SE507557C2 - Förfarande och anordning för kvalitetsbestämning i ett mobilt radiokommunikationssystem - Google Patents

Description

15 20 25 30 507 557 en viss frekvens och en viss tidlucka i ett tidsuppdelat multipelaccessystem TDMA (eng. “Time Division Multiple Access").

I ett koduppdelat multipelaccessystenx CDMA-system "Code (eng.

Division Multiple Access") kan en kanal definieras av en kod.

Generellt sett kan frekvenserna och kanalerna som finns tillgängliga i. ett radiokommunikationssystem i. olika lux; grad vara störda av annan radiotrafik, även av radiosignaler på samma kanaler som används för andra förbindelser, varvid varje kanal i systemet har en viss interferensnivå.

I vissa radiokommunikationssystem är frekvenshoppning tillåtet vilket innebär att en förbindelse byter mellan olika frekvenser enligt någon sekvens. Detta kan ske till synes slumpmässigt (randomized) eller cykliskt. En frekvens som uppvisar dålig kvalitet delas därmed mellan flera förbindelser varvid interferensen för en enskild förbindelse inte blir så märkbar.

Avståndet mellan en upplänksfrekvens och motsvarande nedlänksfrekvens kallas duplexavstànd. Detta avstånd är i de flesta radiokommunikationssystem fixt. På grund av det begränsade antalet tillgängliga frekvenser i ett radiokommunikationssystem måste samma frekvenser återanvändas i interferens mellan celler som olika celler. För att undvika använder samma kanal samtidigt, så kallad samkanalinterferens (eng. co-channel interference), bör inte samma frekvens användas samtidigt i intilliggande celler. Det bör alltså föreligga ett reuse distance) mellan två visst återanvändningsavstånd (eng. celler som använder kanaler på samma frekvens.

I GSM-systemet är varje frekvens uppdelad i åtta tidluckor vilka utgör en TDMA-ram. Det finns två olika huvudtyper av så kallade talkanaler och kontrollkanaler. logiska kanaler; I varje cell finns ett duplex-frekvenspar, co, på vilket minst en tidlucka, 10 15 20 25 30 so? 557 tidlucka noll (TO), endast används för kontrollkanaler. Detta frekvenspar kallas BCCH-bärare där BCCH står för Broadcast Control Channel. Övriga tidluckor på BCCH-bäraren används för talkanaler och övriga frekvenspar kan. vara bärare av enbart talkanaler. På nedlänken av BCCH-bäraren ska den mobila stationen hela tiden fà information om bland annat cellidentitet. Vidare ska den mobila stationen kunna utföra mätningar av signalstyrkan på granncellernas BCCH-bärare och rapportera mätresultatet på upplänken av BCCH-bäraren. Detta innebär att oavsett om någon information för tillfället överförs på BCCH-bäraren måste samma effekt sändas ut kontinuerligt.

Detta görs genom att sända ut sà kallade “dummybursts" när en tidlucka inte används.

Frekvenshoppning tillämpas vanligtvis inte på BCCH-bäraren.

Varje cell har sin egen BCCH-bärare. Det är särskilt viktigt att detta frekvenspar är av god kvalitet med avseende på interferensen då informationen som sänds på kontrollkanalerna bland annat ska utnyttjas av mobila stationer och basstationen vid uppkoppling av samtal, handover, signalstyrkemätningar på grannbasstationer, mm.

Ett antal näraliggande celler som tillsammans använder alla frekvenspar som är tilldelade radiokommunikationssystemet utan att återanvända något frekvenspar, kallas ett cellcluster. Ett omfattande planeringsarbete erfordras för att erhålla optimal återanvändning av frekvenser. Fältstudier utförs vanligtvis för att uppskatta interferenssituationen i olika delar av radiokommunikationssystemet_ Denna typ av cellplanering där ett mönster efter vilket systemets olika frekvenser eller kanaler ska tilldelas cellerna för att få ett minsta värde på störnivån, kallas fix frekvens- eller kanaltilldelning. 10 15 20 25 30 507 557 Ett radiokommunikationssystem med fix frekvenstilldelning har ingen möjlighet att anpassa sig till geografiska förändringar eller trafikförändringar i systemet. Idag tilldelas varje basstation ett antal frekvenser- manuellt och en av dessa är BCCH-bärare. Olika frekvenspar utnyttjas som BCCH-bärare i olika celler och byte av BCCH-bäraren sker idag manuellt. Nätverket måste regelbundet stämmas av och omplaneras grund av på utplacering av nya basstationer och sändtagare samt på grund av ändringar i miljön till exempel vid uppkomst av nya byggnader eller vid ökad trafikbelastning inom ett visst område.

Nya mätningar och förutsägelser måste göras för att hitta en lämplig frekvensplanering. Då mätningarna och tilldelningen av frekvenser ofta utförs manuellt är frekvensplaneringen i ett radiokommunikationssystenn med fix frekvenstilldelning, om det måste omplaneras, kostsamt för operatörerna.

Cellstorleken varierar inom radiokommunikationssystemet beroende på användartätheten inom olika geografiska områden. I glesbefolkade områden kan en basstation täcka en radie av flera kilometer. För att kunna hantera hög koncentration av mobila stationer i tättbefolkade områden bör cellstorleken minskas. För att åstadkomma hög kapacitet i ett radiokommunikationssystem inom ett geografiskt tättbefolkat område kan olika cellskikt överlagra varandra.

En så kallad mikrocell kan ha en diameter på några hundra meter och till exempel täcka en idrottsarena, genomfarter såsom korsningar och gator eller en del av en motorväg. Kännetecknande för en mikrocell är att dess basstationsantenn (eller antenner) är placerad utomhus under takhöjd. Ännu mindre inomhusceller, så kallade pikoceller, kan täcka till exempel ett våningsplan i en byggnad eller en hel byggnad. Det 10 15 20 25 30 sov ss? finns även så kallade “pikoceller med distribuerat antennsystem“ vilket innebär att det finns flera radioantenner utplacerade inom en pikocell.

Ett skikt med mikroceller täcks av minst en makrocell och en mikrocell kan i sin tur täcka flera pikoceller. En täckande cell kallas paraplycell. De olika skikten är inbördes organiserade i vissa känt sätt och vissa cellstrukturer pà med àterupprepningsavstànd för de i radiokommunikationssystemet ingående kanalernas frekvenser.

I mikro- och pikoceller är basstationsantennerna placerade under takhöjd varför räckvidden för en antenn vanligtvis är mindre än räckvidden för en basstation i en. makrocell. Jämfört med en basstation i en nakrocell påverkas en basstation i. en mikro- eller pikocell i mindre grad av interferens fràn omkringliggande basstationer dä eventuella störande signaler i mindre utsträckning när fram till den relativt lågt placerade basstationen. Detta innebär att samma frekvens kan återanvändas oftare i en mikro- eller pikocell än i en makrocell.

I mikro- och pikoceller blir det särskilt ineffektivt att använda sig av fix kanaltilldelning. Formen pà mikro- och pikoceller kan bli mycket oregelbunden varför det är komplicerat att planera ett àteranvändningsmönster för frekvenserna med avseende pà samkanalinterferens. Ju mindre cellen är desto större blir effekterna av förändringar i miljön, förändringar av antalet basstationer och antal sändtagare, samt av variationer av trafiksituationen och desto oftare behöver frekvensplaneringen. göras om. Stora och snabba variationer i signalstyrkan inom en mikrocell kan till exempel förekomma då fordon med hög hastighet färdas genom korsningar eller rundar gathörn. 10 15 20 25 30 'och mäter 507 557 Olika sätt att förenkla frekvensplaneringen samt att göra radiokommunikationssystem anpassningsbara för förändringar enligt ovan har föreslagits. De flesta metoder utnyttjar någon form av dynamisk kanaltilldelning (DCA) eller adaptiv frekvenstilldelning (AFA). Huvudprincipen för dessa metoder är att alla frekvenser eller kanaler som finns tillgängliga i systemet kan användas när en basstation ska tilldelas en frekvens eller kanal. Inomhussystemet DECT är ett exempel pà ett radiokommunikationssystem som använder sig av dynamisk kanaltilldelning. Dynamisk kanaltilldelning tillämpar snabba algoritmer. När en mobil station vill ha en förbindelse väljer den aktuella basstationen bland alla tillgängliga kanaler. I ett sådant system ändras kanaltilldelningen till en cell varje gång ett samtal kopplas upp. Adaptiv frekvenstilldelning tillämpar långsammare algoritmer och en viss tilldelning blir bestående längre tid än i fallet dynamisk kanaltilldelning. Många förslag till adaptiv frekvenstilldelnig har framkommit.

Genom patentskriften US52l283l är tidigare känd en nætod för autonom adaptiv frekvenstilldelning i ett bärbart TDMA radiokommunikationssystem. I det beskrivna radiokommunikationssystemet sänder varje basstation pá en tilldelad frekvens. En basstation stänger av sin egen sändare signalstyrkan på alla frekvenser som de övriga basstationerna i radiokommunikationssystemet sänder pà. Den frekvens med lägst uppmätt signalstyrka tilldelas temporärt den mätande basstationen som nedlänksfrekvens. Då varje nedlänksfrekvens är associerad med en viss upplänksfrekvens tilldelas således basstationen motsvarande upplänksfrekvens.

Proceduren upprepas av varje basstation i systemet oberoende av varandra och därefter itereras förfarandet tills alla 10 15 20 "25 30 so? 557 basstationer tilldelats en nedlänksfrekvens och radiokommunikationssystemet stabiliserats.

En nackdel med metoden är att hänsyn endast tas till kvaliteten pà nedlänksfrekvenserna. Kvalitetssituationen pà upplänks- och nedlänksfrekvenser kan skilja sig avsevärt. En basstation sänder hela tiden från samma punkt i cellen medan en mobil station sänder från en geografisk yta varför vàgutbredningen i upp- och nedlänk skiljer sig àt. Då upplänksfrekvenserna och nedlänksfrekvenserna återfinns i tvà frekvensband med ett visst duplexavstánd kan frekvensbanden påverkas olika mycket av störningar fràn andra basstationer och till exempel frán mikrovàgslänkar. Särskilt i mikro- och pikoceller kan interferensen på upplänksfrekvenserna variera hastigt och mycket då det till exempel kan förekomma att mobila stationer i låg hastighet rundar gathörn. En annan nackdel är att basstationen mäste stänga av sin egen sändare under mätning då vissa radiokommunikationssystem kräver att basstationen under pàgàende samtal sänder kontinuerligt pá den bärvàg där samtal pågår i någon tidlucka. Ytterligare en nackdel är att basstationen måste stänga av sin egen sändare under mätning. I GSM-systemet måste som tidigare nämnts sändning ske kontinuerligt på BCCH-bäraren.

Genom patentskriften US5375123 är tidigare känd en metod för att tilldela en icke uppkopplad mobil station en nedlänkskanal baserat på en lokal uppskattning av interferensen på potentiella nya nedlänkförbindelser. Mätning pà nedlänksfrekvenserna kan ske antingen genom att pá order frán basstationen utföra mätningar fràn redan ianslutna mobila stationer eller fràn speciella mätstationer som är utplacerade i cellen. Mätresultaten meddelas därefter basstationen och interferensen, som en ny förbindelse skulle ha pá respektive nedlänksfrekvens, kan beräknas. Med 10 15 20 25 507 557 ledning av de erhållna interferensvärdena tilldelas den mobila stationen en nedlänkskanal.

En nackdel med denna metod är liksom i föregående fall att hänsyn ej tages till interferenssituationen på upplänksfrekvenserna. från de mobila stationerna pá alla tillgängliga nedlänksfrekvenser är komplicerat att genomföra i till exempel GSM-systemet.

Enligt GSM-specifikationen utför de mobila stationerna så kallade MAHO-mätningar (Mobile Assisted Handover) på signalstyrkan fràn basstationerna i granncellerna. I GSM- specifikationen och andra specifikationer finns ingen procedur specificerad som pà något sätt utnyttjar mätningar gjorda från de mobila stationerna pà alla tillgängliga frekvenser eller kanaler i ett radiokommunikationssystem. Mätningar av mobila stationer på till exempel signalstyrkan från annat än basstationerna i grannceller skulle därför kräva modifieringar av radiokommunikationssystemet. För att genomföra mätningar pà alla tillgängliga frekvenser från mobila stationer måste därför en sådan procedur introduceras vilket blir komplicerat.

Genom den publicerade patentansökan EPO585994 är tidigare känt ett mobilradiosystem med adaptiv tilldelning av radiokanalerna.

Pà grundval av mätdata som uppmäts under pågående samtal pà en radiokanal som är under användning, sker en ändring av tilldelningen av radiokanaler. Mätningar sker fràn mobilstationen och/eller fràn basstationen. Endast mätningar på störsignalen i upplänk görs fràn basstationen.

En nackdel med denna metod är att att ingen hänsyn tages till interferenssituationen i nedlänk.

Ytterligare en. nackdel är att mätningarl 10 15 20 25 507 557 Vid val av alltså interferenssituationen för de frekvenser eller kanaler som kan lämpliga frekvenser eller kanaler bör bli aktuella undersökas. Det kan vara stor skillnad mellan upplänks- och nedlänkinterferenserna. För att erhålla tillfredsställande resultat bör därför interferenssituationen observeras för både upplänks- och nedlänkförbindelser.

REnoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning angriper ett problem hur ett mått på kvaliteten på frekvenser eller kanaler i upplänk och i nedlänk i ett radiokommunikationssystem kan erhållas.

Ett annat problem är hur kvaliteten på frekvenser eller kanaler ' som ska utnyttjas i nedlänken skall erhållas utan att utföra mätningar från de mobila stationerna.

Ytterligare ett problem är hur tillförlitliga mätvärden på kvalitetsparametern på både upplänks- och nedlänksfrekvenser respektive kanaler skall erhållas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

Ett annat problem är hur statistikinformation om interferenssituationen i radiokommunikationssystemet skall erhållas.

Ytterligare ett problem är hur de erhållna mätvärdena på kvalitetsparametern skall utnyttjas för adaptivt frekvens- eller kanalval till basstationerna i radiokommunikationssystemet.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att i. ett radiokommunikationssystenl på ett enkelt och. kostnadseffektivt sätt erhålla ett mått på kvaliteten på frekvenser alternativt 10 15 20 25 507 557 »io kanaler i upplänk och nedlänk utan mätningar av de mobila stationerna utförs.

Ytterligare ett ändamål är att utnyttja informationen om kvaliteten på frekvenserna respektive kanalerna i radiokommunikationssystemet för att erhålla statistik över interferenssituationen i radiokommunikationssystemet_ Ett annat ändamål är att utnyttja informationen om kvaliteten på upp- och nedlänksfrekvenser respektive kanaler för adaptivt frekvens- eller kanalval samt att möjliggöra automatisk omplanering av frekvens- respektive radiokommunikationssystemet vid behov.

Ett annat ändamål är att tilldelningen av frekvenser eller kanaler ska kunna ske lokalt i varje basstation oberoende av varandra.

Lösningen på problemen är att från ett antal basstationer mäta minst en kvalitetsparameter på både upplänks- respektive nedlänkskanaler. De uppmätta värdena medelvärdesbildas för varje kanal eller för varje grupp av kanaler som utgör en TDMA-ram, det vill säga för varje frekvens. De härigenom erhållna värdena på kvalitetsparametern kan utnyttjas för att åstadkomma adaptiv frekvens- eller kanaltilldelning eller till att ge statistikinformation om radiokommunikationssystemet.

Mer i detalj löses problemen genom att låta respektive basstation utföra mätning av en kvalitetsparameter för både upplänks- och nedlänkskanaler i radiokommunikationssystemet.

Mätningen sker alltså av basstationen varför de erhållna värden pá kvalitetsparametern för kanalerna i nedlänk är uppskattade överensstämmelse med den verkliga värden. Uppskattningens kanaltilldelningen ii 10 15 20 25 30 so? 557 ll kvalitetssituationen på nedlänkskanalerna är bäst dà mobilstationernas interferenssituation och basstationens interferenssituation liknar varandra, det vill säga när basstationen är placerad i liknande höjd som en mobilstation. I mikro- och pikoceller är basstationerna placerade under takhöjd, till skillnad från makroceller vars basstationsantenner befinner sig pà högre höjd. Uppskattningens överensstämmelse med den verkliga interferenssituationen pá nedlânken är därmed bäst i celler med lågt placerade basstationsantenner, såsom i. mikro- och pikoceller. Åtminstone en kvalitetsparameter mäts för ett antal av de i systemet tillgängliga upplänks- och nedlänkskanalerna.

Mätningarna utförs fràn basstationen pà både upplänkskanalerna och nedlänkskanalerna. De uppmätta värdena medelvärdesbildas för varje kanal eller för varje grupp av kanaler som utgör en TDMA- ram, det vill säga för varje frekvens. Varje par av upplänks- och nedlänkskanal eller -frekvens rangordnas med avseende pà erhållna värdena pá kvalitetesparametern. Ett lågt värde pà kvalitetsparametern indikerar låg interferens, varvid kvaliteten är hög.

De erhållna mätvärdena på kvalitetsparametern i upplänk och i nedlänk kan utnyttjas för att ge statistikinformation om radiokommunikationssystemets interferenssituation, till exempel den geografiska utbredningen för interferensen.

De rangordnade frekvens- alternativt även kanalparen kan utnyttjas för adaptiv frekvens- respektive kanaltilldelning.

Minst ett frekvens- alternativt kanalpar väljs då med ledning rangordningen. Det högst rangordnade frekvensparet kan till exempel väljas som BCCH-bärare och ett antal av de successivt lägre rangordnade frekvensparen som bärare av talkanaler. 10 15 20 25 507 557 12 Tilldelning av de valda frekvensparen respektive kanalparen kan ske automatiskt av radiokommunikationssystemet eller vara operatörstyrt.

En fördel med uppfinningen är att ett mått på kvaliteten på nedlänkskanalerna kan erhållas utan att utföra mätningar från den mobila stationerna.

Ytterligare en fördel är att det erhållna måttet på kvaliteten på kanalerna kan ge statistikinformation om interferenssituationen i radiokommunikationssystemet.

En annan fördel är att det erhållna måttet på kvaliteten på kanalerna kan utnyttjas för adaptiv frekvens- eller kanaltilldelning.

Ytterligare en fördel är att frekvens- eller kanaltilldelningen ej kräver manuella mätningar och därmed blir enklare och kostnadseffektivare.

En annan fördel är att förfarandet kan utföras lokalt i varje basstation utan att de olika basstationerna behöver utbyta information sinsemellan.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritningar.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar en schematisk vy över en del av ett mobilradiokommunikationssystem enligt GSM.

Figur 2 visar en förenklad skiss över samkanalinterferens mellan två basstationer och två mobila stationer. 10 15 20 25 507 ss? 13 Figur" 3 visar en schematisk skiss över en rnakrocell och. ett antal i denna lokaliserade mikro- och pikoceller.

Figur 4 visar en schematisk skiss över en möjlig interferenssituation i en mikrocell.

Figur 5 visar ett blockschema över en utföringsform av anordningen enligt upfinningen.

Figur 6 visar ett schematiskt flödesschema över förfarandet enligt uppfinningen.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I de nedan beskrivna utföringsexemplen kommer uppfinningen att beskrivas som om den vore implementerad i ett radiokommunikationssystem med fixt duplexavstànd. Begreppet frekvenspar kommer att användas för att beteckna en upplänksfrekvens och den till denna hörande nedlänksfrekvensen.

Kanalpar kommer pà samma sätt att beteckna en upplänkskanal osh dess nedlänkskanal.

I figur 1 visas schematiskt en del av ett radiokommunikationssystem. Nämnda system illustreras i. figuren såsom ett cellulärt mobilradionät vilket innefattar PLMN, basstationer BSl-BS6. Varje basstation har en viss räckvidd inom vilken radiokommunikation kan erhållas med mobila radiostationer eller mobilstationer MS1-MS2 som befinner sig inom täckningsomràdet. Cellerna Cl-C3, som i figur 1 ritas som hexagoner, representerar dessa geografiska täckningsomràden för basstationerna BSl-BS3. De mobila stationerna MSl-MS2 kommunicerar med basstationen i den cell de befinner sig över dubbelriktade radiokanaler. 10 15 20 25 30 507 557 14 Varje basstation BSl-BS6 innefattar ett antal sändtagare (eng.transceiver) för mottagning av signaler på upplänksfrekvenserna samt utsändning av signaler pà nedlänksfrekvenserna. Antalet sändtagare i en basstation beror av hur mànga frekvenser basstationen tillåts använda. Ett antal basstationer är BS2,BS5 anslutna till en basstationskopplingscentral BSC2 och ett antal basstationskopplingscentraler BSC2-BSC3 är anslutna till en mobilkopplingscentral MSC2.

I figur 2 visas en förenklad skiss över interferenssituationen för en basstation och en mobil station som påverkas av interferens från en annan cell i ett radiokommunikationssystem_ En första mobil station MS1 befinner sig inom en första basstations B81 täckningsomràde, det vill säga en första cell Cl. En andra mobil station MS1 befinner sig inom en andra basstations BS2 täckningsomràde, cell C2. Den första mobilstationen MSl kommunicerar med sin basstation BSl via en förbindelse L1 som består av en upplänkskanal chi och en nedlänkskanal CHI. Den andra mobila stationen MS2 kommunicerar med sin basstation BS2 via en annan förbindelse L2 som bestàr av samma upplänkskanal chl som den första och nedlänkskanal CH1 förbindelsen Ll.

Endast interferenssituationen för den första basstationen B51 och den första mobila stationen MSl àskàdliggörs i figuren.

Signalerna pà upplänkskanalen chl från den andra mobila stationen MS2 när även den första basstationen BSl och signalerna från den andra basstationen BS2 pà nedlänkskanalen CH1 när även den första mobila stationen MSl, vilket indikeras medelst de streckande linjerna från den andra basstationen BS2 och från den andra mobila stationen MS2. De signaler som 10 15 20 25 30 507 ss? 15 överförs på kanalerna från den andra cellen C2 interfererar med kanalerna i den första cellen Cl. Signalerna dämpas beroende på avståndet mellan de båda basstationerna. Interferensen från en källa som sänder signaler på samma frekvens samtidigt kallas samkanalinterferens.

I figuren är de två cellerna Cl och C2 av utrymmesskäl ritade som om de vore näraliggande celler. I normala fall föreligger, såsom beskrivits tidigare, ett visst àterupprepningsavstánd mellan celler som får använda samma kanaler. I ett radiokommunikationssystem kan flera celler använda samma kanaler samtidigt och inte bara två celler som visats i figuren, men avstånden mellan cellerna som använder kanaler på samma frekvenser är 'vanligtvis relativt stort. I figuren finns det därför flera celler mellan den första cellen Cl och den andra cellen C2.

I figur 3 visas en makrocell MAC som är paraplycell för två mikroceller MICl, MIC2 och för fyra pikoceller PICI-PIC4.

Mikrocellerna kan till exempel täcka en vägkorsning MICl, en väg MIC2 eller en idrottsarena. En pikocell kan täcka ett våningsplan i en byggnad. Såsom tidigare nämnts är basstationsantennen i en mikrocell placerad under takhöjd, till exempel på en husvägg eller i en lyktstolpe. En mikrocell kan även vara paraplycell för ett antal pikoceller, men för åskådlighets skull har mikro- och pikocellerna ritats separat i figur 3.

I figur 4 visas en förenklad skiss över en möjlig interferenssituation i en mikrocell. En basstation BSl som betjänar en makrocell MAC kommunicerar med en första mobil förbindelse Ll station MSI över en viss som består av en upplänkskanal chi och en nedlänkskanal CHl. På en byggnad B är 10 15 20 25 30 507 557 16 en andra basstation BS2 placerad. Denna basstation betjänar en mikrocell MIC och inom mikrocellen befinner sig en andra mobilstation MS2. Den andra nmbilstationen MS2 och den andra basstationen BS2 kommunicerar över en förbindelse L2 som består av samma radiokanaler chl och CH1 som förbindelsen L1 mellan den första basstationen BS1 och den första mobila stationen MSl.

I det aktuella fallet påverkas inte den andra basstationen BS2 och den andra mobila stationen MS2 av interferens frán makrocellen MAC beroende på att signalerna från den första mobila stationen MSl och den första basstationen BS1 sprids mot byggnadens B vägg och därför inte når mikrocellen MIC, vilket indikeras med de streckade linjerna. Genom att introducera mikroceller och pikoceller i tättbebyggda områden kan kanaler àteranvändas oftare än i makroceller och dessutom erhålls täckning överallt i det geografiska område som utgörs av makrocellen.

Dà den mobila stationens MS2 antenn befinner sig i liknande höjd som basstationens BS2 antenn i mikrocellen MIC bör den interferens som när den mobila stationen MS2 pà den nedlänkskanal CH1 som den mobila stationen MS2 mottager på även nä basstationen. Interferensen i mikrocellen MIC indikeras med streckade linjer till basstationen BS2 respektive till den mobila stationen MS2. Detta innebär att om basstationen BS2 inte bara klarar av att mottaga signaler pà upplänkskanalerna utan även pá nedlänkskanalerna borde ett approximativt värde pà interferensen som när den mobila stationen MS2 kunna erhållas genom en mätning pà nedlänkskanalen CH1Lmíörd av basstationen BS2.

I figur 5 visas ett första utföringsexempel av de organ som är väsentliga för uppfinningen i form av ett blockschema. I 10 15 20 25 507 557 17 föreliggande utföringsexempel är innefattade i organen respektive basstation i ett skikt med mikro- och de eller pikoceller utnyttjas för adaptivt frekvensval. Basstationen innefattar en mätmottagare 201, som kan mottaga radiosignaler på alla tillgängliga upp- och nedlänkskanaler eller en önskad delmängd av desamma. Mätmottagaren 201 innefattar organ 202 för generering av en kvalitetsparameter. Kvalitetsparametern är generellt sett tidsberoende och indikerar en kanals kvalitet med avseende pà till exempel interferensen I(t). Interferensen Iu(t) pá upplänken kommer huvudsakligen från andra mobila stationer i radiokommunikationssystemet, vilket i figuren indikeras genom en signalpil fràn en mobil station MS. Interferensen Id(t) pà nedlänken fràn utgörs huvudsakligen av signaler andra basstationer i radiokommunikationssystemet vilket indikeras av en signalpil från en basstation BS i figuren. Organet 202 för generering av en vara en kvalitetsparameter kan då signalstyrkemätare. Det är även möjligt att mäta andra parameterar, såsom till exempel bitfelshalten BER eller C/I- värdet och ur dessa värden beräkna ett värde på interferensen.

Mätmottagaren 201 kan vara mottagardelen i en sändtagare i basstationen om de i basstationen befintliga sändtagarna är utformade att klara av mottagning även pà de i systemet tillgängliga nedlänkskanalerna. Det kan dock vara en fördel att ha en speciell mottagare för att utföra mätningarna enligt uppfinningen då de i basstationen befintliga sändtagarna kan få problem att utföra sina vanliga sysslor samtidigt som de utför mätförfarandet enligt uppfinningen. Mätmottagaren kan då vara en extra mottagare i basstationen endast avsedd att utföra mätningar enligt uppfinningen. 10 15 20 25 -används i 507 557 _18 Mätmottagaren 201 kan vara en bredbandsmottagare som nmttager ett genomsnittligt värde på kvalitetsparametern varefter den mottagna bredbandssignalen medelst ett kanalfiltreringsorgan filtreras så att ett värde erhålls för varje kanal i upplänk och nedlänk eller ett genomsnittligt värde för ett antal kanaler som ingår i en TDMA-ram, det vill säga för varje frekvens.

Mätmottagaren 201 kan även vara en mottagare som sveper över kanalerna och mäter dess signalstyrka. I den fortsatta beskrivningen antages mätmottagaren vara en mottagare som sveper över upplänks- och nedlänkskanalerna ett antal gånger och mäter ett värde på kvalitetsparametern för varje kanal eller ett genomsnittligt värde för de kanaler som ingår i varje TDMA-ram, det vill säga för varje frekvens, och för varje svep. För att erhålla många mätvärden bör ett svep gå fort, till exempel i storleksordningen ett svep per sekund/minut, medan den totala mättiden, genereringsintervallet AT, till exempel kan vara i storleksordningen dagar till veckor.

I föreliggande utföringsexempel sker generering av ett genomsnittligt värde pà kvalitetsparametern för upplänks- och nedlänksfrekvenser i radiokommunikationssystemet. Ett värde på kvalitetsparametern kan antingen genereras på alla i. systemet tillgängliga frekvenser eller på alla frekvenser som inte den egna cellen eller på annan delmängd av de tillgängliga frekvenserna. Det antal frekvenspar som ska utvärderas betecknas N.

I vissa fall är det inte lämpligt att tilldela en viss cell en viss frekvens. Om den aktuella cellen är en mikrocell och denna har en paraplycell kan det till exempel vara önskvärt att inte låta mikrocellen använda samma frekvens som dess paraplycell på 10 15 20 25 30 507 557 19 grund av interferensrisken. Frekvenser som används i grannceller kan också vara lämpliga att undantaga från vidare behandling. Om mätning sker på en frekvens som används i den egna cellen bör bidraget till kvalitetsparametern från den egna cellen subtraheras från det uppmätta värdet om ett korrekt värde på interferensen ska erhållas.

För respektive frekvens fl-fN för vilken ett värde på kvalitetsparametern sker genererats medelvärdesbildning av kvalitetsparametern medelst ett medelsvärdesbildande organ 203.

Det medelvärdesbildande organet 203 kan vid medelvärdesbildningen utnyttja någon entydig, monotont växande olinjär avbildning (till exempel en logaritmisk funktion), i syfte att vikta olika mätvärden. Därefter utförs lämpligen en linjär medelvärdesbildning.

Det kan vara aktuellt att jämföra de erhållna värdena på kvalitetesparametern med ett förutbestämt tröskelvärde Lux innan vidare analys uförs. Eventuellt kan olika tröskelvärden för upplänks- respektive nedlänksfrekvenser 'vara aktuellt. Det är tänkbart att det är viktigare med bra kvalitet i upplänken än i nedlänken, till exempel. Om det visar sig att någon upp- eller nedlänksfrekvens har erhållit för högt värde på kvalitetsparametern kan då hela frekvensparet tas bort från vidare behandling även om den andra frekvensen i paret erhållit tillfredsställande kvalitet. Även om generering av kvalitetsparametern genomförts på alla tillgängliga frekvenser i radiokommunikationssystemt kan, såsom tidigare nämnts, frekvenser som används av en makrocell anses vara störande för en mikrocell som befinner sig inom samma geografiska område som makrocellen, det vill säga om makrocellen är paraplycell för~ mikrocellen. Dessa frekvenser kan då 10 15 20 25 507 557 020 undantagas fràn vidare behandling. Det är även möjligt att undantaga frekvenser som används i grannceller av samma anledning som för frekvenser i makroceller.

De erhållna mätvärdena för upplänks- respektive nedlänksfrekvenserna fl-fN, Fl-FN som önskas utvärderas lagras av ett första lagringsorgan 204. Lagringsorganet 204 kan till exempel lagra upplänksfrekvenserna fl-fN respektive nedlänksfrekvenserna P]-FN och de till dessa hörande värdena pá kvalitetsparametern In-IfN respektive Infïnq i en första mätmatris 205. Mätmatrisen 205 kan, såsom visas i figur 2, vara en N*4-matris där upplänksfrekvenserna fl~fN lagras i den första kolumnen och de till dessa hörande värdena pà kvalitetsparametern In-Im I den lagras i den andra kolumnen. tredje kolumnen kan nedlänksfrekvenserna EQ-FN lagras och i den fjärde kolumnen kan då de till nedlänksfrekvenserna hörande värdena pà kvalitetsparametern In-In, lagras. Lagringen kan naturligtvis ske på andra sätt, till exempel i separata vektorer, i en upplänks- och. en nedlänkmatris eller i annan form.

Efter' medelvärdesbildningen sorteras frekvensparen (f1,F1)-(fN- FN) av ett sorteringsorgan 206 med avseende på kvalitetsparametern för både upplänks- och nedlänksfrekvenserna.

I samband med sorteringen kan mätvärdena i upplänk och nedlänk viktas cmi så önskas. Upplänks- och nedlänkmätvärdena kan ges olika vikt beroende pà om det bedöms viktigare att ha en bra upplänkförbindelse än en bra nedlänkförbindelse eller vice versa. Eftersom viktiga processer såsom handover sker pà BCCH- bärarens nedlänksfrekvens kan det till exempel vara aktuellt att vikta nedlänkvärdena högre i förhållande till upplänkvärdena. 10 15 20 25 30 507 557 21 Summan av de viktade eller oviktade värdena på kvalitetsparametern för de respektive frekvensparen jämförs därefter, varvid frekvensparet med den lägsta summan är bäst med avseende på frekvenskvaliteten och rangordnas högst, frekvensparet med näst lägst summa rangordnas näst högst, och så vidare.

De rangordnade frekvensparen lagras därefter av ett andra lagringsorgan 207. Lagringen kan ske i en andra mätmatris 208 som kan vara en N*2-matris där det högst rangordnade frekvensparets upplänksfrekvens lagras i den första kolumnen pà den första raden och den till denna hörande nedlänksfrekvensen lagras i den andra kolumnen. pá första raden, och sä 'vidare.

Lagringen kan naturligtvis ske i annan form.

I föreliggande utföringsform utnyttjas mätmetoden enligt uppfinningen för adaptivt frekvensval. Ett tilldelningsorgan 209 väljer dä frekvenser till basstationen. Det är möjligt att kombinera informationen från de genererade värdena pà kvalitetsparametern med mätningar av andra parametrar. Mätningar som mobila stationer utför pà basstationernas signalstyrka, MAHO-mätningar, kan till exempel utnyttjas vid frekvensvalet.

Beroende pá vilken typ av frekvensplanering som avses och för vilka frekvenser genereringen av kvalitetsparametern skett kan valet gà till på olika sätt vilket beskrivs i samband med flödesschemat över förfarandet som visas i figur 6.

Tilldelningsorgan 209 kan därefter tilldela de valda frekvenserna till basstationen. Tilldelningen kan ske direkt av tilldelningsorganet 209 eller efter förfrågan hos operatör eller efter beslut av basstationskopplingscentralen BSC. Om basstationen själv utför uppdateringen måste basstationskopplingscentralen BSC meddelas om uppdateringen för 10 15 20 25 30 507 557 ,22 att uppdatera sina uppgifter om den aktuella basstationen. Detta indikeras i med den streckade från figur 5 linjen tilldelningsorganet 209 mot basstationskopplingscentralen BSC.

Om tilldelningen är operatörsstyrd. meddelas operatören om de valda frekvenserna och operatören beslutar om uppdatering ska ske eller ej.

För att pà ett enkelt och överskådligt sätt illustrera styrningen av organen innefattade i uppfinningen visas i figur 2 ett styrorgan CPU. Detta styrorgan CPU kan kommunicera med de ovan _beskrivna organen och styra~ det beskrivna förloppet.

Kommunikationen kan ske via mellan styrsignaler som sänds styrorganet CPU och nämnda organ, varvid styrsignalerna sänds pà en bussledning mellan och nämnda organ såsom schematiskt visas i figur 2. Styrningen av de olika organen innefattade i uppfinningen behöver naturligtvis inte ske fràn ett centralt styrorgan CPU. Varje organ kan innefatta egen programvara för styrning av dess funktioner, varvid styrningen är distribuerad i systemet.

I ett annat utföringsexempel genereras ett värde på kvalitetsparametern för kanaler i radiokommunikationssystemet pà samma sätt som beskrivits för fallet frekvenser ovan. Ett värde pà en kvalitetsparameter för varje kanal i radiokommunikationssystemet, eller för en delmängd av de tillgängliga kanalerna, uppmäts då medelst mätmottagaren 201 varefter medelvärdesbildning och lagring av kvalitetsparametern och kanalerna samt sortering och val av kanal kan utföras såsom ovan beskrivits i samband med figur 2. De sorterade kanalerna kan dä användas för adaptivt kanalval. Tilldelningen av kanaler kan ske pà liknande sätt som i fallet med frekvenstilldelning OVan . 10 15 20 25 30 sov 557 23 I ytterligare ett utföringsexempel utnyttjas de genererade värdena på kvalitetsparametern för frekvenser respektive kanaler för att ge statistikinformation om radiokommunikationssystemet.

Det är då möjligt att erhålla information om geografisk utbredning för interferensen i radiokommunikationssystemet till exempel. I föreliggande fall uppmäts värden på kvalitetsparametern medelst mätmottagaren 201 och medelvärdesbildas av ett medelvärdesbildande organ, såsom beskrivits i samband med figur 5. I föreliggande fall kan de erhållna medelvärdesbildade mätvärdena för respektive frekvens eller kanal vara av intresse för statistikinformation utan att sorteras, varför ett sorteringsorgan inte är nödvändigt. De sorterade eller osorterade värdena på kvalitetsparametern kan rapporteras till en operatör som utvärderar resultaten från mätningen.

I samtliga utföringsexemepel utförs genereringen av kvalitetsparametern lokalt i varje basstation (BSI-BS6 i figur 1). Generering kan till exempel ske kontinuerligt eller under en viss tid varje dag, lämpligtvis under högtrafik. Hela eller delar av den vidare behandlingen av de genererade värdena på kvalitetsparametern kan ske lokalt i varje basstation, såsom beskrivits ovan, eller helt eller delvis utföras av andra noder i radiokommunikationssystemet, såsom basstationskopplingscentralen BSC eller mobilkopplingscentralen MSC. Även om all databehandling sker i basstationen är det till exempel möjligt att låta basstationskopplingscentralen BSC ta beslutet om uppdatering av frekvenser/kanaler ska ske eller ej och om så ska ske beordras basstationen BS att utföra tilldelningen. Om basstationen BS istället själv utför 10 15 20 25 507 557 24 uppdateringen av frekvenser respektive kanaler mäste basstationskopplingscentralen BSC meddelas om uppdateringen sà att den i sin tur kan uppdatera sin information angáende den aktuella basstationen.

Det är även tänkbart att de genererade värdena pà kvalitetsparametern kan utnyttjas direkt av ett tilldelningsorgan, varvid sorteringsorgan och lagringsorgan ej är nödvändiga. Tilldelnigsorganet innefattar i ett sådant fall medel för att kunna välja ut de frekvenspar eller kanalpar som är de bästa med avseende pà kvalitetsparametern.

Figur 6 illustrerar ett flödesschema över förfarandet enligt uppfinningen när den utnyttjas för adaptivt frekvensval. Det är även såsom nämnts tidigare möjligt att pä liknande sätt utnyttja förfarandet för till exempel adaptivt kanalval. Ytterligare en tillämpning är att förfarandet för att ce utnyttja statistikinformation om radiokommunikationssystemet. I tillämpningar där ett värde pà kvaliteten pà frekvenser eller kanaler som används i upplänken och frekvenser eller kanaler som används i nedlänken önskas kan förfarandet enligt uppfinningen utnyttjas.

I steg 301 genereras en kanalkvalitetsparameter för alla eller en delmängd av de i systemet tillgängliga frekvenserna i upplänk och nedlänk. Genereringen sker från respektive basstation i ett radiokommunikationssystem med till exempel mikroceller. Det är till exempel möjligt att endast generera en kvalitetsparameter för frekvenser eller kanaler som ej används i den egna cellen.

I steg 302 lagras de genererade värdena pà kvalitetsparametern In-Ifn, In-IFN med tillhörande frekvenser fl-fN, Fl-FN, till exempel i en N*4-matris, såsom beskrivits tidigare i samband med 10 15 20 25 507 557 25 figur 2. Vid lagringen kan de genererade värdena på kvalitetsparametern jämföras med ett förutbestämt tröskelvärde Lmx, så att endast frekvenser vars kvalitetsparameter är högre än tröskelvärdet LEK lagras för vidare behandling. Det kan vara önskvärt att ta bort frekvenser av annat skäl än på grund av dålig kvalitet. Såsom nämnts tidigare kan frekvenser som används av makroceller som är paraplyceller till ett antal mikroceller anses vara störande för en mikrocellerna. Det är även möjligt att sortera bort frekvenser som används i grannceller.

Om mätning av kvalitetsparametern skett på frekvenser som används i den egna cellen måste* det egna bidraget till kvalitetsparametern subtraheras från det genererade värdet.

I steg 303 sorteras frekvensparen med avseende på summan av de genererade värdena på kvalitetsparametern för de i frekvensparet ingående frekvenserna. Ett frekvenspar med låg sammanlagd kvalitetsparameter, till exempel låg interferens, har hög kvalitet och är därmed högt rangordnad, och så vidare. Vid sorteringen kan upplänks- och nedlänksfrekvenserna viktas i förhållande till varandra, såsom nämnts ovan i samband med beskrivningen till figur 5.

I steg 304 lagras de sorterade frekvensparen, exempelvis i en N*2-matris, såsom beskrivits tidigare i samband med figur 5.

I steg 305 sker val av frekvenser som ska tilldelas respektive basstation.

I varje basstation kan det bästa frekvensparet väljas som ny BCCH-bärare. Om även nya bärare av talkanaler önskas tilldelas basstationen kan ett antal av de i förhållande till det bästa frekvensparet successivt lägre rangordnade frekvensparen väljas 10 15 20 25 507 557 26 som bärare av talkanaler. Lika mánga frekvenspar som antal sändtagare i basstationen kan då utväljas.

Om frekvenshoppning är tillàten j. radiokommunikationssystemet kan antalet frekvenser som ska tilldelas basstationen vara fler än antalet sändtagare, beroende på att varje sändtagare kan tillåtas hoppa mellan ett antal frekvenser.

Om kvalitetsparametern endast genererats för de frekvenser i upplänk och nedlänk i radiokommunikationssystemet som ej används i den egna cellen, infinner sig visserligen en viss osäkerhet om det bäst rangordnade frekvensparet verkligen är det bästa frekvensparet i radiokommunikationssystemet med avseende pà kvalitetsparametern. Om det efter ett eventuellt byte av ett frekvenspar visar sig att det gamla frekvensparet var bättre kommer detta automatiskt att rättas till efter ytterligare en mätning då ett byte tillbaka kan att ske.

Förfarandet enligt förfarandet kan utnyttjas till att endast utföra eller föreslå byte av BCCH-bäraren. Valet och tilldelningen av frekvenspar som ska användas som bärare av talkanaler kan dà ske enligt nägot annan förfarande.

I steg 306 kontrolleras om uppdatering av de till de respektive basstationerna tidigare valda frekvensparen ska ske. Om svaret är nekande enligt ett alternativ N, upprepas förfarandet fràn steg 301 utan att uppdatering utförs.

Om svaret är jakande enligt ett alternativ J, tilldelas i steg 307 de utvalda frekvensparen till respektive basstation. Såsom tidigare nämnts i samband med figur 2 kan beslutet om uppdatering vara operatörsstyrt eller systemstyrt. Byte kan ske kontinuerligt eller till exempel endast om operatören eller 10 l5 20 25 sov 557 27 någon nod i radiokommunikationssystemet rapporterar dålig signalstyrka eller hög bitfelshalt eller på annat sätt upptäckt en kvalitetssänkning på nuvarande förbindelse. Uppdateringen behöver inte vara fullständig, det vill säga alla frekvenspar eller kanalpar behöver inte bytas ut utan endast BCCH-bäraren eller de frekvenspar son\ uppvisat dålig kvalitet. Eventuellt byte av BCCH-bärare bör ske under lågtrafik.

Förfarandet upprepas efter steg 307, varvid ett hopp tillbaka till steg 301 sker.

Förfarandet enligt uppfinningen utförs lokalt i varje basstation och de respektive basstationerna behöver inte utbyta någon information sinsemellan. Såsom nämnts i samband med figur 5 måste basstationskopplingscentralen BSC för de respektive basstationerna meddelas om uppdatering av frekvenser eller kanaler.

Uppfinningen kan. även implementeras utan att genereringen av kvalitetsparametern sker kontinuerligt. En mätning av ett värde på kvalitetsparametern för varje frekvens eller kanal kan till exempel ske vid uppstartning av radiokommunikationssystemet. Vid en senare uppdatering av radiokommunikationssystemet kan en ny uppsättning frekvenspar eller kanalpar genereras genom att utnyttja förfarandet enligt uppfinningen. Denna uppsättning frekvenspar eller kanalpar kan då användas till nästa uppdatering och så vidare.

Radiokommunikationssystemet har i de föredragna utföringsformerna beskrivits såsom innefattande basstationer, inom vilka basstationers respektive täckningsområden tillgängliga kanaler används vid radiokommunikation med de mobilstationer som befinner sig inom en viss basstations 10 15 20 507 557 »28 täckningsområde. Basstationen kan generellt betraktas såsom en primär radiostation och mobilstationera såsom ett antal sekundära radiostationer.

Såsom tidigare nämnts är det möjligt att implementera de delar av de beskrivna utföringsformerna som rör behandling av mätdatan, i en basstationskopplingscentral BSC eller i en mobilkopplingscentral MSC. Dessa noder innefattar i så fall organ som åstadkommer funktionalitet hos de ovan beskrivna organen.

De genererade värdena på - kvalitetsparametern för nedlänksfrekvenserna från basstationen en är då de uppmäts approximation till de verkliga. nedlänkvärdena. Såsom tidigare nämnts är denna approximation tillförlitlig i en mikro- eller pikocell beroende på att basstationerna i föreliggande fall är relativt lågt placerade, i takhöjd. Mätningen kan även ske från en så kallad hemmabasstation (eng. Home Base Station) som är en basstation som kan kopplas till telefonjacket i till exempel hemmet och som gör att en cellulär telefon fungerar som en trådlös telefon. I de typer av basstationer som nämns ovan mottages endast en mindre del av störsignalerna från störkällor i radiokommunikationssystemet, jämfört med en basstation i en makrocell. Detta medför att interferenssituationen för basstationen kan approximeras till interferenssituationen för de mobila stationerna, vars antenner också är lågt placerade.

Claims (31)

10 15 20 25 507 557 29 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för att i ett radiokommunikationssystem (PLMN) erhålla ett mått på kvaliteten på ett antal av i radiokommunikationssystemet tillgängliga kanaler, vilket radiokommunikationssystem innefattar minst en primär radiostation (BSl-BS6) och åtminstone en sekundär radiostation (MS1-MS2) mellan vilken primära och sekundära radiostation förbindelser kan upprättas via upplänkskanaler avseende kommunikation enbart från den sekundära radiostationen till den primära radiostationen och nedlänkskanaler avseende kommunikation enbart från den primära radiostationen till den sekundära radiostationen, vilka kanaler är påverkade av interferens, k ä n n e t e c k n a t av att generering av en kvalitetsparameter (I,BER,C/I) utförs av den. primära radiostationen (BSl-BS6) både för kanaler som ar avsedda att 'användas som upplänkskanaler och kanaler som är avsedda att användas som nedlänkskanaler.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda generering av kvalitetsparametern (I,BER,C/I) innefattar: mätning av' kvalitetsparametern (I,BER,C/I) pà ett antal upplänkskanaler och nedlänkskanaler under ett genereringsintervall(AT); samt lagring av ett medelvärdesbildat värde på kvalitetsparametern (I,BER,C/I) för respektive upplänkskanal och nedlänkskanal.

3. Förfarande enligt krav 1 för det fall att radiokommunikationssystemet är ett tidsuppdelat multipelaccessystem (TDMA) i vilket kommunikationen mellan nämnda primära och sekundära radiostation sker i TDMA-ramar, var 10 15 20 25 507 557 m och en uppdelad i ett antal tidluckor, och över en viss upplänks- och nedlänksfrekvens, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda generering innefattar: mätning' av kvalitetsparametern (I,BER,C/I) på ett antal upplänkskanaler och nedlänkskanaler under ett genereringsintervall (AT); medelvärdesbildning av kvalitetsparametern (I,BER,C/I) över kanalerna ingående i en respektive TDMA-ram, varvid. ett medelvärdesbildat värde för varje upplänksfrekvens och nedlänksfrekvens erhålls; samt lagring av de medelvärdesbildade värdena på kvalitetsparametern (I,BER,C/I) för respektive upplänksfrekvens och nedlänksfrekvens.

4. Förfarande enligt något av krav “ 1 till 3, k ä n n e t e c k n a t av att generering av kvalitetsparametern sker för alla kanaler som är tillgängliga i radiokommunikationssystemet.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att det egna bidraget till kvalitetsparametern för kanaler som används i stationens en uppkopplad förbindelse inom den egna primära täckningsomràde subtraheras från det uträknade medelvärdet på kvalitetsparametern (I,BER,C/I) för den aktuella primära stationen och att det därigenom erhållna värdet på kvalitetsparametern ersätter det tidigare värdet pà kvalitetsparametern.

6. Förfarande enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k n a t av att de kanaler som används i en uppkopplad förbindelse inom den egna primära stationens täckningsområde undantages från 10 15 20 25 n 507 557 genereringen av kvalitetsparametern i den aktuella primära stationen.

7. Förfarande enligt något av krav 1-6, k ä n n e t e c k n a t av att värden på kvalitetsparametern (I,BER,C/I) som överstiger ett förutbestämt tröskelvärde (lmæj undantages från nämnda lagring.

8. Förfarande enligt nàgot av krav 3 och 6, k ä n n e t e c k n a t av att sortering av frekvenspar innefattande en upplänksfrekvens och en nedlänksfrekvens vilka frekvenser är åtskilda medelst ett duplexavstánd utförs, vilken sortering sker i beroende av de uppmätta värdena på kvalitetsparametern (I,BER,C/I) för de i respektive frekvenspar ingående frekvenserna, varvid det frekvenspar som har lägst sammanlagt värde pà kvalitetsparametern rangordnas högst och de frekvenspar som har successivt lägre sammanlagt värde pà kvalitetsparametern jämfört med det högst rangordnade frekvensparet rangordnas successivt lägre.

9. Förfarande enligt något av krav 2 och 6, k ä n n e t e c k n a t av att sortering av kanalpar innefattande en upplänkskanal och en nedlänkskanal vilka kanaler är åtskilda medelst ett duplexavstànd utförs, vilken sortering sker i beroende av de i respektive kanalpar ingående kanalerna, varvid det kanalpar som har lägst sammanlagt värde pà kvalitetsparametern (I,BER,C/I) rangordnas högst och de kanalpar som har successivt lägre sammanlagt värde på kvalitetsparametern jämfört med det högst rangordnade kanalparet rangordnas successivt lägre..

10. Förfarande enligt något av krav 8 och 9, k ä n n e t e c k n a t av att de lagrade värdena på 10 l5 20 25 507 557 132 kvalitetsparametern (I,BER,C/I) viktas i förhållande till varandra i samband med sorteringen.

11. Förfarande enligt något av krav 8 och 10, k ä n n e t e c k n a t av att de sorterade frekvensparen utgör underlag för adaptivt frekvensval.

12. Förfarande enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t av att det frekvenspar som är högst rangordnat väljs som ny BCCH- bärare.

13. Förfarande enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av ett antal övriga frekvensparen som är successivt förhållande av de lägre rangordnade i till det högst rangordnade frekvensparet väljs som bärare av talkanaler.

14. Förfarande enligt krav något av krav 9 och 10, k ä n n e t e c k n a t av att de sorterade kanalparen utgör underlag för adaptivt kanalval.

15. Förfarande enligt något av krav 12 och 13, k ä n n e t e c k n a t av att beslut om uppdatering av basstationen med de valda frekvenserna eller kanalerna tas av basstationen (BS).

16. Förfarande enligt något av krav 12 och 13, k ä n n e t e c k n a t av att beslut om uppdatering av basstationen med de valda frekvenserna eller kanalerna tas av basstationskopplingscentralen (BSC).

17. Förfarande enligt något av krav 12 och 13, k ä n n e t e c k n a t av att beslut om uppdatering av basstationen med de valda frekvenserna eller kanalerna tas av en operatör. 10 l5 20 25 3. 507 557'

18. Förfarande enligt något av krav 15-17, k ä n n e t e c k n a t av att uppdateringen sker lokalt i respektive basstation.

19. Förfarande enligt något av krav 1-10, k ä n n e t e c k n a t av att de uppmätta värdena på kvalitetsparametern utnyttjas för att ge statistikinformation om radiokommunikationssystemet.

20. Förfarande enligt något av krav 1-19, k ä n n e t e c k n a t av att den uppmätta kvalitetsparametern är interferensen (I).

21. Förfarande enligt något av krav 1-19 k ä n n e t e c k n a t av att den uppmätta kvalitetsparametrarna är bitfelshalten (BER).

22. Förfarande enligt något av krav 1-19 k ä n'n e t e c k n a t av att den uppmätta kvalitetsparametern är C/I-värdet.

23. Förfarande enligt något av krav 1-22, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda genereringsintervall (AT) är i storleksordningen dagar till veckor.

24. Förfarande enligt något av krav 20-23, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda förfarande utförs i mikroceller.

25. Förfarande enligt något av krav 20-23, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda förfarande utförs i pikoceller.

26. Radiokommunikationssystem (PLMN) innefattande minst en primär radiostation (BS1-BS6) och minst en sekundär radiostation (MS1-MS2) mellan vilken primära radiostation (BS1-BS6) och 10 15 20 25 507 557 34 sekundära radiostationer (MS1-MS2) dubbelriktade förbindelser kan upprättas via upplänkskanaler avseende kommunikation enbart från den sekundära radiostationen till den primära radiostationen och nedlänkskanaler avseende kommunikation enbart från den primära radiostationen till den sekundära radiostationen, vilka kanaler är påverkade av interferens, k ä n n e t e c k n a t av att den primära radiostationen (BSl- BS6) innefattar minst en mätmottagare (201) för mätning av en kvalitetsparameter (I,BER,C/I) på upplänkskanaler och på nedlänkskanaler.

27. Radiokommunikationssystem enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a t av att mätmottagaren (201) mäter ett värde pà kvalitetsparametern för alla upplänks- och nedlänkskanaler i radiokommunikationssystemet.

28. Radiokommunikationssystem enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a t av att mätmottagaren (201) mäter ett värde pà kvalitetsparametern för en delmängd av upplänks- och nedlänkskanalerna i radiokommunikationssystemet.

29. Radiokommunikationssystem enligt något av krav 27 och 28, k ä n n e t e c k n a t av att radiokommunikationssystemet vidare innefattar: medelvärdesbildande organ (203) för medelvärdesbildning av de uppmätta värdena på kvalitetsparametern (I,BER,C/I) för respektive kanal under ett genereringsintervall (AT); lagringsorgan (204) för lagring av de medelvärdesbildade värdena pà kvalitetsparametern (I,BER,C/I); sorteringsorgan (206) för rangordning av kanalpar innefattande en upplänkskanal och en nedlänkskanal, vilka kanaler är åtskilda medelst ett duplexavstànd, med avseende pà 10 15 20 25 30 ss 507 557 kvalitetsparametern (I,BER,C/I); lagringsorgan (207)för lagring av de rangordnade kanalparen; (209) för val tilldelningsorgan av kanalpar samt för tilldelning av kanalpar till den aktuella basstationen; samt styrorgan (CPU) för styrning av genereringen av kanalkvalitetsparametern (I,BER,C/I) samt för styrning av valet och tilldelningen av kanalpar till de respektive första radiostationerna (BSl-BS6).

30. Radiokommunikationssystem enligt något av krav 27 och 28 för det fall att radiokommunikationssystemet är ett tidsuppdelat multipelaccessystem (TDMA) i vilket kommunikationen mellan nämnda primära och sekundära radiostation sker i TDMA-ramar, var och en uppdelad i ett antal tidluckor, och över en viss upplänks- och nedlänksfrekvens, k ä n n e t e c k n a t av att radiokommunikationssystemet vidare innefattar: medelvärdesbildande organ (203) för medelvärdesbildning av de uppmätta värdena pà kvalitetsparametern (I,BER,C/I) för respektive grupp av kanaler som ingår i en TDMA-ram, det vill säga för respektive frekvens, under ett genereringsintervall (AT); lagringsorgan (204) för lagring av de medelvärdesbildade värdena pà kvalitetsparametern (I,BER,C/I); (206) för rangordning av sorteringsorgan frekvenspar innefattande en upplänksfrekvens och en nedlänksfrekvens, vilka frekvenser är åtskilda medelst ett duplexavstànd, med avseende på kvalitetsparametern (I,BER,C/I); lagringsorgan (207)för lagring av de rangordnade frekvensparen; tilldelningsorgan (209) för val av frekvenspar samt för tilldelning av frekvenspar till den aktuella basstationen; samt 507 557 36 styrorgan (CPU) för styrning av genereringen av kanalkvalitetsparametern (I,BER,C/I) samt för styrning av valet och tilldelningen av frekvenspar till de respektive första radiostationerna (BS1-BS6).

31. Radiomottagare (201) ingående i en primär radiostation (BS1- BS6) i ett radiokommunikationssystem (PLMN), k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar organ (202) för mätning av en kvalitetsparameter (I,BER,C/I) både pà kanaler som är avsedda att användas som upplänkskanaler och på kanaler som är avsedda att användas som nedlänkskanaler i radiokommunikationssystemet.