SE508652C2 - Sätt att särskilja falska zonrörsindikeringar från indikeringar av verkliga mål samt explosivämnesfylld, med zonrör försedd projektil - Google Patents

Description

508 652 2« tivt för direkt lv-bekämpning avsedda enklare en- eller fåmansvapen av bakblåsar-, motmasse- eller rakettyp. Gemensamt för dessa vapentyper kan man anse vara det faktum att det framförallt blir i snabbt påkomna självför- svarssituationer som de kommer att bli insatta mot mer eller mindre direktanfallande flygfarkoster och då kommer såväl avsaknaden av rele- vant kvalificerad siktesutrustning som en obefintlig förberedelsetid att ställa extra höga krav på vapnets verkansräckvidd vid nära bomskott.

För att kunna åstadkomma det i samband med uppfinningen önskade resultatet krävs sålunda dels en stridsdel med en tillräcklig verkansräck- vidd, dels ett zonrör för avfyring av verkansdelen med tillräcklig aktiv räck- vidd och ett för uppgiften anpassat söksystem för identifiering av aktuella mål och eliminering av förekommande felindikeringar. Dessutom tillkommer givetvis systembäraren eller själva projektilen. I en föredragen utföringsform kan denna utgöras av en autonom projektil avfyrad med t ex raket- eller bakblåsningsteknik ur en avfyringstub av engångstyp. Ett dylikt vapen skulle kunna bli ett billigt och effektivt vapen för t ex infanteriet för försvar mot lågflygande flygfarkoster.

Den generation av zonrör som idag främst finns i aktiv tjänst vid kanon- och missil-luftvärn är av dopplerradartyp med runtomstrålande söklober och med åtminstone nära markplanet så korta användbara räckvidder som 2-5 meter. Dessa zonrör ger vid indikerade mål ingen som helst riktnings- information utan indikerar endast närheten till ett ev mål. Eftersom även dagens verkansdelar är så utformade att de vid den egna explosivämnes- laddningens detonation sprider sitt splitter radiellt så har zonrörets oför- måga att definiera riktningen till målet inte inneburit någon annan nackdel än att såväl det som verkansladdningen förslösar delar av den sig tilldelade energin i riktning bort från målet.

Utgångspunkten för föreliggande uppfinning är nu att såväl zonrör som verkansladdning gjorts riktningsberoende något som med utgångspunkt från dagens baskunskaper är helt möjligt. Därvid skulle såväl zonrörets räckvidd som verkansdelens verkansräckvidd kunna ökas högst avsevärt utan att energitillförseln till någon av dem skulle behöva ökas utan endast koncentreras i en eller några få aktiva riktningar. Möjligheten att med ett vapen uppbyggt enligt denna grundprincip kunna täcka rymden runt om s 508 652 projektilbanan finns ju redan tillgänglig för varje i banan roterande projektil.

Beräkningar har visat att räckvidden för en i enlighet med föreliggande uppfinning utformad stridsdel vad avser såväl zonrör som verkansladd- ning i och med dessa grundprinciper skulle kunna ökas med en faktor 10 jämfört med en jämnstor verkansdel av äldre idag, vanlig konstruktion vilket onekligen skulle vara mycket värdefullt.

En annan fördel med ett riktningavkännande zonrör av den för uppfin- ningen kännetecknande typen är att med dess hjälp helt skulle kunna komma bort från de problem som dagens zonrör ger upphov till i och med att de pga formen på det egna antenndiagrammet har en tendens att om- kring den yttre gränsen av den egna räckvidden utlösa stridsdelarnas explo- sivämnesladdningar för sent, dvs först sedan stridsprojektilen passerat målet.

De fördelar som föreliggande uppfinning uppvisar innebär för övrigt att den även skulle innebära en avsevärd kapacitetshöjning även för det helt moderna pjäsluftvärnet om dess principer infördes där.

Föreliggande uppfinning kan nu definieras som i första hand ett sätt och i andra hand en anordning för att bekämpning av luftrnål medelst en i en bana mot målet avfyrad omkring den egna längsaxeln roterande explo- sivämnesladdad zonrörsförsedd och vid av zonröret indikerat mål till detonation initierad vid den egna detonationen i riktning mot målet split- terspridande projektil. Utmärkande för uppfinningen är därvid att det i projektilen ingående zonröret för särskiljande av falska zonrörsindike- ringar mot i huvudsak släta ytor såsom moln och vattenytor från indike- ringar av verkliga mål utformats med två mycket nära varandra liggande identiska sökarmar och varvid olika detektering från de bägge armarna tas som indikation på att det mål mot vilket projektilen inriktats befinner sig på bekämpníngsbart avstånd varvid explosivämnet initieras med tids- och utslagsmässigt lika detekteringar från bägge armarna tas som indikation på en markkontakt, vatten- eller molnmarkering eller annan felmarkering.

För zonrörets sökriktningar gäller därvid även att dessa skall samordnas med den aktuella projektilens dynamiska splitterspridningsriktning 508 652 4» alternativt splitterspridningsriktningar varvid hänsyn givetvis måste tas till såväl projektilens hastighet som dess rotationshastighet och det med zon- röret samverkande initieringssystemets reaktionstid.

Uppfinningen bygger sålunda på att två helt olika indikeringar ( dvs med skillnader större än ett fastställt gränsvärde) för de bägge sök armarna med stor sannolikhet kan anses innebära att den ena sökarmen träffat ett mål medan den andra ligger utanför. Två lika indikeringar som ej ändras inom en förutbestämd sekvens kan därför med stor sannolikhet antas betyda markkontakt, vatten eller under vissa förutsättningar moln.

Uppfinningens olika särdrag finns definierade i de efterföljande patent- kraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer av vilka Fig 1 visar ett skisserat användningstillfälle och Fig 2 den i samband med uppfinningen aktuella projektilens huvuddelar.

På Fig 1 visas sålunda en skytt 1 försedd med ett i enlighet med uppfinning- en utformat vapen 2 bestående av ett utskjutningsrör och en ur detta medelst en gasgenerator eller på annat sätt utskjuten projektil 3. Den sena- res huvuddelar framgår av Fig 2. Skytten 1 hotas på Fig 1 av en attackheli- kopter 4, mot vilken han därför avfyrat sitt vapen. Projektilen 3 följer den på figuren utritade banan 5 i riktning mot målet. Då projektilen befinner sig flygande i banan 5 kommer ett i densamma inbyggt zonrör 6 ( se Fig 2 ) att successivt med en snävt begränsad söklob längs en av projektilens rotation bestämd spiralformig bana avsöka den omgivande rymden ut till och med zonrörets maximala räckvidd. På figurerna är denna söklob med avsikt ritad endast som enkla streckade linjer 7. Avsikten är ju att dessa skall ha en så liten utsträckning i sidled som det tekniskt är möjligt. Den av zonröret avsökta delen av rymden omkring projektilbanan är antydd på figur 1 i form av spirallinje 7' som alltså där markerar zonrörets längsta räckvidd.

Då zonröret 6 indikerat målet 4 detoneras projektilens verkansladdning 8 varvid en i riktning mot platsen för målindikationen avfyrad splitterkärve formeras.

Den på Fig 2 visade projektilen 3 innefattar i sin främre del det tidigare om- nämnda zonröret 6 med tillhörande elektronik som kan innefatta en pro- grammerbar mikroprocessor samt strax bakom detsamma verkansladd- ningen 8, en huvuddrivmotor 9 och en startbooster 10. Zonröret 6 kan t ex 5 508 652 vara ett sk optroniskt laserzonrör, ett IR-zonrör eller ett zonrör av annan grundtyp. En förutsättning för zonröret i fråga är att det uppvisa en till fyra omkring projektilens periferi jämnt fördelade väl samlade söklober med tvärs sökriktningen mycket snävt begränsad utsträckning.

På Fig 2 finns det även antytt två olika lägen för målet 4 (4'och 4")'när detta träffas av zonrörets söklob. Dessa två lägen ligger på olika avstånd från pro- jektilbanan 5. Då zonröret 6 indikerar mål i läge 4' initieras verkansladd- ningen 8 och en vid dennas detonation bildad väl samlad splitterkärve sänds mot målet längs den bana 11'som visar splitterkärvens centrumlinje.

Inledningsvis får splitterkärven en rörelse något snett framåt relativt pro- jektilens rörelseriktning men eftersom rörelsekomposanten i banrikt- ningen bromsas upp av fartvinden i atmosfären så kommer splitterkärvens rörelseriktning att bli allt mer radiell ju längre bort från projektilen som kulkärven färdats. Detta har illustrerats på Fig 2 medelst målläget 4” och splitterspridningen 11”.

Claims (4)

508 652 Patentkrav

1. Sätt att vid zonrörsinitierade explosivämnesfyllda vid zonrörets (6) ini- tiering av explosivämnesladdningen splitterspridande, mot främst luftmål avfyrade projektiler (3) särskilja falska zonrörsindikeringar mot i huvudsak släta ytor såsom moln och vattenytor från indikeringar av verkliga mål (4) k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att zonröret (6) utformas med två mycket nära varandra liggande identiska sökarmar och varvid olika detektering från de bägge armarna tas som indikation på att det mål (4) mot vilket projektilen (3) inriktats befinner sig på bekämpningsbart avstånd varvid explosivämnet (8) initieras med tids- och utslagsmässigt lika detekteringar från bägge ar- marna tas som indikation på en markkontakt, vatten- eller molnmarkering eller annan felmarkering.

2. Explosivämnesfylld, med zonrör försedd projektil (3), av den typ, som företrädesvis är avsedd att avfyras mot luftmâl (4), och vilken då zonröret vid indikerat mål (4) initierar dess explosivämnesladdning sprider splitter mot målet k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att denna för genomförande av sättet enligt krav 1 utrustats med ett zonrör (6) med två varandra mycket näraliggande till den egna sidospridningen snävt begränsade identiska sök- armar samt en för jämförelse med dessa sökamars målindikeringar avsedd med zonröret förbunden rníkroprocessor programmerbar att vid olika mål- detekteringar på de bägge sökarrnarna initiera explosivämnesladdningen men att vid lika detektering anse detta som en indikation på att detektering- en avser mark, vatten, moln eller annan felsignal.

3. Projektil enligt krav 2 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att nämnda med två sökarmar försedda zonrör utgöres av ett optroniskt laserzonrör (6).

4. Projektfl enligt endera kraven 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att explosivämnesladdningen (8) försetts med en eller flera med zonröret (6) förbundna och av detta initierade initieringsladdningar, varvid dessa senares placering är så gjord att splitterplattornas dynamiska splittersprid- 7 508 652 ningsriktningar, dvs den faktiska splitterspridningen med hänsyn tagen till att luftens och tyngd-kraftens inverkan på en utsänd splitterkärve alltid kommer att få den att avvika från den räta linjebanan och till att passera den punkt längs zonrörets maximala räckvidd där zonröret (6) detekterat ett mål.