SE507674C2 - Projektil - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 507 674 20 Det är i och för sig känt att nyttja belägg invändigt i nos- partiet till en projektil. Som exempel kan nämnas DE~OS-2552950, som beskriver bruket av ett asfaltskikt, som päförs hela den inre ytan av en projektils nosparti, i avsikt att skydda ladd- ningen och själva nospartiet mot inbördes skadliga verkningar.

Dessutom ger asfaltskiktet god vidhäftning mellan laddningen och insidan av nospartiet. Den kända projektilen är emellertid för- sedd med brandrör (bottenbrandrör), och laddnigen i nospartiet är varken avsedd att eller i stand att initiera sig själv vid anslag i ett mål. Laddningen initiering av en bakomliggande sprängladdning.

Om en projektil av den typ som föreliggande uppfinning avser, nämligen en projektil utan brandrör, baserad pä att initiering skall ske genom deformation av nospartiet och våldsam mekanisk paverkan av en brandladdning i detta vid anslag i ett mal, är paförd ett förhållandevis mjukt inre skikt i nospartiet, ocksa i den främsta delen av detta, kommer nagon initiering inte att ske. Deformation av nospartiet kommer inte att astadkomma den nödvändiga mekaniska påverkan av laddningen, som fordras för att ästadkomma initiering. Väsentliga särdrag hos föreliggande uppfinning är saledes att laddningen i nospartiet skall ästad- komma initiering vid anslag mot ett mal efter utskjutning, och att skiktet i nospartiet därför inte täcker det främsta partiet av hàlrummet.

Grunden till att detta ger ökad säkerhet mot initiering vid oavsiktlig stöt mot spetsen av nospartiet vid hantering kan förklaras pä följande sätt.

Dä projektilen efter utskjutning träffar ett mal, sker en sä kraftig stöt mot spetsen av nospartiet och laddningen längst fram i nospartiet att laddningen initieras, eftersom anslags- hastigheten är hög. 10 15 20 25 30 35 3) 507 674 Da projektilen däremot utsätts för en stöt med stor energi, men liten anslagshastighet, som t.ex. vid ett fall under hantering, fordras en väsentligt större deformation av nospartiet för att åstadkomma initiering, och det sker nypning på ett visst avstånd fran spetsen, nämligen i det område där skiktet befinner sig.

Nypningen sker således med skiktet liggande som en dämpare mellan laddningen och metallen i nospartiet, och initiering undviks. Skiktet verkar med andra ord flegmatiserande. Verkan kan i viss grad sägas motsvara att en rivyta för en tändsticka vaxbeläggs.

Vid speciellt stora deformationer, men med väsentligt mindre hastighet än vid anslag i ett mal efter utskjutning, kommer skiktet delvis att blanda sig med själva laddningen i gräns- zonerna mellan laddningen och metallen i nospartiet. Detta verkar flegmatiserande pa laddningen och kommer i betydlig grad att sänka känsligheten mot slag.

Praktiska försök med fallprov har visat en väsentligt ökad fallsäkerhet, d.v.s. att fallhöjden kan ökas väsentligt utan att initiering sker, jämfört med projektiler utan ett inre skikt i nospartiet.

Uppfinningen skall i det följande förklaras närmare under hänvisning till bifogade ritning.

Pig. 1 visar ett färdigt toppstycke enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar ett toppstycke enligt uppfinningen efter ett fallprov fran 15 m.

Det i fig. 1 visade toppstycket omfattar ett ihaligt nosparti 1 av metall. Nospartiet 1 innehåller en pyroteknisk laddning 3, som är avsedd att omsättas vid anslag i ett mål. Längst bak 10 15 20 25 30 507 674 4 (nederst i figuren) är nospartiet delvis slutet av en skiva 2, som under utskjutning hindrar att delar av laddningen 3 drivs bakat pa grund av projektilens acceleration. Skivan 2 har ett axiellt, genomgående hal 2', genom vilket brinnande gas fran laddningen 3 kan strömma för att tända laddningen längre bak i projektilen efter anslag i ett mal. Skivan 2 kan vara inskruvad i nospartiet 1 och kan ha ett spar 2" för en skruvmejsel.

Invändigt har nospartiet 1 ett skikt 4 pa ett visst avstand fràn den främre änden. Skiktet 4 kan t.ex. ha den i fig. 1 visade längden a. Materialet i skiktet 4 är mjukare än metallen i nospartiet 1 och kan vara ett plastmaterial.

Nospartiet har utvändiga gängor 1' för att kunna skruvas in i den främre änden av en icke visad projektilmantel.

Da en projektil försedd med ett i fig. 1 visat toppstycke träffar ett mal med normal anslagshastighet, kommer laddningen 3 att initieras och projektilen kommer att fungera normalt.

Om emellertid projektilen utsätts för en stöt mot nospartiet med väsentligt lägre anslagshastighet, kommer toppstycket att kunna deformeras t.ex. till den form som visas i fig. 2 utan att laddningen 3 antänds. En sådan deformation kan t.ex. uppsta vid ett fallprov, d.v.s. att projektilen faller med toppstycket riktat nedåt och träffar ett hart underlag. Sadana prov nyttjas for att finna ut hur hanteringssäker projektilen är. Den fallhöjd projektilen tal utan att laddningen 3 antänds är ett matt pà säkerheten.

Fallprov kan också utföras frän en fast höjd men med varierande massa bakom toppstycket. Mässan kommer i sa fall att vara ett matt pà säkerheten. 10 15 20 25 30 35 5 5Û7 674 Det som sker i ett toppstycke utan ett inre skikt, da det utsätts för ett fallprov, är att delar av laddningen nyps mellan metallytor inne i nospartiet. Vid en viss fallhöjd kommer nypningen att orsaka tillräcklig friktion mot laddningen för att laddningen skall antändas.

I en projektil enligt uppfinningen kommer, vid en fallhöjd som skulle orsaka sadan antändning i ett toppstycke utan inre skikt, skiktet 4 att åstadkomma dämpning och minska friktionen, sa att laddningen 3 inte antände. Skiktet 4 kommer ocksa att kunna blandas med laddningen 3 i nypzonerna (se fig. 2) och verka flegmatiserande pa laddningen.

Det har vid försök pavisats att ett toppstycke avsett för en projektil med kaliber 40 mm kan släppas fran 15 m höjd tillsammans med en massa, som ger en vikt motsvarande intill fyra ganger vikten av en komplett projektil, utan att omsättning sker.

Som jämförelse är påvisat att ett toppstycke utan inre skikt, vilket släpps fran 15 m höjd, medför omsättning då vikten överstiger 1,5 gånger vikten av en komplett projektil.

Da en projektil enligt uppfinningen träffar ett mal med normal anslagshastighet, kommer laddningen 3 att antändas trots skiktet 4. Deformationen kommer att ske med sadan valdeamhet att skiktet inte far tillräcklig verkan för att hindra antändning.

Bruket av en laddning 3 i nospartiet 1 utan någon tändmekanism förutsätter givetvis att laddningen är tillräckligt känslig.

Denna princip är emellertid känd och välbeprövad, varför närmare specifikationer av laddningar som kan utnyttjas utelämnas här.

Skiktet 4 kan vara en lack eller en plastbeläggning, och det kan med fördel vara snabbhärdande. Därvid är det enklare att pàföra skiktet utan att det rinner efter pàföringen.

Claims (4)

507 674 6 P A T E N T K R A V

1. Projektil med ett toppstycke, som omfattar ett ihàligt nosparti <1) av metall, vilket nosparti är helt fyllt med en laddning (3) avsedd att detonera vid anslag i ett mal utan bruk av tandanordning, k ä n n e t e c k n a d a v att halrummet i nospartiet (1), pà avstånd fran det främsta partiet, ar belagt med ett skikt <4) av ett material som är mjukare än metallen i nospartiet.

2. Projektil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att materialet i skiktet (4) är plast.

3. Projektil enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att skiktet (4) sträcker sig huvudsakligen till den bakre änden av hàlrummet.

4. Projektil enligt krav 1-3, k ä n n e t e c k n a d a v att skiktet (4) är pàfört genom sprutning av en snabbhardande plast.