SE508615C2 - Faststättningsanordning vid absorberande engångsartiklar - Google Patents

Description

508 615 2 Vid midjeomràdenas sidokanter är artikeln försedd med fastsättningsorgan, för att försluta artikeln runt användarens midja.

Dessa fastsättningsorgan kan exempelvis bestá av vidhäftande tejpremsor, vilka är belägna pä det bakre midjeomrádets sidokanter och avsedda att vid pätagande av artikeln klistras fast pä artikelns främre midjeomräde. Fastsättningsorganen kan även bestà av mekaniska anordningar, säsom kardborreläs, där ena ytan är täckt av krokliknande element och fästes pä en därtill anpassad yta, som består av ögleformade fibrer. Även tryckknappar eller andra former av knappar är tänkbara som fastsättningsorgan.

Nackdelarna med ovannämnda, konventionella fastsättningsanordningar är mánga.

Konventionella fastsättningsanordningar är utformade för att försluta artikeln runt användarens midja. Vanligt förekomande anordningar bestàr allmänt sett av ett mottagarelement och ett häftande element.

Mottagarelementet sitter vid varje sidokant av ena midjeomràdet, vanligen främre midjeomràdet, och det häftande elementet är anbragt vid varje sidokant av motsatta midjeomràdet. Elementen fästes vid varandra och förbinder midjeomràdena. Vid artikelns päsättande trycks det hàftande elementet mot mottagarelementet för att erhålla vidhäftning däremellan. Tryckkraften är därmed riktad vinkelrätt mot midjeomrädets plan, dvs mot användarens mage.

En fördel med en fastsättningsanordning enligt föreliggande uppfinning är att förslutningen erhälles genom en deformation av ena elementet parallellt med midjeomràdenas plan, utan att användarens kropp päverkas nämnvärt av nägra tryckkrafter. 508 615 3 Konventionella fastsättningsanordningar utsätts under användningen för stora skjuvningskrafter till följd av användarens rörelser. I vanliga fall, fästes det häftande elementet pá mottagarelementet dä användaren star upp eller ligger pä rygg. Vid sädan ställning är bäda midjeomràdena belägna pá väsentligen samma höjd kring användarens midja. Mottagarelementet är oftast beläget pä artikelns främre midjeomràdet, och artikeln förslutes därmed vid användarens mage. I sittande ställning tenderar det främre midjeomrädet att förflyttas nedät, och det bakre midjeomràdet uppàt, som en naturlig följd av kroppens böjning. Härigenom uppstår stora skjuvkrafter mellan det häftande elementet och mottagarelementet. Hittills har man försökt undanröja problemet genom att öka kontaktytan mellan elementen.

En klar fördel med fastsättningsanordningen enligt föreliggande uppfinning är att den är deformerbar även i höjdled och kan följa användarens rörelser genom att kontraheras och tänjas ut. utan försämrad vidhäftningsförmàga.

En annan nackdel med konventionella fastsättningsanordningar är att användaren lätt kan lösgöra dem vid oönskat tillfälle, genom att riva isär elementen. Denna nackdel elimineras ocksä med fastsättningsanordningen enligt föreliggande uppfinning.

Lösgörandet av en fastsättningsanordning enligt föreliggande uppfinning erfordrar att ena elementet utsätts för tvä olikriktade krafter samtidigt, den första parallellt med elementet, den andra riktad bort frán användarens kropp.

Ytterligare en nackdel med konventionella fastsättningsanordningar, i synnerhet vidhäftande tejpremsor, är att de delvis förlorar sin fästförmàga 508 615 4 efter upprepade förslutningar eller när de kommer i kontakt med exempelvis hudsalva eller talk.

Mekaniska förslutningar är dessutom svära att lokalisera pä artikeln för att erhàlla en optimal avpassning till olika användares varierande anatomi. För att kringgà detta problem nödgas man ofta förse artikeln med ett onödigt brett mottagarelement, vilket fördyrar framställningen avsevärt.

Alltför breda kardborreytor försämrar även komforten, i och med att de är styva, svärböjliga, oelastiska, och dessutom fastnar lätt i användarens eller skötarens kläder.

Följaktligen kan man lätt förvissa sig om att fastsättningsanordningar vid absorberande alster, säsom byxblöjor, blöjor, inkontinensskydd eller liknande, erfordrar betydande förbättringar.

Samtliga ovannämnda nackdelar undanröjs pä ett smidigt sätt tack vare föreliggande uppfinning.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken En fastsättningsanordning enligt föreliggande uppfinning kännetecknas av att det första elementet innefattar åtminstone en elastisk del, vilken är försedd med ätminstone en öppning och är sà utformad att öppningen utvidgas vid uttànjning av den elastiska delen samt dras samman vid äterfjädring av densamma, att det andra elementet innefattar ätminstone ett hakorgan, att hakorganet, vid tillräcklig uttänjning av den elastiska delen, är införbart i den därigenom utvidgade öppningen, varvid en efterföljande äterfjädring av den elastiska delen medför en sammankoppling av det första och andra elementet med öppningen anbragt kring hakorganet. 508 615 Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning, innefattar det första elementet ett ark av böjligt material. Den elastiska delen utgörs av en vid arket anordnad elastisk struktur. Öppningen utgörs av ett kontinuerligt eller intermittent snitt i arket. Den elastiska strukturen är uttänjbar ätminstone tvärs snittets riktning och àtminstone en del av den elastiska strukturen sträcker sig tvärs snittet.

Den elastiska strukturen bestär av ätminstone en elastisk slinga eller av ett elastiskt nät, innefattande ett antal väsentligen parallella segment, vilka är uttänjbara àtminstone tvärs snittets riktning, samt sträcker sig tvärs snittet.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning, ligger det första elementet i direkt anslutning till, eller utgör en del av alstrets ena midjeomràde, företrädesvis det bakre midjeomràdet.

Artikeln innefattar ett flertal parallella elastiska tràdar, som är spända i tvárled längs hela bakre midjeomràdet. Genom att vid bakre midjeomràdets sidokanter anordna smala snitt mellan och vinkelrätt mot trådarna, erhälles första elementet av fastsättningsanordningen. Vid en uttänjning av bakre midjeomrádet utvidgas snitten i artikelns tvärriktning och kan omsluta för ändamålet utformade hakorgan, belägna vid främre midjeomràdets motsvarande sidokant.

Vid en efterföljande äterfjadring av bakre midjeomràdet läses hakorganen in i de samandragande snitten. 508 615 Beskrivning av ritningar Eigu;_l är en schematisk, perspektivvy av en utföringsform av en fastsàttningsanordning enligt föreliggande uppfinning, och dess funktion.

Eigu;_1a visar fastsättningsanordningen med ej sammanbundna element. Det första elementet är uttànjt och öppningen utvidgad. Pilarna anger uttänjningskrafterna.

EiguL_1p visar fastsättningsanordningen med sammanbundna element. Det första elementet àterfjàdrar och öppningen dras saman kring hakorganen. Pilarna anger äterfjädringskrafterna.

Eigg;_2_visar en blöja försedd med en fastsättningsanordning enligt föreliggande uppfinning.

Eigg;_2a visar blöjan i plant, utsträckt tillstànd, med baksidan vänd mot betraktaren.

Ett första element är beläget vid varje sidokant av bakre midjeomrädet. Hakorganen är placerade vid varje sidokant av främre midjeomrädet. Den elastiska strukturen utgörs av ett elastiskt nät.

Eigur_2p visar en annan utföringsform, där ett första element är beläget längs bakre midjeomràdet, och bildar ett midjebälte. Bältet uppvisar ett snitt vid bägge ändarna. Hakorganen är placerade vid varje sidokant av främre midjeomràdet. Den elastiska strukturen utgörs av ett elastiskt nät, som sträcker sig i tvärled över hela midjebältet.

Figur gg visar sama blöja som i figur 2b vid pàsättande runt användarens midja (ej visad), med fastsättningsanordningen ännu ej försluten. Det första elementet visas i uttänjt tillstànd. 508 615 7 E¿gu;_2d visar sama blöja som i figur 2b under användning, med fastsàttningsanordningen försluten. Det första elementet visas i àterfjàdrat tillstànd.

Eigg;_}_;jJ1_§ visar tre olika utformningar av första elementet i a) uttánjt tillstànd, b) obelastat tillstànd Figur 3 (3a och 3bl visar ett första element, där den elastiska strukturen utgörs av en elastisk slinga och öppningen av ett kontinuerligt snitt.

Figur 4 (4a och 4b) visar ett första element, där den elastiska strukturen utgörs av en elastisk slinga och öppningen av ett intermittent snitt.

Figur 5 (Sa. 5b. 5c och Sdl visar ett första element, där den elastiska strukturen utgörs av ett elastiskt nat.

Eigg;_§ är en planvy av hela fastsättningsanordningen, med ett första element enligt figur 3 och tillhörande hakorgan.

E1gg;_§a visar fastsàttningsanordningen med ej sammanbundna element. Det första elementet är uttànjt och öppningen utvidgad. Pilarna anger uttanjningskrafterna.

E1gu;_§p visar fastsáttningsanordningen med samanbundna element. Det första elementet àterfjàdrar och öppningen dras samman kring hakorganen. Pilarna anger àterfjàdringskrafterna.

Ejggg 7Q till 7h visar åtta olika utformningar av hakorganet. Pilarna anger åt vilket hàll hakorganet belastas under förslutningen av det första elementets àterfjàdrande krafter.

Eigg; Q visar en fastsàttningsanordning enligt föreliggande uppfinning, sedd fràn sidan. 508 615 8 §igg;;2 visar ytterligare en utföringsform för en en fastsättningsanordning enligt föreliggande uppfinning, där en förspänd elastisk struktur är anbragt pà ett ämne. Strukturen är intermittent fastsatt pà ämnet, vilket fär ämnet att plisseras i obelastat tillstànd och slätas ut i uttänjt tillstànd.

Beskrivning av utföringsexemoel Uppfinningen skall härnäst beskrivas närmare med hänvisning till figurerna.

Fastsättninganordningen enligt figur 1 bestär av tvä till varandra anpassade element 1, 4, som kan förslutas och lösgöras ett godtyckligt antal gänger utan försämrad vidhäftningsförmäga.

Allmänt sett kännetecknas det första element 1 av sina elastiska egenskaper och det andra elementet 4 av hakorganen 5.

Utformningen av fastsättningsanordningeng Det första elementet 1 bestär av ett väsentligen plant, rektangulärt ämne av böjligt material, exempelvis fibertyg.

Den elastiska delen utgörs av en vid arket anordnad elastisk struktur 2, vilken är uttänjbar och äterfjädrande längs minst en riktning i ämnets plan, stràckriktningen, sàsom anges av pilarna i figur la respektive l b. Ämnet uppvisar àtminstone en öppning eller en diskontinuitet i materialet.

Det första elementet 1 i fastsättninganordningen enligt figur 1 uppvisar ett làngsträckt snitt 3. som löper kontinuerligt tvärs sträckriktningen och delar ämnet i tvä skilda partier 11 och 12. 508 615 9 Den elastiska strukturen 2 utgörs av ett flertal parallella elastiska organ 21-24, säsom trädar eller band, vilka sträcker sig tvärs snittet 3 och förenar ämnets olika partier ll, 12.

Dessa elastiska organ 21-24 är anbragta pà ämnet företrädesvis i förspänt tillstànd. Dä organen 21-24 är outtänjda rynkas ämnet samman. Rynkorna bildas tvärs sträckriktningen (ej visade. Se i stället figur 9).

Dä organen 21-24 är outtänjda trycks snittet 3 ihop och ämnets bada partier ll, 12 angränsar till varandra, såsom visas i figur lb.

Den elastiska strukturen 2 kan även anbringas i obelastat tillstànd pä ämnet. I sädant fall mäste snittet 3 uppvisa en viss bredd även i obelastat tillstànd, eftersom endast den del av strukturen 2, som sträcker sig över snittet 3 är uttänjbart och àterfjädrande.

Det första elementet l i fastsättninganordningen enligt figur l bestär av tvà partier ll, 12. Partiet ll är fäst vid artikeln (ej visad) och partiet 12 är fritt.

Det andra elementet 4 i fastsáttninganordningen enligt figur 1 bestär av ett plant, rektangulärt ämne av böjligt material, exemelvis fibertyg.

Det andra elementet 4 enligt figur 1 uppvisar ett flertal uppresta, svampformade hakorgan 5 av förhållandevis styvt material.

Det andra elementet 4 enligt figur 1 är fäst vid artikeln (ej visad).

Vid förslutningen av fastsättninganordningen, greppas det fria partiet 12 och elementet 1 dras ut i sträckriktningen, säsom anges av pilarna i figur la.

Härigenom vidgas snittet 3 i sträckriktningen och bildar ett gap. I gapet mellan partierna ll, 12 skapas ett flertal fyrkantiga öppningar 6 i intervallen mellan de uttänjda elastiska organen. 508 615 Härefter förs det första elementet 1 mot det andra elementet 4, sä att hakorganen 5 innesluts i var sin öppning 6.

Slutligen släpps första elementets 1 fria parti 12, varmed den elastiska strukturen 2 äterfjädrar och eftersträvar att äter trycka ihop snittet 3. Öppningarna 6 dras samman kring åtminstone en del av hakorganens 5 stam, varvid förslutningen erhålles.

Placeringen av fastsàttningsanordningen pä artikeln Figur 2a visar en blöja försedd med en fastsättningsanordning enligt föreliggande uppfinning.

Blöjan visas i plant, ej hopsatt tillstànd. Figur 2a visar blöjans baksida, (dvs den sida, som under bruk är avsedd att vara vänd bort frän användare). Blöjan har en väsentligen rektangulär, längsträckt form med ett främre midjeomräde 7, ett bakre midjeomräde 8 samt ett däremellan beläget, avsmalnande grenomräde 9, där huvuddelen av absorptionskärnan 10 befinner sig.

Bakre midjeomrädet 8 har en längsträckt, rektangulär form och sträcker sig i blöjans tvärled längs blöjans bakre ändkant. Vid bägge ändarna av bakre midjeomrädet är ett första element 1 av fastsättningsanordningen anordnat.

Främre midjeomràdet 7 har en längsträckt, rektangulär form och sträcker sig i blöjans tvärled längs blöjans främre ändkant. Vid bägge ändarna av främre midjeomrädet är ett andra element 4 av fastsättningsanordningen anordnat.

Det första elementet l bestär av ett väsentligen plant, rektangulärt ämne av böjligt material, exempelvis fibertyg. Ämnet är försett med en elastisk struktur 2, vilken är uttänjbar och àterfjädrande längs minst en riktning i ämnets plan, sträckriktningen, sàsom anges av pilarna i figur 2a. 508 615 ll Det första elementet 1 i fastsättninganordningen enligt figur 2 uppvisar ett längsträckt snitt 3, som löper kontinuerligt tvärs sträckriktningen och delar ämnet i tvà skilda partier 11 och 12.

Den elastiska strukturen 2 utgörs av ett elastiskt nät, som sträcker sig tvärs snittet 3 och förenar ämnets olika partier ll, 12.

Det andra elementet 4 i fastsättninganordningen enligt figur 2 uppvisar åtminstone ett hakorgan 5.

Figur 2b visar en blöja av samma typ som i figur 2a, försedd med en annan utföringsform av en fastsättningsanordning enligt föreliggande uppfinning.

Ett första element 1 i fastsättninganordningen enligt figur 2 sträcker sig i blöjans tvärled längs bakre midjeomràdet 8.

Elementet l består av tvà ändpartier 13, 14 och ett däremellan beläget mittparti 15. Mittpartiet 15 är fäst vid bakre midjeomràdet och förenat till bägge ändpartierna 13, 14 med en elastisk struktur 2, ( i den visade utföringen ett elastiskt nät), som sträcker sig längs elementet.

Mittpartiet 15 kan i sig utgöra blöjans bakre midjeomräde 8 eller en del av detta. Den del av den elastiska strukturen 2, som sträcker sig i mittpartiet tjänar även sàsom ett elastiskt midjebälte, för att förbättra passformen runt användarens midja. Åndpartierna 13, 14 bestär , pá samma sätt som det fria partiet 12 i figur la, lb och 2a, av ett plant rektangulärt ämne av böjligt material, i vilket strukturen 2 är anbragt.

I gränslinjen mellan mittpartiet 15 och varje ändparti 13, 14 bildas ett snitt 3 pà samma sätt som i figur 2a.

Dä det elastiska nätet 2 är outtänjt, trycks snitten 3 ihop och partierna 13, 14, 15 angränsar till varandra. 508 615 12 Vid uttänjningen av elementet 1 vidgas snittet 3 i sträckriktningen, säsom anges av pilarna, och bildar ett gap. I gapen mellan ändpartierna l3,l4 och mittpartiet skapas ett flertal fyrkantiga öppningar 6 dä nätets 2 maskor utvidgas i sträckriktningen.

I figur 2c och 2d visas sama blöja som i figur 2b, sedd fràn sidan, med bakre midjeomràdets 8 ena sidokant förbunden med motsvarande sidokant av främre midjeomràdet 7. Härigenom bildas blöjans benöppningar 16.

I figur 2c visas det första elementet l i utsträckt tillstànd, dà ändpartiet 14 dras ut i sträckriktningen, sàsom anges av pilen. Snittet 3 utvidgas och ett gap bildas över hakorganen 5.

I figur 2d visas fastsättningsanordningen i förslutet tillstànd. Snittet 3 trycks ihop dä ändpartiet 14 släpps, varvid nätets 2 maskor dras samman kring hakorganen 5.

Utformning av det första elementet.ll Enligt en utföringsform av det första elementet 1, sàsom visas i figur 3a,b, bestár elementet 1 av ett rektangulàrt ämne av fibertyg, med en fast ände 17 och en fri ände 18.

Den fasta änden 17 kan tänkas vara fäst vid artikeln, exempelvis vid dess bakre midjeomràde, i enlighet med figur 2a.

Den fasta änden 17 kan även föreställa elementets mittparti 15 i enlighet med figur 2b.

Figur 3a visar elementet i obelastat tillstànd.

Figur 3b visar samma element i uttänjt tillstànd. Ämnet är delat med ett snitt 3 utmed hela eller största delen av ämnets bredd.

Den elastiska strukturen utgörs av en slinga 2 av elastisk träd, som uppvisar ett antal parallella segment 31-35, vilka sträcker sig över och vinkelrätt mot snittet 3. 508 615 13 Den elastiska slingan 2 är uttänjbar och äterfjädrande längs de parallella segmentens riktning. Slingan 2 är företrädesvis anbragt i uttänjt tillstànd pä ämnet.

I obelastat tillständ, dvs dä slingan 2 är outtänjd, komprimeras ämnet, varvid snittet 3 hälls slutet.

Dä ämnets fria ände 18 utsätts för en utdragande kraft i sträckriktningen, sàsom visas i figur 3b, tänjs slingan 2 ut och snittet 3 vidgas i kraftens riktning.

Härmed bildas ett gap i ämnet. I gapet uppstär fyrkantiga öppningar 6 i intervallet mellan slingans 2 parallella segment 31-35.

Dä kraften upphör äterfjädrar slingan 2, varvid öppningarna 6 dras saman.

Det första elementet 1 kan utformas pä mänga sätt avseende pä följande aspekter: Dels kan den elastiska strukturen 2 utgöras av olika konfigurationer av elastiskt material, säsom slingor, parallella trädar, nät, kurvor, eller ett perforerat skikt av elastiskt material, säsom skum, plast, elastiskt fibertyg eller liknande.

Dels kan den elastiska strukturen 2 vara anbragt pà olika sätt vid ämnet. Den kan vara anbragt i förspänt tillstànd, utsträckt i sträckriktningen och även i andra riktningar. I sädant fall fogas strukturen 2 samman med ämnet, exempelvis med lim eller ultraljudsvets eller värmeförsegling, och tilläts därefter att äterfjädra, vilket fär ämnet att vecklas ihop. Dä strukturen tänjs ut fär ämnet slätas ut. Se särskilt figur 9, där ämnet i första elementet plisseras i obelastat tillstànd pä grund att strukturen är punktvis fäst vid det böjliga materialet.

Den elastiska strukturen 2 kan även vara anbragt i obelastat tillstànd. I sädant fall bör strukturen vara delvis bunden vid ämnet. Ämnet kan exempelvis bestä av 508 615 14 tvä partier, som överlappar varandra. Strukturen är fäst i obelastat tillstànd vid ämnets yta förutom över överlappningsomrádet, där strukturen förblir obunden.

Vid utdragning dras partierna isär som följd av det obundna omràdets uttànjning. Ämnet kan även bestä av tvà partier, som i obelastat tillstànd är skilda fràn varandra av ett gap med en viss bredd. Endast den del av strukturen, som sträcker sig över gapet (och är därned obunden) tilläts att tänjas ut.

Dels kan ämnets material variera. Först och främst kan ämnet i sig utebli och elementet utgöras enbart av den elastiska strukturen 2, exempelvis bestående av ett relativt finmaskigt nät. Ämnets material kan i sig vara elastiskt och förmä att delvis följa strukturens uttänjning och äterfjädring. Ämnet kan bestä av nonwoven, plast, skum eller liknande. Företrädesvis är ämnets material änggenomsläppligt.

Dels kan öppningen eller öppningarna ästadkommas pà mänga sätt. Öppningarna kan vara diskreta perforeringar i ämnet eller ett kontinuerligt snitt, som delar ämnet i tvä partier, längs åtminstone en del av dess bredd.

Snittet kan även vara intermittent, dvs ett flertal styckvis kontinuerliga snitt längs en rät linje.

Snittets utsträckning är lämligen riktad tvärs ämnets sträckriktning, men kan även vara riktad snett mot denna.

I vissa fall kan ämnet bestä av tva skilda partier, som överlappar varandra över ett visst omrâde. Öppningen är inte nödvändigtvis ett genomgäende häl i materialet. Dä ett elastiskt nät sträcks ut bäde i längs- och i tvàrriktningen och anbringas pà ämnet, bildas gropar i ämnet där nätets maskor äter dras samman. Sàdana gropar kan fylla samma funktion som vanliga "öppningar" vid förslutningen, genom att innesluta lämpligt utformade hakorgan. 508 615 Med öppningen avses inte heller nödvändigtvis ett pà förhand befintligt snitt eller gap i materialet. En förtunning i ämnets material kan exempelvis anordnas i ämnet och markeras pä ett för användarens synligt sätt.

Det kan till exempel vara en rivlinje, längs vilken ämnets olika partier rivs isär vid utdragningen av ämnets fria ände eller där ämnet avses att perforeras av ett lämpligt utformat hakorgan.

I det följande skall nägra av ovannämnda variationer exemplifieras närmare med hänvisning till figurerna.

Enligt en annan utföringsform av första elementet, sàsom visas i figur 4a,b, bestär elementet l av ett rektangulärt ämne av fibertyg, med en fast ände l7 och en fri ände 18.

Figur 4a visar elementet i obelastat tillstànd.

Figur 4b visar samma element i uttänjt tillstànd. Ämnet är försett med ett flertal tvärgäende knapphälsliknande snitt 36-39.

Den elastiska strukturen utgörs av en slinga 2 av elastisk träd, som uppvisar ett antal parallella segmex' 31-35, vilka sträcker sig mellan snitten 36-39.

Slingan 2 är uttänjbar och àterfjädrande längs de parallella segmentens riktning.

Slingan 2 är företrädesvis anbragt i uttànjt tillstànd pà ämnet.

I obelastat tillstànd, dvs dä slingan 2 är outtänjd, komprimeras ämnet, varvid snitten 36-39 hàlls slutna.

Dä ämnets fria ände 18 utsätts för en utdragande kraft 1 sträckriktningen, sàsom visas i figur 4b, tänjs slingan 2 ut och snitten 36-39 vidgas i kraftens riktning.

Härmed bildas ett gap i ämnet. I gapet uppstàr ovala öppningar 6 i intervallet mellan slingans 2 parallella segment 31-35.

Dä kraften upphör àterfjädrar slingan 2, varvid öppningarna 6 dras saman. 508 615 16 Enligt en tredje utföringsform av det första elementet l, säsom visas i figur 5a,b, bestär elementet 1 av ett rektangulärt ämne av fibertyg, med en fast ände 17 och en fri ände 18.

Figur 5a visar elementet i obelastat tillstànd.

Figur 5b visar samma element i uttänjt tillstànd. Ämnet är delat med ett brett snitt 3 utmed hela eller största delen av ämnets bredd.

Den elastiska strukturen utgörs av ett nät 2 av elastiskt material. Nätet 2 är fäst vid ämnet, förutom vid ett omräde A längs snittet 3, där nätet 2 inte är bundet till ämnet. Detta obundna omràde A, med en bredd som företrädesvis motsvarar bredden av en eller flera av nätets maskor, sträcker sig över snittet 3.

Nätet 2 är uttänjbart och äterfjädrande i alla riktningar i ämnets plan.

Dà ämnets fria ände 18 utsätts för en utdragande kraft i sträckriktningen, säsom visas i figur 5b, tänjs det obundna omràdet A av nätet 2 ut och snittet 3 vidgas i kraftens riktning.

Figur 5c och 5d visar en alternativ utformning av ett första element l, sàsom visas i figur Sa och 5b. Ämnet är odelat och veckas saman över ätminstone en del av det obundna omradet A. Vid utdragning av ämnets fria ände 18 kan då ämnet vecklas ut över det obundna omradet A.

I ytterligare en utföringsform (ej Visad) är nätet anbragt i ätminstone i längdriktningen utsträckt tillstànd pä fibertyget. Fibertyget uppvisar en eller flera öppningar. Varje sàdan öppning är innesluten i en maska. I obelastat tillstànd, dvs dä nätet inte utsätts för utdragande krafter, veckas fibertyget pà grund av nätets àterfjàdring, vilket medför att öppningarna är 508 615 17 praktiskt taget slutna eller åtminstone sammandragna. Dä ämnet utsätts för en utdragande kraft i längdriktningen tänjs nätet ut, varvid fibertyget slätas ut. I de maskor, där öppningar förekommer, vidgas dessa i kraftens riktning. Dä kraften upphör återfjädras nätet, varvid öppningarna äter dras samman.

I ännu en utföringsform (ej visad), består första elementet av ett ämne av elastiskt material, som är uttänjbart och äterfjädrande åtminstone i ämnets längdriktning. Änmet kan utgöras av ett förhållandevis finmaskigt nät, eventuellt med större maskor belägna vid vissa utvalda diskreta områden. Ämnet kan alternativt utgöras av ett perforerat elastiskt material. Dä ämnet utsätts för en utdragande kraft utvidgas maskorna, alternativt perforeringarna, i kraftens riktning. Dä kraften upphör àterfjädras ämnet, varvid maskorna, alternativt perforeringarna, åter dras samman.

Det andra elementet 4 består av ett väsentligen plant ämne av böjligt material, som är försett med hakorgan 5 av förhållandevis styvt material, vilka är utformade för att passa in i motsvarande öppning 6 av första elementet, vid uttänjning av detsamma.

Hakorganen 5 skall allmänt sett vara tillräckligt små för att kunna föras in i öppningen 6 då denna antar sitt utvidgade tillstånd, och tillräckligt stora för att läsas in i öppningen 6 då denna äter dras samman.

I figur 6 visas hela fastsättningsanordningen ovanifrän, bestäende av ett första element 1 enligt figur 3 och ett underliggande andra element 4. Figur 6a visar anordningen före förslutningen, då första elementet 1 är utsträckt. Figur 6b visar den förslutna anordningen. 508 615 18 I den utföringsform, som visas i figur 6, består andra elementet 4 av ett plant, rektangulärt ämne av fibertyg på vilket en remsa 41 av förhållandevis styvt material, företrädesvis plastmaterial, är anordnad. Remsan uppvisar hakorgan, som består av uppresta, svampformade pållare 42.

Pällarnas utformning åskådliggörs i figur 7d.

Varje pållare har en förhållandevis kort och smal stam 43, som är upprest vinkelrätt mot remsans 41 yta, och ett bredare, halvklotformat huvud 44. Huvudets 44 tvärsnittsyta är så dimensionerad, att huvudet relativt lätt kan föras in i motsvarande öppning 6 då denna vidgas. Huvudet 44 har emellertid avsevärt större tvärsnittsyta än öppningen 6 i samandraget tillstànd, såsom framgår av figur 6b.

I en annan utföringsform, som visas i figur 8, är pållarna 42 anbragta pà ämnet 45. Varje pållare 42 består av huvudsakligen tre delar, en rotdel 48, en stam 43 och ett huvud 44. Stammen 43 hålls fast i ett hål i ämnet 45.

Figur 8a visar en oförsluten fastsättningsanordning med ett första element 1, exempelvis av samma typ som i figur 3, sedd från sidan. Första elementet 1 består av ett ämne 46 av fibertyg, med ett fast parti 17 och ett fritt parti 18. En elastisk struktur 2 är anbragt utmed hela ämnets 46 längd och förenar partierna 17, 18 över ett snitt 3. Första elementet 1 visas i uttänjt tillstånd, med det fria partiet 18 utsatt för en utdragande kraft riktad i ämnets 46 plan. Det andra elementet 4 består av ett ämne 45 av fibertyg, som är fäst vid artikeln. Exempelvis ingår ämnet 45 i eller utgör artikelns främre midjeområde.

Figur 8b visar samma fastsättningsanordning under förslutningen. Snittet 3 träs över hakorganets huvud 44.

Båda ämnenas 45, 46 yta anligger vid varandra.

Strukturen 2 behålls i uttänjt tillstånd. 508 615 19 Figur 8c visar samma fastsättningsanordningen efter förslutningen. Snittet 3 dras saman över hakorganets stam 43. Bäda ämnenas 45, 46 yta anligger vid varandra.

Strukturen 2 tilläts att äterfjädra. Ämnets 46 fria parti 18 trycker mot ena sidan av stammen 43.

I detta läge kan inte första elementet 1 lösgöras frän pàllaren med ett bort frän ämnenas 45, 46 plan riktad kraft, eftersom pàllarens huvud 44 är betydligt bredare än det samandragna snittet 3.

Utformning av hakoroanet Av figur 8c framgàr att pàllarnas stam 43 belastas efter förslutningen av en kraft, som allmänt sett är riktad mot första elementets sträckriktning. Därför är det lämpligt att utforma pàllarna sä, att de sä effektivt som möjligt motstàr denna kraft.

Figur 7 visar ätta möjliga varianter av hakorganets utformning, där pilarna anger ät vilket häll huvuddelen av krafterna kan tänkas belasta pällaren under artikelns användning.

I figur 7a bestär hakorganet av en upprest, väsentligen cylindrisk pàllare, som bildar en rät vinkel i förhällande till ämnets plan. Vid ena sidan av pàllarens mantelyta är ett spär 47 anordnat, i vilket kanten av första elementets fria parti 18 (se figur 6a) kan fasthàllas efter förslutningen.

I figur 7b bestàr hakorganet av en upprest, väsentligen cylindrisk pällare, som bildar en spetsig vinkel i förhållande till ämnets plan. Pàllaren pekar mot kraftens riktning.

Figur 7c, 7d, 7f och 7h visar olika svampformade pällare, som innefattar en stam 43 och ett huvud 44.

Figur 7d visar en krokformig variant och figur 7g en variant, där späret 47 är riktat snett uppàt. 508 615 Hakorganen bestàr inte nödvändigtvis avutskjutände pàllare. De kan utgöras av vanliga knappar, tryckknappar, klämør eller liknande. Det kan även tänkas att pällarna ligger väsentligen i ämnets 45 plan och är riktade mot kraftens riktning.

Claims (8)

508 615 21 Patentkrav

1. Fastsättningsanordning vid absorberande alster, såsom byx- blöjor, blöjor, inkontinensskydd eller liknande, bestående av ett första och ett andra element (1, 4), vilka vid alstrets påtagande är avsedda att häktas vid varandra, varvid det första elementet (1) innefattar åtminstone en elastisk del (2), vilken är sträckbar i en sträckriktning och är försedd med åtminstone en öppning (6), k ä n n e t e c k n a d av att öppningen (6) eller varje öppning är riktad tvärgående relativt den elastiska delens (2) sträckriktning och att det andra elementet (4) innefattar åtminstone ett hakorgan (5), vilket är införbart i öppningen (6) när denna öppning är utvidgad i en viss grad genom uttänjning av den elastiska delen (2), varvid en efterföljande återfjädring av den elas- tiska delen (2) efter ett sådant införande av hakorganet medför en sammankoppling av det första och andra elementet med öppningen (6) anbragt kring hakorganet (5).

2. Fastsättningsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det första elementet (1) innefattar ett ark av böjligt material, att öppningen (10) utgörs av ett kontinußr ligt eller intermittent snitt (3) i arket, att den elastzsn. delen utgörs av en vid arket anordnad elastisk struktur (2 som är uttänjbar åtminstone tvärs snittets (3) riktning, sa~f att åtminstone en del av den elastiska strukturen (2) sträck er sig tvärs snittet (3).

3. Fastsâttningsanordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den elastiska strukturen (2) består av åtminsz: ne en elastisk slinga, innefattande ett antal väsentligen pa- rallella segment (2l-24; 31-35), vilka är uttänjbara åtmins~ tone tvärs snittets (3) riktning, samt sträcker sig tvärs snittet (3).

4. Fastsättningsanordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att den elastiska strukturen (2) består av ett elas- tiskt nät, som är uttänjbart åtminstone tvärs snittets (3) riktning. 508 615 22

5. Fastsättningsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att det andra elementet (4) består av ett huvudsakligen plant ämne och uppvisar i förhållande till ämnets plan uppresta hakorgan (5) av förhållandevis styvt material, samt att varje hakorgan (5) har en närmast ämnets yta belägen undre del och en därtill ansluten övre del, med större tvärsnittsyta än den undre delen.

6. Fastsättningsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att det andra elementet (4) består av ett huvudsakligen plant ämne och uppvisar hakorgan (5, 42) av förhållandevis styvt material, vilka bildar en spetsig vinkel i förhållande till ämnets plan.

7. Fastsättningsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att det andra elementet (4) består av ett huvudsakligen plant ämne och uppvisar i förhållande till ämnets plan uppresta hakorgan (5) av förhållandevis styvt material, samt att ett spår (47) är anordnat i varje hakorgan (5), för upptagande av partier kring öppningen (6).

8. Fastsättningsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone den övre delen av hakorganet (5) har en tvärsnittsyta som är större än den sammandragna öppningen (6).