SE508573C2 - Generisk informationsmodell för konfigurering, styrning och hantering av hjälpresurser i ett telekommunikationsnät - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 508 575 2 mentera hårdvaruanordningar i telekommunikationsnätet, måste hanteringen av hjälpresurserna förändras. Detta kräver mycket arbete förknippat med omdefiniering av de existerande gräns- snitten och omskrivning av koden för de omdefinierade gräns- snitten.

En nätoperatör driver nät. Nätoepratören kan, men behöver inte, äga det nät han driver. Med att driva ett nät avses trafik- övervakning, trafikstyrning, feldetektering, felreparation, debitering och många andra uppgifter, vilka alla syftar till att förse nätets kunder, d v s abonnenterna, med förbindelser som ställs upp snabbt, som är stabila och felfria när de väl är uppställda, och som snabbt kan friställas. Till hjälp för att åstadkomma detta skapar nätoperatören nätbeskrivningar som ger nätoperatören en managementvy av det nät han driver. Management- vyn kan vara en grafisk representation av nätet. Den grafiska representationen visar telefonstationer, fysiska ledningar mellan telefonstationerna, trafikbelastning på ledningarna, de olika nätelementens (telefonstationer och fysiska ledningar) tillstånd, d v s huruvida det är fullt driftsdugliga eller har delar i vilka det finns fel etc. Förutom den grafiska representationen kan managementvyn bestå av information som finns lagrad i en databas samt av utskrifter av information som avser nätet och dess abonnenter. Med hjälp av ett drift- och underhållssystem, nedan benämns DOU-system, vilket samverkar med nätbeskrivningar kan nätoperatören från DOU-systemet övervaka nätets trafik, utföra korrigerande operationer och, i moderna DOU-system, uppställa korskopplade förbindelser: en typ av under lång tid bestående förbindelser mellan vior. Via DOU-systemet kan nätoperatören hantera nätelement på ett likformigt sätt som ges av olika standarder, såsom t ex CCITT X.722-standarden. DOU-systemet kan inte användas till att ställa upp signallerade förbindelser.

En signallerad förbindelse ställs upp av en abonnent genom nummertagning på en accessenhet, t ex en telefon. Siffrorna signaleras, över accessnätet, till en telefonstation. Som gensvar på mottagning av siffrorna vid telefonstationen och efter före- 10 15 20 25 30 35 o-u c: CO m ~ a ou tagen sifferanalys börjar olika program i applikation 6 att samverka med plattformen 5 i syfte att uppställa den begärda förbindelsen. Plattformens skal av operativsystemfunktioner, kallat operativsystemet, skall inte förväxlas med ett DOU-system.

När förbindelsen ställs upp kommer nätresurser att beläggas och ibland måste även hjälpresurser beläggas för att garantera en stabil förbindelse av hög kvalitet.

Framtida trender pà teleomràdet antyder att en nätoperatör måste kunna ställa upp speciella typer av signallerade förbindelser, såsom t ex så kallade semipermanenta förbindelser, virtuella hyrda förbindelser och dylikt. Dagen teknik innebär att nätope- ratören mäste ställa upp sådana förbindelser manuellt genom att förbinda fysiska entiteter, sà som t ex vior, med specifika väljarportar. Proceduren är tidskrävande, dyr och har läng ledtid räknat från den tidpunkt dä en abonnent begär denna förbindelse och den tidpunkt när förbindelsen verkligen är uppställd.

CCITT M.310O - standarden är en generisk informationsmodell som används för att specialisera en informationsmodell av tran- sportnätet, t ex ett SDH-transportnät (synchronous digital hierarchy) och SONET-transportnät. Jämför CCITT G.774-standarden som är en specialisering av CCITT M.3100-standraden. Den används även för att etablera korskopplingar, för att terminera tran- sportlänkar och för felhantering i ett transportnät. Trans- portnätet är det lokala nätet mellan telfonstationer och innefattar inte accessnätet, vilket är nätet mellan abonnenterna och deras respektive telefonstationer.

CCITT M.3lOO-standarden beskriver resurser i ett transportnàt som hanteringsobjekt i transportnätet. Resurserna i transportnätet uppdelas i specifika fragment. Exempel pà hanteringsobjekt är väljarstrukturer, länkar, termineringspunktpooler (Tp-pooler).

Exempel på fragment är korskopplingsfragment, terminerings- punktfragment.

CCITT M 3100-standarden innehåller inte nâgra hanteringsobjekt 10 15 20 25 30 35 508 573 termineringspunktpooler (Tp-pooler). Exempel på fragment är korskopplingsfragment, termineringspunktfragment.

CCITT M.3lOO-standarden innehåller inte nägra hanteringsobjekt för hjälpresurser. Orsaken till detta är att man inte förutsatt att hjälpresurser mäste hanteras i transportnätet.

Nätelement i transportnàtet konfigureras, styrs och hanteras med användande av det standardiserade Q3-gränssnittet. Q3-gräns- snittet används även till att konfigurera nät. Q3-gränssnittet kan inte användas för styrning och hantering av hjälpresurser.

En annan nackdel som är förknippad med hantering av hjälpresurser avser det sätt pà vilket hjälpresurserna beskrivs i informationsmodellen av telekommunikationssystemet. Det exakta läget av varje enskild hjälpresurs i telekommunikationsnätet mäste vara känt för en applikation. Närmare bestämt hàrdkodas, ; systemplattformen, de individuella platserna för varje enskild hjàlpresurs. En applikation som behöver använda en hjälpresurf, t ex en ekoundertryckare, mäste adressera den ifrågavarande ekoundertryckaren. År den adresserade ekoundertryckaren redan belagd mäste applikationen söka efter en annan ekoundertryckare.

Sett ur nätsynpunkt används således inte tillgängliga ekoundertryckare effektivt. Vidare kan det ta läng tid innan en ledig ekoundertryckare hittas. Detta i sin tur betyder att det kan oacceptabelt läng tid att ställa den förbindelse i vilken ekoundertryckaren behövs.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en generisk informationsmodell för konfigurering, styrning och hantering av hjälpresurser i ett telekommunikationsnät fràn ett drift- och underhällssystem. 10 l5 20 25 30 35 soà 575 5 Ännu ett ändamål med uppfinningen är att göra det möjligt för en nätoperatör att ställa upp förbindelser, i synnerhet förbindelser som behöver använda hjälpresurser, från ett DOU- system med användande av den generiska informationsmodellen, som beskriver nätets fysiska resurser på ett likformigt sätt. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att möjliggöra en cen- traliserad hantering av hjälpresurser. Alla hjälpresurser av ett och samma slag grupperas i en pool, oberoende av hjälpresursernas fysiska platser i telekommunikationsnätet. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att göra det möjligt för en nätoperatör att hantera och beskriva hjälpresurser på ett cen- traliserat sätt. I synnerhet skall det vara möjligt att välja en enskild hjälpresurs av ett förutbestämt slag ur en central pool av hjälpresurser av det nämnda slaget utan att behöva känna till den fysiska platsen för poolen i telekommunikationsnätet.

De ovan nämnda syftemålen ernås genom användande av standar- diserade koncept för korskopplingar till att skapa en ny generisk informationsmodell för konfigurering, styrning och hantering av hjälpresurser. Den nya informationsmodellen är särskilt väl ägnad för användning vid uppställning av konventionella abonnentinitierade signallerade förbindelser som behöver använda en hjälpresurs.

Den nya informationsmodellen beskriver hjälpresurser, styrning av hjälpresurser och hantering av hjälpresurser i termer som liknar de vilka används i CCITT M.3lO0- och CCITT X.722- standarderna och drar nytta av de allmänna principer som ges av dessa standarder. Det språk som implementerar informationsmodellen är således nätoperatörerna bekanta med och de kommer inte att ha någon svårighet att förse sina existerande nätbeskrivningar med funktioner för konfigurering, styrning och hantering av hjälpresurser. Såvitt sökande är bekant är detta ett nytt koncept. 10 15 20 25 30 35 508 573 En applikation, som behöver en hjälpresurs av ett visst slag,beställer hjàlpresursen. Som gensvar pà beställningen returneras information vilken anger var i nätet den pool finns som innehåller den begärda resursen. Därefter analyseras den pool som innehåller den begärda hjàlpresursen. Finns en ledig hjälpresurs beläggs den omedelbart och ansluts till den Aförbindelse för vilken resursen beställdes. En operation eller en sekvens av operationer initieras i den belagda hjàlpresursen.

Till sist återlämnas den belagda hjälpresursen till poolen. Pà detta sätt kommer lediga hjälpresurser i poolen att utnyttjas effektivt och kommer att beläggas utan otillàtet làng tidsfördröjning. Allmänt sett behöver applikationen inte känna till de exakta làgena för hjälpresurserna.

Nätoperatörer som använder modellen enligt uppfinningen kommer således att förses med ett verktyg som avsevärt förkortar led- tiderna för införande av nya typer av hjälpresurser i sina nät.

Fallet är så eftersom nätoperatören, vilken är bekant med och har kännedom om en standardiserad metodik för att skapa en skräddarsydd nätbeskrivning, kan använda samma metodik för at' lägga till de nya nätresurserna till sin existerande nätbeskrivning. Sàvitt sökande är bekant är detta ett nytt särdrag eftersom detta arbete (att införa nya typer av hjälpresurser i en nätbeskrivning) i dag måste göras av den som levererar systemet.

Drift- och underhàllsapplikationer, vilka stöder uppställning och frigöring av signallerade förbindelser, är byggda som ett skal runt en existerande generell informationsmodell. Detta gör att informationsmodellen blir begriplig för nätoperatören.

BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1 är ett blockschema av en telekomsystemarkitektur i enlighet med teknikens stàndpunkt, 10 15 20 25 30 35 Fig. 2 är ett blockschema av en modern telekomsystemarkitektur i vilken principerna enligt föreliggande uppfinning är implementerade, Fig. 3 är ett blockschema av en väljare försedd med olika typer av hjälpanordningar, Fig. 4 är en informationsmodell av ett telekomunikationsnät i enlighet med föreliggande uppfinning, Fig. 5 är ett blockschema av ett förenklat fysiskt tele- kommunikationsnät och av ett logiskt nät som modellerats i enlighet med uppfinningens principer så att det logiska nätet avspeglar det fysiska nätet, Fig. 6 visar tabeller som illustrerar det sätt som används för att lokalisera, belägga och koppla in en hjälpresurs i enlighet med uppfinningen, Fig. 7 är ett blockschema som illustrerar initiering av en operation eller en sekvens av operationer i en belagd hjälpresurs genom meddelandesändning, Fig. 8 är ett blockschema som illustrerar hur meddelande- sändning stoppas, Fig. 9 är ett blockschema som visar hur en belagd hjälpresurs lämnas tillbaka till sin pool och, Fig. 10 är ett flödesschema som illustrerar det i figurerna 6-9 visade operationerna.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I Fig. 2. visas arkitekturen av ett modernt telekomsystem.

Modellen i enlighet med föreliggande uppfinning är baserad pà denna arkitektur vilken därför kommer att beskrivas. Telekom- systemarkitekturen är uppdelad i fyra huvudlager, ett system- komponentlager 9, ett kärnlager 10, en applikationsplattform 11 och ett applikationslager 12.

Exempel pà applikationer är POTS, VLL (virtuella hyrda linjer), BISDN (bredband-ISDN), GSM (globalt system för mobil komunika- 10 15 20 25 30 35 508 573 8 tion), vilka vardera innehåller en uppsättning av tjänster som erbjuds en slutanvändare; abonnent. Varje applikation innehåller applikatiosspecifika delar såsom t ex nätaccessmetoder, nät- accessutrustning, abonnentaccessmetoder och abonnentutrustning.

Exempel pà nätaccessutrustning är väljarterminaler (ET:ar), exempel pá abonnentaccessutrustning är linjeinterfacekretsar (LIC ar) för analoga förbindelser och digitala linjeinterface- krestsar (DLIC:ar) för digitala förbindelser.

Applikationslagret 11 innehåller grundfunktioner som kan användas av samtliga applikationer. Denna arkitektur reducerar antalet funktioner per applikation och gör det möjligt att implementera applikationsmodularisering. Det är således möjligt att åter- använda en stor del eller till och med alla grunfunktioner, såväl i hårdvara som programvara, för ISDN, GSM, POTS och för framtida applikationer. Exempel på grundfunktioner som finns tillgängliga i applikationsplattformens lager är analysfunktioner för nummer tagning och routing såsom beskrivs i vàr PCT-ansökning WO SE 95/01026, debiteringsfunktioner för taxering, datainsamlig : lagring, förbindelsehanterande funktioner för beställning a" olika typer av förbindelser, vilka beställs av de olika app;--. tionerna, samt signaleringsfunktioner, såsom t ex system nr. för gemensam kanalsignalering och DTMF-signalering (två toner, flera frekvenser) Lagret 10 med systemkärnan innehåller operativsystemet för de komunikationsprocsessorer som används i telekomsystemet. Opera- tivsystemet stöder olika funktioner för exekvering, kommunika- tion, datalagring och drift- och underháll (DOU). Vidare består lagret 10 med systemkärnan av ett antal styr- och datatransport- funktioner som àteranvänds av olika applikationer. Denna del av arkitekturen antas vara stabil över en lång tidsperiod, medan däremot processorer kan utbytas i takt med den teknologiska utvecklingen.

Lagret 9 med systemkomponenter bestàr av telekomsystemets hård- vara så som t ex processorer och väljarutrustning. De olika 10 15 20 25 30 35 LH CD CO (H \J CN 9 14 och 15. Ett fundamentalt gränssnitt år ett kollektivt begrepp. Ett lagren 9-12 är separerade med fundamentala gränssnitt 13, fundamentalt gränssnitt består av en samling enskilda gränssnitt.

I telekommunikationssystem skiljer man mellan transportnät och switchadenät. Ett transport nät är den infrastruktur som erbjuder transportkapacitet för data. Dagens transport nät erbjuder inte några tjänster. Ett typiskt exempel på ett transport nät är SDH- nät (synchronous digital hierarchy).

På senare tid har vissa nätoperatörer börjat visa intresse i ett transportnät som erbjuder tjänster. Om sådana tjänster implementeras i ett existerande transportnät skulle det troligen åstadkomma hantering, så som te x beläggning och friställning av hjälpresurser. Sådan hantering skulle då vara operatörsberoende.

Det är i detta samanhang föreliggande uppfinning kommer in på ett smidigt sätt eftersom en operatör är bekant med modellen enligt uppfinningen; modellen är nämligen lik den standardiserade modell som operatören använder för konventionell drift och underhåll av sitt nät. Sådana konventionella drift- och underhålls aktiviteter innefattar notifiering av Qperatören om fel som inträffar i väljarutrustningen, konfigurering av logiska sub-nät samt omkonfigurering av existerande nät i samband med utvidgning och krympning av det existerande fysiska nätet.

Ett switchat nät, även benämnt ett tjänstenät, är ett nät som från sina abonnenter mottar förbindelsebeställningar_ I ett switchat nät sänder en applikations programvara förbindelse- beställningar till förbindelsehanterande programvara som belàgger och friställer de resurser som behövs för att ställa den beställ- da förbindelsen. Modellen enligt föreliggande uppfinning används i ett switchat nät till att hantera, belägga och friställa hjälpresurser.

Såvitt sökande är bekant är det ett nytt koncept att en och samma modell kan användas både för switchade nät och för transport nät. 10 15 20 25 30 35 508 573 10 Fig. 3 år ett blockschema som visar en väljare 16, två väljarterminaler (ET:ar) 17, 18, en central processor 19 och hjälpanorningar 20, 21, 22. Varje väljarterminal är kopplad väljaren 16 och en respektive extern ledning 23 respektive 24. Så som exempel är hjälpanordningen 21 en ekosläckare, hjälpanord- ningen 22 en konferensutrustning och hjàlpanordningen 23 en tal- beskedsutrustning. Det i Fig. 3 visade enheterna är ett exempel på en typisk fysisk konfigurering. Det bör noteras att hjälp- anordningarna 20, 21 och 22 visas vara fysiskt anslutna till väljaren.

I syfte att göra implementationsaspekterna av hjälpanordningarna så enkel som möjligt föreslås en abstrakt modell av hjälp- anordningar. Den abstrakta modellen, som är baserad på han- teringsobjekten TP-Pool (termineringspunkt-pool), CTP (förbindelsetermineringspunkt), väljarstruktur och hanterings- element vilka alla beskrivs i CCITT M.3l0O under generisk nätinformationsmodell, läggs ut och har det utseende som v;f1_ Fig. 4.

Den abstrakta modellen i Fig. 4 beskrivs i termer av objekt- klasser med användning av den terminologi och de definitioner CCITT X.722 rekomenderar. Modellen består av en nät-objektklasf 25, en hanteringselement-objektklass 26, en väljarstruktur- objektklass 27, en hjälpresursanalys-objektklass 28, en hjälpresurspool-objektklass 29 och en hjälpresurs-CTP-objektklass 30 (varvid CTP definieras i föregående stycke). En objektklass är ett aggregat av döpta dataelement och en mängd av operationer så konstruerade att de kan manipulera nämnda data. Man kan före- ställa sig en objektsklass som en schablon vilken används till att skapa individuella objekt. Nät-objektklassen 25 är en objektklass som representerar en abstraktion av ett tele- komunikationsnät. Hanteringselement-objektklassen 26 är en abstraktion av en fysisk plats där det finns en väljare i telekommunikatiosnätet, t ex platsen i nätet för den i Fig. 3 visade väljaren. Väljarstruktur-objektklassen 27 är en abstrak- tion av en väljare, t ex väljaren 16 i Fig. 3. Hjälpresursanalys- lO 15 20 25 30 35 (71 CD OO (fl <1 'N ll objektklassen 28 används för att stödja centraliserad hantering av hjälpresurser i telekommunikationsnätet. Detta komer att beskrivas närmare nedan. Hjälpresurspool-objektklassen 29 är en abstrakt objektklass som används endast för arv. Den innehåller en eller flera hjälpanordnings-CTP:er och den representerar en specifik typ av hjälpanordning. Hjälpresurs-CTP-objektklassen 30 är en abstrakt objektklass som används endast för arv. Den re- presenterar hjälpanordningar och innehåller information avseende dessa. Exempel på information är tillståndsinformation (såsom t ex belagd, ledig, upptagen eller icke-upptagen), adress- information, identitetinformation och information avseende vad hjälpresursen förmår.

Hjälpresursanalys-objektklassen 28 och hjälpresurspool- objektklasen 29 är oberoende av den fysiska plattformen 5.

Hjälpresurspool-objekklassen 29 är oberoende av den fysiska realiseringen av hjälpanordningarna och består av hjälp- anordningsidentitet samt av den logiska adressen i ett ej visa: minne i vilket uppgifterna rörande hjälpanordningen finns lagrade. Hjälpresurs-CTP-objektklassen 30 består av specifik information av en identifierad hjälpresurs och används till att operera på identifierade hjälpanordningar.

I Fig. 5 visas ett fysiskt lager 31 och ett logiskt lager 32. Det fysiska lagrets resurser, såsom t ex väljare, trunkledningar, länkar, tidluckor i länkar, hjälpanordningar, delas mellan ett antal logiska nät. Varje logiskt nät drivs av en operatör. Det kan finnas olika operatörer för olika logiska nät. Ett logiskt nät är en bild av de delar av det fysiska nätet vilka allokerats till det enskilda logiska nätet. 16 och 34 vilka är förbundna med varandra med fysiska länkar 35, 36. Väljarna är Det fysiska nätet innefattar tre väljare 33, geografiskt separerade. Ett antal tonsändare 21 är kopplade till väljaren 16 och bildar tillsammans en första tonsändarpool 21'.

På likartat sätt finns en andra tonsändarpool 37 som består av tonsändare vilka är anslutna till väljaren 34. Med A och B 10 15 20 25 30 35 508 575 12 betecknas abonnenter som vardera har varsin telefon.

Det logiska nätet 32 innefattar ett nätobjekt 25, ett hanteringselementobjekt 26 som hanterar väljarstrukturer 38, 39, 40. En väljarstruktur är en logisk abstraktion av en väljare; väljarstrukturen 38 är en bild av väljaren 33, väljarstrukturen 39 är en bild av väljaren 16 och väljarstrukturen 40 är en bild av väljaren 34. Termineringspunktpooler 41, 42 (TP-pooler) är den logiska abstraktionen av länken 35 och de kopplar ihop väljar- strukturerna 38 och 39 med varandra. Pâ likartat sätt kopplar TP- pooler 43, 44, vilka representera en länk 36, ihop väljar- strukturen 39 med väljarstrukturen 40. Hjälpresurspool-objekt 45, 46 (HR-pool)är logiksa abstraktioner av tonsändarpooler 21' respektive 37. Dessa hjälpresurspool-objekt 45, 46 motsvarar hjälpresurspool-objektet 29 i Fig. 4. Hjälpresurs-CTP-objekten 47, 48 representerar termineringspunkter för tonsändarpoolerna 21 respektive 37. I det fysiska lagret anges poolernas terminerings- punkter med fyllda cirklar utmed kanterna av väljarsymbolerna.

Hjälpresurs-CTP-objektet 47 har en relation till sitt hjälp- resurspool-objekt 45. Pâ likartat har hjälpresurs-CTP-objektet 47 en relation till sitt hjälpresurspool-objekt 46. Poolobjektet 45 har en relation till väljarstrukturen 39 och poolobjektet 46 har en relation till väljarstrukturen 40. Varje väljarstruktur 38, 39 och 40 har varsin relation till hanteringselement 26. Varje hjälpresurs-CTP-objket 47 och 48 har en varsin relation till varsitt hanteringsobjekt 26. Hanteringsobjektet 26 har en relation till nätobjektet 25. Hjälpresursanalys-objektet 28 har en relation till hanteringselementet 26.

Det logiska nätet 32 konfigureras av en ej visad operatör som för detta ändamål använder ett drift- och underhállssystem 50 (DOU).

Detta drift- och underhàllssystem 50 används av för konventionell drift och underhåll samt har i enlighet med föreliggande uppfinning utvidgats med en generisk informationsmodell i enlighet med CCITT M.3l00 till vilken hjälpresursfragment 45, 46, 47 och 48 adderats. Såsom beskrivits ovan används den generiska informationsmodellen CCITT M.3100 konventionellt för uppställning 10 15 20 25 30 35 508 573 13 av fasta förbindelser mellan väljarstrukturer i transportnätet.

Med föreliggande uppfinning är det nu möjligt för en nätoperatör att konfigurera hjälpresursobjekte i hjälpresursfragmentet genom att mata in information om hjälpresurserna i hjälpresurs- objekten. En applikation kan därefter använda hjälpresursobjekten vid programexekvering. Exempelvis kan en applikation begära att .en hjälpresurs ansluts till en förbindelse som applikationen ställer upp i transportnätet. Detta är i motsats till vad som sker med dagens teknik. Enligt dagens teknik hárdkodas hjälp- resurser, som används av en applikation, i applikations- programvaran. Om nya resursanordningar, vilka t ex framställs med hjälp av ny teknologi, skall ersätta de existerande hjälp- anordningarna måste applikationsprogramvaran omkodas. Sådan omkodning är mycket arbetskrävande och kräver detaljerad kunskap om det system på vilket applikationen kör. Därutöver är omkod- ningen mycket tidskrävande. Med föreliggande uppfinning kan dagens intima koppling mellan applikationen och hjälpresurserna 1 applikationsprogramvaran lösas upp. Om existerande hjälpresur§»: skall utbytas komer detta inte att slå pà applikations- programvaran. Endast hjälpresursobjekten behöver ändras. Sàsor -: tillkommande fördel med uppfinningen blir det möjligt att i transportnätet installera nya typer av, idag okända, hjälpresur: anordningar med användande av hjälpresursfragmentet i enlighet med föreliggande uppfinning. Sådana nya typer av resurser kan därefter inkopplas i operatörsuppställda förbindelser.

Ett exempel på uppställning av en signallerad förbindelse mellan abonnenterna A och B kommer att beskrivas med hänvisning till Fig. 6, 7 och 8. Antag att abonnent A önskar samtala med abonnent B. Abonnent A lyfter pá luren. Denna åtgärd detekteras i en linjeinterfacekrets i väljaren 33. Abonnent A inväntar en rington i luren innan han börjar slå Bzs numer. En tonsändare skall nu inkopplas till Azs linje. Det finns ingen tonsändare i väljaren 33 och därför beställer programvara i applikationen, i detta fall POTS, inkoppling av en tonsändare till A;s linje. Den programvara som avger denna beställning visas schematiskt vid 51 i Fig. 6. Beställningen tillsamans av identiteten av den väljare 10 15 20 25 30 35 508 575 14 fràn vilken anropet originrear skickas hjälpresurs-analys- objektet 28. Hjälpresursanalys-objektet 28 innefattar typiskt en tabell som består av ett antal ingángsposter var och en svarande mot de enskilda identiteterna av de väljarstrukturer från vilka anropen originerar och i vilka inga tonsändare finns. Varje ingàngspost är associerad med data som pekar ut, för varje möjlig destinationsväljare, den tonsändarpool som skall användas för den i frâgavarande destinationsväljaren. Tonsändarpooler, avsedda att användas såsom alternativa sådana, kan också associeras med respektive ingàngsposter. I det beskrivna exemplet skall hjälpresurspoolen 45 (betecknad P1 i tabellen), som finns i väljarstrukturen 39 (betecknas Fl i tabellen), användas som första alternativ. Om alla tonsändare i denna pool P1 är belagda då skall som andra alternativ hjälpresurspoolen 37 (betecknad P2 i tabellen) i väljarstrukturen 40 (betecknad F3 i tabellen) användas.

Det bör noteras att samtliga tonsändarpooler 21', 37 i det logiska nätet har grupperats tillsamans i den centrala hjälpresursanalys-objektklassen 28. Denna hjälpresurs- analysobjektklass 28 kommer således att vara oberoende av den fysiska realiseringen av telekommunikationsnätet.

Hjälpresurs-objektet 28 skickar de tvâ alternativen till applikationsmjukvaran 51 såsom markeras med pilen 53. Av tydlighetsskäl refererar de på ritningen angivna förkortningarna för ingàngs- och utgángsdatat i hjälpresurs-analysobjektet 28 till motsvarande förkortningar som används för objekten i symbolerna i Fig. 5.

Således kommer programvaran att få reda på var i nätet en tonsändare kan hittas. Programvaran kommer därefter att belägga en tonsändare. För att göra detta skickar programvaran en beläggningsbetällning, representerad av pilen 54, till hjälp- resurspool-objektet 29, som har en lediglista över lediga tonsändare. I exemplet antas att det finns en ledig tonsändare och denna komer nu att beläggas av programvaran 51. När tonsän- 10 15 20 25 30 35 5Û8 573 15 daren har belagts kommer den att strykas fràn lediglistan med hjälpresurspool-objekt 29. I lediglistan-har varje tonsàndare i poolen en apparat identitet med tillhörande termineringspunkt.

Allmänt sett är en termineringspunkt en logisk adress till en hjälpanordning. Det finns en relation mellan den logiska adressen och den punkt i det fysiska nätet där hjälpanordningen är ansluten. I det fall hjälpanordningen är en tonsàndare har den logiska adressen en relation till en fysisk väljarport. När en tonsàndare väl kunnat beläggas rapporteras detta till pro- gramvaran S1 tillsammans med termineringspunkten för den belagda tonsändaren. Denna rapportering visas symboliskt med pilen 55.

Till sist beordrar applikations-program-varan 51 uppställning av en förbindelse mellan abonnentens A termineringspunkt 56, vilken hämtas ur abonnentdata för abonnent A, och den belagda tonsândarens förbindelse-termineringspunkt 59. Denna förbin- delse-termineringspunkt CTP=59 hämtas ur lediglistan, som inne- häller de individuella identiteterna pà tonsändarna och deras tillhörande förbindelse-termineringspunkter CTP. Ordern att ställa upp denna förbindelse symboliseras av pilen 57 och v-:- ställs av separat programvara 58. En förbindelse har nu e:a:.- rats mellan termineringspunkterna 56 och 59 i Fig. 6. Denna förbindelse markeras med en streckad linje. Därefter kommer tonsändaren att skicka rington till abonnenten A som därvid får besked om att nummertagning av B-numret kan börja.

Därpå kommer applikationsprogramvaran S1 att ställa upp en för- bindelse till väljaren 34, d v s den väljare till vilken B är ansluten. Abonnent B kan antingen vara upptagen eller inte sva- ra eller ha tjänsten vidarekoppling aktiverad. Om B är upptagen skall applikationsprogramvaran instruera tonsändaren att skicka upptagetton till abonnent A. Om B inte besvarar anropet skall tonsändaren skicka ringtoner till A med regelbundna intervall.

Om B har tjänsten vidarekoppling aktiverad skall applikations- programvaran exempelvis begära att en talsvarsutrustning ger ett meddelande till abonnent A, vilket meddelande t ex " var god vänta, kan vara samtalet kopplas om” . Om 10 15 20 25 30 35 508 575 16 en talsvarsutrustning skall inkopplas kommer samma procedur som beskrivits ovan att genomlöpas med den skillnaden att det nu gäller en pool med talsvarsutrustningar.

Allmänt sett manövreras en hjälpanordning genom att meddelanden skickas till hjälpanordningen. Sådana meddelanden alstras an- tingen av applikationsprogramvaran 51 eller av specifik pro- gramvara.

I Fig. 7 skickar applikationsprogramvaran 51 ett start-medde- lande till den ovan nämnda belagda tonsändaren genom att vida- rebefordra detta meddelande till hjälpresurs-CTP-objektet 30 för den belagda resursen. Detta meddelande representeras av pi- len 60. Tonsändaren bekräftar mottagningen av meddelandet, pil 61. Det bör noteras att hjälpresurs-CTP-objektet är oberoende av den fysiska implementationen av hjälpanordningen, i detta fall tonsändaren.

När en hjälpresurs skall stoppas gör applikationsprogramvaran 51 i ordning ett stoppmeddelande och skickar detta till hjälpresurs-CTP-objektet för den belagda resursen, i detta fa;- tonsändaren. När tonsändaren avslutat sitt arbete skickas ett stoppmeddelande 63 till applikationsprogramvaran. Denna proce- dur visas i Fig. 8.

Den procedur som används för att koppla ur en belagd resurs vi- sas i Fig. 9. I det ovan beskrivna exemplet antas att abonnent B lyfter luren som gensvar på mottagning av ringsignalerna.

Abonnenterna A och B pratar med varandra och den belagda ton- sändaren skall nu återlämnas till poolen 21' så att den kan an- vändas av andra anrop. Samtalet mellan abonnenterna A och B är fortfarande igång. Applikationsprogramvaran 51 skickar en frän- kopplingsorder till hjälpresurs-CTP-objektet 30 och förbindel- sen mellan termineringspunkterna 58 och 59 bryts. Frånkopp- lingsordern visas vid pilen 64 och en bekräftelse 65 pà fràn- kopplingen skickas tillbaka till applikationsprogramvaran 51.

Därefter lämnar applikationsprogramvaran 51 tillbaka den belag- 10 15 20 25 30 35 17 da tonsändaren till poolen 21' genom att skicka en motsvarande order till hjälpresurspool-objektet 29. Som gensvar på denna order förs den belagda tonsändaren på nytt in i lediglistan 29 med lediga hjälpresurser. En bekräftelse på att den tidigare belagda hjälpresursen har återlämnats skickas till applika- tionsprogramvaran 51, såsom markeras med pilen 67.

Fig. 9 är ett förenklat blockschema som visar den programvara och de objekt som deltar i uppställningen av en förbindelse som erfordrar en tonsändare. Av den anledningen har endast de ob- jekt visats vilka hanterar tonsändare. Om en förbindelse exem- pelvis skulle erfordra användning av en konferensutrustning, då finns en hjälpresursanalys-objektklass 28' som innehåller samt- liga pooler med konferensutrustning, jektklass 29' ningar och en hjälpresurs-CTP-objektklass 30 som innehåller en hjälpresurspool-ob- som innehåller en lediglista med konferensutrust- termineringspunkterna för konferensutrustningarna.

I Fig. 10 beskrivs de ovan nämnda process stegen i form av -- flödesschema som visar de olika objekten som deltar i de: ;: formationsutbyte som krävs för att hitta en hjälpresurs 1 nu tet, belägga en enskild hjälpresurs, manövrera den belagda hjälpresursen och slutligen àterlämna den belagda den hjälpre- sursen till sin pool. Ehuru endast en operation har beskrivits, d v s tonsändning, kan en hjälpresursanordning utföra många olika procedurer, såsom t ex leverering av olika talbeskedsmed- delanden.

I nedanstående TABELL 1 visas ett exempel på en hjälpresurs-ob- jektklass skriven i programspråket C++.

Den ovan beskrivna uppfinningen kan modifieras och varieras in- om ramen för den bifogade patentkraven. 10 15 20 508 573 18 TABELL l {class Aux Analyze attribute l ID attribute 2 State list Aux Pool ID ID_l ID_2 Method action Aus Pool get Aux Pool set configuration of list of pool-ID:s create instance delete instance notification} Kommentar: ;namnet pá objektklassen ;typ av anordning ;tillstánd av för klassen (öppen/låst) ;lista med HR-pool ID:n ;identifierar olika pooler ;utlöser sökning av HR-pool ;görs för varje attribut ;skapar en instans av kla.. ;utplánar en instans av klassen

Claims (2)

508 573

1. Generisk informationsmodell för konfigurering, styrning och hantering av hjälpresurser i ett telekommunikationsnät, vilken informationsmodell innefattar en hierarkisk struktur av objekt- klasser där varje objektklass innefattar namngivna dataelement och en uppsättning operationer avsedda att manipulera nämnda data, vilken hierarkiska struktur, räknat uppifrån och ner, in- nefattar: en nät-objektklass (25), en hanteringselement- objektklass (26) som uppvisar en relation till nät-objekt- klassen, och en väljarstruktur-objektklass (27) som uppvisar en relation till hanteringelement-objektklassen, vilken nät- objektklass (25) representerar en abstraktion av telekommunika- tionsnätet och innefattar en telekommunikationsnät-identitet, vilken hanteringselement-objektklass (26) beskriver fysiska lä- get för väljarstrukturer (38, 40, 48) i telekommunikationsnä- tet, vilken väljarstruktur-objektklass (27) beskriver fysiska väljare som används för koppling i telekommunikationsnäte: act anordningar som är kopplade till de individuella väljarna, kan- netecknad av att informationsmodellen används för ett sw;: L.- telekommunikationsnät och att den vidare innefattar en h3a;;:- surspool-objektklass (29) och en hjälpresursförbindelseterm;nr ringspunkt-objektklass (30) för hantering av hjålpresurser 1 det switchade telekommunikationsnätet, vilken hjälpresurspool- objektklass: (a) uppvisar en relation till väljarstruktur- objektklassen (27), (b) innefattar identiteter av enskilda hjälpresursanordningar och (c) innehåller förbindelsetermine- ringspunkter för nämnda hjälpresursanordningar, vilken hjälpre- sursförbindelsetermineringspunkt-objektklass: (a) uppvisar en relation till hanteringselement-objektklassen, (b) innehåller information avseende identifierade hjälpresursanordningar och (C) opererar pà identifierade hjälpresursanordningar.

2. Generisk informationsmodell i enlighet med patentkrav 1, kännetecknad av en hjälpresursanalys-objektklass (28) vilken innefattar information, som beskriver de platser i telekommuni- kationsnätet pà vilka det finns pooler (21, 37) av hjälpre- 508 575 2 sursanordningar, och vilken uppvisar en relation till nät- objektklassen (25) för medgivande av centraliserad hantering av hjälpresurser i telekommunikationsnätet.