SE500959C2 - Silanordning i en kontinuerlig kokare - Google Patents

Description

Följaktligen är ett dylikt, känt silelement ej självbärande. Det har visat sig att sådana silelement är mycket känsliga för felmontage, eftersom principen bygger på an- liggning mot kokarskalet. Om silelementet monteras oriktigt, så att ett spel uppstår mellan kokarvägg och någon/nägra stödpinnar, kan detta leda till att hela silelementet kollapsar. Anledningen är att silelementet är mycket styvt och därför inte kan flexa ifall en extrem belastning uppkommer varvid en “dominoeffekfl av knäckta stöd- pinnar kan uppstå som slutligen leder till att hela silen kollapsar. Ett kollapsat silelement är inte bara en förlust i sig utan innebär dessutom sämre massakvalite samtidigt som vid en sådan kollaps, risk föreligger att lösa stödpinnar kan förstöra i processen efterkommande apparatur.

Vidare är kända silelement relativt komplicerade att rengöra, eftersom man normalt sett först mäste vidta relativt krångliga åtgärder för att över huvudtaget komma åt att spola silelementets bakre yta. En ytterligare nackdel med kända silelement är att det har relativt stor benägenhet att ansamla beläggningar s k scaling både på silstavarna och växande utifrån stödpinnarna, vilket minskar den effektiva arean samt ökar friktionen hos silelementen så att efter en viss tid extraordinära insatser måste genomföras i syfte att eliminera beläggningar.

LÖSNING OCH FÖRDELAR Med hjälp av uppfinningen har ovannämnda problem kunnat elimineras varvid uppfinningen består i en silanordning vid förträngning av vätska genom en massa- bädd företrädesvis i samband med avdrag av kokvätska vid en kontinuerlig kokare l för framställning av kemisk massa, vilken silanordning 2 företrädesvis är rektangulär och omfattar ett mertal parallellt arrangerade stavsilar 3 som fixerats vid åtminstone två i förhållande till stavsilarnas längdutsträckning tvärställda stångorgan 4 som är av metall, varvid nämnda stångorgan 4 är av metall med mycket god hållfastliet, före- trädesvis rostfritt stål, och har ett hållfasthetvärde RP 0,2 vid 100 C som överstiger 0200 MPA, företrädesvis 300 MPA och mer föredraget 350 MPA, längden på nämnda stångorgan 4 med avseende på tvärled i förhållande till stavsilarnas längd- utsträckning understiger 800 mm, företrädesvis 650 mm och mer föredraget 550 mm, samt att tvärsnittsytan hos nämnda stångorgan 4 överstiger 500 mmz och att varje ändparti av varje stångorgan 4 anligger mot stödorgan 7 så att silanordningen blir självbärande. 3 500 959 Ett silelement enligt uppfinningen blir självbärande med vilket menas att några stödpinnar längs tvärstagen ej är nödvändiga. Silelementet vilar i sitt föredragna utförande enbart på stödklackar uti ändarna av varje tvärgáende, lastupptagande stångorgan. Dessa stödklackar anordnas helst så att två intill varandra anordnade silelement, kan vid ena sidan vila mot ett och samma stödelement. Silelementet kan tack vare utformningen enligt uppfinningen ej kollapsa utan enbart ifall extrem be- lastning uppstår plastiskt deformeras.

En ytterligare fördel med ett silelement enligt uppfinningen är att det är lättare att montera än tidigare använda silelementet samtidigt som det tack vare sin relativt ringa bredd är lättare att hålla rent. Därutöver minskar pluggningsrisken med ett silelement enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen, eftersom antalet mot massabäddens rörelseriktning tvärställda ytor ytterligare reduceras.

En ytterligare fördel med en föredragen utföringsform av en silanordning enligt uppfinningen är att man genom att eliminera stödpinnar minskar risken för scaling, som kan plugga igen silen. Med hjälp av en speciell ytbehandling, s k elektro- polering, erhålls en yta som får mycket låg friktion och som dessutom medför fördelen att ytan har mycket liten benägenhet att beläggas, d v s scaling kan ytterligare motverkas.

En stor fördel med de nya silelementen är att deras bredd optimerats med avseende på underhåll, så att silelementen ej behöver fällas eller lyftas ur sin position för att rengöras. Den ringa bredden innebär nämligen att man för hand med hjälp av ex.vis ett högtrycksmunstycke genom en riktigt anordnad renslucka kan komma åt bakom silelementen och där renspola dem samtidigt som renspolning av eventuellt igensatta avdragshål kan genomföras.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i följande att beskrivas mot bakgrund av de bifogade figurema, i vilka: Figur 1 visar väsentliga delar av ett förut känt silelement, Figur 2 visar väsentliga delar av ett föredraget silelement enligt uppfinningen, i perspektiv, Figur 3 visar snittet A-A i figur 2, Figur 4 visar en frontvy av ett föredraget silelement, Figur 5 visar en sidovy av ett silelement enligt figur 4 och slutligen, Figur 6 visar ett speciellt silelement enligt uppfinningen, som anordnats med en renslucka.

I figur 1 visas ett känt sätt att anordna ett silelement, varvid silelementet ej är självbärande. Detta silelement består av ett antal silstavar A som finns parallell- fixerade i ett tvärstag B, i utfrästa spår i detta tvärstag. På baksidan av tvärstaget B finns med jämna mellanrum stödpinnar anordnade vilka anligger mot kokarskalets D innervägg.

I figur 2 visas en föredragen utföringsform av ett fragment av en kokare 1 som anordnats med ett silelement enligt uppfinningen. Silelementet 2 består av ett antal stavar 3 som är parallellt anordnade i förhållande till varandra. Dessa stavar har en höjd (h) som väsentligen överstiger bredden (b). Tack vare denna utformning kan de flexa i sidled men är mycket böjstyva då kraften appliceras i kokarens radiella riktning, d v s den riktning som krafter uppstår i samband med avdrag av vätska.

Vidare visas att varje stav 3 har en inåt (mot kokarens centrum) exponerad yta 3A som är större än den utåt exponerade ytan 3B.

Stavarna 3 finns svetsade mot tvärgående stångorgan 4. En kälsvets 8 finns anordnad i plan med stavens 3 bakre yta och en inätrilctad plan yta 4A hos nämnda stångorgan 4. Stångorganet 4 består av ett material med mycket god hållfasthet, varvid i det föredragna fallet gäller att det är av metall, företrädesvis rostfritt stål, och har ett hållfasthetvärde RP 0,2 vid 100oC som överstiger 200 MPA, företrädesvis 300 MPA och mer föredraget 350 MPA. * 500 959 Vidare gäller att stängerna i det föredragna fallet har en tvärsnittsyta som överstiger 500 mm2, företrädesvis 700 mm2, samt att böjstyvheten för en godtyckligt vald del av en silanordning motsvarar ca 4500 mm3.

Därutöver gäller att nämnda stänger anordnas med ett avstånd överstigande 200 mm dem emellan, företrädesvis med ett avstånd av 230 mm j; 25 mm.

Silelementet 2 anligger utan fixering i varje ände av varje stångorgan 4 mot en stödklack 7 som finns svetsad 9 mot kokarskalet 1A. Ett stödjärn 13 som utsträcker sig i vertikal riktning finns svetsat mot klacken 7. Detta stödjäm har till uppgift att ge stöd för de vertikalt placerade L-jämen 10 som bildar de yttre vertikala be- gränsningarna hos varje silelement 2. Då som i det visade fallet två silelement 2 skall monteras direkt intill varandra, svetsas stödjärnet 13 fast mitt på klacken 7 så att både stödjärn 13 och klack 7 används för montage resp kraftuppgtagning för vart och ett av de intilliggande silelementen. För att kunna svetsa fast silelementen 2 i verti- kalled gäller därvid att en spalt på ca 8 mm lämnas mellan intilliggande silelement 2.

På motsvarande vis bildar i horisontell utsträckning en stödring 14, ett horisontellt, sig kontinuerligt, sträckande stöd för den bakre delen av en bockad plattstång 5 som bildar silelementets 2 nedre respektive övre perifera element.

I figur 3 visas i genomskäming hur varje enskilt silelement 2 är anordnat i för- hållande till kokarskalet sett ifrån sidan. Det framgår härvid att det bildas en relativt stor spalt mellan kokarskalet IA och den bakre ytan 4B av varje stångorgan 4 så att varje silelement 2 ges möjlighet att flexa radiellt utåt. Vidare framgår av figur 3 att varje stav 3 i sitt ändparti är infäst i en plattstång 5 som bockats på ett visst vis.

Plattstången 5 har alltså bockats så att den har en första yta SA som är vertikalt anordnad och som upptill befinner sig i nivå med stavsilarnas inåtvända yta 3A men nedtill befinner sig något längre ut mot kokarskalet IA. En andra yta SB är riktad så att dess normalplan bildar ungefär 45 graders vinkel (+- 100) med silelementets inåtexponerade, väsentligen plana yta. Vidare är den riktad snett in mot silelementets centrum. I silelementets nedre ände är motsvarande yta SB riktad på motsvarande vis så att deras normalplan (45 graders altemativet) möts ungefär mitt framför centrum av silelementets yta och där bildar en 90 graders vinkel, dvs nedtill är den riktad snett uppåt och upptill är den riktad snett nedåt. 9-1 CD C) \O 01 \O m Anledningen till att dessa ytor anordnats på sådant vis är att detta innebär en synnerligen gynnsam utformning för massabädden då den passerar detta område med avseende på undvikande av igenpluggning. Utformningen eleminerar utskjutande avsatser som kan stoppa upp delar av massabanan och leda till pluggningar.

Bakgrunden till att det finns en skillnad mellan placeringen av övre och nedre plattstång 5 avseende den vertikalt riktade ytan SA, dvs att den inåtriktade ytan Sa nedtill är placerad något under (radiellt utåt) silelementens inåtriktade yta, är att en extra släppning härigenom erhålles då massan passerar här, vilket ytterligare gynnar massabäddens passage.

Vidare framgår av figur 3 att varje silement i de sig vertikalt utsträckande ändarna anordnats med L-stänger 10, vars ena fläns är riktad i radiell led (ger förstyvning) och dess andra flâns har en inåtriktad yta som ligger i nivå med silelemntets inåt- riktade yta, varvid flänsens ändparti i samband med montaget svetsas fast vid stöd- järnet 13. Det är således mellan sistnämnda ändpartier som en spalt lämnas för att kunna svetsa.

På motsvarande vis svetsas alltså den bockade plattstàngens yttre ände fast med en kälsvets 18 vid stödringen 14. Det bör observeras att sistnämnda svetsar ej har som uppgift att ta upp belastningen som påverkar silelementet i radiell riktning utåt, vilken kraft är ämnad att tas upp av stångorganen 4 med hjälp av dessas pivoterande uppläggning mot stödklackarna 7. Avdraget sker genom avdragshål 15 i stödringen 14 ner till headerutrymmet 16 ,som inåt begränsas av en plåt, och därifrån vidare genom en stuts på känt vis.

I figur 4 och 5 visas en front respektive sidovy av ett helt si1e1ement2 enligt en föredragen utföringsforrn av uppfinningen. Det framgår härvid att silelementet 2 har en höjd som väsentligen överskrider bredden. Beträffande bredden gäller härvid att den i detta föredragna fall är ca 500 mm +- 50 mm. Vidare gäller att bredden på nämnda stångorgan 4 understiger 800 mm, företrädesvis 650 mm och mer föredraget 550 mm. Anledningen härtill är som redan nämnts att denna utformning underlättar i samband med montering och underhåll samt gör att elementet kan göras “självbärande".

I figur 6 visas ett specialalternativ av ett silelement enligt uppfinningen varvid en renslucka 11 anordnats i silelementets nedre parti. Denna renslucka finns anordnad i 7 i 500 959 en plåt 12 som svetsats in mellan nedre förlängningar av L-järnen 10, i syfte att så som redan tidigare nämnts kunna spola och rensa silelementet bakifrån samt komma åt avdragshål. Detta speciella arrangemang med en renslucka 11 sittande på sil- element nedtill är ämnat för silarrangemang varvid silelementen 2 finns anordnade bredvid, i direkt anslutning till, varandra.

Alternativt monteras silelementen i ett slags schackmönster varvid varannan position består av blankplåt och varannan position består av ett silelement. Vid detta senare alternativ kan således en separat renslucka göras i blankplåtsområdet.

Uppfinningen är inte begränsad av det ovanvisade utan kan varieras inom ramarna för de efterföljande patentlqaven. Således inser fackmannen att uppfinningen inte är begränsad till de specifika formerna som visats på silelement eller på dess tvärstag och stavprofiler. Exempelvis kan tvärstagen göras triangelformad istället för rektangulära och silelementen göras kvadratiska eller ges annan lämplig konfi- guration, som även kan avvika frán det rektangulära. Därutöver inses att slcruvför- band, eller liknande, kan användas istället för svetsning för montaget av silele- menten.Vidare är det uppenbart för fackmannen att stödelementet istället för att svetsas fast på kokarskalet kan svetsas fast vid det enskilda silelementet. En nackdel med sistnämnda arrangemang är att man därvid inte lika lätt kan kompensera för ojämnheter i kokarskalet. I det föredragna fallet gör man nämligen så att stöd- ringarna 14 först fastsvetsas varefter man, lämpligen med linjal, kontrollerar att avståndet från stödringens inre yta till kokarskalet är väsentligen konstant i vertikal- led. Skulle en större avvikelse påträffas kan detta kompenseras genom att stöd- klacken 7 antingen lyfts upp lite i samband med fastsvetsning, eller genom annan fackmannamässig justeringsåtgärd.

Claims (10)

PATENTKRAV

1. Silanordning vid förträngning av vätska genom en massabädd i samband med avdrag av kokvätska vid en kontinuerlig kokare (1) för framställning av kemisk massa, vilken silanordning (2) företrädesvis är rektangulär och omfattar ett mertal parallellt arrangerade stavar (3) som fixerats vid åtminstone två i förhållande till stavsilarnas längdutsträckning tvärställda stångorgan (4) som är av metall, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stångorgan (4) är av metall med mycket god hållfasthet, företrädesvis rostfritt stål, och har ett hållfasthetvärde RP 0,2 vid 100 C som överstiger 200 MPA, företrädesvis 300 MPA och mer föredraget 350 MPA, att längden på nämnda stångorgan (4) med avseende på tvärled i förhållande till stav- silarnas längdutsträckning understiger 800 mm, företrädesvis 650 mm och mer före- draget 550 mm, samt att tvärsnittsytan hos nämnda stângorgan (4) överstiger S00 mm* och att varje ändparti av varje stångorgan (4) anligger mot stödorgan (7).

2. Silanordning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d a v att tvärsnittsytan hos nämnda stångorgan (4) överstiger 700 mmï .

3. Silanordning enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v två vid ändarna av stavsilarna (3) anordnade ändstänger (5), vilka uppvisar sluttande ytor (Sb), varvid varje sådan yta (Sb) har ett normalplan (5c) som skär mot- stående ändstångs motsvarande normalplan (5c) i ett område framför silanordningens (2) frontyta (Za).

4. Kokare med en silanordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att det mellan kokarskalet (la) och varje silanordning, företrädesvis fixerade vid kokarskalet (la), finns anordnat åtminstone två stödorgan (7), vilka bildar stöd åt nämnda ändparti.

5. Kokare med en silanordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda stödorgan (7) anordnats vid silanordningens sig vertikalt utsträckande ändpartier, samt att stödorganet (7) företrädesvis har en tillräcklig horisontell utsträckning för att kunna uppbära två intill varandra monterade silanordningar (2). 9 500 959

6. Kokare med en silanordning enligt patentkrav 4, k ä n n e te c k n a d a v att det i nära anslutning till varje silanordning (2) finns anordnat en renslucka (1 1).

7. Silanordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att varje stav (3) har en höjd (h) som väsentligen överstiger bredden (b) varvid förhållandet företrädesvis är sådan att h är större än 2b.

8. Silanordningen enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d a v att varje silanordning uppvisar ett antal stänger (4), med åtminstone en plan yta (4A) mot vilken stav silarna anordnats varvid nämnda stänger företrädesvis anordnats på avstånd överstigande 200 mm ifrån varandra, medelst kälsvets (8).

9. Silanordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att elementen är elektropolerade.

10. Silanordning enligt patentkrav 6, - k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda renslucka finns anordnad i en detalj (12), företrädesvis en nedtill monterad plåt (12), tillhörande silanordningen (2).