SE507595C2 - Metod och anordning att bestämma sändtidpunkten för en första överföring i förhållande till en andra överföring i ett radiomedium - Google Patents

Description

15 20 25 30 507 595 2 talkommunikation och ISDN-tjänster. Gemensamt för dessa typer av system är att informationen överförs till en viss mottagare tidsindelade inom vissa bestämda tidpunkter i system över en viss radiofrekvens. Exempel på tidsindelade s lc TDMA systenx är de (Time Division Multiple Access)- systemen där informationen kommuniceras i tidluckor med bestämda periodiska tidsavstànd för varje kanal på en viss bärfrekvens.

Två kommunikationsriktningar, ofta betecknade som upp-och nedlänk, kan därvid använda bärfrekvenser i olika frekvensband såsom är fallet i cellulära mobiltelefonsystem där avståndet mellan upp- och nedlänksfrekvenserna brukar vara 45 MHz. Det finns ochså en variant av TDMA som betecknas Multi Carrier Time Division Multiple Access/Time Division Duplex MCTDMA/TDD, i det följande här betecknad TDD. I denna variant av TDMA används samma bärfrekvens i och nedlänken men en bärfrekvens UPP' utnyttjas för flera dubbelriktade kanaler, såsom exempelvis i det inledningsvis nämnda DECT-systemet som har 12 tidluckor i upplänken och 12 i nedlänken, tillsammans 24 tidluckor pà samma bärfrekvens.

Radiosystem med asynkron överföring utnyttjar vanligtvis s 1< paketförmedling över en viss radiofrekvens men dessa paket utsändes och mottages vid från en slumpmässiga tidpunkter sändar-mottagare till en annan sändar-mottagare.

Exempel pà asynkrona system är s k "Local Area Data Networks" som utnyttjar paketdataförmedling direkt via radio. Ett visst 10 15 20 25 30 3 507 595 frekvensspektrum (t.ex 1910-1920 MHz tilldelat av den federala kommissionen. FCC i. USA) har' reserverats för' asynkron. radio- överföring. Härigenom kan kort accesstid för att sända asynkrona paket erhållas. Flera användare delar därvid samma frekvensspektrum för asynkron överföring, varigenom ingen frekvensplanering är nödvändig. Någon gång uppträder kollision och därmed spärr i nätet mellan två användare, varvid det avsedda paketet omsänds. Omsändning vid vissa tidpunkter efter sändning av asynkrona datapaket är förut känt, se exempelvis vad som är beskrivet i SE-A-9302067-5.

Synkron eller periodisk överföring innebär att information översänds och mottages vid på förhand bestämda periodiskt återkommande tidpunkter, såsom i de inledningsvis omnämnda TDMA-systemen. Vid radioöverföring över korta avstånd som i det ovan anförda exemplet från amerikansk standard tilldelas ett frekvensband mellan 1910 och 1920 MHz för den asynkrona överföringen och ett band mellan 1920 och 1930 MHz är avsett för synkron överföring. Dessa båda band skall således utnyttjas var för sig.

När två sändar-mottagare står mycket nära varandra, t.ex. på samma skrivbord och om de utnyttjar frekvensband som är när- liggande kan de störa varandra. för två 10 Detta gäller t.ex.

MHz frekvensband inom 20 MHz som utnyttjas av en synkron resp. av en asynkron terminal pà samma bord. Det hjälper inte att använda bärfrekvenser i olika frekvensband, eftersom en sänd- signal är så mycket starkare än en mottagarsignal att selek- tiviteten i. mottagarfiltren inte räcker till för att skilja från när frekvens-avståndet är nyttosignalen störsignalen mindre än 10 MHz. 10 15 20 25 30 507 595 4 Svenska patentansökan 9403036-8 behandlar regler för asynkron och synkron sändning av samma typ som beskrivs här. Denna tidigare patentansökan avser emellertid ej att lösa ett inter- ferensproblem mellan närliggande terminaler utan anger en metod att utöka frekvenstillgängligheten för synkrona system. Patent- ansökan 9403036-8 beskriver en. metod 'vid synkron radioöver- föring där synkron överföring anpassats till reglerna för asynkron sändning så att synkrona överföringar kan ske t.o.m. på ett asynkront frekvensband, t.ex. i USA 1910-1920 MHz. Denna kända lösning ger synkroniserade system rätt att också använda asynkrona frekvensband men utan att ge skydd för störning från asynkrona närbelägna terminaler. Denna kända metod är därför lämplig endast när man har ett synkront system, t ex i en byggnad och där man vet att det ej finns något asynkront system i byggnaden.

En annan känd teknik är dokumenterad i "Cellular Digital Packet Data System Specification" Release 1.1 daterad 19 januari 1995 och som kan erhållas från "CDPD Forum" (en känd sammanslutning av företag i USA). CDPD använder lediga frekvenser i cellulära TDMA-mobiltelefonsystem för överföring av paketdata, dvs. endast hela lediga bärfrekvenser används för detta ändamål, varvid upp- och nedlänksfrekvensernas avstånd är 45 MHz.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN En synkron terminal, t.ex av typ DECT kan bli störd av en asynkron terminal, t.ex en paketradioansluten persondator PC om båda terminalerna befinner sig pà samma bord t.ex. 40 cm fràn varandra och om frekvensavstândet mellan de båda terminalernas 10 15 20 25 30 S 507 595 bärfrekvenser är otillräckligt, t.ex. mindre än 10 Mhz, efter- som den. mottagna signalen dränks i den närbelägna sändarens mycket starkare signal.

Det är därför ett ändamål med föreliggande uppfinning att anvisa en metod för att möjliggöra samexistens av minst en synkron och en asynkron radioterminal på samma bord när dessa båda terminaler utnyttjar närbelägna bärfrekvenser (mindre än 10 MHz frekvensavstånd), varvid samexistens innebär att den ena terminalen av de båda terminalerna kan sända och motta infor- mation utan allvarlig störning från den andra terminalen.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhaz. 'hålla en utrustning i en asynkron terminal som genom tillàp' regler till det asynkrona protokollet eliminerar störn:~ från den asynkrona terminalen till en närbelägen sy: terminal.

Ovanstående ändamål uppfylles genom att - lagra i den asynkrona terminalen de relativa tiderna sändning och mottagning avseende den synkrona terminalen sz" finns i närheten; - lagra en procedur i den asynkrona terminalen, som under :LL förutbestämt tidsintervall före varje asynkront kommunikations- tillfälle känner av om och när sändning sker från den närbelägna synkrona terminalen och huruvida den avkända signalstyrkan överskrider ett föreskrivet tröskelvärde; och - om nivåerna enligt föregående steg överskrider det före- krivna tröskelvärdet med hänsyn till de relativa tiderna och den avkända signalstyrkan, lägga den egna terminalens asynkrona 10 15 20 25 30 507 595 6 den inte stör den sändning så att terminalens synkrona kommunikation genom att inte tidsmässigt sammanfalla med den synkrona terminalens mottagning.

Ovanstående ändamål uppfylls även av en anordning vilken som tilläggsutrustning i den asynkrona terminalen utför metoden enligt föreliggande uppfinning.

Uppfinningen är därvid kännetecknad så som det framgår av efterföljande patentkrav.

FIGURFÖRTECKNING Uppfinningen skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar där Figur l visar ett blockschema över två kända radiosystem med synkron resp. asynkron radioöverföring inom samma geografiska område; Figur 2 visar schematiskt frekvensband vart och ett tilldelat de båda radiosystemen enligt figur 1; Figur 3 visar i ett tidsschema exempel på en förut känd synkron radioöverföring för sändning och mottagning samt hur asynkron sändning sker utan och med föreliggande metod; Figur 4 visar ett tidsdiagram över den asynkrona sändar/mot- tagarens avsökning enligt föreliggande metod samt aktiveringen av sändenheten; 10 15 20 25 30 v 507 595 Figur 5 visar ett blockschema över en asynkron sändar/mottagar- enhet som tillämpar metoden enligt uppfinningen; Figur 6 visar ett mer detaljerat blockschema över ett av blocken i figur 5.

Figur 7 visar ett tidsdiagram över lagring i en minnesenhet som ingår i blocket enligt figur 6.

UTFÖRINGS FORMER Figur 1 visar ett förenklat blockschema över två system för synkron och asynkron radioöverföring. Radiosystemen innehåller i det här visade fallet var sin basstation BSl och BS2, av vilka den ena kommunicerar med en portabel telefonapparat PT och den andra kommunicerar med en mobil dataterminal DT. De båda terminalerna PT och DT befinner sig geografiskt i närheten av varandra och kan därför störa varandra, vilket illustrerats medelst den streckade radiosignalen I.

De båda terminalerna PT och DT kan exempelvis vara instal- lerade på samma ställe inom en kontorsbyggnad med litet inbördes avstånd ( 0,4 m). Båda terminalerna befinner sig vidare på kort avstånd från basstationerna BSl och BS2, Med "kort avstånd" menas i detta sammanhang 10-200 m, dvs avsevärt kortare än de maximala avstånd. som en. mobil abonnent i ett cellindelat system kan befinna sig från en basstation (upp till 30 km). 10 15 20 25 507 595 8 Den ena överföringen Trl är synkron och används av den portabla telefonen PT. Denna sänder till den synkront arbetande bas- stationen BSl och mottar radiosignaler fràn denna basstation inom ett visst frekvensband och tidsuppdelat TDD- enligt principen. Detta innebär att, förutom att en viss frekvens är reserverad för den synkrona överföringen, också en viss tidlucka i varje ram är reserverad för sändning från terminalen PT och en tidlucka för mottagning ett visst tidsintervall efter sändning inom samma ram (se figur 3).

Basstationen BSl kan kommunicera synkront med andra icke visade portabla telefonapparater över andra frekvenser och tidluckor.

Basstationen BSl är ram- och tidluckesynkroniserad med andra basstationer (ej visade) i det synkrona systemet.

Den andra överföringen Tr2 är en asynkron överföring som utnyttjas av dataterminalen DT. Denna terminal sänder till den asynkront arbetande basstationen BS2 och mottar radiosignaler inom från denna basstation ett visst frekvensband men ej periodiskt som terminal PT utan slumpmässigt i tiden. Liksom avseende basstationen BSl sänds och mottas radiosignaler av basstationen BS2 på en frekvens inom ett visst frekvensband. Överföringen Tr2 är exempelvis en paketförmedlad dataöverföring.

Basstationerna BS1 och BS2 kan vara anordnade inom eller utanför byggnaden och har fast förbindelse till ett privat eller publikt nät (ej visat). 10 15 20 25 30 9 507 595 Figur 2 visar schematiskt de bàda frekvensbanden för den synkrona och den asynkrona överföringen Tr1,Tr2. Inom bandet med gränserna Bl,B2 sker enbart asynkron överföring Tr2 och inom bandet med gränserna B2-B3 sker enbart synkron överföring Trl. I USA har bandgränserna specificerats till 1910-1920 MHz resp. 1920-1930 MHz.

Figur 3, översta diagrammet, visar den kända principen för TDD- överföring av radiosignaler, vilken är en periodisk eller synkron överföring. I detta fall visas som exempel TDD- överföring i ett DECT-system för personradiokommunikation (standardiserat av ETSI). Enligt denna standard sker sändning under en tidlucka som tillhör ena hälften (Sms) av en ram med . längden 10 ms och mottagning under en tidlucka tillhörande nästföljande hälft (5 ms) av samma ram. Därefter sker ånyo sändning och mottagning under motsvarande tidlucka tillhörande den närmast följande ramen. Antalet tidluckor skall enligt standarden vara 12 inom varje ramhalva men i figur 3 har för enkelhets skull endast 4 tidluckor visats i sändnings- och mottagningsriktningen. Något som är väsentligt för metoden enligt föreliggande uppfinning är att den synkrona apparaten PT sänder och mottar synkront enligt detta mönster vilket är standardiserat och som är känt även för den asynkrona apparaten DT.

Vid sändbegäran (pilen S) hos den asynkrona apparaten DT har denna apparat avlyssnat och lagrat fältstyrkan under en tid W (=l0 ms) som motsvarar en ram hos den synkrona överföringen.

Under denna tid kan således den asynkrona apparaten konstatera om den angränsande synkrona apparaten sänder (TX-pulsen överst i diagrammet). Om apparaten DT detekterar synkron sändning, dvs 10 15 20 25 30 507 595 1° TX detekteras, vet apparaten DT när apparaten PT kommer att motta, nämligen 5 ms senare (pulsen RX överst i diagrammet).

För den asynkrona apparatens DT sändning gäller att den ej får sända under den tid som den synkrona apparaten PT mottar, eftersom det är mottagningspulsen RX som är mest känslig för störningen från den asynkrona sändningen. (TYl, TY2 otillåtna; TY3, TY4 möjliga efter W).

Det intervall ("fönster W") av 10 ms som apparaten skall avlyssna för att veta om någon synkron sändning pågår, är redan känd för den asynkrona terminalen DT, eftersom en asynkron terminal alltid har mottagaren aktiverad när den inte sänder för att kunna ta emot asynkrona meddelanden som kan anlända till terminalen när som helst.

Apparaten DT registrerar således den synkrona sändningens historia under en tid W (10 ms) motsvarande en ram. Sändning av det första asynkrona paketet får endast fortgå under tiden fram till nästa mottagning i den därpå följande ramen. Någon ny avlyssning behöver ej göras eftersom apparaten DT vet när nästa intervall inträffar. tillåtna På detta sätt fortsätter den asynkrona sändningen till dess att den avslutats.

Figur 4 visar i ett tidsdiagram närmare avlyssningen och aktivering av den asynkrona apparaten DT för sändning.

Fönstret W under vilket avlyssning sker kan anta olika lägen relativt sändnings/mottagningspulserna i den synkrona apparaten PT. I det ena fallet har fönstret W == Wl sådant läge att sändningspulsen detekteras, eftersom denna har tillräckligt hög fältstyrka i förhållande till den tröskel Th som definierats 10 15 20 25 30 11 507 595 för avlyssningen. I det andra fallet har fönstret W = W2 sådant läge att mottagningspulsen uppträder före sändningspulsen, men mottagningspulsen detekteras ej, eftersom denna ej har till- räckligt hög fältstyrka i förhållande till tröskeln Th.

Den asynkrona apparaten detekterar således i båda fallen endast sändningspulsen och därmed fås en entydig detektering av tidpunkten för den synkrona apparatens PT sändning, varigenom mottagningstidpunkten kan bestämmas.

I det första fallet (fönster Wl) avges en aktiveringspuls P1 till den asynkrona apparatens sändkretsar omedelbart efter sändningsbegäran S1, eftersom det konstaterades att den synkrona apparatens sändning var i början av fönstret W1.

Aktiveringspulsen P1 ger start för sändning av det första datapaketet TY5 i den asynkrona sändaren. Eftersom den asynkrona apparaten vet när mottagningspulsen RX till den synkrona apparatens mottagare inkommer, kan tidpunkten för start av det andra datapaketet TY6 ges, t.ex. omedelbart efter mottagningspulsen RX.

I det andra fallet (fönster W2) avges en aktiveringspuls P2 till apparatens sändkretsar först en viss tid efter sänd- ningsbegäran S2 för att avvakta den synkrona mottagningen RX och utsändning av det första datapaketet TY7 sker efter den synkrona mottagningen RX. Liksom j. föregående fall (fönstret Wl) vet den asynkrona apparaten då mottagningspulsen RX till den synkrona apparaten inkommer och kan därför beräkna när datapaketen skall sändas. I detta fall kan paketet TY8 sändas omedelbart efter det att det första paketet TY7 har sänts. 10 15 20 25 30 507 595 ” Det är emellertid också möjligt, sàsom är visat i figur 4, att undvika samtidig sändning från den synkrona och den asynkrona terminalen för att undvika eventuella störningar vid mottagning i basstationerna BSl, BS2 när frekvensavstândet för sändarna är liten t.ex. när frekvenser nära bandgränsen B2 i figur 2 ut- nyttjas.

Det kan också förekomma att mottagen puls RX överstiger tröskeln Th när basstationen BSl är mycket nära terminalen DT, vilket medför att terminalen DT inte vet vilket som är RX eller TX i Även i detta fall är det den synkrona överföringen. lämpligt att undvika sändning under både RX och. TX av den synkrona överföringen.

Det finns ytterligare ett fall som mäste beaktas vid utform- ningen av förfarandet enligt uppfinningen. Om mer än en synkron överföring pàgär i närheten av den asynkrona terminalen DT kan det finnas fler pulser TX som överskrider tröskeln Th. En gemensam regel för alla dessa fall är att inhibera asynkron sändning från DT under tider där TX- och RX-pulser har konstaterats överskrida Th under föregående 10 ms övervaknings- period.

Figur 5 'visar en sändar/mottagare för asynkron sändning och mottagning, exempelvis en mobil dataterminal DT visad i figur 1, som tillämpar metoden enligt uppfinningen.

Terminalen. har en sändar-mottgarantenn A 'vilken är ansluten till omkopplare SW för omkoppling till en radiosändare TY och till en radiomottagare RY. Dessa enheter är av konventionellt utförande och beskrivs därför ej närmare. Terminalen har en 10 15 20 25 30 12 507 595 centralprocessor CP Wükroprocessor) som styr de olika för- loppen i dess sändar- resp mottagarkretsar. En buffertenhet BF är på känt sätt anordnad före sändenheten, TY för att kunna lagra sänddata före radioutsändning över antennen A och till dess att sändning kan ske.

Blocket B symboliserar de enheter, som erfordras för att kunna detektera och bestämma start- och stopptidpunkterna för den asynkrona överföringen enligt föreliggande uppfinning.

Mottagaren RY samplar periodiskt det omgivande elektromag- netiska fältet kring den asynkrona terminalen och avger ett värde till enheten B för att centralprocessorn CP i terminalen skall kunna bestämma starttidpunkten för en eventuell synkron sändare PT, som befinner sig i omedelbar närhet (t ex 0,4 m) fràn den asynkrona terminalen DT enligt figur 1.

Sá länge som det avkända värdet RSSI på det elektromagnetiska fältet kring den asynkrona terminalen är mindre än tröskeln Th aktiveras ej blocket B.

Om värdet på RSSI överskrider tröskeln Th enligt figur 4 registreras i blocket B denna tid och samtidigt registreras hur länge fältstyrkan RSSI är högre än tröskeln Th. Blocket B kan därför dels avkänna tidpunkten. för en inkommande puls, dels bestämma om denna puls var en sändpuls fràn en synkron sändare, eftersom dess bredd registrerats. Om detta villkor för en synkron sändpuls är uppfyllt skickas en aktiveringspuls till centralprocessorn CP. I denna finns det vid synkron sändning kända tidsintervallet mellan sändning och. mottagning (5 ms) lagrat och därmed kan processorn CP beräkna de tidsintervall 10 15 20 25 30 507 595 14 som synkron mottagning ej sker och inom vilka intervall således den asynkrona sändningen kan ske.

Centralprocessorn CP kan nu skicka ut aktiveringspulserna P1 och P2 enligt diagrammet figur 4 till buffertenheten BF och till radiosändaren TY i vart och ett av de båda visade fallen för asynkron sändning.

Figur 6 visar närmare ett utförande av blocket B enligt figur 5. Det innehåller en integrator IT, en tröskelenhet TH, en samplingsenhet S och en minnesenhet M. Tröskelenheten TH avkänner utsignalen från integratorn IT och avger en mot- svarande signal om utsignalens värde överskrider en vis. tröskel.

Samplingsenheten S samplar den från tröskelenheten avgiv: signalen en gång under vart och ett av de tidsintervall lm med integrationsintervallet för integratorn IT (= 30 us) och digitaliserar de erhållna samplen till binära ettor och nolloz. "etta" En binär avges till minnesenheten M om insignalen till tröskelenheten TR var över tröskelvärdet, i annat fall avges en "nolla" till minnesenheten M. Denna är en s k FIFO-enhet, som lagrar ett antal binära värden under en viss tid och matar därefter ut dessa värden med början av det först inmatade enligt principen "först-in-först-ut". Utsignalen från minnes~ enheten M avges till centralprocessorn CP. Över ingången till integratorn IT uppträder en signal vars värde anger den avkända fältstyrkan RSSI kring den asynkrona terminalen DT härrörande från andra terminalers sändning och mottagning. Detta värde integreras under en viss kortvarig tid 10 15 20 25 30 15 507 595 (30 /us) motsvarande den tid under vilken övervakning sker. Det integrerade värdet avges till enheten TH som enligt ovan avger hög signalnivå om signalen från integratorn är tillräckligt hög dvs. om en relativt hög fältstyrka avkänns. I annat fall blir signalnivån från enheten TH noll. Samplingsenheten S samplar den inkommande signalen i en takt som motsvarar integrations- tiden dvs. 30 /us. och enligt ovan fås ett pulståg till minnes- enheten M som består av nollor om ingen tillräckligt hög fältstyrka avkänts och av ettor om tillräckligt hög fältstyrka avkänts. Varje bit i bitflödet har således en längd lika med 30 /us. Figur 7 visar ett tidsdiagram över hur lagringen av bitar sker i minnesenheten M och således historiken under tiden T för ett fönster W.

Minnesenheten M har en minneslängd lika med tidsintervallet för ett fönster dvs. T = 10 ms. Minneslängden blir då 10/0.03 = 333 bitpositioner för ett fönster Wl eller W2 i figur 4. Minnes- enheten M lagrar därmed 333 bitar åt gången för varje 10 ms fönster avseende terminalen DT. Om längden av det intervall to- tl, figur 7 under vilket ett-bitar uppträder är lika med det kända värdet på tiden för sändning TX från den synkrona ter- minalen PT, avges en styrsignal till processorn CP som regi- strerar dels tidpunkten för den första ett-pulsen in till minnesenheten M, dels hur lång tid som återstår till dess att den synkrona mottagningspulsen RX förväntas uppträda.

Eftersom minnesenheten M är ett FIFO-minne lagras tidpunkten to för den första av de ett-pulser som under en viss tid to-tl överskrider tröskelvärdet. Logik- och räknekretsar i processorn CP kan således beräkna startpunkten för den synkrona sändningen och avge en startsignal för sändning till buffertenheten BF och 10 15 20 25 30 507 595 16 sändenheten TY i terminalen. Logiken i processorn CP kan vidare beräkna den tid under vilket eller vilka tidsintervall den asynkrona sändningen kan ske och sänder därför ut stoppsignal till buffertenheten BF och sändenheten TY i enlighet med tids- schemat, figur 4.

Utformningen av de logik- och räkneenheter som ingår i processorn CP och som beräknar tidsintervall för den synkrona sändningen och starttidpunkten för den synkrona mottagningen är uppenbar för fackmannen och har därför ej visats här i detalj.

Claims (11)

10 15 20 25 30 11 507 595 PATENTKRAV

1. Metod att bestämma sändtiden för en första överföring av information enligt en viss första regel över ett radiomedium över vilket dessutom en andra överföring sker enligt en andra regel, varvid den andra överföringen sker periodiskt inom vissa aktiva tidsintervall (TX,RX), k ä n n e t e c k n a d av att a) information. lagras om när Imottagning (RX) vid den andra överföringen sker i. förhållande till när sändning (TX) sker samt när ånyo sändning sker, varvid ett tidsförlopp över nämnda andra överföring erhålles; b) före det att den första överföringen initieras, övervakas tillståndet hos den andra överföringen under ett visst tidsintervall (W), varvid nämnda tillstånd lagras; c) sändtidpunkten (to) för den andra överföringen detekteras; samt d) med ledning av det enligt a) kända tidsförloppet och den genom c) detekterade sändtidpunkten beräknas de tidsintervall då någon andra överföring ej sker, varvid sändtiden för den (TY) första överföringen bestämmes så att denna ej kolliderar med tiden för mottagning över den andra överföringen. 10 15 20 25 30 507 595 18

2. Metod enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda tidsintervall (W) är minst lika med den period (T) under vilken den andra överföringen sker.

3. Metod enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att sändtidpunkten enligt c) detekteras under nämnda tidsintervall (W) vid övervakningen enligt b).

4. Metod för asynkron sändning över ett för denna överföring avsett frekvensband (Bl-B3) inonl vilket dessutom regler för synkron överföring tillämpas och som sker på kort avstånd från den synkrona mottagningen, varvid den synkrona överföringen sker periodiskt inom vissa aktiva tidsintervall (TX,RX), k ä n n e t e c k n a d av att a) information lagras om när mottagning (RX) vid den synkrona överföringen sker i. förhållande till när* sändning (TX) sker samt när ånyo sändning sker i enlighet med en föreskriven regel för den synkrona mottagningen, varvid ett tidsförlopp över nämnda synkrona överföring erhålles; b) före det att asynkron sändning (TY) initieras, övervakas tillståndet hos den asynkrona mottagningen (TX) under ett 10 15 20 25 30 19 507 595 tidsintervall (W) som är minst lika med den period (T) för vilken den synkrona (Trl) överföringen sker, varvid nämnda tillstànd under nämnda tidsintervall (W) lagras; c) sändtidpunkten (to) för den. synkrona överföringen (Trl) detekteras under nämnda tidsintervall (W) vid övervakningen; samt d) med ledning av det enligt a) kända tidsförloppet och den genom c) detekterade sändtidpunkten (to) beräknas de tidsintervall då någon synkron överföring ej äger rum, varvid sändtiden för den asynkrona överföringen bestämmes så att dena. sändtid ej kolliderar med tiden för den synkrona mottagningf:

5. Metod enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d av att den beräkning som görs enligt d) även avs-: sändningsintervallen (TX) för den synkrona överföringen så at: asynkron sändning (TY) inhiberas under mottagningsintervallen och sändningsintervallen av den synkrona överföringen.

6. Metod enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d av att det enligt b) övervakade tillståndet innebär mätning av tiden och den elektriska fältstyrkan (RSSI) som tas hänsyn till lO 15 20 25 30 507 595 20 vid den asynkrona överföringen (Tr2), varvid variationerna i nämnda fältstyrka registreras för att bestämma när enligt d) någon synkron mottagning ej äger rum.

7. Metod enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d av att den uppmätta fältstyrkan separeras över och under ett visst tröskelvärde (Th) vilket är så valt att inverkan av en synkron sändning (TX) pà den asynkrona mottagningen kan registreras och därmed den tidpunkt kan bestämmas då motsvarande synkrona mottagning sker.

8. Metod enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d av att varaktigheten av en fràn den separerade fältstyrkan erhållen signal jämförs med ett känt värde på varaktigheten för en sändsignal i den synkrona överföringen, varigenom sändtidpunkten (to) detekteras genom att bestämma starttidpunkten för nämnda signal.

9. Anordning ingående i en asynkron radioterminal (DT) vilken omfattar sändar och mottagningsenheter (TY resp RY), k ä n n e t e c k n a d av för att övervaka a) övervakningsorgan (RY) 10 15 20 25 30 21 507 595 den elektriska fältstyrkan vid den asynkrona terminalen, varvid om denna överskrider ett visst värde (Th) en första aktiveringssignal alstras vars varaktighet är lika med den tid under vilken den elektriska fältstyrkan överskrider nämnda värde, b) registreringsorgan (B) för registrering av tidpunkten då nämnda första aktiveringssignal avges och för att, ur dess varaktighet, avgöra om den mottagna första aktiveringssignalen var orsakad av en synkron överföring samt, om så är fallet, registrera tidpunkten för denna överföring, varvid en andra aktiveringssignal avges; d) processororgan (CP), vilken lagrar den synkrona överföringens egenskaper för' att i. beroende av' nämnda. andra aktiveringssignal med ledning av den synkrona överföringens egenskaper beräkna de tidsintervall under vilka sändning fràn den asynkrona terminalen skall ske så att nämnda tidsintervall ej kolliderar med den synkrona mottagningen.

10. Anordning enligt patentkravet 9, k ä 11 n e t: e c k ri a d av att nämnda processororgan är anordnat att aktiveras av' en signal om sändbegäran. frán. den asynkrona terminalen, varvid denna sändbegäran tillsammans med de beräknade tidsintervallen aktiverar sändningen från den asynkrona terminalen.

11. Radiokommunikationssystem innehållande radiobasstationer (BSl, BS2), en synkron radioterminal (PT) med sändar/mottagare 10 15 20 25 30 22 507 595 och en asynkron radioterminal (DT) med sändar/mottagare, vilka båda terminaler är anordnade pà kort avstånd från varandra och vilka vardera kommunicerar med nämnda radiobasstationer (B81, BS2) via ett radiomedium, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda asynkrona terminal (DT) innehåller a) lagringsorgan för lagring av information om när mottagning (RX) över den synkrona enheten (PT) sker i förhållande till när sändning (TX) sker samt när ånyo sändning sker från den synkrona enheten (PT); b) organ (RY) för att, före det att överföring initieras från den asynkrona enheten (DT), övervaka tillståndet hos den synkrona enheten (PT) under ett visst tidsintervall (W), varvid en indikation på nämnda tillstånd bildas; c) detekteringsorgan (B) i för att i beroende av det enligt b) bildade tillståndet detektera tidpunkten (to) för den synkrona enheten; samt d) beräkningsorgan kända (CP) för att med ledning av det enligt a) intervallet och den genom c) detekterade tidpunkten beräkna de tidsintervall då någon överföring ej sker för den synkrona terminalen, varvid sändintervallen för den asynkrona enheten (DT) bestämmes så att nämnda sändintervall ej kolliderar med den synkrona mottagningen.