SE505789C2 - Enpedalsystem vid motorfordon - Google Patents

Description

505 789 2 10 15 20 25 30 det följande benämnt enpedalsystem, där man söker mini- mera den erforderliga förflyttningen av högerfoten vid en nödsituation.

I det svenska patentet 7604223-3 beskrivs ett enpe- dalsystem med en pedalhàllare, som är svängbart lagrad kring en horisontell axel. Pedalhållaren uppbär en pedal, vilken är svängbart lagrad kring en andra axel, som är anordnad på pedalhållaren och som sträcker sig vinkelrätt mot pedalhàllarens svängningsplan. Gaspådrag och normal bromsning regleras med hjälp av inbördes motriktade pedalrörelser kring nämnda andra axel. Närmare bestämt gäller att gaspådrag sker genom att föraren vrider höger- foten framåt kring ankelleden, och normal bromsning sker genom en motriktad vridrörelse bakåt av högerfoten. Under denna fotrörelse är pedalhållaren kraftpáverkad medelst ett fjäderorgan till att inta ett viloläge. Pedalhàllaren är sä inrättad att nödbromsning av fordonet kan àstad- kommas genom en relativt kraftig nedtryckning av pedalen i underbenets riktning, varvid pedalhållaren rör sig bort från viloläget i underbenets riktning. Efter nödbroms- ningen àterförs pedalhållaren till sitt viloläge medelst fjäderorganet.

En nackdel med detta kända enpedalsystem ligger i att föraren ej kan manövrera det pà tidigare vedertaget vis. Nya rörelsemönster mäste läras in eftersom pedalsys- temet uppvisar tre olika funktioner, dels gasning, dels normal bromsning och dels nödbromsning. Normal bromsning sker på ett för föraren fullständigt nytt sätt, eftersom denne måste vrida sin fot uppåt kring ankelleden för att bromsa fordonet. När användaren väl har vant sig vid detta nya sätt att bromsa, förlorar han samtidigt sin in- vanda reflex att i en nödsituation pressa bromspedalen i underbenets riktning. Systemet kan visserligen teoretiskt 10 15 20 25 30 3 505 789 ge kortare reaktionstider än ett konventionellt fler- pedalsystem, men reaktionstiderna torde i praktiken vara ansenliga eftersom rörelsen för nödbromsning ej längre överensstämmer med rörelsen för normal bromsning hos sys- temet och därför ej sker instinktivt.

Eftersom fjäderorganet ger ett ökande motstånd allt- eftersom pedalen pressas ned i underbenets riktning, får man i detta enpedalsystem ett avsevärt försämrat pedal- tryck vid en nödbromsning. När man bäst behöver pedal- trycket är detta således reducerat medelst det nödbroms- ningsrörelsen motverkande fjäderorganet.

Detta kända enpedalsystem torde också kräva för- hållandevis långa inlärningstider av föraren för att fungera på ett tillförlitligt sätt. Vidare är det också troligt att svårigheter och risker uppstår vid byte till bil med konventionellt flerpedalsystem.

Dessutom borde detta tidigare kända enpedalsystem vara svårt att introducera på marknaden eftersom använ- daren måste anpassa sig till pedalerna, istället för tvärtom.

Enpedalsystemet kräver också relativt stora ingrepp vid installationen i ett befintligt fordon. Det blir följaktligen kostsamt och komplicerat att byta ut befint- liga, konventionella flerpedalsystem mot detta enpedalsystem.

I EP-A-O 522 556 beskrivs en typ av pedalanordning, vilken omfattar separata gas- och bromspedaler, vilka dock är anordnade på ett sådant sätt att de kan manöv- reras med förarens ena fot. Närmare bestämt har pedal- anordningen en separat bromspedal, som när den är obelas- tad av förarens fot hålls i ett viloläge medelst två samverkande permanentmagneter av motsatt polaritet. Den ena magneten är anordnad på pedalens ena ände medan den 505 789 4 10 15 20 25 30 andra magneten är fäst vid fordonets kaross. Ovanför bromspedalen är det inrättat en separat, vridbar gas- pedal. Föraren reglerar gaspådraget genom att med hälen placerad på golvet vrida gaspedalen i sidled. Både normal bromsning och nödbromsning ástadkommes genom att föraren vrider sin fot framåt-nedåt kring ankelleden för att där- igenom pressa ner bromspedalen mot golvet. Pedalanord- ningen kräver således väsensskilda rörelsemönster jämfört med konventionella flerpedalsystem och vidlåts därför av nackdelarna hos ovannämnda enpedalsystem. gammanfattning av uppfinningen Mot bakgrund härav har uppfinningen till ändamål att åstadkomma ett förbättrat enpedalsystem för reglering av gaspådrag och bromsverkan hos motorfordon, vilket helt eller åtminstone väsentligt undanröjer ovannämnda nack- delar hos känd teknik. Enpedalsystemet skall således förkorta reaktionstiden vid nödbromsning och eliminera risken för att föraren i dylika situationer trampar fel eller slinter med foten.

Det är ett särskilt ändamål med föreliggande upp- finning att åstadkomma ett dylikt enpedalsystem som en- kelt och utan större ingrepp kan installeras i väsent- ligen varje motorfordon där man idag har separata gas- och bromspedaler. Enpedalsystemet enligt uppfinningen bör desslikes kunna fungera tillsammans med konventionella bromssystem.

Ett speciellt ändamål med enpedalsystemet enligt uppfinningen är att föraren vid manövreringen skall kunna använda ett invant rörelsemönster, dvs en vridrörelse kring ankelleden för reglering av gaspådraget och en ned- trampningsrörelse i underbenets riktning med hjälp av lårmuskulaturen för àstadkommande av bromsning. 10 15 20 25 30 5 sos 789 Det är också ett ändamål med uppfinningen att åstad- komma ett enpedalsystem som vid bromsning manövreras på liknade sätt vid såväl normal bromsning som nödbromsning.

Dessa och andra ändamål, som kommer att framgå av efterföljande beskrivning, har nu uppnåtts genom ett en- pedalsystem av det slag som definieras i det efterföl- jande, självständiga patentkravet 1. Föredragna utfö- ringsformer definieras i de underordnade patentkraven.

Uppfinningen avser ett enpedalsystem för reglering av gaspådrag och bromsverkan vid motorfordon, vilket system omfattar en pedalhållare, som är monterad för rörelse från ett viloläge för åstadkommande av bromsning av fordonet, en pedal, vilken är rörligt uppburen på pedalhållaren för reglering av fordonets gaspådrag, ett återföringsorgan för återföring av pedalhållaren till viloläget. Det nya hos uppfinningen ligger i ett lås- organ, som är inrättat att, i ett icke-bromsande funk- tionstillstånd hos systemet, fixera pedalhållaren i dess viloläge och att, för övergång till ett bromsande funk- tionstillstånd hos systemet, lösgöra pedalhållaren från viloläget om det på den sistnämnda appliceras en tryck- kraft som överstiger ett förutbestämt värde.

Detta inbegriper också de fall där viloläget ej är ett exakt definierat läge, utan snarare hänför sig till ett lägesintervall, i vilket pedalhållaren år i stort sett fixerad och uppvisar en förhållandevis stor be- gynnelsetröghet vid övergången till systemets bromsande funktionstillstånd.

Det bör också påpekas att ovannämnda tryckkraft i normalfallet appliceras på pedalhållaren via pedalen, vilken uppbär förarens ena fot.

En viktig fördel med enpedalsystemet enligt upp- finningen är att användaren kan använda samma rörelse- 505 789 6 10 15 20 25 30 mönster som i konventionella flerpedalsystem med àtskilda gas- och bromspedaler. Gasning sker genom vanlig vrid- rörelse kring fotens ankelled, och både normal bromsning och nödbromsning sker genom nedtryckning av pedalen i underbenets riktning. Vid en nödsituation kommer föraren därför att instinktivt trampa ned pedalen och därigenom övervinna làsorganets kvarhållande låskraft. I detta fall föreligger inte heller någon risk för att föraren trampar fel vid en nödsituation.

En annan fördel ligger i att enpedalsystemet enligt uppfinningen utan svårighet kan monteras i konventionella motorfordon. Härvid avlägsnas gaspedalen, och den befint- liga bromspedalen bytes ut mot en insats med ett enpedal- system enligt uppfinningen. Det ursprungliga bromssyste- met kan pá vedertaget vis vara anslutet till pedalhàlla- ren. Likasá kan pedalen exempelvis via en gasvajer vara ansluten till motorn pá känt vis.

Enligt en föredragen utföringsform omfattar lås- organet en med pedalhàllaren samverkande elektromagnet.

Genom att applicera en lämplig drivspänning över elektro- magneten kan man på ett synnerligen enkelt sätt ställa in làskraften till en för föraren lämplig nivå, t ex via ett reglage på fordonets instrumentbräda. Vid ett eventuellt strömavbrott kan fordonet dessutom fortfarande enkelt bromsas, eftersom den lásande kraften därvid bortfaller.

Ytterligare en fördel ur säkerhetshänseende ligger i frånvaron av mekanisk koppling vid fixeringen av pedal- hàllaren. Det finns således ingen risk för att pedal- hàllaren permanent läses i läge på grund av fallerande eller kärvande komponenter. Det skall särskilt noteras att denna utföringsform med låsning medelst en elektro- magnet innebär att làskraften helt upphör i det den över- 10 15 20 25 30 7 505 789 vinns genom applicering av en tillräckligt stor tryck- kraft av användaren på pedalen.

Enligt en annan föredragen utföringsform är enpedal- systemet försett med ett frikopplingsorgan, företrädesvis en mikrobrytare, vilket är inrättat att frigöra pedal- hållaren när pedalen är i ett visst läge, företrädesvis i ett sådant läge att inget eller väsentligen inget gaspå- drag åstadkommes. Därigenom uppnås en fördelaktig möjlig- het till mjuk bromsverkan. Dessutom blir den normala bromsningen viljestyrd, eftersom denna sker när föraren medvetet ställer pedalen i ett visst läge, medan nöd- bromsningen sker instinktivt genom nedtrampning i under- benets riktning.

Enligt ytterligare en utföringsform är pedalen för- sedd med en nedre stödklack för upptagning av förarens hälparti. Förarställningen blir därigenom bekvämare, och säkerheten förbättras ytterligare eftersom förarens fot bättre fixeras vid pedalen.

Enligt en utföringsform är pedalen så kopplad till fordonets motor att en rörelse hos pedalhållaren från dess viloläge till dess bromsläge medför ett reducerat gaspådrag. Detta är fördelaktigt eftersom man därmed undanröjer risken för att motorn rusas samtidigt som for- donet bromsas.

Ovanstående utföringsformer kan kombineras med varandra. k ' 'n v ' 'n rn Uppfinningen och dess fördelar kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till bifogade schematiska ritningar, som i exemplifierande syfte visar två för närvarande föredragna utföringsformer. 505 789 8 10 15 20 25 30 Fig 1 är en schematisk sidovy av en utföringsform av det uppfinningsenliga enpedalsystemet med pedalhàllaren fixerad i låst viloläge.

Fig 2 är en fig 1 motsvarande sidovy, varvid pedal- hàllaren är lösgjord fràn sitt fixerade vilolâge för àstadkommande av bromsverkan.

Fig 3 âr en schematisk sidovy av en alternativ utföringsform av det uppfinningsenliga enpedalsystemet.

Fig 4 är en detaljvy i större skala av utförandet i fig 3. skr'v 'n v "ri form v ' ' n I fig 1 visas ett första utföringsexempel av ett enpedalsystem enligt uppfinningen. Enpedalsystemet omfattar en pedalhàllare eller bromshävarm 1, som vid sitt övre ändparti är svängbart lagrad kring en första, horisontell vridaxel 2. En pedal 3 är uppburen pá pedal- hállarens 1 nedre ändparti och är svängbar kring en andra, horisontell, på pedalhállaren anordnad vridaxel 4.

Pedalen 3 är làngsträckt i riktning vinkelrätt mot sist- nämnda vridaxel 4 och avsedd att upptaga förarens ena fot, företrädesvis högerfoten. Pedalen 3 är upphängd kring den andra axeln 4 pà ett relativt kort avstånd fràn sitt nedre ändparti, varigenom förarens manövrering av pedalen underlättas. Ytterst pà pedalens 3 nedre ändparti är utformat en mot föraren vinkelrätt utskjutande klack 5, som är avsedd att stödja den på pedalen 3 placerade fotens hälparti.

Pedalen 3 är vid sitt övre ändparti via en gasvajer 6 förbunden med ett gasspjäll eller motsvarande hos for- donets motor. Gasvajerns 6 anslutning till motorn är ut- förd på konventionellt vis och beskrivs ej närmare. All- mänt gäller dock att en sträckning av gasvajern 6 medför ökat gaspådrag. 10 15 20 25 30 9 505 789 Gasvajern 6 sträcker sig kring en trissa 7, som är vridbart lagrad på pedalhållaren 1. Trissan 7 är så ut- formad att den är frigående i sitt obelastade tillstånd.

När gasvajern 6 är spänd, och trissan 7 därmed är belas- tad, alstras ett vridmotstånd hos trissan 7.

Pedalhållaren 1 är kopplad till ett bromssystem (ej visat) via en länkarm 8, vilken via en led 9 nedanför den första vridaxeln 2 är svängbart förbunden med pedalhålla- ren 1. Det förtjänar att påpekas att uppfinningen inte är begränsad till något speciellt bromssystem.

A Enpedalsystemet uppvisar också ett återföringsorgan, som är inrättat att återföra pedalhållaren 1 till det i fig 1 åskådliggjorda viloläget. Detta återföringsorgan, vilket ej framgår av ritningarna, kan exempelvis vara en mellan pedalhållaren och fordonets kaross anordnad fjä- der. Det är också tänkbart att en återförande verkan redan är inbyggd i det befintliga bromssystemet. I detta fall är något extra återföringsorgan ej nödvändigt.

Enpedalsystemet har vidare ett làsorgan 10 som är inrättat att, i ett första, icke-bromsande funktionstill- stånd hos enpedalsystemet, fixera pedalhållaren 1 i dess viloläge. I utföringsformen enligt fig 1 och 2 innefattar låsorganet 10 en elektromagnet, som är uppburen på en med fordonets kaross förbunden hållare 11 och som samverkar med magnetiska partier på pedalhållarens 1 framsida.

Självfallet kan elektromagneten istället vara uppburen på pedalhållaren 1 och samverka med en hållare, som är för- bunden med karossen. Genom att variera den över elektro- magneten applicerade drivspänningen kan låskraften ställas in. En dylik inställning kan exempelvis utföras medelst en vridpotentiometer.

Enligt ett föredraget utförande har enpedalsystemet också ett frikopplingsorgan 12, vilket exempelvis kan 505 789 10 10 15 20 25 30 vara anordnat vid pedalens 3 nedre ändparti och vilket är inrättat att i ett visst pedalläge åstadkomma fránkopp- ling av làsorganets 10 låsverkan. I utförandet i fig 1 och 2 omfattar frikopplingsorganet 12 företrädesvis en pedalen 3 tillordnad mikrobrytare, vilken är ansluten till elektromagneten. Mikrobrytaren 12 är anordnad pá det nedre partiet av pedalens 3 bort från användaren vända sida. Ett utskott eller mothåll 13 är fast förbundet med pedalhållarens 1 nedre ändparti och sträcker sig i pedal- hållarens 1 längsriktning. Mikrobrytaren 12 är så in- rättad att den står i kontakt med mothàllet 13 när peda- len 3 är väsentligen parallell med pedalhàllaren 1. När pedalen 3 är i detta läge påverkas mikrobrytaren 12 att slà av elektromagneten 10 och därigenom underlätta lösgö- randet av pedalhàllaren 1 från dess viloläge. Mothâllet 13 förhindrar dessutom ytterligare vridning uppåt-bakåt av pedalen 3 förbi dess med pedalhàllaren 1 väsentligen parallella läge. Självfallet kan frikopplingsorganet 12 vara anordnat pà annat vis för ástadkommande av samma funktion. Mikrobrytaren 12 kan exempelvis i stället vara inrättad på mothàllet 13.

I det följande kommer manövreringen av enpedalsyste- met att belysas i anslutning till fig 1 och 2. I fig 1 är systemet i sitt första, icke-bromsande funktionstill- stånd, där pedalhàllaren 1 med hjälp av elektromagneten 10 hålls låst i sitt viloläge. I viloläget är bromssyste- met helt obelastat. Föraren har sin fot (ej visad) place- rad på pedalen 3 och kan reglera fordonets gaspådrag svänga peda- genom att, såsom indikeras medelst en pil A, len 3 fram och åter kring nämnda andra axel 4. När peda- len 3 detta funktionstillstànd hos systemet kan föraren således svängs moturs ökas gaspàdraget, och vice versa. I reglera fordonets gaspådrag pà konventionellt vis. 10 15 20 25 30 505 789 ll När föraren önskar bromsa fordonet måste denne app- licera en kraft på pedalhállaren 1 som överstiger elek- tromagnetens 10 inställda låskraft. Detta åstadkommes genom att föraren förhållandevis kraftigt trampar ned pedalen 3 i underbenets riktning, varpå pedalhállaren 1 lösgörs från sitt ingrepp med elektromagneten 10.

I fig 2 visas enpedalsystemet i ett andra, bromsande funktionstillstånd med ett dylikt bromsande läge. Tack vare att gasvajern 6 är omstyrd kring trissan 7 på pedal- hállaren 1 kommer gasvajern 6 automatiskt att slakna när pedalhállaren 1 svängs bort från elektromagneten 10. Där- med undviker man att motorn rusas även om pedalen 3 står i ett fullgasläge.

Ovan nämndes att trissan 7 företrädesvis är frigáen- de i obelastat läge, dvs när gasvajern 6 ej är anspänd.

Detta är att föredra eftersom man därigenom säkerställer att gasvajerns 6 anspänning utan dröjsmål minskar när pedalhállaren 1 svängs bort från elektromagneten 10.

När gasvajern 6 är spänd, dvs vid reglering av gas- pådraget, bör trissan 7 dock uppvisa en viss friktion för att förhindra att små och oönskade pedalrörelser omedel- bart överförs till motorn. I annat fall kan man even- tuellt riskera att dylika oönskade rörelser via gasvajern 6 tillåts påverka motorn t ex när bilen kör över ojämnhe- ter i vägbanan. Detta skulle kunna medföra en okontrolle- rad rundgång vid gasregleringen.

Av fig 1 och 2 framgår att elektromagneten 10 är anordnad i pedalhållarens 1 rörelsebana och således fungerar som ett stoppanslag för pedalhállaren 1 i dess viloläge.

I ett utförande där bromssystemet har kort slag- längd, dvs om pedalhállaren 1 utför en kort svängnings- rörelse mellan sitt viloläge och sitt bromsläge, kan sus 789 12 10 15 20 25 30 bromsningen av fordonet bli ryckig. Detta beror på att föraren måste applicera en relativt stor kraft på pedalen 3 för att övervinna elektromagnetens 10 låskraft. När elektromagneten 10 släpper, svänger pedalhållaren 1 i en sådan konstruktion snabbt till sitt bromsande ändläge, varvid fordonet tvärbromsas. En dylik kort slaglängd kan exempelvis vara önskvärd i samband med ett elektroniskt styrt gasreglage.

Speciellt i fallet med kort slaglängd är det till- rådligt att i enpedalsystemet införliva ovannämnda fri- kopplingsorgan 12. När pedalen 3 svängs till ett förut- bestämt läge, företrädesvis nära pedalens tomgångsläge, aktiveras frikopplingsorganet 12, vilket i föreliggande utförande innebär att mikrobrytaren bringas i kontakt med det på pedalhállaren 1 fast anordnade mothállet 13, varpå elektromagneten 10 frånkopplas och pedalhállaren 1 utan motstånd från elektromagneten 10 kan svängas mot sitt bromsläge. På detta vis möjliggörs mjuk inbromsning vid normal körning. För att undvika att pedalhållaren 1 fri- görs varje gång pedalen 3 bringas nära sitt tomgångläge, t ex vid en normal minskning av gaspådraget, kan frikopp- lingsorganet 12 vara inrättat på ett sådant sätt att föraren måste övervinna ett litet motstånd för att akti- vera frikopplingsorganet 12.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att både normal bromsning och nödbromsning sker på ett för använ- daren välkänt sätt, dvs genom nedtrampning av pedalen 3 i underbenets riktning. Om enpedalsystemet omfattar ett frikopplingsorgan 12 behöver föraren före bromsningen endast vrida upp sin fot kring ankelleden. Detta är också en i sammanhanget naturlig rörelse, eftersom gaspådraget därmed minskas. 10 15 20 25 30 13 505 789 I fig 4 visas ett alternativt utförande av enpedal- systemet enligt uppfinningen där i synnerhet låsorganet 10 har en annorlunda utformning. Låsorganet 10 omfattar här en första arm 14 som via en första led 15 är sväng- bart förbunden med pedalhállaren 1. Làsorganet 10 om- fattar vidare en andra arm 16 som via en andra led 17 är svängbart förbunden med den första armen 14. Den andra armen 16 är i sin tur svängbart lagrad kring en med for- donets chassi förbunden vridaxel 18, kring vilken en platta 19 är vridbart upptagen. Pá plattan 19 är ett ut- skott 20 utformat, vilket sträcker sig fràn denna i ett plan vinkelrätt mot armarnas 14, 16 svängningsplan. Ut- skottet 20 är utformat att i lásorganets 10 läsande läge anligga mot den andra armen 16. Vid den första leden 15 är det vidare anordnat ett fjäderelement 21 som är avsett att underlätta återförandet av pedalhállaren 1 till dess lästa viloläge.

Låsorganets 10 mothållande kraft bestäms av vinkeln mellan den första armen 14 och den andra armen 16. Det inses att detta mekaniska lâsorgan 10 fixerar pedalhálla- ren 1 i dess viloläge, och att pedalhållaren 1 lösgörs från sitt låsta viloläge, genom att armarna 14, 16 svängs mot varandra kring den andra leden 17, om en tillräckligt stor nedtryckningskraft appliceras pà pedalhállaren 1.

Efter lösgörandet är làskraften väsentligen försumbar, och pedalhàllaren 1 kommer därför att svängas till ett bromsläge.

Av fig 5 framgàr att den vridbara plattan 19 är för- bunden med en vajer 22, vilken möjliggör inställning av lásorganets 10 làskraft. När vajern 22 spänns ät vrids plattan 19, och därmed även utskottet 20, medurs, vilket Detta medför att vinkeln mellan armarna 14, 16 minskas. får till följd att lásorganets 10 làskraft minskas. 505 789 14 10 15 20 25 30 Detta alternativa enpedalsystem manövreras på lik- nande sätt som enpedalsystemet enligt fig 1 och 2. Fack- mannen inser också att uppfinningen utan svårighet kan realiseras med elektronisk förbindelse mellan pedalen och motorns gasspjäll i stället för ovan beskrivna gasvajer- förbindelse.

Uppfinningen kan självfallet realiseras med andra typer av låsorgan. Exempelvis kan làsorganet omfatta en kula, som medelst en med fordonets kaross förbunden fjä- der är förspänd i en riktning vinkelrätt mot pedalhålla- rens svängningsplan. I pedalhållarens viloläge är kulan upptagen i ett i pedalhàllaren utformat urtag. När föra- ren på pedalhållaren applicerar en tryckkraft som över- stiger ett förutbestämt värde, lösgörs ingreppet mellan kulan och pedalhàllaren, varpå den sistnämnda kan svängas till sitt bromsläge.

Det inses också att ovannämnda mekaniska lásorgan kan vara tillordnade ett frikopplingsorgan, vilket meka- niskt och/eller elektriskt är förbundet med làsorganet och inrättat att i ett visst pedalläge underlätta lösgö- ringen av pedalhàllaren.

Det förtjänar allmänt att påpekas att enpedalsyste- met kan vara utformat på ett sådant sätt att gasreglering är möjlig i pedalhållarens samtliga svängningslägen.

Detta kan exempelvis vara önskvärt i rallysammanhang och kan åstadkommas genom en annorlunda omstyrning av gasva- jern, vilket torde vara uppenbart för fackmannen.

Det bör också noteras att uppfinningen ej är begrän- sad till det àskådliggjorda utförandet med en svängbar pedalhállare och dito pedal. Det är också tänkbart att utforma dessa pà ett sådant sätt att de exempelvis utför linjära rörelser; huvudsaken är att gasningsrörelsen ut- förs av en annan muskelgrupp än bromsningsrörelsen, samt 15 505 789 att förarens gasnings- och bromsningsrörelser ej skiljer sig markant fràn de ovan beskrivna.

Claims (10)

10 15 20 25 30 15051 “ 16 PATENTKRAV

1. Enpedalsystem för reglering av gaspådrag och bromsverkan vid ett motorfordon, vilket system omfattar en pedalhàllare (1), som är monterad för rörelse från ett viloläge för àstadkommande av bromsning av fordonet, en pedal (3), vilken är rörligt uppburen på pedal- hàllaren (1) för reglering av fordonets gaspådrag, ett áterföringsorgan för àterföring av pedalhàllaren (1) till viloläget, k ä n n e t e c k n a t av i ett icke- ett làsorgan (10), som är inrättat att, bromsande funktionstillstånd hos systemet, fixera pedalhàllaren (1) i dess viloläge och att, för övergång till ett bromsande funktionstillstånd hos systemet, lösgöra pedalhàllaren (1) från viloläget om det på den sistnämnda appliceras en tryckkraft som överstiger ett förutbestämt värde.

2. Enpedalsystem enligt krav 1, vid vilket lås- organet (10) för att fixera pedalhàllaren (1) i viloläget genererar en låskraft, som är noll eller väsentligen försumbar i systemets bromsande funktionstillstånd.

3. Enpedalsystem enligt krav 1 eller 2, vilket vidare omfattar ett organ för inställning av nämnda förutbestämda värde resp nämnda låskraft.

4. Enpedalsystem enligt något av föregående krav, vid vilket låsorganet (10) omfattar en elektromagnet.

5. Enpedalsystem enligt något av föregående krav, (12), vilket vidare omfattar ett frikopplingsorgan som är står i förbindelse med låsorganet (10) och som för ett visst pedalläge är inrättat att underlätta lösgöring av pedalhàllaren (1). 10 15 20 17 505 789

6. Enpedalsystem enligt krav 5, vid vilket frikopp- lingsorganet (12) omfattar en pedalen (3) tillordnad mikrobrytare.

7. Enpedalsystem enligt något av föregående krav, vid vilket pedalen (3) vid sitt ena ändparti uppvisar ett (5),

8. Enpedalsystem enligt något av föregående krav, fotupptagande utskott såsom ett hälstöd. vilket vidare omfattar ett vridbart organ (7), som är anordnat på pedalhållaren (1) och är inrättat för upp- tagning av en mellan pedalen (3) och fordonets motor sig sträckande gasvajer (6).

9. Enpedalsystem enligt något av föregående krav, vid vilket pedalen (3) är så kopplad till fordonets motor att en rörelse hos pedalhållaren (1) från dess viloläge till dess bromsläge medför ett reducerat gaspådrag.

10. Enpedalsystem enligt något av föregående krav, vid vilket låsorganet (10) är anordnat i pedalhållarens (1) rörelsebana för att fungera som ett stoppanslag för pedalhållaren (1) i dess viloläge. 10 15 20 25 30 SAMANDRAG Ett enpedalsystem för reglering av gaspådrag och broms- verkan vid ett motorfordon omfattar en pedalhàllare (1), som är monterad för rörelse från ett viloläge för åstad- kommande av bromsning av fordonet. Systemet omfattar vidare en pedal (3), vilken är rörligt uppburen på pedal- hàllaren (1) för reglering av fordonets gaspådrag. Ett áterföringsorgan är inrättat för äterföring av pedal- hàllaren (1) till viloläget. Systemet har också ett lásorgan (10), som är inrättat att, i ett icke-bromsande funktionstillstànd hos systemet, fixera pedalhàllaren (1) i dess viloläge och att, för övergång till ett bromsande funktionstillstánd hos systemet, lösgöra pedalhàllaren (1) från viloläget om det pà den sistnämnda appliceras en tryckkraft som överstiger ett förutbestämt värde. än!