SE500067C2 - En apparat för mätning och indikering av förändringar av resistansen i en levande kropp - Google Patents

Description

500 067 2 SAMMANSTÄLLNING AV UPPFINNINGEN Följaktligen har den föreliggande uppfinningen allmänt till ändamål att åstadkomma en apparat för mätning och indikering av förändringar i resistansen hos en levande kropp och appa- raten har låg energiförbrukning, hög stabilitet, är bärbar, har hög känslighet, har lågt brus, har enkla kontroller, en enda batterikälla, ger en tydlig bild av kontrollernas läge och har en anordning så att man omedelbart kan avgöra, om växlingarna i avläsningarna beror på utrustningen eller den levande kropp, på vilken mätningen utförs.

I enlighet med priciperna för den föreliggande uppfinningen, uppnås uppfinningens ändamål genom en unik apparat för mät- ning och indikering av förändringar i resistansen hos en levande kropp. Apparaten omfattar väsentligen en analog del, en digital del och en strömförsörjningsdel, som utgör en stabil strömkälla till både den digitala och den analoga delen och som utnyttjar en enda batterikälla. Den analoga delen omfattar väsentligen en bryggkoppling, som är kopplad till en transistoriserad förstärkare, vars utgång är anslu- ten till en mätarrörelse. Den digitala delen omfattar väsent- ligen digitala kretsar och displayer för en riktig bestämning och visning av lägena på de viktiga kontrollerna.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA De ovan nämnda särdragen och ändamålen med den föreliggande uppfinningen kommer att framgå tydligare genom följande beskrivning, tagen tillsammans med följande ritningar, vari samma hänvisningssiffror betecknar samma delar och i vilka: Fig l är ett kopplingsschema över den analoga delen av uppfinningen; Fig 2 är ett blockschema över den digitala delen av uppfinningen: och 3 500 067 Fig 3 är en modifiering av de scheman som visas i fig l och 2 vid den streckade linjen 3 - 3.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I fig 1 visas ett kopplingsschema över den analoga delen av en apparat för mätning och indikering av resistansen hos en levande kropp i enlighet med principerna hos den föreliggande uppfinningen. I fig l omfattar apparaten ett ojordat, normalt spärrat uttag Jl. över uttaget Jl år parallellkopplat ett motstånd 2. Motståndet 2 är kopplat till det normal slutna uttaget Jl, så att när en stickpropp sätts i uttaget Jl, frånkopplas motståndet 2 över uttaget Jl. Honkontakten på uttaget Jl är vidare ansluten till den normalt slutna kontak- ten på omkopplaren Swl. Omkopplaren Swl är en tryckknappsom- kopplare och den rörliga kontakten på tryckknappsomkopplaren Swl är ansluten till basen på transistorn TR1. Den andra, normalt öppna, kontakten på tryckknappsomkopplaren Swl år ansluten till hankontakten på uttaget Jl via motståndet 4.

Basen på transistorn TRI är vidare ansluten till ett varia- belt motstånd 8. Den andra sidan på det variabla motståndet 8 är ansluten tillbaka till hankontakten på uttaget J1 genom seriekopplingen av motståndet 10 och motståndet 12. Hankon- takten på uttaget Jl år också ansluten till den rörliga kontaktarmen på potentiometerdelen PIA på den gangade poten- tionmetern Pl. En anslutning på potentiometerdelen PIA är ansluten till basen på transistorn TRl via seriekopplingen av motstånden 14 och 16. Den andra anslutningen på potentiometerdelen PIA är ansluten till minusingången på operationsförstärkaren 26 via seriekopplingen av motståndet 18 och motståndet 22. Anslutningspunkten mellan motståndet 18 och motståndet 22 är vidare ansluten till anoden på zenerdio- den Zl.

Den sida på motståndet 16, som år motsatt ansluten från basen på transistorn TRl och kollektorn på transistorn TRl är båda 500 067 4 sammankopplade via motståndet 36 och är anslutna till en minuspol på batteriet Bl. Anslutningspunkten 188 mellan motstånden 10, 12 är vidare ansluten till katoden på zener- dioden Zl via seriekopplingen av det fasta motståndet 46 och det variabla motståndet 48. Emittern på transistorn TRl är ansluten till resp. katoden på zenerdioden Zl via motståndet 50 och till plusingången på operationsförstärkaren 26 via motståndet 52.

Plusingången 164 på förstärkaren 26 är ansluten till minus- polen på batterier Bl via motståndet 54 och minusingången 167 på förstärkaren 26 är även ansluten till minuspolen på bat- teriet Bl via motståndet 56. Plusingången på förstärkaren 26 är ansluten via det variabla motståndet 58 till katoden på zenerdioden Zl. Utgången 168 på förstärkaren 26 är vidare ansluten via omkopplaren Sw2 till basen 170 på transistorn TR3. Basen l70 på transistorn TR3 är vidare ansluten till resp. anoden på zenerdioden Zl via motståndet 59 och till minuspolen på batteriet Bl via motståndet 60. Kollektorn 166 på transistorn TR3 är ansluten till kontakten 62 på omkopp- lardelen SWBA på omkopplaren SW3.

Minusingången 167 på förstärkaren 26 är vidare ansluten till emittern på transistorn TR3 via motståndet 30. Emittern på transistorn TR3 är även ansluten till katoden på zenerdioden Zl via det variabla motståndet 32.

Omkopplarkontakten 70 är vidare ansluten till resp. den negativa anslutningen på mätaren M1, minuspolen på batteriet Bl via motståndet 82 och till kontakten 84 på omkopplardelen SW3A via det variabla motståndet 86 och det fasta motståndet 88. Kontakten 84 är vidare ansluten till den positiva anslut- ningen på mätaren M1. Omkopplarkontakten 90 på omkopplardelen SW3B är ansluten till katoden på zenerdioden Zl via det fasta motståndet 92 och det variabla motståndet 94.

Basen 170 på transistorn TR3 är ansluten till den fasta 500 067 omkopplarkontakten på omkopplaren SW2. Den återstående kon- takten på omkopplaren SW2 år ansluten till datainterfacet 42.

Utgången 168 på operationsförstärkaren 26 år även ansluten till datainterfacet 42 via omkopplaren SW4.

En laddare Cl för laddning av batteriet Bl är ansluten över batteriet Bl och får även ström via en nätsladd och en stick- propp 96. Pluspolen på batteriet Bl är ansluten till omkopp- larkontakten 98 på omkopplardelen SW3B. Kontakten 100 på omkopplardelen SW3B är ansluten till omkopplarkontakten 102 och vidare till anoden på zenerdioden Z2 via motståndet 104.

Katoden på zenerdioden Z2 är ansluten till jord och anoden på zenerdioden Z2 är ansluten till källan (source) på MOSFET 106. Kollektorn (drain) på mosfeten 106 är ansluten till katoden på zenerdioden Zl. Styrelektroden.107 (gate) på mosfeten 106 är ansluten till och kontrollerad av utgången på operationsförstärkaren 108.

Kollektorn på mosfeten 106 är vidare ansluten till den posi- tiva anslutningen på operationsförstårkaren 108 och till en ingång på operationsförstärkaren 108 via motståndet 110.

Samma ingång på operationsförstärkaren 108 år ansluten till minuspolen på batteriet Bl via motståndet 112. Den negativa anslutningen på operationsförstårkaren 108 år ansluten till minuspolen på batteriet Bl. Vidare är den andra ingången på operationsförstårkaren 108 ansluten till katoden på zener- dioden Z3 och anoden på zenerdioden Z3 är ansluten till minuspolen på batteriet Bl. Katoderna på zenerdiodena Zl och Z3 år sammankopplade via motståndet 114.

Den digitala delen, som visas i fig 2, innefattar en poten- tiometerdel PlB, som år den andra halvan av den gangade potentiometern Pl och som vrider sig samtidigt med potentio- metern PIA, som förekommer i den analoga delen. Batteriet Bl är anslutet över potentiometerdelen PIB och den rörliga kontakten på potentiometerdelen PlB år ansluten till ingång- en 142 på en komparator 120. Utsignalen 144 från komparatorn 500 os7 6 120 är en positiv signal om insignalen från potentiometer- delen P1B är större än den signal med vilken jämförelse skall göras och en minussignal om utspänningen från potentiometer- delen P18 är lägre än referensen och O om de är lika stora.

Utsignalen 144 från komparatorn 120 leds till en upp/ner- räknare 122. Upp/ner-räknaren räknar upp vid anbringande av en positiv signal och räknar ner vid anbringande av en nega- tiv signal. Uppräkningsutgången 146 på upp/ner-räknaren 122 är ansluten till uppräkningsingångarna på räknarna 124 och 126. Nerräkningsutgången på räknaren 122 är endast ansluten till nerräkningsingången på räknaren 126. Utgången 148 på räknare 124 är ansluten till en digital display driver 128 och den digitala display-drivern 128 driver en digital dis- play 130. Den digitala displayen 130 kan vara vilken typ av digital display som helst, men den bör företrädesvis vara en display av typen med flytande kristaller på grund av den låga strömförbrukningen.

Utgången 152 på räknaren 126 är ansluten till ingången på en digital display driver 132, som driver en andra digital display 134. Aterigen kan denna digitala display 134 vara vilken typ av digital display som helst, men den bör företrä- desvis vara en display av typen med flytande kristaller på grund av den låga strömförbrukningen.

Utsignalen på räknaren 126 leds vidare till ingången 150 på en digital- analogomvandlare 136. Utgängen 154 på digital- analogomvandlaren 136 är ansluten till den andra ingången 156 på komparatorn 120 och förser komparatorn 120 med den åter- kopplande, jämförande signalen.

Det bör tydligt framgå för en fackman att funktionen hos den digitala delen styrs av en klocksignal (ej visad) på ett, för denna teknik, välkänt sätt. Dessutom, vilket också är välkänt inom denna teknik, kan klocksignalen användas i räknarna 122, 124 och 126 för dessas räknefunktion. 7 500 067 I enlighet med fig 1 och 2, sätts apparaten igång genom omkopplaren SW3. Därefter anslutes elektroderna med anslut- ningarna l60 och 162 till apparaten genom att stickproppen PLl sätts i uttaget J1 och en levande kropp anslutes till elektroderna. Elektrdderna är då en del av bryggkopplingen och bryggan balanseras initialt genom utnyttjande av det variabla motståndet 8. Transistorerna TRl och TR3 utgör tillsammans med operationsförstärkaren 26 transistorförstär- kare, vilken förstärker variationerna i balansen hos brygg- kopplingen, vilka orsakas av växlingarna i resistansen hos den levande kroppen. För att hålla bruset så lågt som möjligt i transistorförstärkaren, används transistorer av kiseltyp istället för germanium. Det variabla motståndet 30 utnyttjas för placering av nålen på mätaren M1 inom avläsningsavstånd genom förändring av förstärkningen av operationsförstärkaren 26 och det variabla motståndet 32 är anpassat för att balan- sera förstärkaren 26 så att en stabil och fast avläsning kan återges på mätaren M1. I en föredragen utföringsform, bör det variabla motståndet 32 vara en potentiometer av omvänd loga- ritmisk typ. Transistorförstärkarens utsignal från transis- torn TR3 leds till mätaren M1, där den visas.

På mätaren M1 finns en särskild kallibreringspunkt och värdet av potentiometerdelen PIA ställs in genom att kontrollvredet, som tillhör potentiometern Pl vrids så att nålen på mätaren M1 pekar på en särskild kallibreringspunkt. Allt eftersom resistansen hos den levande kroppen växlar, vrids potentio- metern Pl på så sätt att resistansen hos potentiometerdelen P1A ökar eller minskar, så att nålen på mätaren M1 står kvar vid den särskilda kallibreringspunkten.

Vidare kan, under visningen av resistansen hos den levande kroppen på mätaren M1, vissa plötsliga eller oregelbundna rörelser hos nålen uppstå. Det är önskvärt att man på en gång och omedelbart kan avgöra om dessa rörelser är resultatet av verkliga förändringar hos den levande kroppen eller någon defekt i apparaten. Omkopplaren SW1 tillsammans med motstån- 500 067 8 det 4 är avsedd för detta ändamål. Med tryckknappsomkopplaren Swl i sitt normala läge ansluts elektroderna_och den levande kroppen till apparaten när tryckknappen Swl trycks ned, ett motstånd anslutes till ingången på bryggkopplingen och utta- get Jl kopplas från apparaten. Om de oregelbundna rörelserna hos nålen på mätaren M1 fortsätter, står det omedelbart klart för operatören att apparaten på något sätt är defekt. A andra sidan, om nålens rörelser plötsligt upphör, så är detta ett tecken på att den levande kroppen undergår förändringar i sin resistans, vilket visas på mätaren Ml.

Dessutom kan det i vissa fall vara önskvärt att ansluta apparaten till en dator. För detta ändamål är omkopplarna SW2 och SW4 tillsammans med interfacet 42 avsedda. Datainterfacet 42 ansluts till en dator och innefattar vidare operationsför- stärkare, buffertminnen och inpedansanpassade nät, som åtgår för att ansluta datorn till utgången på operationsförstärka- ren 26 och till basen på transistorn TR3, så att datorn inte bara kan ta emot data i form av utsignal från förstärkaren 26, utan också kan tillhandahålla data i form av en signal till basen på transistorn TR3.

Laddaren Cl är ansluten över batteriet Bl, som kan vara vilket som helst återuppladdningsbart batteri, såsom ett NiCad. För att förse de analoga och digitala delarna med ström är batteriet väsentligen anslutet över motståndet 104, MOSFET 106 och zenerdioden Zl till jord. Spänningsnivån som uppstår vid katoden på zenerdioden Zl bestäms av mosfeten 106, som i sin tur styres av utsignalen från operationsför- stärkaren 108. Framförallt leds utsignalen från operations- förstärkaren 108 till styrelektroden i mosfeten 106 med resultat att storleken på utspänningen från operationsför- stärkaren 108 bestämmer resistansen i mosfeten 106. Genom inställning av resistansen i mosfeten 106 kan spänningsfallet över mosfeten 106 styras och ger till resultat kontroll på spänningen vid katoden på zenerdioden Zl. Spänningen som uppstår vid katoden på zenerdioden Z3 påläggs en anslutning ° sno 067 på en ingång pà operationsförstärkaren och jämförs med spän- ning som påläggs den andra anslutningen på operationsförstär- karen 108, vilken avges av den spänning som delar kretsen som innefattar motstånden 110 och 112. På så sätt kan en stabil spänning erhållas för strömförsörjning till de analoga och digitala delarna och även för att tillhandahålla den behöv- liga spänningen till bryggkopplingen. Vidare medger denna krets att batteriet Bl kan vara av en sort avsedd för en väsentligen högre spänning än vad kretsen kräver så att, medan batteriet Bl urladdas och spänningen faller, apparaten fortsätter att fungera effektivt och stabilt över ett brett spänningsfält i batteriet Bl. Denna spänning i batteriet Bl är lika med det maximala spänningsfallet över mosfeten 106 plus den minimala spänningen för att apparaten skall fungera stabilt.

Förutom att det förser både den analoga och den digitala delen i apparaten med ström, driver batteriet B1 också opera- tionsförstärkaren 108. Dessutom är de spänningar, som uppstår vid katoden och anoden på zenerdioden Zl mycket stabila och utgör spänningsdelen i bryggkopplingen.

I apparatens digitala del innebär en vridning av kontrollvre- det på potentiometern P1 att både potentiometerdelen P1A och potentiometerdelen P13 rör sig samtidigt. Eftersom en spän- ning anbringas över potentiometern P1B orsakar rörelsen hos den variabla kontaktarmen på potentiometern att en avvikande spänning uppstår vid ingången 142 på komparatorn 120. Denna ingångssignal på komparatorn 120 jämförs med något annat referensvärde av komparatorn 120 och en utgående signal, som är endera positiv, negativ eller 0 genereras av komparatorn med utgångspunkt från huruvida den ingående spänningen från potentiometern PlB är antingen större än, mindre än eller lika med spänningen. Utsignalen från komparatorn 120 leds till upp/ner-räknaren 122 och upp/ner-räknaren 122 räknar upp vid en positiv signal, ner vid en negativ signal och ändras inte vid anbringande av en 0-signal. Uppräkningen i upp/ner- 500 067 1° räknaren 122 leds till uppräkningsingången i räknaren 124, som väsentligen ackumulerar räkningen. Följaktligen är siff- ran i räknaren 124 ett ackumulerat tal och indikerar det totala antalet vridningar av potentiometern P1B som förekom- mit. Räknaren 124 avger en utgående signal till en digital display driver 128, vilken i sin tur driver en digital dis- play 130, vilken i realiteten indikerar den totala ackumule- rade räkningen för operatören.

Den utgående upp- och nerräkningen från upp/ner-räknaren 122 leds till resp. ingångar för upp- och nerräkning på räknaren 126. Följaktligen räknar räknaren 126 upp och ner i enlighet med upp/ner-räknaren 122. Detta resulterar i att siffran på räknaren 126 indikerar positionen av kontaktarmen på poten- tiometern P1. Denna siffra leds till en digital display driver 132, vilken i sin tur driver en digital display 134.

Dessutom leds utsignalen från räknaren 126 till en digital/ analogomvandlare 136, vilken omvandlar räkningen till en analog spänning. Denna analoga spänning leds till referens- ingången 156 på komparatorn 120 och jämförs med spänningen från potentiometerdelen P1B. Detta får till resultat att ett återkopplingssystem med en sluten slinga erhålles för kon- trollering av noggrannheten av räkningen.

Eftersom den totala, ackumulerade siffran visas av den digi- tala displayen 130 och en räkningsindikering av kontaktarmen på potentiometern P1B visas av den digitala displayen 134, så kan en riktig indikering av kontrollernas läge och av appara- tens funktion förmedlas till operatören. Det bör också tyd- ligt framgå, att medan den digitala displayen 134 indikerar läget på potentiometern P18, indikerar den även läget på potentiometern PIA, eftersom de är gangade tillsammans på potentiometern P1.

Dessutom när ovannämnda apparat används och när man önskar utföra ännu en mätning på endera samma levande kropp eller en annan levande kropp. kan en återställningssignal ledas till 11 500 067 upp/ner-räknaren 122 och räknarna 124 och 126 för att åter nollställa dem. När detta är gjort, kan hela förfarandet återupprepas.

Om man vidare önskar registrera den utgående signalen från operationsförstärkaren 26 på en dator, ställs omkopplaren SW2 i öppet läge och omkopplaren SW4 slutes. På detta sätt kan den utgående signalen från operationsförstärkaren 26 matas genom interfacet 42 till en dator för registrering av en analys. Om man önskar få visning av den tidigare registrerade signalen från förstärkaren 26 på mätaren M1 i apparaten, ställs omkopplaren Sw2 i läge för anslutning av interfacet 42 till basen på transistorn TR3. Även omkopplaren SW4 öppnas.

På så sätt kan en utgående signal från en dator anbringas till basen på transistorn TR3 och visas på mätaren M1. Det bör också tydligt framgå att om datorn är en digital dator, bör analoga- digitala och digitala- analogakretsar användas i interfacet 42 för att åstadkomma de riktiga omvandlingarna av den utgående signalen från förstärkaren 26 och signalen från iden digitala datorn.

Eftersom kretsarna i den digitala delen har visats som svarta lådor, bör det vara uppenbart för en fackman att dessa kret- sar kan utföras med standard och väl kända digitala komponen- ter som finns i äldre teknik; det är emellertid att föredra att de digitala komponenter som väljs för dessa funktioner bör ha låg energiförbrukning och företrädesvis vara av CMOS- typ. Dessutom, vilket tidigare påpekats, kan de digitala displayerna 130 och 134 vara vilken typ av digitala displayer som helst, men det är att föredra, att de digitala displayer- na har låg energiförbrukning, som t ex displayer med flytande kristaller.

I fig 3 visas en modifiering av schemana i fig l och 2 längs den streckade linjen 3 - 3. I synnerhet är anslutningarna, som normalt anbringas på den gangade potentiometern P1, anpassade till den fasta omkopplarkontakten på den flerpoli- son 067 ” ga, tvåläges skjutomkopplaren SW5. Kontakterna l90, 192, 194, 196 och 198 till ett läge på den flerpoliga, tvålägesom- kopplaren SW5 är direkt anslutna till de variabla motstånden P18 och PIA och den gangade potentiometern Pl. Denna gangade potentiometer Pl är i apparaten placerad på samma sätt, som i konstruktionen i fig 1, men är ansluten till kretsen via den flerpoliga, tvåläges skjutomkopplaren SWS. En fjärrmanövrerad gangad potentiometer Pl', som består av potentiometrarna PlB' och PlA' ansluts till kontakterna 200, 202, 204, 206 och 208 i det andra läget på den flerpoliga, tvåläges skjutom- kopplaren SW5. På detta sätt kan en fjärrmanövrerad, gangad potentiometer P1' anslutas till apparaten via kabel och en stickpropp kan väljas för att styra apparaten via den fler- poliga, tvåläges skjutomkopplaren SW5.

Det bör tydligt framgå, att apparatens omkopplare som visas i fig l och 3 kan utföras elektroniskt med användande av tran- sistorer, grindkretsar, reläer och integrerade kretsar. Det bör vidare framgå för en fackman, att den ovan beskrivna utföringsformen blott är ett sätt att illustrera de många möjliga utföringsformer, vilka återger tillämpningsprinciper- na för den föreliggande uppfinningen. En mångfald och varie- rade andra utföringar kan enkelt konstrueras av fackmän utan att innebörden och omfattningen av uppfinningen frångås.

Claims (7)

13 sno 067 P A T E N T K R A V
1. l. En apparat för mätning och indikering av förändringar av resistansen i en levande kropp. k ä n n e t e c k n a d av en analogdel innefattande: en bryggkoppling (PlA,8,10,l2,46,48,lO6,l08,ll0,ll2,l14,Zl,Z2), vilken pà sin ena sida har en första resistansdel (l60,l62) seriekopplad med en andra resistansdel (8,l0,46,48) och vilken pà en annan sida har en första spänningsdel (106,108,l10,112, 114,23) seriekopplad med en andra spänningsdel (Zl); varvid det mellan hopkopplingen (188) av den första och den andra resistansdelen och hopkopplingen av den första och den andra spänningsdelen finns seriekopplat en förstärkarkrets (TRl, TR2,l6,22,26,30,32,36,50,52,54,56,58,59,60) och en strömin- dikeringsanordning (M1), vilken indikerar förändringar i balansen hos nämnda bryggkoppling; två elektroder (l60,l62) för anslutning till den levande kroppen, varvid den ena elektroden (160) är elektriskt ansluten till en anslutning (184) på den ena resistansdelen (8,l0,46,48), varigenom den levande kroppen år ansluten över den ena resistansdelen (8, l0,46,48); en omràdeskontrollanordning innefattande en första del (PIA) av en dubbelgangad potentiometer (P1) parallell- kopplad med den första spänningsdelen (lO6,108,ll0,ll2,l14, Z3), varvid den första delen (PIA) av den dubbelgangade potentiometern (PIA) har en skjutkontakt (163) elektriskt ansluten till den första elektroden (160) medan den andra elektroden (162) är elektriskt ansluten till den andra resis- tansdelen (8,l0,46,48); ett variabelt motstànd (8) elektriskt kopplat till den första elektroden (160) som är elektriskt ansluten till anslutningen (184) pa den ena resistansdelen och hopkopplingen (188) av den första och den andra resis- tansdelen för att åstadkomma balans i en första inställning av bryggkopplingen; varvid förstärkarkretsen innefattar en första transistoremitterföljare (TRl,50), en operations- förstärkare (26) och tredje transistor (TR3) ansluten till 500 G67 14 utgången på emitterföljaren med en ingång på operations- förstärkaren (26) ansluten till emittern (189) på den första transistorn (TRI) och utgången (168) på operationsförstärk- aren (26) ansluten till den tredje transistorns (TR3) bas (170), varvid en kollektor (166) på den tredje transistorn (TR3) utgör en utgång från den transistoriserade förstärkar- kretsen; en variabel resistent återkopplingsgren (30), som ansluter utgången på operationsförstärkaren (26) till en annan ingång (167) på operationsförstärkaren (26): en digital del, innefattande en komparator (120), en andra del (PlB) av den dubbelgangade potentiometern (P1), varvid en skjutkontakt (140) på den andra delen (PlB) är kopplad till en ingång (142) på komparatorn (120), en upp/ner-räknare (122) kopplad till utgången (144) på komparatorn (120), en första räknare (124) kopplad till upp-utgången (146) på upp/ner-räknaren (122), en första digital display driver (128) kopplad till utgången (148) på den första råknaren (124), en första digital display (130), vilken drivs av den första digitala display drivern (128) för visning av det totala antalet varv på den nämnda delen (P1B) av den dubbel- gangade potentiometern (P1) i en riktning; en andra räknare (126) kopplad både till upp- och ner-utgångarna på upp/ner- räknaren (122): en andra digital display driver (132) kopplad till utgången på den andra räknaren (126): en digital/analog- omvandlare (136) med en ingång (150) kopplad till utgången (152) på den andra räknaren (126) och med en utgång (154) kopplad till en annan ingång (156) på komparatorn (120) för att förse komparatorn med ett jämförelsevärde; och en andra digital display (134), vilken drivs av den andra digitala display drivern (132) för visning av det aktuella läget för den andra delen (P1B) av den dubbelgangade potentiometern (P1); och en strömkälla (B1,Zl,Z3,4,l06,108,1l0,1l2,114) för strömför- sörjning till den analoga och den digitala delen och för inställning av stabila spänningsnivåer till den första och 15 500 067 andra spänningsdelen i bryggkopplingen, varvid strömkällan innefattar ett enda batteri (Bl), en operationsförstärkare (108) kopplad till batteriet och en spänningskontrollerad variabel motstándsanordning kopplad till batteriet och kon- trollerad av en utgående spänning fran operationsförstärk- aren .
2. 2. En apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att den spänningskontrollerade variabla motstånds- anordningen innefattar en MOSFET (106) vars elektrod (107) är kopplad till utgången pà operationsförstärkaren (108).
3. 3. En apparat enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av en omkopplingsanordning (SWI) för bortkoppling av elektrod- erna (l60,l62) frán bryggkopplingen och för insättande, i dessas ställe, av ett fast motstånd (4), varigenom det kan fastställas huruvida förändringar pä strömindikeringsanord- ningen (M1) beror pä förändringar i resistansen hos den lev- ande kroppen eller pä ett fel i apparaten för mätning och in- dikering av förändringar i resistansen hos en levande kropp.
4. 4. En apparat enligt krav 3, k ä n n e tue c k n a d därav, att den innefattar omkopplingsanordningar (SW2,SW4) och en interface-anordning (42) kopplade till förstärkarkret- sen varigenom förändringarna i resistansen hos den levande kroppen kan registreras i en dator och de registrerade för- ändringarna kan visas pà mätaren (M1).
5. 5. En apparat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar omkopplingsorgan (Sw5,l90,l92,194, 196.198) anordnade mellan den första delen (PlA) av den dubbelgangade potentiometern (Pl) och resten av den analoga delen och mellan den andra delen (PlB) av den dubbelgangade potentiometern (P1) och resten av den digitala delen och en avsides placerad andra dubbelgangad potentiometer (P1') an- sluten till omkopplingsorganen, sä att de analoga och digi- tala delarna alternativt kan anslutas till den dubbelgangade 500 067 16 potentiometern (P1) eller den andra dubbelgangade potentio- metern (P1').
6. 6. En apparat enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att transistorerna (TR1,TR3) i förstärkarkretsen är gjorda av kisel.
7. 7. En apparat enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en batteriladdare (Cl) kopplad över det enda batteriet (Bl).