SE500317C2 - Spräckkropp - Google Patents

Description

500 317 2 mot väggen på den borrning vari spräckkroppen är införd. Av förklarliga skäl kan borrningen icke ha någon större preci- sion utan har som regel någon eller några millimeters över- dimension i förhållande till spräckkroppens obelastade ytter- diameter. Resultatet härav blir det att expanderhylsan natur- ligtvis expanderar radiellt men också att en viss del av expanderhylsans material pressas ut i de spalter som bildas mellan den omgivande borrningen och ändtillslutningarna. När sedan trycket lättas och expanderhylsan drar sig samman sitter detta material fastklämt mellan ändtillslutningen och borrningsväggen varför det kan vara omöjligt eller åtminstone svårt att dra ut spräckkroppen ur borrningen efter använd- ning.

PROBLEMSTÄLLNING Den föreliggande uppfinningen har till ändamål att åstadkomma en spräckkropp av den inledningsvis nämnda typen, vilken spräckkropp är utförd på ett sådant sätt att den eliminerar problemen vid tidigare kända konstruktioner. Speciellt avser uppfinningen att så utforma spräckkroppen att den kan använ- das ett flertal gånger utan risk för sprickbildning eller brott i den elastiska expanderhylsan, speciellt i dennas infästningsområden i ändtillslutningarna. Uppfinningen avser också att så utforma spräckkroppen att den efter användning lätt kan avlägsnas ur ett borrhål. Vidare avser uppfinningen att åstadkomma en spräckkropp som är enkel och billig i tillverkning och som medger ett bekvämt utbyte av eventuellt fördärvade delar.

PROBLEMLÖSNING Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås om den inledningsvis nämnda spräckkroppen kännetecknas därav att expanderhylsan med omkringgående, vulstformade ändpartier sträcker sig ut i motsvarande formade, ringformade och invän- diga spår i ändtillslutningarna, att expanderhylsan i längd- riktningen innanför ändpartierna har töjningspartier, som är 500 317 3 omslutna av motsvarande formade partier av ändtillslutningar- na och som är fria frän angränsande ytor på ändtillslut- ningarna och att expanderpartiet har avsevärt större mate- rialtjocklek än töjningspartierna.

Genom denna utformning av infästningen av expanderhylsan i ändtillslutningarna kommer huvuddelen av den av det inre övertrycket orsakade deformationen i expanderhylsans ändpar- tier att tas upp av och fördelas längs de rörliga töjnings- partierna.

I en föredragen utföringsform gäller enligt uppfinningen också att ätminstone ändtillslutningarnas omkring expander- hylsans töjningspartier är expanderbar i radiell riktning.

Genom dessa särdrag vinnes fördelen att ändtillslutningarnas närmast expanderhylsan belägna partier expanderar till an- liggning mot den omgivande hälväggen. Härigenom slutes den spalt in i vilken annars expanderhylsans material skulle riskera att pressas och klämmas fast med kraftigt försvärad uttagning av spräckkroppen som följd.

Ytterligare fördelar uppnäs enligt uppfinningen om denna även ges ett eller flera av särdragen i patentkraven 3-13.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas närmre under hänvisning till bifogade ritningar. Pä dessa visar: Fig 1 ett axiellt diametersnitt genom en spräckkropp enligt uppfinningen och fig 2 en detaljförstoring i axiellt snitt genom ett infästningsomràde mellan expanderhylsan och en ändtillslutning i ett första utförande av uppfin- ningen och 500 317 4 fig 3 en vy motsvarande fig 2 av ett andra utförande av uppfinningen.

FÖRSTA UTFÖRINGSFORM Den i fig l visade spräckkroppen har en centralt anordnad dragstàng l med dragkraftsupptagande muttrar 2 och 3 i var- dera änden. Innanför de båda muttrarna 2 och 3 befinner sig ändtillslutningar eller ändbussningar 4 och 5, vilkas kon- struktion närmre skall beskrivas nedan. Åndbussningarna 4 och 5 är i denna utföringsform tillverkade av ett stelt material såsom stål och har genomgående borrningar med förhållandevis god passning mot dragstången 1 och i dessa borrningar är det anordnat tätningsringar 6 och 7 för tätning mot inre över- tryck i spräckkroppen.

Infäst i de bada ändbussningarna 4 och 5 är en expanderhylsa 8, som är tillverkad av ett eftergivligt, företrädesvis elastiskt material såsom naturgummi. Expanderhylsan är rör- formad eller slangformad och omger dragstången 1 samt har i huvudsak samma innerdiameter som dragstångens ytterdiameter.

Ytterdiametern på expanderhylsan 8 är i expanderhylsans obelastade tillstånd något mindre än ytterdiametern på de båda ändbussningarna 4 och 5.

För expandering av expanderhylsan 8 har dragstången l en längsgående kanal 9 som via en kort tvärkanal mynnar vid dragstångens mantelyta, exempelvis 20-30 mm innanför ändbuss- ningen 5, så att ett tryckmedium den vägen kan pressas in mellan dragstången och expanderhylsans inre begränsningsvägg.

Kanalen 9 mynnar i ett utskjutande parti 10 av dragstången som sträcker sig förbi muttern 3 och som tjänar till tryck- medieanslutning.

Enligt uppfinningen kan båda ändar av dragstången 1 vara försedda med längsgående kanaler 9 och motsvarande anslut- ningar varigenom flera spräckkroppar kan seriekopplas. När 5ÛO 317 5 endast en spräckkropp skall användas hålles den ena anslut- ningen tillsluten. ' Det använda tryckmediet tillförs såsom nämnts ovan till kanalen 9 från en icke närmre specificerad pump men kan ha ett mycket högt tryck, åtminstone i storleksordningen 1000- 1500 bar. Åndbussningarna 4 och 5 kan vara lika utformade och har en ändvägg ll av tillräcklig tjocklek för att motstå den axiella kraft som spräckkroppen utsätts för under inverkan av det inre övertrycket. Innanför ändväggen (innanför skall här tolkas som axiellt innanför spräckkroppens ändar) har änd- bussningarna ett omkringgående spår 12, vilket i axiell riktning mot spränkroppens mittparti är begränsat av en konisk eller axiellt inåt lutande vägg 13 eller tätningsyta.

Den radiellt inre kanten på denna koniska eller lutande vägg befinner sig på något avstånd från dragstångens 1 ytterperi- feri och övergår där via ett rundat övergångsområde till en i huvudsak cylindrisk väggyta 14. Axiellt innanför denna vägg- yta ansluter sig ett välvt sig vidgande väggparti 15, vilket övergår i en ungefärligen radiell ändvägg 16 till ändbuss- ningarna.

Företrädesvis är samtliga övergångar mellan ändbussningarnas inre begränsningsytor mjukt välvda och försedda med radier vilket närmast skall beskrivas nedan.

I ändtillslutningarnas 4,5 omkringgående spår 12 är det upptaget ett omkringgående, vulstformat och företrädesvis komplementärt parti 38 beläget vid motsatta ändar av expan- derhylsan 8. Detta vulstformade, utvändiga parti 38 tjänar till tätning mot spårets 12 väggar, i huvudsak mot dess snedriktade tätningsyta 13.

I fig 2 visas vid hänvisningsbeteckningen 17 en prickstreckad linje, vilken utgör centrumlinjen för spräckkroppen och dess dragstång l. Periferiytan på dragstången har i figuren hän- 500 517 6 visningsbeteckningen 18 medan expanderhylsans 8 yttre peri- feriyta, som i obelastat tillstånd förutsättes vara ungefär- ligen cylindrisk, har hänvisningsbeteckningen 19.

Såsom nämnts ovan har ändbussningen 5 en förhållandevis tjock ändvägg ll, vilken har en yttre yta 20 och en inre yta 21 som i huvudsak ligger i radialplan och som därför är parallella med varandra.

Den inre ytan 21 bildar en begränsningsyta till det invän- diga, omkringgående och ringformade spåret 12 i ändbuss- ningen. Detta spår har en radiellt yttre begränsningsyta 22, som bildar bottenyta i det nämnda spåret och som kan vara i huvudsak cylindrisk och därmed parallell med centrumlinjen 17 eller alternativt mjukt välvd och konvex utåt. Innanför denna bottenyta 22 ansluter sig den ovan nämnda koniska eller inåt lutande väggen 13 vilken kan ha en konvinkel i storleksord- ningen 45° med centrumlinjen 17. Eventuellt kan även denna avsmalnande vägg vara mjukt välvd och konvex i radiell rikt- ning utåt så att därigenom spåret avsmalnar 1 radiell rikt- ning utåt.

I anslutning till den lutande väggen 13 har sedan ändbuss- ningen 5 en i huvudsak cylindrisk vägg 14, vilken är väsent- ligen parallell med centrumlinjen 17. Bredden för denna vägg, d v s den axiella utsträckningen, har ungefärligen samma storleksordning som materialtjockleken i expanderhylsans 8 expanderparti 23 i normallånga spräckkroppar. Generellt kan bredden på den cylindriska väggen 14 uppgå till 1%-3% av spräckkroppens totallängd.

Vid den axiellt inre kanten av den cylindriska väggen 14 har ändhylsans inre begränsningsvägg ett sig radiellt utåt vid- gande väggparti 15, vilket företrädesvis är mjukt välvt.

Detta väggparti 15 övergår sedan radiellt utåt i en i huvud- sak radiellt riktad ändvägg 16 på ändbussningen, varvid denna ändväggs yttre kantparti via ett rundat övervångsområde 24 övergår i ändbussningens yttre mantelyta 25. Denna mantelyta 500 317 v är i huvudsak cylindrisk och har något större ytterdiameter än vad som gäller för expanderhylsans 8 expanderparti 23. Med en ytterdiameter på 32 mm på ändbussningen kan ytterdiametern på expanderhylsan vara i storleksordningen 28-30 mm, vilket ungefärligen motsvarar att expanderhylsan har en ytterdia- meter som uppgår till i storleksordningen 85-95 % av ändbuss- ningens ytterdiameter, företrädesvis ca 93 %.

Såsom nämnts ovan är företrädesvis samtliga övergångar mellan de olika ytorna invändigt i ändbussningarna mjukt rundade och kan exempelvis vid övergångsområdena mellan ytorna 21 och 22, mellan ytorna 22 och 13 samt mellan ytorna 13 och 14 och slutligen även mellan ytorna 16 och 25 har krökningsradier i storleksordningen 1 mm förutsatt att diametern på ändbuss- ningarna är ca 32 mm. Krökningsradien vid övergångsområdet 15 är däremot lämpligen något större, exempelvis 2 mm. På mot- svarande sätt kan övergångsområdet mellan ändytan 20 och mantelytan 25 ha en krökningsradie i storleksordningen l mm.

Vid tillverkningen av expanderhylsan placeras två ändbuss- ningar 4 och 5 på en dorn i ett formsprutningsverktyg i vilket icke vulkaniserat gummimaterial sprutas in till bild- ning av expanderhylsan 8. Detta innebär att expanderhylsans begränsningsytor i området för ändbussningarna kommer att bli komplementära till ändbussningarnas inre begränsningsyta med mycket god passning.

Enligt uppfinningen kan också expanderhylsan 8 och ändbuss- ningarna 4 och 5 tillverkas separat var för sig och sedan monteras samman genom att expanderhylsan 8 tryckes in i ändhylsarna. Härvid kan bindemedel eventuellt anbringas på spårens 12 väggar men detta är i flertalet fall ej nödvän- digt.

I ett första alternativ lämnas hela kontaktytan mellan ex- panderhylsan 8 och den omgivande ändbussningens 4 och 5 inre begränsningsytor obelagda med primer för att därigenom någon ytvidhäftning icke skall uppnås under vulkaniseringen. Detta 500 317 8 innebär säledes att det vulkaniserade gummimaterialet lätt kan skiljas fràn ytorna pä ändbussningarna 4 och 5 över hela deras kontaktomräde.

I ett andra alternativ kan däremot ytorna 21, 22 och 13, d v s de ytor som begränsar ändbussning 4 och 5 spar 12 beläggas med primer sä att expanderhylsan 8 fär en fastvul- kad, ringformig vulst 38 som sitter fast i de omgivande ytorna pä ändhylsan. Däremot skall icke den i huvudsak cy- lindriska väggen 14 förses med primer och icke heller den välvda övergángsytan 15 och den radiella ändväggen 16 förses med primer sä att härigenom gummimaterialet i expanderhylsan 8 och metallmaterialet i ändbussningen blir fritt att röra sig inbördes längs dessa ytor.

Genom den ovan beskrivna tillverkningsmetodiken och utform- ningen av expanderhylsan 8 kommer den att fä ett töjningspar- ti 26 som är rörligt och fritt relativt de omgivande ytorna pä ändbussningarna 4 och 5 sä att väsentligen hela den töj- ning som ästadkomms i axiell riktning och i någon män i radiell riktning utàt runt den välvda väggen 15 och den radiella ändväggen 16 pà ändbussningen kommer att tagas upp av och fördelas längs detta töjningsparti 26.

Det för tillverkning av expanderhylsan 8 valda materialet kan vara naturgummi, vilket förmär genomgä en töjning pà ca 500 % innan brott inträffar. För att säkerställa att merparten av de aktuella töjningarna i expanderhylsans 8 infästningsom- räden i ändbussningarna 4 och 5 verkligen kommer att äga rum pä avsett vis i töjningspartierna 26 är det väsentligt att dessa har en betydligt mindre materialtjocklek än vad som gäller för expanderpartiet 23 av expansionshylsan 8. Lämp- ligen kan töjningspartiet ha en materialtjocklek som uppgår till i storleksordningen 25-45 % av materialtjockleken i expanderpartiet 23, företrädesvis ca 36 %.

Den radiella utsträckningen för späret 12 är inte kritisk men kan ligga i storleksordningen 60-80 % av materialtjockleken i 500 317 9 expanderhylsans 8 expanderparti 23, företrädesvis ca 65 % eller ungefärligen dubbla materialtjockleken i töjningspar- tiet 26.

ANDRA UTFÖRINGSFORM I den första utföringsformen har ändtillslutningarna tillver- kats i ett stycke av stelt material, företrädesvis stal. I den andra utföringsformen bestár ändtillslutningarna av ett stelt ändstycke 27, mot vilkets utsida de bada muttrarna 2 och 3 anligger vid motsatta ändar av dragstàngen l. Detta ändstycke har vid sin periferi en krage 28, vars ändamål närmre skall beskrivas nedan. Åndtillslutningen innefattar i den andra utföringsformen en ändbussning 29 vilken har med expanderhylsans 8 bada ändpar- tier samverkande ytor ungefärligen säsom beskrivits ovan men vilken är framställd av ett nagot eftergivligt, eventuellt elastiskt material. Således har ändbussningen även i denna utföringsform ett ivändigt, omkringgäende spar 12, i vilket expanderhylsans 8 vulstformade ändpartier 38 sträcker sig ut och tätar. Innanför detta omkringgäende spär 12 har ändbuss- ningen 29 en konisk tätningsyta 13 med ungefärligen samma lutning och utförande som beskrivits ovan. Vidare har änd- bussningen en i huvudsak i obelastat tillstànd cylindrisk vägg 14, som ansluter sig till expanderhylsans 8 töjnings- parti 26. Ändbussningens 29 inåt vända ändyta l6 är även i denna utföringsform i huvudsak radiellt riktad och plan.

Däremot behöver övergángsomrädet mellan ändytan 16 och den cylindriska väggen 14 inte vara välvt pä samma sätt som beskrivits ovan utan välvningen eller krökningsradien mellan dessa ytor kan göras avsevärt mindre utan någon risk för materialbrott i expanderhylsans 8 material. Anledningen härtill är den att ändbussningen har en expanderdel 30, varför expanderhylsans 8 material vid trycksättning inte i samma omfattning, som ovan nämnts, kommer att förskjutas runt hörnet mellan den cylindriska ytan 14 och ändytan 16. 500 317 io Såsom nämndes var ändbussningen 29 framställd av ett expan- derbart material. Detta innebär att åtminstone den del 30 av ändbussningen, som befinner sig omkring expanderhylsans 8 tätningsparti 26 kommer att bilda en expanderbar del som vid trycksättning av spräckkroppen expanderar utåt till anligg- ning mot den omgivande hålväggen 36. Eventuellt kan också ytterligare en del av ändbussningen, d v s dess utanför spåret 12 belägna parti genomgå en viss expansion på samma sätt. Vid sin mot expanderhylsan 8 vända ände har ändbuss- ningen 29 utvändigt ett koniskt eller välvt parti 37 vars diameter överensstämmer med expanderhylsans 8 diameter när- mast denna men vars diameter ökar i riktning bort från ex- panderhylsan, d v s i riktning ut mot de båda muttrarna 2 och 3.

Genom att ändbussningens 29 axiellt inre del 30 vidgas när spräckkroppen försätts under tryck kommer ändbussningen att anligga mot hålväggen 36 och därigenom sluta den spalt in i vilken materialet i expanderhylsan 8 vid tidigare utförings- former riskerat att pressas och klämmas fast så att därigenom uttagning av spräckkroppen kraftigt försvårats eller t o m gjorts omöjligt.

För att hindra en alltför överdriven deformering av ändbuss- ningen 29, speciellt i dess yttre område, har ändbussningen vid sin yttre ände ett utvändigt omkringgående spår 31 som upptar ändstyckets 27 krage 28. Härigenom kan det axiellt yttre ändpartiet av ändbussningen betraktas som åtminstone i radiell riktning stelt.

I den ovan beskrivna utföringsformen hade ändbussningen i sin mot dragstången l vända yta ett invändigt, omkringgående spår 7 för upptagning av en tätande O-ring. I den nu aktuella utföringsformen åstadkoms tätningen mot dragstången l på ett annorlunda sätt genom att ändbussningen 29 har ett rörformat eller hylsformat företrädesvis utvändigt koniskt tätningspar- ti 32 med en central borrning för upptagning av dragstången 1. Detta tätningsparti sträcker sig från den yttre änden av 500 317 11 ändbussningen 29 axiellt inät och omger dragstängen längs en viss sträcka. Vid tillverkningen av ändbussningen 29 kan denna ges en nägot konisk borrning där diametern vid konens lillände, som är vänd axiellt inät, är obetydligt mindre än dragstängens ytterdiameter sä att tätningspartiet 32 vidgas vid inskjutning av dragstängen. Härigenom kommer tätningspar- tiet 32 att bli förspänt sä att god tätning uppnàs även vid låga inre övertryck. Tätningspartiet begränsas utàt av en i axiell riktning inàt avsmalnande eller konisk yta 34, som alltsa har lilländen vänd mot spräckkroppens mittomràde och som vid storänden via ett välvt övergängsparti övergär i de spåret 12 begränsade ytorna. Den axiella längden för tät- ningspartiet bör ligga i omradet 25%-60% av dragstängens 1 diameter. Koniciteten pä denna yta 34 kan ligga 1 omrädet 15”-30°, företrädesvis ca 20' medan koniciteten för tätnings- partiets 32 inre borrning kan ligga 1 omrädet 0'-5°.

Invändigt vid tätningspartiets 32 axiellt inre ände kan det lämpligen finnas ett eller flera, omkringgäende och vulstfor- made eller mer eller mindre skarpkantat eggformade eller i tvärsnitt triangulära tätningsorgan 35, vilka ytterligare förbättrar tätningen mot dragstängen l.

För att ästadkomma en förstärkt anpressning av tätningspar- tiet 32 mot dragstängen l är det viktigt att det invändigt i expanderhylsan 8 rådande övertrycket kan verka radiellt utifrân mot tätningspartiet. För att säkerställa detta har antingen tätningspartiets 32 inre ände eller expanderhylsan 8 ett urtag 33 som i omkretsriktningen fördelar tryckmedium till det spaltformiga utrymme som bildas mellan tätningspar- tiets 32 yttre begränsningsyta 34 och expanderhylsans 8 därmed samverkande yta, som i axiell riktning är belägen mitt för späret 12. Inträngningen av tryckmedium i detta spaltfor- made utrymme förstärker ocksä anpressningen av expanderhyl- sans 8 vulstformade parti mot spärets 12 begränsningsytor och främst mot ändbussningens 29 snedriktade tätningsyta 13. 500 5'!7 12 I denna utföringsform, där töjningspartiet 26 vid trycksätt- ning genomgår en mindre axiell töjning och icke heller i samma omfattning glider runt det välvda övergångsområdet 15, kan töjningspartiet 26 ha större radiell tjocklek än vad som angivits ovan. Således kan töjningspartiet ha en radiell tjocklek som uppgår till ungefär 45%-65% företrädesvis ca 50% av tjockleken på expanderdelens 8 expanderparti 23.

Vid tillverkningen av denna utföringsform framställes änd- bussningen 29 separat genom formsprutning, gjutning eller skärande bearbetning av plast, gummi eller annat elastiskt material med större hårdhet än expanderhylsan 8. På motsva- rande sätt framställes expanderhylsan 8 i ett lämpligt verk- tyg. Monteringen sker sedan helt enkelt genom att ändbuss- ningarna 29 axiellt pressas på expanderhylsans 8 ändpartier.

Något bindemedel eller liknande behövs ej mellan samverkande ytor på expanderhylsan 8 och ändbussningarna 29, varför ytorna är fria att röra sig relativt varandra vid trycksätt- ning.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Enligt uppfinningen kan ändtillslutningarnas 4 och 5 invän- diga spår 12 ha en annan utformning än den som beskrivits ovan. Således kan tvärsnittsformen för spåret vara begränsad av cirkelbågar så att ex vis spårets radiellt utanför den cy- lindriska väggen 14 belägna del kan utgöras av en ungefärlig halvcirkel, vilken via ett mjukt välvt område övergår i den cylindriska väggen och vid motsatta sidan övergår i en mer eller mindre radiell vägg, Søm motsvarar den inre ytan 21.

Vidare kan man tänka sig utföringsformer där ändbussningens begränsningsvägg mot töjningspartiet icke är helt cylindrisk utan svagt konisk åt endera riktningen. Åndväggen 16 har ovan beskrivits såsom i huvudsak radiell men denna kan naturligtvis också ges en konform eller allmänt välvd form. 500 517 13 Uppfinningen kan modifieras ytterligare inom ramen för bi- fogade patentkrav.

Claims (13)

500 317 14 PATENTKRAV

1. Spräckkropp av det slag som genom införing och expandering i en borrning i ett material är avsedd att spräcka materialet och som innefattar vid spräckkroppens ändar anordnade och via en dragstäng (1) förbundna ändtillslutningar (4,5), varvid det omkring dragstàngen (1) och tätande mellan ändtillslut- ningarna sträcker sig en av elastiskt eller eftergivligt material framställd expanderhylsa (8) med ett expanderparti (23) och varvid utrymmet invändigt i expanderhylsan är för- sättbart under tryck, k ä n n e t e c k n a d därav, att expanderhylsan (8) med omkringgäende, vulstformade ändpartier (38) sträcker sig ut i motsvarande formade, ringformade och invändiga spar (12) i ändtillslutningarna (4,5), att expan- derhylsan (8) i längdriktningen innanför ändpartierna har töjningspartier (26), som är omslutna av motsvarande formade partier (14) av ändtillslutningarna (4,5) och som är fria fran angränsande ytor (14) pä ändtillslutningarna (4,5) och att expanderpartiet (23) har avsevärt större materialtjocklek än töjningspartierna (26).

2. Spräckkropp enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone ändtillslutningarnas (4,5) omkring expanderhylsans (8) töjningspartier (26) belägna delar (30) är expanderbara i radiell riktning.

3. Spräckkropp enligt kravet 1 eller kravet 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att ändtillslutningarna (4,5) omkring dragstängen (l) har ett ringformat tätningsparti (32) med en radiellt yttre yta (34), som är päverkbar av det invändigt i expanderhylsan (8) rädande trycket, varigenom tätningspartiet (32) är anpressningsbart mot dragstängen (1).

4. Spräckkropp enligt nagot av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att ändtillslutningarna (4,5) vid sina mot expanderhylsan (8) vända ändar har en yttre omkringgàende 500 317 15 yta (37) med en diameter, som ökar i riktning bort från ex- panderhylsan (8).

5. Spräckkropp enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att ändtillslutningarna (4,5) är framställda av ett stelt material.

6. Spräckkropp enligt kravet 1 eller 5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de vulstformade ändpartierna (38) är fästa i angränsande ytor (13,2l,22) på de ringformade spåren (12).

7. Spräckkropp enligt något av kraven l, 5-6, k ä n n e - t e c k n a d därav, att expanderhylsan (8) mellan töjnings- partierna (26) och expanderpartiet (23) har ett på utsidan mjukt välvt övergångsparti mellan töjningspartiets (26) för- hållandevis lilla materialtjocklek till expanderpartiets (23) förhållandevis stora materialtjocklek.

8. Spräckkropp enligt något av kraven 1-7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att expanderhylsan (8) har mindre ytterdiameter än ändtillslutningarna (4,5).

9. Spräckkropp enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att expanderhylsans (8) ytterdiameter utgör ca 85-95% av ändtillslutningarnas (4,5) ytterdiameter.

10. Spräckkropp enligt något av kraven l-9, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de vulstformade ändpartierna (38) har en materialtjocklek i radiell riktning i storleksord- ningen 60-80% av materialtjockleken i expanderpartiet (23).

11. ll. Spräckkropp enligt nagot av kraven 1-10, k ä n n e - t e c k n a d därav, att töjningspartierna (26) har en materialtjocklek i storleksordningen 25-60% företrädesvis ca 50% av materialtjockleken i expanderpartiet (23). 500 317 16

12. Spräckkropp enligt något av kraven l-14, k ä n n e - t e c k n a d därav, att töjningspartierna (26) i axiell riktning har en bredd, som ungefärligen uppgår till 1%-3% av spräckkroppens längd.

13. Spräckkropp enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d därav, att expanderhylsans (8) samtliga med ändtillslutningarna (4,5) samverkande ytor är fria relativt varandra.