfinning löser är att styra ekoundertryckarna 18, 40 på ett effektivt sätt. Lösningen kommer nu att beskrivas i detalj under hänvisning till Fig. 6-13.

Fig. 6 är ett spridningsdiagram som illustrerar hur effekten Ry av upplänksignalen y(n) i Fig. 5 beror av effekten R, av nedlänksignalen x(n) när fördröjningen mellan signalerna har försummats. Effekterna har beräknats i enlighet med ekvationerna: 13,01) = ïxzüf ~ k) k=0 R,<~>=Éy2 k=0 (Andra effektberäkningsmetoder, t ex ett exponentiellt fönster kan också användas.) Effekten beräknas vart Nzte talsampel (N=64, t ex). Diagrammet representerar många sampel (480 000 talsampel eller 60 sekunders tal). intensiteten vid en given punkt representerar antalet effektsampel vid denna punkt. Av Fig. 6 framgår klart att det finns liten eller ingen korrelation mellan effektsamplen om fördröjnlngen försummas.

Fig. 7 baseras på samma data, men i detta fall har en fördröjning på 208 ms antagits mellan nedlänk- och upplänksignalema. Skillnaden är uppenbar. I detta fall finns en stark korrelation mellan effektmåtten Rx och Ry, åtminstone för Rx>-30 dBmO. För RX<- 30 dBmO, är Ry =-60 dBmO oberoende av värdet av Rx. Fig. 7 antyder att någon typ av modell kan användas för att beskriva relationen mellan upplänk- och nedlänksignaler- na. Såsom utgångspunkt noteras att: R,(n) = 12,01) + RM) där Rs representerar effekten av ekot och R., representerar effekten av signalen som alstras vid näränden (mobilen). Definitionsmässigt är effekten Rs av ekot given av: 10 15 20 25 5 1 1 0 7 3 R R,(n) = “gg 10 10 och därför kan Ry skrivas som: R R, = + Km) 10 10 Om logaritmen av båda sidor beräknas kan detta approximeras av: 10 (R (m: jlogmn» 1<>g(R:)> logtlnooi-fßu g Y (1 - C)10g(Rv)+ Cilogtlatn) - yERL» logutoø) s loguaofol- rm där y = |og(10)/10 och C s 1 är en förutbestämd konstant. Syftet med C är att ge en bättre approximation när log Rv = log RX - yERL. I denna approximation betraktas R., och ERL som obekanta. introducera parametrama a(n) och b(n) definierade av: a(n) = iogüaof» b(n) = yERL + a(n) Med dessa definitioner kan ovanstående approximation skrivas om som: 1og[Ry(n)) = a(n) + C - max(0, log(R, (11)) - b(n)) där parametrarna a(n) och b(n) måste estimeras dynamiskt. Denna modell illustreras grafiskt i Fig. 8.

Föregående ekvation ger ej någon explicit information om ekofördröjningen. För att bestämma fördröjningen beräknas modellens parametrar a(n) och b(n) för ett antal olika fördröjningar och väljs den fördröjning som svarar mot det minsta estimatet av b(n) såsom ett estimat av den verkliga ekofördröjningen. Parametern ERL estimeras i enlighet med ERL = b(n)-a(n))/y, där a(n) och b(n) är de parametrar som svarar mot den estimerade fördröjningen. Parameterestimeringen utförs företrädesvis medelst en rekursiv algoritm. Effektestimaten RX och Ry beräknas för ett rektangulärt fönster 10 15 20 25 30 511 073 med exempelvis N=64. Fördröjda estimat av nedlänkeffektestimatet RX lagras upp till en fördröjning som svarar mot en förväntad maximal ekofördröjning. Om det exempelvis är känt att ekofördröjningen är högst 264 ms, behövs totalt 33 fördröjda effektestimat lagras (33x64=2112 sampel, vilket motsvarar 264 ms vid en samp- lingsfrekvens på 8000 sampel/s). Estimaten av parametrarna a och b beräknas sedan rekursivt vart N:te sampel för varje fördröjning med hjälp av följande algoritm av LMS-typ: e, (n) = 10g(1ey 00)- a, (n) - c - max[o,10g(1e,(n _ i - N) - bf 01)] ar(n +1) = ar(n) + [ua 'er(n) bw+D__aon-4-Cßxm wdfixn-»N»>awy ' _ b,.(n) otherwise ¿=0...¿max där i är ett index som representerar en fördröjning med i-N steg av diskret tid, imax är ett heltal som representerar den maximala fördröjningen med imax-N steg av diskret tid, ai(n) och b;(n) betecknar modellparameterestimat som svarar mot en fördröjning på i sampel, er(n) betecknar ett estimeringsfel som är associerat med en fördröjning på i sampel och pa och m, betecknar algoritmens steglängdsparametrar. l algoritmen kan "log" implementeras såsom heltalsdelen av 2-logaritmen för att ytterligare reducera komplexiteten.

Denna algoritm utförs av blocket 42 i tröskelestimatorn 50 i Fig. 9. l blocket 44 identifieras ekofördröjning såsom den diskreta tidsfördröjning som gav det minsta br(n) värdet. Detta minsta värde används även såsom det aktuella parametervärdet b(n).

Därför beräknas fördröjningen A enligt: Mm=@@@mw» Det bestämda indexet i och motsvarande parametervärde b(n) används nu av blocket 46 för estimering av ekodämpningen ERL enligt: 10 15 20 25 30 w 511 073 = a(n) _ där a(n) är det värde ai(n) som har samma fördröjning som b(n) (samma index i).

Slutligen estimerar blocket 48 en dynamisk tröskel eller klippnivå som använder den estimerade fördröjningen A och ekodämpningen ERL i enlighet med: klippnivå = K ---R” (nEÄA) mï där k är en konstant, företrädesvis av storleksordningen 10, som introducerats för att beakta osäkerheter i estimatet av ERL.

Företrädesvis utförs funktionerna i blocken i tröskelestimatorn 50 av en eller flera mikro/signalprocessorer.

Fig. 10 illustrerar ett digitalt cellulärt telefonsystem liknande systemet i Fig. 5, men försett med en tröskelestimator 50 i enlighet med föreliggande uppfinning för styrning av ekoundertryckaren 40. Såsom beskrivits ovan estimerar tröskelestimatorn 50 en dynamisk klippnivå. Denna klippnivå leds till ekoundertryckaren 40. Om effekten för upplänksignalen y(n) faller under denna klippnivå antages signalen vara dominerad av eko och blockeras den, i annat fall antages den vara dominerad av närsignalen från mobilstationen och leds den genom ekoundertryckaren 40 utan ändring. Om signalen blockeras kan komfortbrus adderas istället. Jämförelsen med den dynamiska klippni- vån utförs på sampel för sampel basis.

Samma typ av ekoundertryckningsstyrning som beskrivits ovan under hänvisning till ett cellulärt telefonsystem kan även användas i ett reguljärt publikt telefonsystem. Detta illustreras i Fig. 11 och 12.

Fig. 11 är ett blockschema av ett telefonsystem försett med en tröskelestimator 50 för styrning av en icke-linjär processor eller ekoundertryckare 18 anordnad efter en 10 l5 20 25 30 11 5 1 1 0 7 3 ekosläckare. I denna utföringsform svarar ”nedlänk”-signalen mot signalen x(n) från tjärrabonnenten medan "upplänk”-signa|en representeras av residual ekosignalen e(n).

Under dessa antaganden styrs ekoundertryckaren 18 på samma sätt som ekounder- tryckaren 40 i Fig. 10.

Fig. 12 är en annan utföringsform av ett telefonsystem försett med en tröskelestimator 50 för styming av en icke-linjär processor eller ekoundertryckare 18 anordnad efter en ekosläckare. I denna utföringsforrn svarar ”nedlânk”-signalen mot ekoestimatsignalen s(n) i stället för fjärrabonnentsignalen x(n). Anledningen härtill är att eftersom ekoesti- matet ändå måste beräknas för styming av ekosläckaren, och eftersom den uppenbar- ligen är starkt korrelerad till signalen x(n), kan den lika gäma återanvändas för tröskelestimeringen.

Fig. 13 är ett flödesschema som illustrerar tröskelestimeringsförfarandet i enlighet med föreliggande uppfinning. l steg S1 beräknas aktuella estimat RX och Ry. Steg S2 bestämmer rekursivt modellparameterkandidater a; och b; för fördröjda RX-värden. I steg S3 väljs det b; som har det minsta värdet såsom modellparameter b, och i steg S4 identifieras motsvarande fördröjning A (index i) såsom den aktuella ekofördröjningen.

Den modellparameterkandidat al som har samma fördröjning väljs såsom modellpara- meter a i steg S5. Steg S6 estimerar den aktuella ekodämpningen ERL ur de estime- rade värdena på a, b och fördröjningen. I steg S8 estimeras den aktuella klippnivån ur det estimerade värdet på ERL och det estimerade värdet på RX som uppmätts A tidssteg tidigare. Slutligen återgår processen till steg S1 för bestämning av nästa estimat på RX och Ry (samtidigt slängs det äldsta värdet på Rx bort).

Föreliggande uppfinning är en ur beräkningssynpunkt effektiv metod för detektering och estimering av effektnivå och fördröjning av ett lågnivå eko, exempelvis det eko som härrör från akustisk överhörning i mobila terminaler eller det residual eko som återstår efter det linjära filtret i en ekosläckare. De bestämda parametrarna kan användas för att styra driften av en omkopplare (NLP) som blockerar transmission när eko föreligger. lO 15 12 511 075 För eliminering av överhömingseko kan föreliggande uppfinning resultera i stora beräkningsmässiga besparingar, eftersom en ekosläckare av standardtyp kan ersättas av en dynamiskt styrd ekoundertryckande omkopplare. På grund av olinjäriteter i ekovägen är subjektiva prestanda för den föreslagna metoden vid denna tillämpning ungefärligen samma som prestanda för en mycket komplex ekosläckare.

Fackmannen inser att olika modifieringar och ändringar kan göras vid föreliggande uppfinning utan awikelse från dess anda och ram, som definieras av de bifogade patentkraven.

REFERENSER [1] US, A, 4 577 071, överlåtet till British Telecommunications [2] D.T.M. Slock, "On the Convergence Behavior of the LMS and the Norrnalized LMS A|gorithms", IEEE Transactions on Signal Processing, 41(9):2811-2825, September 1993

Claims (24)

lO 15 20 25 13 5 1 1 0 7 3 PATENTKRAV

1. Förfarande för estimering av ekoeffekt i ett telefonsystem, kännetecknat av bildande av ett ekoeffektestimat Ry(n) av en ekosignal, varvid ekoeffektestimatet beror av ett insignaleffektestimat Rx(n) av en insignal i enlighet med approximationen: 10g(1e,(n))= a(n) +c-max(o,10g(1e,(n))-b(n)) där n representerar diskret tid, a(n) och b(n) är dynamiskt uppdaterade modellparametrar, och C är en förutbestämd konstant.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v bestämning av modellpa- rametrarna a(n) och b(n) med en rekursiv algoritm.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n at a v en rekursiv algoritm i enlighet med ekvationerna: a(n) =1Og(1a,g(1a,(n - f - N)-b,(n)] a,(n + 1) = a,(n) + pa -e,.(n) 11,01 + 1) = ~ 11,, .c . mn) ëïfiílrtåílïe. 1 . m) > mn). j-:Qmimax där N är ett förutbestämt heltal, i är ett index som representerar en fördröjning på i-N steg av diskret tid, imax är ett heltal som representerar den maximala fördröjningen på imax-N steg av diskret tid, ai(n) och bi(n) betecknar modellparameterestimat svarande mot en fördröjning på i sampel, ei(n) betecknar ett estimeríngsfel associerat med en fördröjning på i sampel, pa och m, betecknar algoritmens steglängdsparametrar; och 10 15 20 25 30 14 511 073 val av de modellparameterestimat a;(n) och bi(n) som är associerade med det index i som ger det minsta värdet på br(n) såsom de aktuella modellparametrarna a(n) och b(n).

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e te c k n a t a v beräkning av insignaleffektestimatet i enlighet med ekvationen: Rån) = ïxzüt -k) där x(n) är nämnda insignal; och beräkning av ekoeffektestimatet i enlighet med ekvationen: RÅM) = Éyïn- k) där y(n) är ekosignalen.

5. Förfarande enligt något av föregående krav 1-4, k ä n n e te c k n at a v estimering av en ekgfördröjning A såsom fördröjningen för den valda aktuella modeI|- parametem b(n).

6. Förfarande enligt något av föregående krav 1-4, k ä n n e t e c k n a t a v estimering av en ekodämpning ERL i enlighet med ekvationen: man) = ___“(”) _ W) där y = log (1o)/1o.

7. Förfarande enligt något av föregående krav 1-6, k ä n n e t e c k n a t a v att ekosignalen är en residual ekosignal som återstår efter en ekosläckare.

8. Förfarande enligt något av föregående krav 1-6, k ä n n e t e c k n a t a v att insignalen är en nedlänksignal till en mobilstation, och att ekosignalen är en upplänk- signal från mobilstationen. 10 15 20 25 15' 511 073

9. Förfarande för ekoundertryckning i ett telefonsystem, k ä n n e t e c k n a t a v bildande av ett ekoeffektestimat Ry(n) av en ekosignal, varvid ekoeffektestimatet beror av ett insignaleffektestimat R,<(n) av en insignal i enlighet med approximationen: 10g(1ay(n)) = a(n) + c - max(o, 10g(R,(n)) - b(n)) där n representerar diskret tid, a(n) och b(n) är dynamiskt uppdaterade modellparamet- rar, och C är en förutbestämd konstant; estimering av en ekofördröjning Å mêdelsf mfimellpafamefeffi b(n); estimering av en ekodämpning ERL ienlighet med ekvationen: ERL = a(n) - b(n) 7 där y = log (10)/10; estimering av en dynamisk klippnivå i enlighet med ekvationen: Rx (n - A) __fi_ 10? klippnivå = K där K är en förutbestämd konstant; undertryckning av ekosignalen när dess effekt faller under klippnivån.

10. Förfarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t a v bestämning av modellpa- rametrarna a(n) och b(n) medelst en rekursiv algoritm.

11. Förfarande enligt krav 10, kä n n ete c k n at av en rekursiv algoritm i enlighet med ekvationema: e, (n) = 10g(R, (n))- a, (n) - c - max[o, 10g(R, (n - i - N) - b: 01)] «,=a,<»>+~.,-e, f=o---f,,,_.,,. bofin: bion-ul -C-exn) 1<>g(R,)>b.i_ ' b, (n) otherwise lO 15 20 25 16 5 1 1 0 7 3 där N är ett förutbestämt heltal, i är ett index som representerar en fördröjning med i-N steg av diskret tid, im, är ett heltal som representerar den maximala fördröjningen på imaX-N steg av diskret tid, ar(n) och br(n) betecknar modellparameterestimat som svarar mot en fördröjning på i sampel; er(n) betecknar ett estimeringsfel associerat med en fördröjning på i sampel, och pa och ut, betecknar algoritmens steglängdsparametrar; och val av de modellparameterestimat ai(n) och br(n) som är associerade med det index i som ger det minsta värdet på bi(n) som de aktuella modellparametrarna a(n) och b(n).

12. Förfarandeenligt krav11, kännetecknat av beräkning av insignaleffektestimatet i enlighet med ekvationen: N-1 2 Mn) = EX (rf-k) k=0 där x(n) är en insignalen; och beräkning av ekoeffektestimatet i enlighet med ekvationen: RAW) = ïyïn - k) där y(n) är ekosignalen.

13. Förfarande enligt något av föregående krav 9-11, k ä n n e te c k n at a v att ekosignalen är en residual ekosignal som återstår efter en ekosläckare. lO 15 20 25 30 17 511 075

14. Förfarande enligt något av föregående krav 9-11, k ä n n e t e c k n a t a v att insignalen är en nedlänksignal till en mobilstation och att ekosignalen är en upplänk- signal från mobilstationen.

15. Anordning för ekoeffektestimering i ett telefonsystem, k ä n n e t e c k n a d a v organ (42) för bildande av ett ekoeffektestimat Ry(n) av en ekosignal, varvid ekoeffektestimatet beror av ett insignaleffektestimat Rx(n) av en insignal i enlighet med approximationen: 10g(Ry(n))= a(n) +c - max(o,10g(R,(n)) - b(n)) där n representerar diskret tid, a(n) och b(n) är dynamiskt uppdaterade modellparametrar, C är en förutbestämd konstant.

16. Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d a v organ (42) för rekursiv bestämning av modellparametrama a(n) och b(n).

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n ete c k n a d a v organ (42) för rekursiv bestämning av modellparametrarna a(n) och b(n) i enlighet med ekvationerna: e, (n) = 10g(1ey(n))- 0,01) - c - max[o,10g(R,(n - z - N)- b, rm] a,(n+1)=a,.(n)+,ua-e,(n) i=O---íw b (M I) = bion-m, -C-ekn) 1<>g(R,<»-f-N>)> b._ ' b, (n) otherwise där N är ett förutbestämt heltal, i är ett index som representerar en fördröjning på i-N steg av diskret tid, img, är ett heltal som representerar den maximala fördröjningen på imaX-N steg av diskret tid, ai(n) och b;(n) betecknar modellparameterestimat som svarar mot en fördröjning av i sampel, lO 15 20 25 30 18 511 073 ei(n) betecknar ett estimeringsfel associerat med en fördröjning på i sampel, och på och p; betecknar algoritmens steglängdsparametrar; organ (42) för val av de modellparameterestimat ai(n) och b@(n) som är associe- rade med det index i som ger det minsta värdet på b;(n) såsom de aktuella modellpa- rametrama a(n) och b(n).

18. Anordningenligtkrav17,kännetecknad av organ (42) för beräkning av insignaleffektestimatet i enlighet med ekvationen: 13,01) = ÉXZUI - k) där x(n) är insignalen; och organ (42) för beräkning av ekoeffektestimat i enlighet med ekvationen: 12,01) = Éyztn-k) där y(n) är ekosignalen.

19. Anordning enligt något av föregående krav 15-18, k ä n n e t e c k n a d a v organ (44) för estimering av en ekofördröjning A Såsom fördröjningen av den valda aktuella modellparametern b(n).

20. Anordning enligt något av föregående krav 15-18, k ä n n e t e c k n a d a v organ (46) för estimering av en ekodämpning ERL i enlighet med ekvationen: EMM z a(n) -bon där y är log (1 O)/1 0.

21. Ekoundertryckare i ett telefonsystem, k ä n n e t e c k n a d a v organ (42) för bildande av ett ekoeffektestimat Ry(n) av en ekosignal, varvid ekoeffektestimatet beror av ett insignaleffektestimat R,(n) av en insignal i enlighet med approximationen: lO 15 20 _25 19 511 073 10g(R,(n))= a(n) + C -max(o,1<>g(1t,(n)) - b(n)) där n representerar diskret tid, a(n) och b(n) är dynamiskt uppdaterade modellparamet- rar, och C är en förutbestämd konstant; organ (44) för estimering av en ekofördröjning A medeßï mmïeflpafamefefn b(n); organ (46) för estimering av en ekodämpning ERL i enlighet med ekvationen: man) z a(n) - b(n) 7 där y = log (10)/10; organ (48) för estimering av en dynamisk klippnivå i enlighet med ekvationen: R, (n-A) g ioï k1ippnivå(n) = K där K är en förutbestämd konstant; och en icke-linjär processor (18) för undertryckning av ekosignalen när dess effekt faller under klippnivån.

22. Ekoundertryckare enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d a v organ (42) för rekursiv bestämning av modellparametrama a(n) och b(n).

23. Ekoundertryckare enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d a v organ (42) för rekursiv bestämning av modellparametrarna a(n) och b(n) i enlig- het med ekvationerna: e, (n) = 10g(1e,(n))- a,.(n) - C - max[o,10g(R,(n -i - N)- b, 01)] ai=axn>+fla -e.t<~> f=0---fm Mn + I) z un) -fli -C-Lntn) 1<>g(R,<_»- f - N>)> hm _ b, (n) otherwise där N är ett förutbestämt heltal i är ett index som representerar en fördröjning på i-N steg av diskret tid, 10 15 20 m 511 073 imax är ett heltal som representerar den maximala fördröjnlngen på imax-N steg av diskret tid, ai(n) och bi(n) betecknar modellparameterestimat som svarar mot en fördröjning av i sampel, ei(n) betecknar ett estimeringsfel associerat med en fördröjning på i sampel, och pa och m, betecknar algoritmens steglängdsparametrar; och organ (42) för val av de modellparameterestimat ai(n) och bi(n) som är associe- rade med det index i som ger det minsta värdet på bi(n) såsom de aktuella modellpa- rametrarna a(n) och b(n).

24. Ekoundertryckare enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d a v organ (42) för beräkning av insignaleffektestimatet i enlighet med ekvationen: R,=Éx2<~-k> där x(n) är insignalen; organ (42) för beräkning av ekoeffektestimatet i enlighet med ekvationen: Rflnfiïíyïn-k) där y(n) är ekosignalen.