SE506839C2 - Bestrykarband samt bestrykarstation för pappersmaskin - Google Patents

Description

506 839 .15 2 vals, är speciellt användbart för överföring av en våt eller fuktig bana. I vissa positioner i pappersmaskinen föreligger det krav på jämnhet hos valsen och hos den stödjande längden av filten. I sådana fall används band med bestruken bankontaktyta.

Det har också föreslagits att införa någon form av banstödjande element vid tidigare icke understödda delar' av pappersmaskinen, exempelvis i en bestrykarstation.

I en traditionell bestrykarstation överförs en viss mängd bestrykningssmet till en rörlig bana. Kända be- strykarstationer kan vara inrättade att applicera be- strykningssmeten på banans ena eller båda sidor. Bestry- karstationen kan vara anordnad ”on-line” i en pappersma- skin, normalt omedelbart framför en kalendreringsstation eller en upptagningsstation hos pappersmaskinen, eller ”off-line” separat från pappersmaskinen. I det senare fallet måste banhastigheten i bestrykarstationen före- trädesvis vara högre än h 'igheten i pappersmaski- nen. Annars kan bestry. wtionen bli en ”flaskhals” i den totala produktionsl US-A-4 761 309 (Bel vira som ett stödelement i en bestrykarstation av typ ”short dwell”. Ändamålet är att undvika så kallad blås- bildning, dvs uppkomst av luftfickor som utvecklas mel- rt) beskriver användning av en lan en vanlig stödvals och banan uppströms ”short dwell”-bestrykaren, när banan rör sig med höga hastighe- ter (>3000 fot/minut) och luft sugs in i bestrykarenhe- ten.

Arrangemanget i US-A-4 761 309 innefattar en stöd- vals med perforerad yta samt ett permeabelt band an- bringat mellan den perforerade valsytan och banan. När ett vakuum appliceras, så dras banan till omedelbar kon- takt med bandet varigenom man undviker att det uppstår luftfickor mellan banan och stödelementet. Det permeabla bandet är ett tràdviraband som innefattar två olika ,l5 506 839 3 tjocka lager, av vilket det finare lagret har kontakt med banan för undvikande av markering.

WO90/lll36 (Beloit), beskriver användning av ett stödband omnämnd i inledningsstycket, (”backing blanket”) i en bestrykarstation. Stödbandet styrs i en ändlös bana runt två styrvalsar på inbördes avstånd, så att den av bandet understödda banan löper i ett plan som är orien- terat i tangentriktningen relativt styrvalsarna. En ”short dwell”-bestrykare är anbringad mellan styrval- sarna och intill banan, på den sida om banan som är vänd från valsarna, för att applicera en bestrykningssmet på banan.

Stödbandet har en komposit-konstruktion, innefat- tande en vävd basvira samt ett ytskikt i form av ett vävt material, som är anbringat i ett med basviran pa- rallellt plan och som har ett lägre denier-tal (finare) än denier-talet hos basväven (grövre). Ändamålet hos det arrangemang som beskrivs i WO90/11136 är att åstadkomma en ännu jämnare fördelning av bestrykningssmeten, genom undvikande av ett sekundär- flöde av bestrykningssmeten i en riktning motsatt pri- märflödet. Genom användning av stödbandet kan man und- vika att det på bestrykningssmeten uppstår centrifugal- krafter genererade av traditionella stödvalsar. rangemang i en bestrykarstation.

(Valmet) beskriver ett spetsföringsar- Spetsföringsprocessen, vilken utförs under uppstart och efter banbrott, inne- fattar steget att bilda en kantremsa som slitsas ur ba- nan och som fungerar som en ”spets” hos banan, vilken spets först träs genom maskinen och sedan breddas till banans normala bredd. Ändamålet med arrangemanget i detta dokument är att positivt stödja banan genom vä- sentligen hela maskinen och att ha endast mycket smala öppna drag. För detta ändamål innefattar det beskrivna arrangemanget ett stödband i en bestrykarstation. Bandet som skall bestrykas anbringas på stödbandet från en av- 506 839 4 givande vira, så att banan rör sig tillsammans med stöd- bandet genom bestrykarstationen. Banans fria sida som inte är vänd mot stödbandet bestryks med en bestryk- ningssmet.

Enligt vad som anges i detta kända dokument måste ett stödband, som används i en bestrykarstation, ha en mycket slät yta för bibehållande av nivån på pappersbe- strykningsprofilen. Det anges att stödbandmaterialet måste ha en slät yta eller maximalt innehålla mikroporer med liten diameter. Termen ”band” definieras som vilket som helst icke luftpermeabelt, plant stödelement. Detta dokument ger inte någon ytterligare information om kon- struktionen eller materialet hos stödbandet.

Uppfinnarna till föreliggande uppfinning är ej med- vetna om någon praktisk användning av det i WO95/14811 beskrivna arrangemanget.

I WO95/14816 anges att inte kan åstadkommas mf eftersom banvidhäftningen _uum, ytterligare stöd kan åstadkommas medelst 4 'ràlar. Det anges också att t1- nan kommer att tendera vidhäfta relativt kraftigt initialt till följd av sta- samt att adhesion efter på bestryk- vid stödbandets släta y 4, tisk elektricitet, ningspåföringen uppstår till följd av fukthalten i ba- nan.

EP-A-O 576 115 (Albany International Corp.) beskri- ver ett överföringsband för överföring av en pappersbana från ett pressnyp i en pappersmaskin till en överfö- ringspunkt. Även om detta kända överföringsband till vissa de- lar fungerar enligt samma principer som uppfinningen, föreligger det i själva verket väsentliga skillnader.

Funktionen hos överföringsbandet enligt EP-A-O 576 115 är beroende av att det uppstår en komprimering av ban- det, för uppnående av en bansläppfunktion vid överfö- ringspunkten. Närmare bestämt innefattar överföringsban- det ett system av polymerer och hårda partiklar inbäd- . 15 506 839 dade i polymererna. När bandet komprimeras i pressnypet blir det mycket slätt och ger en god bankontakt. Syste- met expanderar pà pressnypets utgångssida, men i olika grad vid mjuka och hårda områden. Vattenfilmen mellan bandet och banan kommer därigenom att delas eller bry- tas, så att banan kan släppa. Denna teknik baserad på ett tryckkänsligt band kan inte användas i en bestrykar- station, eftersom det i en bestrykarstation inte före- ligger någon väsentlig tryckkraft som verkar på systemet bana-band. Dessutom är fukthalten hos en bana i en pres- (fukthalt ungefär 80% på in- gångssidan och 50% på utgàngssidan) jämfört med fukthal- ten i en bestrykarstation (fukthalt ungefär 5-10% på in- sektion väsentligt högre gàngssidan), varför omgivningsförhållandena hos detta kända överföringsband och uppfinningen är väsentligt olika. Omgivningen är väsentligen 100% torr i en bestry- karstation, och de banhanteringsproblem som uppstår i en bestrykarstation beror därför pà andra faktorer än i den "våta" omgivningen i en pressektion.

Beskrivning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är generellt att förbättra den kända bestrykarstationen beträffande körbarhet, banstyrning, jämn banbestrykning och maximal maskinhastighet.

Ett specifikt ändamål hos föreliggande uppfinning är att uppnå detta generella ändamål genom att tillhan- dahålla ett förbättrat stödband (benämnt bestrykarband), som är inrättat att motta en bana före en bestrykarsta- tion, transportera och stödja banan genom bestrykarsta- tionen och överlämna den till en torksektion. 1. Vidhäftningen mellan banan och bestrykarbandet måste vara relativt hög på bestrykarstationens in- gångssida, för säkerställande av att banan effek- tivt tas upp på bestrykarbandet, exempelvis från 506 859 6 ett öppet drag eller från en torkvira. Även under sin väg igenom bestrykarstationen bör banan vidhäfta bestrykarbandet i en utsträckning som säkerställer en god_bankontroll och därigenom en hög körbarhet hos banan vid höga maskinhastig- heter (>l000 m/min). En förbättrad banstyrning vid bestrykarstationens bestrykarenhet kommer att re- sultera i en förhöjd banbestrykningskvalitet, sà- som en jämn banbestrykning.

I motsats till den erforderliga vidhäftningen som nämns under punkt l och 2 ovan, måste banan vid bestrykarstationens utgångssida släppa relativt enkelt från bestrykarbandet, och av denna anled- ning måste adhesionen på utgàngssidan mellan banan och bestrykarbandet *nte vara för stark. Det är också viktigt att .an släpper utmed en definie- rad, rät linje Allmät lan banan och best jkarbandet måste vara stark och " rmaskinriktning CD (Cross Di- rection). 1 man säga att kontakten mel- svag samtidigt.

Bestrykarbandet måste vara enkelt att rengöra om, när banan släpper från bestrykarbandet vid bestry- karstationens utgångssida, några av banans fibrer och/eller bestrykningssmeten ej släpper från be- strykarbandet.

Höga maskinhastigheter måste vara möjligt.

Enligt en första aspekt av uppfinningen uppnås ovan angivna och andra ändamål med ett bestrykarband enligt 2; 3. _ 15 4. 5. krav 1. Föredragna utföranden av det uppfinningsenliga bestrykarbandet är angivna i de osjälvständiga patent- kraven. .l5 506 839 7 Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnås ovan angivna ändamål med en bestrykarstation enligt patent- krav ll. bestrykarstationen är angivna i de osjälvständiga pa- Föredragna utföranden av den uppfinningsenliga tentkraven.

Enligt uppfinningen anvisas således ett bestrykar- band, band, samt åtminstone ett första ytskikt, samt en bestrykarstation innefattande ett sådant varvid bandet innefattar ett ändlöst baselement vilket är anordnat pà baselementet på en sida därav som är vänd mot banan och som definierar en bankontaktyta, vilket band är an- ordnat att fungera utan nàgot väsentligt komprimerande kontakttryck mellan bandet och banan under sin väg genom bestrykarstationen. Ytskiktet är en impermeabel bestryk- ning innefattande ett första material och ett partikel- formigt fyllmedel fördelat i det första materialet. De partiklar av det partikelformiga fyllmedlet som är när- varande i bankontaktytan åstadkommer en väldefinierad topografi i mikroskala hos bankontaktytan, svarande mot storleken och axiella dimensioner hos dessa partiklar, för att befrämja släppning av banan från bestrykarbandet vid bestrykarstationens utgàngssida. Dessutom uppvisar bankontaktytan en väldefinierad jämnhet i makroskala för att förhindra markering av banan, samt en väldefinierad ytenergi för åstadkommande av en vidhäftning till banan för upptagning av banan vid bestrykarstationens ingångs- sida och för kvarhàllning av banan mot bestrykarbandet under dess väg genom bestrykarstationen.

Ovanstående uttryck ”ändlöst baselement” omfattar alla typer av baselement som på något sätt görs ändlösa.

Uttrycket omfattar speciellt också ett öppningsbart, sömförsett baselement som först görs ändlöst när det in- stalleras i pappersmaskinen med hjälp av en lämplig söm.

Beträffande ovanstående uttryck ”utan något väsent- ligt komprimerande kontakttryck mellan bandet och banan" inses det att banan endast utsätts för ett tryck härrö- 506 859 _15 8 rande från appliceringen av bestrykningssubstansen.

Detta tryck kommer dock inte att ge upphov till någon komprimering.

Yttopografin hos bestrykarbandet enligt uppfin- ningen påverkas väsentligen inte i bestrykarstationen, detta i motsats till överföringsbandet i ovannämnda EP-A-0 576 115, där bandet görs helt slätt som en följd av sin passage genom pressnypet.

Bestrykarbandet enligt uppfinningen uppvisar en markeringsförhindrande släthet i makroskala, vilket kan uppnås med en lämplig ytbehandling, såsom slipning och/eller superpolering. En sådan slipning eller super- polering kommer emellertid, tack vare närvaron av det partikelformiga fyllmedlet som är inbäddat i bandbe- strykningsmaterialet, inte att negativt påverka den rå- het i mikroskala som uppnås med partiklarna i bestrykar- bandets bankontaktyta.

Enligt uppfinningf ett bestrykarband fö bana genom en bestrykr ivisas sammanfattningsvis dels * transportera och stödja en ;ion, dels en bestrykarstation innefattande ett sådant jtt bestrykarband. Genom val av lämpligt ytmaterial, lämplig ytråhet och lämplig yt- energi kommer bestrykarbandets bankontaktyta att fungera effektivt i en bestrykarstation. Försök har visat att både ytenergi och ytråhet, såväl i mikroskala som i makroskala, är viktiga parametrar för en fullgod funk- tion hos bandet. Om dessa parametrar kombineras på lämp- ligt sätt, och en lämplig tjocklek väljs för bestrykar- bandet med hänsyn till den aktuella applikationen, kan uppfinningen tillhandahålla ett välfungerande stödele- ment som ger det möjligt att öka maskinhastigheten utan risk för banbrott.

Enligt uppfinningen är bestrykarbandets bankontakt- yta medvetet försedd med en viss, väldefinierad råhet på mikroskale-nivå för säkerställande av en ban- släpp-funktion vid bestrykarstationens utgångssida. 415 506 859 9 Detta står i ett klart motsatsförhàllande till vad som anges i ovannämnda WO95/14816, där det anges att bankon- taktytan hos ett stödband för en bestrykarstation måste vara mycket slät.

Enligt uppfinningen åstadkoms bandets släppfunktion genom att bandets bankontaktyta förses med en väldefini- erad topografi i mikroskala. Efter att ha bestrukits av en bestrykarenhet hos bestrykarstationen kommer banan att utsättas för en viss fuktinträngning, resulterande i en mycket tunn vattenfilm mellan banan och bandet. Om bankontaktytan hos bandet hade varit helt slät, föreslås i WO95/14816, terat i en allt för stor vidhäftning som skulle förhind- såsom skulle denna vattenfilm ha resul- rat banan att släppa från bandet. Dock kan vattenfilmen mellan banan och bandet, tack vare mikroskale-råheten hos bankontaktytan i kombination med makroskale- slätheten hos samma yta, effektivt brytas upp av mikroràheten för åstadkommande av släppfunktionen, varvid detta kan åstadkommas utan några banmarkerings- problem till följd av nämnda makroskale-släthet.

Det uppfinningsenliga bestrykarbandet kan ha en elasticitet i MD (maskinriktning) för att kompensera för eventuell banförlängning orsakad av bestrykningen, och/eller för att kompensera för hastighetsdifferenser i öppna drag mellan bestrykarstationen och en efterföl- jande enhet.

Ytan hos bestrykarbandet (topp och botten) bör vara I det fall bas- elementet är bestruket enbart på sin toppyta, måste bas- I ett dubbelbestru- ket utförande av uppfinningen kommer de bestrukna slittålig och klara högtrycksrengöring. elementets bottenyta vara slittålig. ytskikten att utgöra de slittàliga ytorna.

Kort beskrivning av ritningarna Fig l är en schematisk vy av en bestrykarstation-i vilken det uppfinningsenliga bestrykarbandet kan använ- das. 506 '15 839 Fig 2 åskådliggör ett baselement som kan användas för framställningen av ett bestrykarband i enlighet med uppfinningen.

Fig 3 är en sektionsvy av ett utförande av ett en- kelbestruket band i enlighet med uppfinningen.

Fig 4 är en sektionsvy av ett utförande av ett dub- belbestruket band i enlighet med uppfinningen.

Beskrivning av utföringsformer av uppfinningen Fig 1 visar en on-line-bestrykarstation 1 anordnad i en pappersmaskin mellan en avgivande enhet 2 och en mottagande enhet 3, exempelvis två torksektioner som var och en har en ändlös stödbeklädnad 4 och 5. Bestrykar- stationen 1 innefattar en bestrykarenhet 6, ett stativ 7 som uppbär en stödvals 8, samt tre valsar 9, lO och 11.

Ett bestrykarband 12 i enlighet med uppfinningen löper i en ändlös bana kring stödvalsen 8 och de tre valsarna 9-11.

En pappers- e' r kartongbana W som skall bestrykas i bestrykarenheter as av den första stödbeklädnaden 4 mot bestrykarenhc ingàngssida, för att fångas upp av och styras av bestrykarbandet 12. Närmare bestämt kommer banan W att fångas upp av ett första ytskikt (hänvisningsbeteckning 18 i fig 3 och 4) som är anordnat på ett baselement (hänvisningsbeteckning 13 i fig 2-4) hos bestrykarbandet 12, för att därefter styras utmed bestrykarbandets 12 bana mellan stödvalsen 8 och bestry- karenheten 6, i syfte att motta en bestrykningssmet pà dess mot bestrykarenhetens 6 vända yta.

Den sålunda bestrukna pappersbanan W föres medelst bestrykarbandet 12 mot bestrykarstationens 1 utgångs- sida, där den bestrukna banan W fångas upp av och styrs av den andra torkbeklädnaden 5.

Fig 2 visar ett baselement 13 som har använts vid en försökstillverkning av bestrykarbandet 12 i fig 1.

Baselementet 13 i fig 2 är en làngvävd dubbellagerbe- klädnad av det slag som normalt används som en forme- « 15 506 859 11 ringsbeklädnad och som framställs under varubeteckningen DUOTOP Q55. Den undre delen av fig 2 är en sektionsvy av (CD-Vy), den högra delen av fig 2 är en sektionsvy av baselemen- (MD-vy). I detta exempel innefattar baselementet 13 0,15 mm PET baselementet 13, sett i varpriktningen medan tet 13 sett i väft- eller inslagsriktningen (polyester) varptrådar 14; 0,12 mm PA (polyamid) väft- trådar 15; 0,17 mm PET väfttrådar 16; och 0,20 mm PA/PET väfttràdar 17. Tràdtätheten var 72 i MD och 63,5 i CD. Baselementets 13 tjocklek var 0,64 mm, och öppenhe- Ucm) ten var 0,36 nmd/mmz. Baselementets modul var relativt hög, i storleksordningen 13 kN/m vid 1% förlängning.

Planskillnaden mellan väft och varp var väsentligen ncl. i såväl toppyta som bottenyta hos baselementet 13.

Nu följer ett exempel på hur bandbestrykningen av bestrykarbandet 12 i fig 1 kan åstadkommas. Nu hänvisa- till fig 3 och 4, 13 i fig 2 är bestruket på sin ena yta (fig 3) eller pa som schematiskt visar hur baselement-' båda ytor (fig 4). I fig 3 och 4 används samma hänvis- ningsbeteckningar som i fig 2. Ett första ytskikt är markerat med 18, definierande en bankontaktyta 20, och ett andra ytskikt är markerat med 21.

Allmänt uttryckt är processen i många avseenden liknande den process som beskrivs i ovannämnda EP-A1-0 576 115. därför anses utgöra del av föreliggande beskrivning.

Innehållet i sistnämnda dokument skall Bestrykningen kan vara en oorganisk, partikelfylld hartskomposition blandad i satser i lämplig storlek, en- ligt följande formel: 506 859 12 TABELL 1 KoMPoNENT vIKT% Alifatisk polykarbonat-uretandispersion 78,6 (35% fastämne) Ammoniumhydroxid 1,2 Kaolin-lera (partikellformigt fyllmaterial) 16,4 Ytaktivt medel (icke-jonisk acetylendiol) 0,9 Melaminformaldehydharts 2,7 Aminsalt av p-toluensvavelsyra 0,2 (25-28% fastämne) Ingredienser kan läggas till polymerdispersionen i den ordningsföljd som är angiven i tabell I. Andra till- satser kan användas för förbättring av hanterbarheten, såsom förtjockare och avskumningsmedel. Blandningen av komponenterna kan u?"äras i en industriell blandare vid en blandningshastiç , på 550 rpm.

Kaolin-leran Il I är endast ett exempel på ett partikelformig waterial (som är schematiskt markerat vid hänvisningsbeteckning 19 i fig 3 och 4) som kan ingå i bandbestrykningen. Storleksfördelningen hos det partikelformiga fyllmedlet kan variera från mindre än I um till mer än 100 um. Normalt kommer ett fyllmate- rial att föreligga i en viss storleksfördelning. I före- liggande utförande kommer normalt minst 75% av parti- klarna hos det partikelformiga fyllmedlet att vara mindre än 10 pm, och inte mer än 0,5% att vara större än 53 um. Typen, kelformiga fyllmedlet i bandbestrykningen måste väljas formen och koncentrationen av det parti- för uppnàende av de önskade intervallen för mik- roskale-råheten och ytenergin för bandbestrykningen.

Bandbestrykningen kan appliceras på ett ändlöst baselement 13 enligt fig 2 hos bandet 12 medelst en bladbestrykningsprocedur, medan baselementet matas fram i en ändlös bana runt två valsar med en lämplig hastig- . 15 506 839 13 het. Bladhöjden kan gradvis höjas för utjämning av den applicerade blandningen, för erhållande av en större tjocklek. Bladhöjden kan initialt sättas till ca 0,0 mm, så att bladet precis har kontakt med baselementets yta.

I praktiken kommer ett visst minimitryck att appliceras på bestrykningssmeten under bestrykningen av bandet, i syfte att åstadkomma en penetrering in i baselementet.

Penetreringsgraden kan också styras med substansens vis- kositet.

I det i fig 4 visade utförandet kan det andra ytskiktet 21 på bestrykarbandets 12 baksida utgöras av en bestrykning med en annan sammansättning än den hos bestrykningen 18 på bestrykarbandets 12 bankontaktsida, speciellt en slittålig bestrykning. Ett annat utförande (ej visat) med bestrykning på båda sidor kan erhållas i en enkelsidig bestrykning med 100% penetrering. Kraven på de två ytskikten (18/21) måste då balanseras eftersom bestrykningens sammansättning dà skulle vara densamma.

Efter att blandningen har applicerats pà baselemen- tet, torkas bestrykningen (18/21) medelst IR eller varm- luft. av att bestrykningen korslänkas på rätt sätt, så att en Bandet 12 måste därefter härdas för säkerställande positiv ”mekanisk sammanlàsning” erhålls med baselemen- tet och bestrykningen därmed förhindras att delaminera under användningen på pappersbestrykarstationen. Härd- ningsprocessen kan utföras genom användning av IR eller varmluft, och typiskt härdas bestrykningen vid en tempe- ratur pà 150°C.

Efter torknings- och härdningsprocesserna slipas (18/21). slippapper med en grovlek i intervallet 180/120 grit för (20). papper i grovleksintervallet 15-60 um (superpolering) bestrykningen För detta ändamål kan man använda ástadkommande av en uniform bandyta Finare slip- kan därefter användas för ástadkommande av en yta i det önskade makroskale-råhetsintervallet_ Om slip- ningen/slutbehandlingen skall utföras i en vát omgivning 506 839 14 för eliminering av slipmärken så màste bandbestrykningen torkas och härdas fullständigt före slutbehandling.

Följande specifikationer användes i ett försök som utfördes i enlighet med ovanstående beskrivning: Bandlängd 7,26 Tjocklek 0,91 - 1,02 mm efter bestrykning och före slutbehandling 0,89 - 0,97 mm slutbehandling 0,64 mm enbart basväv Yta (RA) 1,2 - 1,3 pm efter bestrykning 0,7 - 1,0 um slutbehandling

Claims (12)

10 15 20 25 30 506 839 15 PATENTKRAV

1. Bestrykarband (12) tera och stödja en bana som är inrättat att transpor- (W) genom en bestrykarstation (1) i en pappers- eller kartongmaskin, eller en off-line vilket band innefattar ett ändlöst basele- (18), (13) på en sida därav bestrykare, (13) ket är anordnat pà baselementet ment samt åtminstone ett första ytskikt vil- som är vänd mot banan (W) och som definierar en bankon- taktyta (20), utan något väsentligt komprimerande kontakttryck mellan bandet och banan (W) (1), att ytskiktet (18) är en impermeabel bestrykning och vilket band är anordnat att fungera under sin väg genom bestrykarsta- tionen k ä n n e t e c k n a d a v : innefattande ett första material och ett partikelformigt fyllmaterial (19) fördelat i det första materialet; att partiklar hos det partikelformiga fyllmedlet (19) som är närvarande i bankontaktytan (20) åstadkommer en väldefinierad råhet i mikroskala hos bankontaktytan (20), dessa partiklar, svarande mot storlek och axiella dimensioner hos för att befrämja släppning av banan (W) från bestrykarbandet (12) vid bestrykarstationens (1) utgàngssida; att bankontaktytan (20) vidare uppvisar en väldefi- nierad släthet i makroskala för att förhindra markering (W); att bankontaktytan (20) vidare uppvisar en väldefi- av banan och nierad ytenergi för att åstadkomma en vidhäftning till banan (W) tionens (1) ingångssida och för kvarhållning av banan (W) mot bestrykarbandet (12) för upptagning av banan (W) vid bestrykarsta- under dess väg genom be- strykarstationen (1).

2. Bestrykarband (12) enligt krav l, varvid nämnda väldefinierade ytenergi hos bankontaktytan har ett första värde vid nämnda partiklar hos fyllmedlet och ett andra, skilt värde vid det första materialet. 506 839 10 _15 20 25 30 35 16

3. Bestrykarband (12) enligt något av de föregående (19) är hydrofilt.

4. Bestrykarband (12) enligt något av de föregående kraven, varvid fyllmedlet kraven, varvid den väldefinierade ytenergin hos bestry- karbandets (12) bankontaktyta (20) är större än 30 mJ/mz.

5. Bestrykarband (12) enligt något av de föregående kraven, varvid mikroskale-ráheten hos bestrykarbandets (12) bankontaktyta (20) ligger väsentligen i storleks- ordningen 0,01-0,1 pm.

6. Bestrykarband (12) enligt något av de föregående kraven, varvid makroskale-slätheten hos bestrykarbandets (12) bankontaktyta (20) ligger väsentligen i storleks- ordningen 0,2-2 pm.

7. Bestrykarband (12) enligt något av de föregående kraven, varvid bestrykarbandets (12) tjocklek är mindre än 4 mm och företrädesvis 0,5-4 mm.

8. Bestrykark d (12) fattande ett andra kt (21), vilket är anordnat på baselementet (13), bort från bandet (W).

9. Bestrykarband (12) (8), andra ytskiktet (21) på bestrykarbandets (12) baksida är enligt krav 1, vidare inne- aksida hos detta som är vänd enligt krav varvid det en bestrykning med en annan sammansättning än bestryk- ningen på bestrykarbandets (12) bankontaktsida, och fö- reträdesvis en slittålig bestrykning.

10. Bestrykarband (12) enligt något av de föregå- ende kraven, varvid baselementet (13) innefattar en vävd vira.

11. Bestrykarstation (1) för en pappersmaskin, in- nefattande ett stödband (12) portera och stödja en bana (W) genom bestrykarstationen (l), plicera en bestrykningssmet på en yta hos banan (W) som som är inrättat att trans- (6) som är inrättad att ap- och en bestrykarenhet är vänd bort från stödbandet (12), utan något väsentligt komprimerande kontakttryck i bestrykarstationen (1) mel- Oo 10 _15 20 25 506 859 17 lan stödbandet och banan (W) som stöds därav under dess väg genom bestrykarstationen (1), vilket stödband (12) innefattar ett ändlöst baselement (13) och åtminstone ett första ytskikt (18), vilket är anordnat på basele- mentet (13) på en sida därav som är vänd mot banan (W) och som definierar en bankontaktyta (20), k ä n n e - t e c k n a d a v : att ytskiktet (18) är en impermeabel bestrykning innefattande ett första material och ett partikelformigt fyllmaterial (19) fördelat i det första materialet; att det partikelformiga fyllmedlet (19) åstadkommer en väldefinierad råhet i mikroskala hos bankontaktytan (20), så att banan (W) kan släppa fràn stödbandet (12) vid en avtagspunkt i bestrykarstationen (1), varvid nämnda råhet i mikroskala är närvarande över stödbandets hela väg genom bestrykarstationen (1); att bankontaktytan (20) vidare uppvisar en väldefi- nierad släthet i makroskala för att förhindra markering av banan (W); och att bankontaktytan (20) vidare uppvisar en väldefi- nierad ytenergi för att åstadkomma en vidhäftning till banan (W) för upptagning av banan (W) vid bestrykarsta- tionens (1) ingångssida och för kvarhàllning av banan (W) mot bestrykarbandet (12) under dess väg genom be- strykarstationen (1).

12. Bestrykarstation (1) enligt krav 11, varvid be- strykarbandet (12) är ett bestrykarband (12) enligt nå- got av kraven 1-10.