SE470468B - Förfarande för att definiera och programmera en universell styranordning för en ugn, universell styranordning för en ugn och dataverktyg - Google Patents

Description

.Jf- '“-..l G3 Cß CÜ ISP "u" -. I ' v: 2 på produktens huvudsakliga användning liksom de speciella an- slutningsförutsättningarna som kan finnas inom olika marknader för produkten.

Ett problem som alltså uppstår vid produktion av dessa vitvaror om man avser att vända sig till en stor internationell marknad är dels att till exempel allmänna regler och elektriska säker- hetsbestämmelseæ~för sådana varierar inom ett brett register från land till land, och vidare att även sådana ugnar och spisar har tämligen olika funktionsdefinitioner inom de olika marknaderna.

Detta innebär att man måste tillverka ett antal olika varianter av dessa mikrodatorbaserade styrsystem som då lämpligt anpassats till respektive regler och lagar förutom till de tillämpnings- Till- verkningskostnaderna blir på så sätt onödigt höga och därmed i önskemål som alltså finns inom de olika luarknaderna. viss mån konkurrensbegränsande genom att man inte kan utnyttja ett generellt tillverkningsband och generella komponenter för USA med användning av tvåfas nät med 60 Hz 127 volt och där allmänna till exempel en spis, som avses användas i t. ex. bestämmelser avseende olika skyddsaspekter, respektive en spis avsedd för ett europeiskt land där elkraftmatningen t. ex. sker genom elnät med trefas 50 Hz 380 volt som är relaterat till en allmän.nolledare, vilken.har en viss relation till jord. Eftersom dessa olika system kommer att kräva väsentligt skilda styrdon för matningen av de olika ingående elektriska elementen, beroende på hur t. ex. växelströmsfaserna kan kombineras måste tillverkningen ske separat för de olika förekommande marknaderna genom framför allt att t. kombineras på olika sätt med olika relästyrningsfunktioner som följd. hushålls matlagning från t.ex. ex. de ingående elektriska elementen kommer att Vidare skiljer sig också till exempel ett amerikanskt Det amerikanska hushållet bygger t. ex. i mycket hög grad på halv- ett europeiskt hushåll. fabrikat eller redan färdiga rätter som i stort sett endast skall värmas, medan det betydligt oftare är vanligt att i många europeiska länder utgå från rena råvaror för tillagning av mat, liksom till exempel i vissa länder mycket bakning av bröd, vilket förekommer i liten utsträckning i USA med undantag för eventuell 7W!fl I I! 4% *J C3 is Üx O) bakning av pajer.

Det finns därför ett behov av ett förfarande och en anordning som tillåter en logisk kombination av alla möjliga förekommande utföranden av dessa vitvaror med hänsyn till önskemål och fastställda regler men med utnyttjande av en enda universell grundenhet, vilken genom detta förfarande i ett sent skede under hopmonteringsskedet kan anpassas för en viss definierad marknad.

Redogörelse för uppfinningen Föreliggande uppfinning avser för det första ett förfarande för skapande av ett produktdefinitionsmönster för en universell elektrisk styranordning med vars hjälp produkten fullständigt styrs och kontrolleras.

Föreliggande uppfinning avser för det andra en universell elekt- risk styranordning vilken är tillämpningsbar för alla olika före- kommande varierande koncept för ugnar som uppvärms elektriskt eller med hjälp av gas, främst för hushållsanvändning.

Föreliggande uppfinning avser för det tredje ett dataverktyg för skapande av produktdefinitionsmönster avsedda att i samband med produktionen på ett sent stadium inmatas i en universell elekt- risk styranordning.

Ett första ändamål med den föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett förfarande vilket kännetecknas av skapandet av produktdefinitionsmönster och med samtidig tillämpning av logiska reläer i samband med lämpligen en mikrodator för styrning av befintliga fysiska reläer i en speciell tillämpning för att utföra en viss på förhand fastställd process eller för att genom manuell inmatning vidare låta påverka den på förhand fastställda processen.

Ett ytterligare första ändamål med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande genom vilket det är enkelt O*- CU 'in |||.1|~ . if" eJÛ v '.|C"!\'"~'|| 4 att systematisera den variantflora av ugnar som måste förekomma inom olika försäljningsmarknader med avseende på önskvärda egenskaper och på grund av regler och förordningar nödvändiga egenskaper, varigenom möjliggörs fastläggandet av funktions- definitionsmönster innefattande en mångfald olika ingående möjliga underfunktioner och där varje underfunktion lämpligen beskrivs med hjälp av en databitgrupp eller ett dataord där olika bitar hänvisar vidare till någon delunderfunktion i mångfalden möjliga delunderfunktioner, varvid ett antal underdefinitioner som i sin tur definierar en eller flera delunderfunktioner sammansätts till ett sådant produktdefinitionsmönster i form av lämpligen ett eller flera digitala ord och vilket sedan överförs till en universell styranordning vilken används för styrning och kontroll av vederbörande anpassade ugnsprodukt.

Ett andra ändamål med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en styranordning vilken innefattar ett kommunika- tionsorgan, genom vilket medelst ett dataverktyg skapade samman- satta produktdefinitionsmönster företrädesvis i form av databit- grupper eller dataord representerande de önskade funktionsmön- stren överförs till styranordningen vid en sen tidpunkt under tillverkningen av ugnsprodukten, samt att det överförda produkt- definitionsmönstret därvid fortsatt lagras i en minnesanordning i styranordningen och därmed fastställer just denna ugnsprodukts speciella egenskaper.

Vidare är det ett ytterligare andra ändamål enligt den före- liggande uppfinningen att tillhandahålla en styranordning före- trädesvis innefattande på ena sidan av ett enda kretskort en mikroprocessor och övrig elektronik associerad med denna och medan den andra sidan av kretskortet utgör en presentationsskärm för visning av ugnens aktuella funktion genom lämpliga symboler vilka tänds eller släcks på kommandon från mikroprocessorn varvid även styranordningen omfattar en på dess kretskort innefattad temperatursensor vilken dels används för att kontrollera omgiv- ningstemperaturen för kretskortet och dels utgör en referens för åtminstone en ytterligare temperatursensor i form av en ugnssen- ”ah ¶|.__1|- . 'l^'r*'!r'~ »J CD ßß C\ co s sor, vilken används för reglering av ugnstemperaturen och i före- kommande fall t. ex. för säkerhetsövervakning vid pyrolytisk rengöring.

Ett tredje ändamål med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla ett universellt dataverktyg, vilket skapar och presenterar i form av grafiska bilder på t. ex. en datorskärm ett sådant produktdefinitionsmönster innefattande en mångfald definitionsmönster innefattande en mångfald underdefinitioner vilka i sin tur inbegriper en mångfald olika ingående möjliga delunderfunktioner och där varje delunderfunktion kan beskrivas lämpligen med hjälp av en databitgrupp eller ett dataord där olika bitar hänvisar vidare till någon delunderfunktion i mång- falden möjliga delunderfunktioner och ur vilka grafiska bilder av de olika möjliga delunderfunktionerna framgår i form av valbara alternativ för logisk uppbyggnad av olika definitions- mönster, varvid ett sådant definitionsmönster motsvarar en given ugnsfunktion. Ännu ett ytterligare tredje ändamål med den föreliggande uppfin- ningen är att i dataverktyget vidare även innefatta logiska funktioner motsvarande de fysiska funktionerna för en styranord- ning för en ugn, varigenom varje förändring av ett definitions- mönster omedelbart kan kontrolleras eller simuleras och en över- vakning sker att endast möjliga eller för en viss definierad produkt tillåtna val av underdefinitioner ur respektive till- gänglig mångfald av delunderfunktioner kan väljas.

Ett ännu ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhanda- hålla en styranordning i form av en enda universell integrerad elektronikkomponent vilken samtidigt även utgör presentations- skärm för ugnens funktion och vilken styranordning tillämpar förfarandet i enlighet med den föreliggande uppfinningen varvid möjliggörs att enkelt på ett mycket sent stadium i produktions- kedjan vid tillverkningen av ugnarna dessa enkelt kan anpassas för de olika förekommande marknadernas skilda krav. .',|~:_|-".|,, Figurbeskrivning Uppfinningen kommer att beskrivas i form av en föredragen, belysande utföringsform med hjälp av de bifogade ritningarna och i vilka: Fig. 1 är ett blockdiagram över en utföringsform av en ugn med olika funktioner för vilka tillämpas förfarandet i enlighet med föreliggande uppfinning, Fig. 2 är ett schematiskt blockschema för att visa sambandet mellan logiska reläer och fysiska reläer i enlighet med uppfinningen, Fig. 3 visar i form av en tabell sambandet mellan huvud- funktion, visad symbol och motsvarande logiska relä för en belysande utföringsform i enlighet med den föreliggande uppfinningen, Fig. 4 visar i form av en tabell sambandet mellan under- funktion, visad symbol och motsvarande logiska relä samt möjligheten för automatisk eller selekterad funktion i en belysande utföringsform i enlighet med den föreliggande uppfinningen, och Fig. 5 visar i form av ett blockschema funktionen av ett programmeringsverktyg i enlighet med en belysande utföringsform av uppfinningen .

Belysande utföringsform Allmän beskrivning Fig. 1 visar ett blockschema över en belysande utföringsform av en ugnsstyrningsenhet (CU) för tillämpning av förfarandet i enlighet med den föreliggande uppfinningen. Med hjälp av de olika rutorna i blockschemat illustreras grovt ett antal funktionsdelar vilka primärt arbetar tillsammans med en mikroprocessor 6 med 'tillhörande minnesanordning 17 resp 12 för att åstadkomma de önskade ugnsfunktionerna. Minnesanordningen 12 avser ett minne I. alla ”tår ' r Il Hr' , ¥w \a CD .LX (J\ CO 7 innefattande läsminnen och direktåtkomstminnen i form av ROM och RAM enligt teknikens ståndpunkt. Som gränssnitt mellan en an- vändare och mikroprocessorn 6 finns en panel 1 vilken väsentligen innefattar diverse tangentorgan för val av huvudstyrfunktioner liksom inmatning av speciell ytterligare information om inte i förväg lagrade standardvärden skall användas. En funktionspresen- tationsdel 2 visar med företrädesvis upplysta siffror eller symboler de olika valda funktionerna. Mellan panelen 1 och mikroprocessorn finns vidare en anpassningsenhet 7 vilken tar emot och vidaresänder information till mikroprocessorn dels från panelen l men även från själva ugnskaviteten betecknad med ll som till exempel är försedd med ett lucklàs vilket aktiveras vid vissa funktioner. Vidare visas ett ytterligare antal funktions- rutor 12, 13, 14 resp. 15 vilka utgör inmatningar till mikropro- cessorn 6. Med 12 betecknas ett beständigt programmmerbart minne till vilket under ett sent steg vid tillverkningen data i form av ett produktdefinitionsmönster inmatas. Minnet 12 matas vid programmering via en anpassningsenhet för yttre inmatning 16.

Detta produktdefinitionsmönster är i den föreliggande utförings- formen ett stort antal dataord bestående av ett antal digitala bitgrupper vilka med hjälp av den yttre inmatningen 16 lagras i minnet 12 vilket i den belysande utföringsformen utgörs av ett vanligt standard EEPROM med tillräcklig lagringskapacitet.

Enheten 13 är vidare en analog-till-digital omvandlare för mätning av temperatur med hjälp av en temperatursensor som företrädesvis är'placerad på.kretskortet som innefattar mikropro- cessorn 6. Vidare finns ytterligare en ugnssensor i ugnen ll för mätning av temperaturen i själva ugnen ll, och vilken sensor kopplas till mikroprocessorn 6 via en anpassning 15. Temperatur- sensorn på kretskortet används dels för temperaturövervakning av själva kretskortet vilket vid för hög omgivningstemperatur måste kylas för att inte erhålla felaktiga funktioner på grund av att temperaturen för kretskortets halvledarkomponenter ligger över tillåten arbetstemperatur. Vid initialisering av ugnen, när ugnstemperaturen är lika med omgivningstemperaturen används temperatursensorn på kretskortet också för en jämförelse med ugnstemperatursensorn som en kalibrering och kontroll av w du - :n 'CD |“\ C) CC) WWLM . I -a 8 ugnssensorns funktion. Via en ytterligare anpassning är det möjligt att vid behov ansluta en så kallad köttprob vid till- lagning av kött i ugnen ll.

Ett kraftkort 3 innefattar förutom de reläer som fordras för styrning av kraftmatningen till ugnsanordningen även en likrikt- ningsanordning för att i fallet med växelströmsdrift alltid ha tillgång till likspänning* påförs en spänningsreglering 4 enligt teknikens en oreglerad likspänning. Denna oreglerade ståndpunkt för alstrande av stabiliserad likström med låg spänning för*matning av styrelektroniken innefattande exempelvis 1. nollgenomgångsdetektor, de olika blocken i fig. Kraftkortet innefattar normalt exempelvis även en vilken lämnar information till mikroprocessorn 6 för att manövreringar av reläer vid växelströmsdrift skall kunna ske vid lämpligt fasläge av växelspänningen. En relädrivning 8 utgör en fysisk anpassning mellan mikroprocessorn och de kraftreläer som fordras för omkoppling av de olika effektmatningarna för ugnen ll. De olika kraftreläerna är endera ordinära mekaniska reläer eller före- trädesvis halvledarreläer av t. ex. tyristortyp eller liknande för att kunna utnyttja från och tillkopplingar vid nollgenomgång i växelströmsfallet. I en belysande utföringsform har kraftkortet upp till 10 kraftreläer för ugnsanordningarna förutom ett säkerhetsrelä.

Till mikroprocessorn finns också kopplat en akustisk anordning 9 i form av en tongenerator, t. ex. en summer, företrädesvis för audiell kvittens av' manövreringar via panelen 1 liksom för markering av otillbörliga. manövreringar. Slutligen finns en sammanfattad funktionsruta 10 avseende säkerhet i form av ren hårdvara förutom den säkerhet genom mjukvara som representeras av mikroprocessorn 6 tillsammans med de olika funktionsenheterna 7, 12, 13, 14 och 15 vilka förser mikroprocessorn 6 med indata.

Förutom de funktioner som exemplifierats ovan ingår givetvis som standard enligt teknikens ståndpunkt klocka med datum och klockslag, liksom en eller flera tidtagningsanordningar i de funktioner som ombesörjes med hjälp av mikroprocessorn och dess 'in §]_,1\-. ÄN *M1 CI) ...,f\ C)_\ ÛÛ 9 standardmässiga kringutrustning vilken inte behöver diskuteras närmare i detta sammanhang eftersom dessa delar inte utgör någon del av den föreliggande uppfinningen. En mera detaljerad beskrivning av programmeringen av själva mikroprocessorn 6 utelämnas då detta för fackmannen utgör känd teknik och standard- mässigt kan utföras via olika programmeringsspråk¿ varvid ett lämpligt programmeringsspråk. i den föreliggande uppfinningen exempelvis utgörs av språket C genom dess modulära uppbyggnad.

Mikroprocessorntillsammansmedproduktdefinitionsmönstretlagrat i minnet 12 åstadkommer den logiska funktionen genom skapandet av logiska reläer. Ett logiskt relä skapas enligt tekniken ståndpunkt hârdvarumässigt med hjälp av grindkretsar eller genom ren mjukvara eller lämpligen som en kombination av hårdvara och mjukvara. För hårdvaran för sådana logiska reläer användes i den föreliggande uppfinningen så kallade PAL-kretsar, dvs. program- merbara logiska kretsar. Mjukvarumässigt är till exempel program- meringsspråket C härvid utmärkt för att just utföra så kallad bitmanipulering för att åstadkomma logiska grindningsfunktioner.

En sådan grindningsanordning har företrädesvis ett antal ingångar och en utgång, varvid ett antal villkor på ingàngarna ger en utsignal på utgången. Dessa sålunda skapade logiska reläer styr sedan via relädrivningen 8 de fysiska reläerna. I fig. 2 visas i en förenklad form i enlighet med den föreliggande uppfinningen sambandet mellan de med produktdefinitionsmönstret och mikropro- cessorn 6 bildade logiska reläerna och de fysiska reläerna som utför själva inkopplingen av kraftmatningen till de olika anordningarna i ugnen som exempelvis uppvärmningselement, grillelement, grillmotor, varmluftsfläkt, ångaggregat etc. I enlighet med fig. 2 skulle t.ex. en viss funktion betecknad 21 via det logiska reläet A via relädrivningen 8 påverka de fysiska reläerna RL1, RL2 och RL3. Vid en annan funktion 24 påverkas via det logiska reläet B endast den fysiska relägruppen RLl och RL4, medan en funktion 26 via det logiska reläet C skulle påverka de fysiska reläerna RL2 och RL5 och vidare en funktion 32 via det logiska reläet F skulle påverka endast det fysiska reläet RL3.

På liknande sätt påverkar det logiska reläet D de fysiska C.5"\ (If) :W 'I 'Auf-WAN 10 reläerna RL6 och RL7 via relädrivningen 8. I en belysande utföringsform styr exempelvis enligt fig. 2 det fysiska reläet RLl en första del av det övre uppvärmningselement, RL2 en andra del av det övre uppvärmningselementet, RL3 ett undre uppvärm- ningselement i ugnen, medan t.ex. RL4 och RL5 i kombination med RL1 och RL2 styr grillelementen, RL6 styr varmluftselementet, RL7 styr varmluftsfläkten och RL8 i samverkan med de andra reläerna Funktion 21 skulle därmed åstadkomma över- och undervärme i ugnen. Funktion 24 ger bland annat kontrollerar ugnsbelysningen. viss övervärme kombinerad med ett grillelement, medan vid funktion 28 ugnens varmluftselement och varmluftsfläkt aktiveras.

Funktion 30 skulle däremot ge endast funktion av varmlufts- fläkten. Funktion 26 skulle ge exempelvis en kraftigare övervärme med en mindre del av grillelementet inkopplat jämfört med funktion 24. Varje logiskt relä kan endast väljas en gång inom en huvudfunktion, medan de logiska reläerna kopplas till de fysiska reläerna via en parameterlista, och följaktligen kan två logiska reläer ha samma fysiska relä.

Genom att skapa lämpliga logiska reläer för styrning av olika kombinationer av de fysiska reläerna är det i enlighet med förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen möj ligt att använda ett generellt koncept för sj älva hårdvaran i form av olika elektriska element, fläktar, logiska reläer åstadkoms härvid genom det definitionsmönster för ångelement med mera. Dessa en viss funktion, som på förhand matats in i och lagrats i styrenheten CU, i samverkan med dess allmänna elektronik- kretskoppling. Detta betyder vidare att på ett och samma monte- ringsband kan produkter för helt olika marknader med helt olika specifikationer färdigställas, varvid definitionen av en typ av ugn primärt är beroende av produktdefinitionsmönstret, sammansatt av ett visst antal funktionsdefinitioner i form av enskilda definitionsmönster, vilket vid ett sent stadium vid färdig- ställandet av produkten inmatas till styrenhetens programmerbara beständiga minne 12. Vidare innebär detta att för alla tillverk- ningsvarianter krävs endast en standardiserad styrenhet CU. Den slutliga produkten är alltså primärt avhängig av produktdefini- "r HN | Ü I "I | _21:- w C23 ..._|Ü'-. Ö\ CO ll tionsmönstret som inmatats i styrenheten CU, medan hårdvaran ur ekonomisk synpunkt givetvis på vanligt sätt enligt teknikens ståndpunkt är möjlig att även avpassa genom att inte inkludera exempelvis hårdvaruanordningarna för exempelvis varmluftsvärme eller pyrolytisk rengöring och respektive tillhörande fysiska reläer om den marknad anordningen är avsedd för icke har behov av dessa funktioner och dessa funktioner därmed heller inte innefattas i produktdefinitionsmönstren för just denna marknad.

På detta sätt erhålls med hjälp av produktdefinitionsmönstren en modulkonstruktion vilken enkelt kan kontrolleras med hj älp av ett speciellt utformat dataverktyg vilket vidare även används för att skapa dessa önskade produktdefinitionsmönster.

Allmänt kan fastställas att en speciell funktion är uppbyggd av en eller flera delunderfunktioner som tillsammans eller var för sig bildar en underdefinition för en huvudfunktion. Denna under- definition tillsammans med en eller flera andra underdefinitioner definierar i sin tur ett definitionsmönster för en given huvudfunktion. En sådan annan underdefinition kan vara en som fastställer exempelvis ett temperaturomràde inom vilket tempera- turen tillåts variera för huvudfunktionen ifråga. En ytterligare underdefinition kan vara inom vilket temperaturomràde temperatu- ren tillåts förinställas via inmatning från panelen 1 i fig. 1.

Varje sådant definitionsmönster, som företrädesvis är uppbyggt av ett antal underdefinitioner, sammansätts i. den belysande utföringsformen av ett antal dataord i digital form med 2, 3 eller 4 bitgrupper varvid ett definitionsmönster till exempel - bildar ett binärt digitalt bitmönster omfattande 64 eller 128 bitar. Varje sådant bitmönster eller definitionsmönster definie- rar därmed en viss huvudfunktion. Genom att sammansätta alla sådana bitmönster som representerar var sin av alla önskade funktioner erhåller man därmed det definierade produktdefini- tionsmönstret som diskuteras ovan.

Produktdefinitionsmönstret innefattar sammanfattningsvis alltså förutom generella parametrar och in/ut-matriser ett antal definitionsmönster som anger var sin huvudfunktion. Definitions- . Er.

»J :a .!\..

(TW ('12) hi' ;l|\_,\|~ . ' -Wfw v., 12 mönstren utgörs å sin sida av en eller flera underdefinitioner vilka anger olika underfunktioner och dessa underdefinitioner består alltså ytterligare av delunderfunktioner vilket exempelvis kan vara parametrar såsom avvikelse, omfång eller effekt för en viss önskad huvudfunktion.

En stor fördel som uppnås genom detta förfaringssätt är vidare att det blir ytterst enkelt att förändra en viss funktion för en viss marknad och samtidigt vid uppbyggnaden och hopmonteringen av produkten när produktdefinitionsmönstret för produkten inmatas till dess minne är det även enkelt att samtidigt utföra en funktionstest av hela styranordningens samtliga funktioner liksom att kontrollera att samtliga involverade reläer arbetar riktigt.

Produktionskostnaden för ett stort antal varianter av produkten görs därmed mycket lägre än enligt teknikens ståndpunkt som väsentligen bygger på ett antal olika huvudserier för olika marknader .

I det följ ande kommer att beskrivas i detalj en föredragen utföringsform med avseende på några olika funktioner som i enlighet med den föreliggande uppfinningen styrs med hjälp av ett produktdefinitionsmönster i form av ett digitalt bitmönster som inmatas i en minnesanordning i en generell styrenhet CU in- nefattande en mikroprocessor med styr- och presentationsanord- ningar, varvid logiska reläer utnyttjas för att åstadkomma de önskade funktionerna .

Detaljerad beskrivning En detaljerad beskrivning kommer nu att göras av den föredragna utföringsformen med hänvisning bland annat till figur 3 och 4.

I den föredragna utföringsformen innefattar ett definitionsmön- ster för en funktion upp till fyra val av ugnsfunktioner fl - f4 med motsvarande presentationsfönstervisning och tillordnad relähantering i enlighet med fig. 3. h? [1._,1| 13 Varje definitionsmönster'eller'huvudfunktion.består av fyra block med parametrar enligt följande uppställning och innefattar i den föredragna utföringsformen 128 digitala bitar, varvid ett antal bitar ej utnyttjas utan är reserverade för framtida utvecklingar: Block 1 Block 2 Block 3 Block 4 Ugnsfunk- Information om Ingångs- tioner Styrningsinformation underfunktion värden fl f2 f3 f4 Typ % Avvikelse Omfång Auto Selekt D Block 1 Ugnsanordningsfunktioner Upp till fyra ugnsanordningsfunktioner kan väljas ur listan för funktioner enligt Tabell I fig. 3.

Block 2 Regleringsinformation Detta block består av regleringsparametrar för funktionsanordningarna i Block 1.

Typ 1 Temperaturen regleras där fl till f3 skall vara temperaturreglerade. Detta betyder att f4 kommer att vara till hela tiden eller uppträda i enlighet med funktionsanordnings- listan. (f4 används i den belysande utför- ingsformen huvudsakligen för varmluftsfläk- ten).

Typ 2 Temperaturen regleras där fl och f2 skall temperaturregleras. Detta betyder att f3 och f4 kommer att hanteras som beskrivet för f4 i "typ 1" ovan.

Typ 3 Definierar om effektreglering av fl till f3 väljs istället för temperaturreglering.

Detta betyder att effektvärdet skall in- ställas av användaren och visas i ett tre- siffrigt teckenfönster. Ingen fabriksef- fektbegränsad anordningsfunktion kan här väljas i Block 1. (f4 kommer att hanteras som beskrivet för f4 i "typ 1" ovan).

" WW .._f.°=. x å! CD . [in Û\ Cfl -M Mm.

Typ 4 Typ 5 Typ 6 Avvikelse Omfång .fl@”n, 14 Pyrolytisk rengöring. Detta är en tempera- turreglerad funktion. Temperaturreglering av fl-f3. Det tresiffriga teckenfönstretzkommer att visa “Pyr". Lucklåsreläet H och lucklås- symbolen väljs även. Ångkokning. Det yttre reläet (logiska reläet G) väljs men symbolen för detta tänds inte.

Temperaturreglering på fl-f2.

Ekonomifunktion kommer att slå av fl-f3 fem minuter före slutet av matlagningen om en matlagningstid är programmerad och om ugn- stemperaturen 2 inmatad temperatur, och pilen för yttre relä kommer att vara tänd.

Temperaturreglering på fl-f3.

Om en. effektbegränsning 'väljs från funk- tionsanordningslistan måste ett procenttal definieras här - Område - Upplösning : 5 ... 100% 5 % Här definieras avvikelse för ett lågt tempe- raturområde eller band, ett mellanband och ett högt band, varvid avvikelseparametrarna (P1, P2, P3) är: - Område : - Upplösning : 1 -35 ...

°C +35 °C Här definieras omfånget för det låga tempe- raturområdet eller bandet, mellanbandet och det höga bandet, varvid omfångsparametrarna (P4, P5, P6) är: - Område : - Upplösning : -10 ... 0,5 °C +10 °C Block 3 Block 4 LE: 1 H | v | - J m.) Åà.. Ö\ CJÛJ 15 Underfunktionsinformation Auto Selekt Här finns alla underfunktioner som är möjli- ga att välja i förväg och som automatiskt skall fungera med den definierade huvud- funktionen.

Här finns alla underfunktioner som är möjli- ga att använda tillsammans med den definie- rade huvudfunktionen.

Normalvärdesinformation Här finns normalvärdestemperaturen eller -effektnivån definierad. Detta fält kan också användas för att definiera att ingen manuell inmatning är tillåten eller inget normalvärde.

Normalvärdestemperatur: - Område : Min. ... max ugnstemperatur - Upplösning : 5 °C resp. l0 °F Normalvärdeseffekt: - Område : 10 ...

- Upplösning : 10% 100% Pyrolytisk normalvärdestemperatur (OT): - Område : 400 ... 520 °C - Upplösning : 20 ”C Av Block 1 framgår att i enlighet med en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinningen är det möjligt att i ett definitionsmönster koppla ihop upp till fyra funktioner. Exempel på sådana funktioner framgår av Tabell I fig. 3. I Tabell I visas sambandet mellan huvudfunktion, visad symbol och motsvarande ß. (f) .F55 C')'\ (1212: LIA l \ | "J || 16 logiska relä för en belysande utföringsform i enlighet med den föreliggande uppfinningen. f2 undervärme 2 åstadkoms exempelvis en huvudfunktion för bakning där undervärmen vidare Genom att välja fl övervärme 1, styrs med hjälp av någon funktion angiven genom information i Block 2 till Block 4 i definitionsmönstret. Genom att välja fl f4 = varmluftsfläkt 1 åstadkoms en varmluftsugn för bakning där övervärme 2, f2 undervärme 2, f3 varmluftsvärme 2 och värmeelementen i sin tur styrs av informationen i Block 2 - 4.

Avkänningen av ugnstemperaturen sker via ugnssensorn visad i rutan ll i fig. 1. I enlighet med detta förfaringssätt definieras ett antal olika önskade huvudfunktioner för ugnen i form av definitionsmönster som med hjälp av mikroprocessorn 6 (fig. 1) skapar det eller de logiska relän som fordras för styrning av de olika funktionerna exempelvis visade i fig. 3.

Tabell II i fig. 4 visar ytterligare ett antal underfunktioner vilka i allmänhet även kommer att operera på symbolfältet och 1) Ex- standardsymbolerna i funktionspresentationsfönstret 2 (fig. pà styrenheten CU men med undantag för ångfunktionerna. empelvis tillhandahåller CU enligt den föredragna utföringsformen 3 olika val av logiska reläer för styrningen av förvärmnings- Denna funktionen använder i sin tur en så kallad ett ytterligare element, eller växlar över till ett annat element funktionen. förvärmningsstyrning. Förvärmningsfunktionen använder under uppvärmningsmoden. Uppvärmningsmoden kan endast vara aktiv under följande förhållanden: a) start från kall ugn < 75°C och > l50°C och förvärmning vald, eller b) den inmatad temperatur inmatade temperaturen har ökats så att uppvärmningsmoden aktiveras och underfunktionen uppvärmning inmatas via panelen 1 efter temperaturändringen.

Förvärmning 3 är en speciell förvärmningsfunktion. Funktionen avaktiverar uppvärmningen av det ordinarie överelementet (relä A) och använder under uppvärmningen grillelementet (relä C). När förvärmningen är avslutad kopplas uppvärmningen till det "' ”zh Hlgfl- .

|\,L':\_|-"_|,| -ß. w (J) JÉÄ Cñ CO 17 ordinarie elementet.

Styrenheten CU tillhandahåller vidare enligt Tabell II i fig 4 tre olika nivåer med ångkokning. För att utföra olika ång- kokningsfunktion effektregleras ångreläet genom en konfigure- ringsparameter för varje ångfunktion. Ångstyrningsfunktionen kräver att ugnstemperaturen är över en viss temperatur beroende på kondensationsaspekter (temperaturen måste vara högre än en "daggpunkts"-temperatur). Underfunktionen avaktiveras om den inställda temperaturen ligger under denna temperatur. Ångelemen- tet effektregleras och.kommer inte att påverkas av temperaturreg- leringen. Varje ångfunktion har alltså därvid en konfigurerad effektnivå i konfigureringslistan. Tidsbasen för styrning är densamma som för alla andra reglerade funktioner. Varje gång en ångkokningsfunktion väljs av styranordningen eller en ny ångkokningsnivå väljs av användaren påbörjas ett tvåminutersin- tervall med full (l0O%) ångkokning varefter ångkokningsnivån återgår till den valda nivån.

Funktionen grillspett i fig. 4 styr endast grillspettmotorn1nedan funktionen för köttprob dels detekterar säkert att köttproben är ansluten och vidare att systemet erhåller en signal när det aktuella köttets temperatur har nått det inställda värdet.

Styrenheten CU tillhandahåller en matlagningstidsfunktion, vilken skall kunna arbeta med stopptidsfunktionen för att åstadkomma en fördröjd huvudfunktion. Dvs. ugnen startas vid en viss tidpunkt av klockan och stoppas därefter efter den tid som angivits av stopptiden.

Ugnsbelysningen kräver normalt för att kunna slås av t. ex. under pyrolytisk rengöring ett separat logiskt relä liksom även företrädesvis ett motsvarande fysiskt relä t.ex. RL8 i exemplet nämnt i den allmänna beskrivningen ovan.

'Underfunktionen yttre relä styr ett yttre reläet. Denna under- funktion styrs av de programmerade matlagningsmoderna och kommer ”Wšwvg C. ,,r~ Ch (fi) :w HU? 'Wi »g 18 att brytas bort efter det att en programmerad matlagningsmod går till läget "klar" . Detta relä används exempelvis vid ugnar där man önskar ett yttre effektuttag på ugnen för någon annan anordning som t. ex. en kaffebryggare etc. vilket förekommer inom vissa marknader .

Styranordningen CU i enlighet med uppfinningen reglerar tempera- turen indelad i tre temperaturband. Avvikelseparametrarna används för att kompensera mätfel vid ugnssensorn på grund av dess placering och ugnsutrymmets form. Valet av avvikelseparameter beror av elementkonfigurationen för varje matlagningsfunktion, om varmluftsfläkten används eller inte och i vilket tempera- turband ugnen har valts att arbeta.

Avvikelseparametern definieras som skillnaden mellan temperaturen i centrum av ugnen och den mätta sensortemperaturen ST vid ugnssensorn. Den mätta sensortemperaturen plus den använda avvikelseparametern definierar ugnstemperaturen OT.

Omfångsparametrarna används för att ge TILL/ FRÅN-temperaturer för temperaturregleringen. Varje band har sin egen omfångsparameter.

Denna parameter ges med en i siffra runt ugnstemperaturen OT.

Varje temperaturband definieras som temperaturområdet mellan två brytpunkter.

Band 1 Band 2 Band 3 I (låga bandet) I (mellanbandet) | (höga bandet) I | | s a” Min inst. Bryt- Bryt- Max. temperatur punkt punkt inst. (låg/mellan) (mellan/hög) temp.

Punkterna är minimum inställningstemperatur, två brytpunkter och maximum inställningstemperatur. Brytpunkterna definieras som temperaturen där ett nytt band börjar. Brytpunktstemperaturen relateras till den inmatade (inställda) temperaturen ET och brytparametrarna för låga bandet till mellanbandet och mellan- bandet till höga bandet utgör allmänna parametrar för alla mat- I m ;§70 463 hi' Hmfl- . | , lírn , Fa.

I.. 19 lagningsfunktioner (huvudfunktioner). Temperaturregleringen utförs i övrigt enligt för fackmannen känt sätt, varför ytterli- gare detaljerad beskrivning av dess tidsmässiga förlopp uteläm- naS .

Effektbegränsad reglering är baserad på temperaturregleringen ovan och effektbegränsningen för det valda elementet. Effekt- cykeln synkroniseras med tillslaget av temperaturcykeln. När temperaturcykeln slås av urkopplas även effektcykeln. Effektbe- gränsningen utförs genom användning av den konfigurerade tidsbasen och konfigurerat procenttal för den procentuelltiva cykeltiden, i det följ ande benämnd intermittensfaktorn. Effektbe- gränsningen kan inte styras av användaren utan begränsningen är förprogrammerad och konfigurerad av ugnstillverkaren. Till exempel ger detta möjlighet att använda grillelementet som ett övre bakningselement. Notera dock att tidsbasen för effektregle- ring och effektbegränsning är en allmän.parameter. Om temperatur- reglering används nollställs tidsbasen varje gång temperaturen går till.

Under effektreglering skall elementets/elementens intermittens- faktor styras med en konfigurerad tidbas (period) och det av användaren valda procenttalet för intermittensfaktorn. Inställ- ningen av det numeriska värdet för procenttalet görs via ett numeriskt tresiffrigt fält.

Oberoende av inställningen av effektnivå kommer dock ugnskavite- tens temperatur att begränsas till den maximala ugnstemperaturpa- ramêtern .

Vid pyrolytisk reningsreglering är regleringen densamma som vid temperaturreglering men med det undantaget att ugnstemperaturen är fast med ett givet värde vilket inte kan ändras av användaren.

I styrenheten CU enligt den föreliggande utföringsformen finns det två sätt att styra varmluftsfläkten: a) fläkten kommer att arbeta under hela matlagningsoperationen tillsammans med valda vrf:- (ÄN (fi) »,ß'| J' . | ' . . wrzfwß., 20 element, b) när elementen är till är fläkten av och när elementen är av är fläkten till. Detta kan endast användas med temperatur- reglering . Ångkokningsvärme 1 och 2 (Tabell I) är två speciella funktioner för ångkokning, varvid vid ångkokningsvärme 1 ánggeneratorn utgör den enda uppvärmningskällan, medan vid ångkokningsvärme 2 ånggeneratorn som värmekälla alternerar med ett uppvärmnings- element .

Vid funktionen ångkokningsvärme 1 i fig. 4 kommer ångkoknings- Det yttre reläet kommer att väljas genom typen # i block 2 för huvud- reläet att vara till när denna funktion är aktiv. funktionsparametrar. Det yttre reläet kommer att fungera på följande sätt: a) om ingen matlagningstid är programmerad kommer det att vara till när denna huvudfunktion är aktiv, b) om en matlagningstid är programmerad kommer det yttre reläet att avaktiveras 5 minuter för slutet av matlagningen, c) om en matlagningstid är vald som är under 5 minuter kommer det yttre reläet att avaktiveras.

Vid funktionen ångkokningsvärme 2 i fig. 4 är detta en funktion avsedd att kombineras med varmluftsvärme 2 (fig. 3). Ångreläet är till när det effektbegränsade konvektionselementet är från när temperaturcykeln är till. Detta är för att uppnå lägre total effektförbrukning från effektmatningen.

All temperaturreglering allmänt sker i sig enligt känd teknik och diskuteras därför inte ytterligare i detalj här då detta inte utgör del av den föreliggande uppfinningen.

Här ges nedan ett enkelt exempel på en möjlig implementering av konfigurationsförfarandet varvid de lagrade dataordens bitmönster för ett definitionsmönster för en enkel bakugnsfunktion in- nehåller följande information : xšt ü I" ~q CI) .Pa _|~\ 00 "' 21 fl = Övervärme 1 f2 = Undervärme 1 f3 = Nej (ej använd) f4 = Nej (ej använd) Typ = l (temperaturreglering) % = Ej använd (ingen effektreglering) Avvikelse = P1, P2, P3 (3 parametrar) Omfång = P4, P5, P6 (3 parametrar) Auto = Nej (inga underfunktioner skall aktiveras automatiskt) Selekt = Förvärmning l (möjlig att manuellt väljas från panel som underfunktion) D = 225 (°C) Ur Tabell I framgår att primärt kommer de definierade logiska reläerna A och F att vara verksamma eventuellt tillsammans med det logiska reläet B under en förvärmning om denna funktion från panelen manuellt väljs att vara aktiv. Vid denna bakugnsfunktion behöver alltså ingen ugnstemperatur väljas, utan den är fast- ställd att vara 225 °C, varvid ugnens totala temperaturreglering styrs genom användning av de fastställda sex parametrarna Pl-P6.

Visningsfönstret kommer att visa symbolerna för övervärme 1 och undervärme l, samt eventuellt symbolen för förvärmning under den tid denna är aktiv. Det är vidare möjligt att om så önskas till exempel manuellt aktivera underfunktionerna koktid och stopptid genom att i tur och ordning ställa in dessa respektive tider i ett fyrsiffrigt presentationspanelfönster på vanligt sätt.

Produktdefinitionsmönstret innefattar vidare standardmässigt vissa parametrar för ugnens säkerhetsfunktioner. Dessa funktioner avser att t.ex. om en komponent skulle gå sönder skall ugnens funktion inte kunna påverkas så att ugnen skulle kunna utgöra en fara och skulle kunna skada en användare, men dessa parametrar diskuteras inte ytterligare här eftersom dessa utgör teknikens ståndpunkt och alltså inte i sig utgör någon del av uppfinningen.

Det är alltså enkelt med utgångspunkt från en enda grundserie avseende hårdvara och dess sammanställning att åstadkomma samtliga önskade marknadsmodeller av ugnar vilka vidare är anpassade för de olika marknadernas önskemål och krav genom utnyttjande av produktdefinitionsmönster i enlighet med den föreliggande uppfinningen. Dessa produktdefinitionsmönster, som . “J ,, 22 lagras i ugnens enhetliga styrenhet CU, består i sin tur av ett antal definitionsmönster som definierar olika huvudfunktioner för produkten. Detta innebär att en konstruktör kan arbeta på en helt annan plats än där tillverkningen äger rum och produktdefini- tionsmönstret som behövs för en viss ugnsmodell levereras exempelvis på en vanlig datadiskett till produktionsavdelningen, som vid en sen tidpunkt vid hopmonteringen av den i övrigt standardmodulmässigt tillgängliga hårdvaran med hjälp av en för detta anpassad utföringsform av ett dataverktyg i form av ett programmeringsverktyg PTU låter överföra detta produktdefini- tionsmönster till den styrenhet CU som monteras i produkten, varvid erhålles slutprodukten med de av konstruktören fastställda funktionsegenskaperna. Genom att principiellt hela konstruk- tionens funktionssätt ligger i produktdefinitionsmönstret ger detta möjligheten att utprova varje systemvariant i förväg, liksom att utprovningen vid produktionen av varje ugnstyp låter sig enkelt utföras med hjälp av ett lämpligt dataverktyg. Vid monteringen kan följaktligen principiellt användas identiska monteringsförfaranden för samtliga ugnsmodeller, vilket natur- ligtvis innebär stora kostnadsinbesparingar och möjliggör även en prismässigt konkurrenskraftig produkt.

För att fullständigt utnyttja flexibiliteten för förfarandet i enlighet med den föreliggande uppfinningen används alltså vidare ett dataverktyg eller utvecklingsverktyg DTU för skapandet av de olika produktdefinitionsmönstren. Utvecklingsverktyget DTU är företrädesvis uppbyggt med användning av en AT-kompatibel persondator med en central processor av åtminstone typ 286, och lämpligen av typ 386 eller 486 och vidare med plats för åt- minstone två expansionskort av full längd. Dataverktygets funktion demonstreras i fig. 5 i form av ett blockschema för en belysande utföringsform. Dess funktion kan principiellt jämföras med ett mycket specifikt dedicerat högnivåspråk vilket möjliggör för konstruktören att företrädesvis med hjälp av grafiska bilder med valalternativ och kommandon enligt teknikens ståndpunkt bygga upp de olika definitionsmönstren som ingår i ett produktdefini- tionsmönster liksom att kommunicera med en eventuellt tillkopplad “il Hvfl- .

| IW' | 43 *J CI* .Lux CN CO 23 styrenhet CU. Gången vid användningen av dataverktyget är i grova drag principiellt som följer.

Med utgångspunkt från vilkenxnarknad som produkten skall anpassas för laddas in paneldefinitioner, formeldefinitioner och en uteslutningslista. Med utgångspunkt från detta skapas en panellista och en formellista. Med hjälp av panellistan simuleras funktionerna primärt. Från formellistan kompileras en parameter- lista som utgör produktdefinitionsmönstret, varvid vid kompile- ringen vidare kontrolleras att funktionerna är möjliga och tillåtna. Efter att den erhållna parameterlistan godkänts utgör den det produktdefinitionsmönster som sedan skall laddas in i en styranordning CU för att slutligt fastställa produkten egenskaper och totala funktion. Vidare erhålls om önskat en lagring av parameterlistan på en fast eller lös skiva, samtidigt som listan visas eller skrivs ut.

Dataverktyget utgörs i en belysande utföringsform av en hårdvaru- anordning i form av ett elektroniskt kretskort som företrädesvis insättes i. persondatorn via dess befintliga modulära bussan- slutning. Denna hårdvaruanordning innefattar därvid allmänt primärt en elektronikkoppling som den som finns innefattad i styrenhetens kretskort, men saknar styrenhetens presentations- fönster, vilket i stället ersätts av persondatorn skärm. Den direkta skillnaden ligger vidare i. att dataverktyget vidare omfattar ytterligare hård- och mjukvara enligt teknikens ståndpunkt för att utföra kommunikationen gentemot en operatör vid skapandet av ett definitionsmönster för en ugnsfunktion i enlighet med givna regler avseende en viss marknads speciella specifikationer och säkerhetskrav samt innefattar ett antal testprocedurer. Genom att dataverktyget funktionsmässigt samtidigt motsvarar styrenhetens elektroniska funktion, erhålls automatiskt möjligheten att genom direktprovning även simulera den färdiga produkten.

I en andra belysande utföringsform avsedd främst för överföring av produktdefinitionsmönster till styrenheter CU innefattar "fån N11 CD l .fx (IW C23 "in Hvfli . 'ö'"r-*'!r~"' 24 dataverktyget i from. av' ett programmeringsverktyg' PTU före- trädesvis enbart den ytterligare mjuk- och hårdvaran och kopplas med en kabel eller via en trådlös länk till en ugnsstyrenhet CU för att utföra sin funktion t.ex. enbart testa styrenheten CU eller att mata över produktdefinitionsmönstret till denna och därefter kontrollera den programmerade styrenheten.

Dataverktyget DTU administrerar primärt skapandet eller program- merandet av produktdefinitionsmönstret för en ugn med användning av en på förhand fastställd parameterlista som.beskriver de olika marknadernas speciella specifikationer som måste uppfyllas liksom samtliga andra på förhand givna faktorer som måste medtagas vid definitionen av de olika huvudfunktionerna. Arbetet med hjälp av detta dataverktyg beskrivs med hjälp av några olika enkla exempel på användning och hur operatören OP samverkar med dataverktyget PTU och kommunicerar med detta för att skapa bitmönster för an- vändning i ugnens styrenhet CU eller för inmatning av produkt- definitionsmönster'i en styrenhet CU. I exemplen avser följaktli- gen hänvisningsbeteckningarna OP operatör, DTU utvecklingsverkty- get, PTU programmeringsverktyget samt CU ugnsstyrenheten.

Exempel 1 Nedan visas ett exempel på förfarandet vid skapandet av ett produktdefinitionsmönster med hjälp av ett dataverktyg i form av utvecklingsverktyget DTU där produktdefinitionsmönstret för enkelhets skull innehåller endast ett definitionsmönster för en huvudfunktion vilken.vidare innefattar en underdefinition med en ändrad delunderfunktion i form av ett ändrat minimum tempera- turvärde för det första bandet (Band 1, parameter Pl) för den enkla bakugnsfunktionen angiven som exempel ovan: O OP: Kommando för initialisering av DTU. 1 DTU: Kvitterar att initialisering är klar. 2 OP: Programmeringsmod. 3 DTU: Begär datafil med specifikationer för mark- naden ifråga. 4 OP: Anger lämplig i förväg lagrad datafil. 10 ll 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 [LU DTU: DTU: OP: DTU: OP: DTU: OP: DTU: OP: DTU: OP! DTU: DTU: OP: DTU: OP: DTU: OP: DTU: 25 Läser angiven datafil, kvitterar inläsningen med tecken för "klar".

Start av programmering av ett definitione- mönster.

Visar grafisk presentation av Block l och möjliga huvudfunktioner, avfràgar funktion fl.

Anger första funktion fl = övervärme 1.

Läser fl, avfràgar funktion f2.

Anger andra funktion f2 = undervärme 1.

Läser f2, avfràgar funktion f3.

Nej Läser "Nej" och visar grafiskt valmöjlig- heterna för Typ, och anmodar operatören att ange Typ.

Inmatar l för temperaturreglering.

Visar grafiskt parametrarna Pl - P6, frågar om någon parameter behöver modifieras.

Ja.

Läser Ja, avfràgar vilken parameter och nytt värde.

Pl, samt inmatar nytt värde för Pl.

Visar grafiskt parametrarna Pl - P6, frågar om någon behöver modifieras.

Nej.

Visar*grafiskt:möjligheterna för automatiska funktioner vid vald kombination av fl, f2.

Auto Läser Auto, visar i den grafiska presenta- tionen normalvärdet 225 °C, avfràgar om normalvärdet önskas.

D Läser D, gör kontroll av att den inmatade funktionskonfigurationen är möjlig och tillåten för den i steg 3 angivna marknaden, anger "OK" till operatören, och avfràgar om ytterligare huvudfunktion. fps. sm: l “SA . wrffwl., "' 26 _ 26 OP: Nej. 27 DTU: Läser Nej, avfrâgar operatören filnamn för det skapade definitionsmönstret. 28 OP: TEST1 29 DTU: Lagrar under filnamnet TEST1 det specifikt skapade bitmönstret plus generell informa- tion i form av exempelvis in/ut-matriser med mera, vilket utgör det färdiga produktdefi- nitionsmönstret klart att inmatas i en styrenhet CU och signalerar därefter "klar" till operatören. 30 DTU: Stopp.

Exempel 2 En handskakningsprocedur upprättas under programmering av en styrenhet. Handskakningen måste säkerställa datautbyte mellan PTU och CU och också tillhandahålla felhantering. Produktdefinitions- mönstret finns i form av en bitmönsterlista i form av en namngiven datafil.

Programmering görs av endast en typ av ugnsmodell, varvid operatören endast behöver mata in modellidentiteten en gång.

Denna procedur användes på fabriken för att slutligen fastställa funktionen av en ugnsmodell. gtgg gälla Åtgärd 0 OP: Kommenderar PTU att sätta upp datafil (exem- pelvis TEST1) och att endast hantera en typ av ugnsmodell. 1 OP: Uppställning av kommunikationsöverföring mellan PTU och CU. 2 OP: Ansluter kraftkabel till ugnen. 3 OP: Kommando för initialisering av CU. 4 PTU: Aktiverar säkerhetstransformator. 5 CU: CU är tillslagen, initialisering börjar. 6 CU: Initialisering klar (sänder tecken för “klar") “EU Huifl | IW' | »Ü- <1 CD ...fix Q\ CC! 27 7 PTU: Mottar tecknet för att initialisering är klar och påbörjar programmering. 8 CU: Kvitterar mottagning när den tar emot pro- grammeringskommando. 9 PTU: Distribution av bitmönsterlista slutförd, väntar på handskakningssignal "klar" från CU. 10 CU: Mottar slutet av bitmönsterlista, avslutar skrivningen till EEPROM, utför en kontroll och ger handskakning för att den är klar. ll PTU: PTU mottar tecknet för klar, larmar opera- tören. 12 OP: Startar säkerhetstest av ugnen i enlighet med fabriksstandard. 13 PTU: Aktiverar skyddstransformator, kommenderar CU att aktivera säkerhetsrelä. 14 CU: Aktiverar säkerhetsrelä, sänder handskakning 15 PTU: Mottar tecken för klar, aktiverar säker- hetstest i enlighet med fabriksstandard. 16 PTU: Erhàller indikation om klar inom tidsgräns, avaktiverar skyddstransformator och säker- hetstest, larmar operatör. 17 PTU: Kommenderar CU att utföra ugnstest. 18 PTU: Mäter ugnsaktivitet. 19 PTU: Utvärderar mätning, signalerar "OK" 20 PTU: Uppmärksammar operatören på att avsluta testningen. 21 PTU: Stopp. 22 OP: Bryter förbindelsen mellan PTU och CU och bryter bort kraft från ugnen.

Exempel 3 Exempel på testprocedur för ugn som utförs med hjälp av dataverk- tyget PTU, och vilken innefattar följande information: o Avfrågning av operatören om kvittens att starta testning av ma CD r OOOOOOOO CÅ 'ÛU Hu*- p I I . I|§':\_l'"||| 28 en ugn, Uppmärksamma operatören på att kontrollera presentations- fönstret, uppmärksamma tidsinställning, Test och av presentationsfönster, modellidentifiering summer, uppmärksamma testutvärdering av' operatören” In- matning av data, Test av tangentbord, tangentbordsaktiveringsdata, Uppmärksamma operatören att kontrollera ugnstemperaturen, temperaturgränser, Test av ugnssensor, ugnssensorgränser, Test av köttprob, köttprobsgränser, Test av lucklàsning, Test av luckupplàsning, Test av kraftkort och ugnsanordningar, automatiskt, Test av inmatning med FRÅN-tangent, Uppmärksamma operatören att trycka FRÅN-tangent, Uppmärksamma operatören att avsluta testningen.

Vid en sådan testning av en ugn med hjälp av dataverktyget DTU erhålls exempelvis i sammandrag följande sekvens: Steg 1 gälla Åtgärd CU: Sänder handskakning för klar efter att programmeringen verifierats av CU.

PTU: Erhåller handskakning klar inom tidsgräns, börjar läsa testprocedurlistan och avfràgar kvittens för att fortsätta.

OP: Kvitterar.

PTU: Uppmärksammar operatören på att kontrollera presentationsfönstret under en given tid.

PTU: Kommenderar CU att köra testrutin #1 för att aktivera test av presentationsfönstret, avfrågar testutvärdering av operatören.

OP: Inmatar "OK".

PTU: Kommenderar CU att köra testrutin #1 för att 10 ll 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 .in Å ' PTU: PTU: PTU: PTU: OP: PTU: PTU: PTU: PTU: PTU: OP: PTU: CU: PTU: CU: PTU: CU: ~ »~:rl@f- $> \J CD Ia O\ OO 29 aktivera test av tangentbord, visar med- delande för att påbörja tryckning av tangen- ter (förutom FRÅN-tangent).

Startar robot för att trycka på tangenterna.

Sänder tangentnummer till PTU för varje gång en tangent trycks.

Mottar tangentsaktiveringsdata från CU och när data är fullständiga och gällande upp- märksammar operatören på nästa test.

Uppmärksammar operatören att kontrollera ugnstemperaturen.

Kommenderar CU att visa och sända mätt ugnstemperatur.

Utvärderar ugnstemperaturgränser. Avfrågar acceptering av test.

Inmatar kommando för repetition av testen beroende på något avbrott.

Kommenderar CU att visa och sända mätt ugnstemperatur.

Utvärderar ugnstemperaturgränser. Avfrågar acceptering av test.

Inmatar "OK".

Uppmärksammar operatören. att sätta in en test-köttprob.

Kommenderar CU att visa.mätt köttprobstempe- ratur och sända data till PTU.

Utvärderar och avfrågar acceptering av test.

Inmatar "OK".

Kommenderar lucklåsning.

Anger "ej klar", låser lucka, anger "klar" när luckan låst.

Kommenderar luckupplàsning.

Anger "ej klar", låser upp lucka, anger "klar" när luckan olåst.

Kommenderar att köra automatisk test för ugnsanordningar/reläer.

Mottar kommando, handskakning klar, utför en Éfifï . : L! *T I CB CÜ .,:'| HIIJ' \ .

. Iviïmrln; 30 test av ugnsanordningar och reläer. 28 PTU: Startar mätproceduren och mottar indikation "klar", analyserar mätdata och omkopplingen av ugnsanordningar/reläer av CU. 29 CU: Sänder "klar" när testen är avslutad. 30 PTU: Efter att tidsfönstret för testen är av- slutat och "klar" mottagits från. CU och analysen av data anger "0K", kommenderar PTU CU att läsa en inmatning med FRÅN-tangenten. 31 PTU: Uppmärksammar operatören att trycka FRÅN- tangenten. 32 OP: Trycker FRÅN-tangenten. 33 CU: Handskakar "klar" 34 PTU: Uppmärksammar operatören på att avsluta testningen. 35 PTU: Stopp. 36 OP: Bryter förbindelsen mellan DTU och CU och bryter bort kraft från ugnen.

Av ovanstående framgår att med hjälp av förfarandet i enlighet med den föreliggande uppfinningen och med användning av en enda basstyrenhet och med användning av ett dataverktyg är det möjligt att från en enda grundmodul åstadkomma vilka som helst till en marknad anpassade funktioner för en ugn för bakning och mat- lagning.

De ovan beskrivna utföringsformerna avser inte att på något sätt utgöra begränsning för omfattningen.av förfarandet i enlighet med uppfinningen utan utgör endast ett informativt sätt av många för att klargöra syftet och andemeningen med den föreliggande uppfinningen. Uppfinningens omfattning definieras härefter genom de medföljande patentkraven.

Claims (13)

.fia ' 1 Hr' q ...fïtn »za CD .r=, C)\ CC PATENTKRAV

1. l. Förfarande för att definiera och programmera en universell styranordning (CU) för en ugn som uppvärms elektriskt alternativt med hjälp av gas, varvid styranordningen (CU) innefattar ingångar för elektrisk inkoppling av åtminstone en temperatursensor och manuelltzpåverkbara.inställningsorgan samt utgångar för elektrisk styrning av åtminstone någon av funktionerna värmeelement, gasbrännare,grillelement,varmluftsfläkt,ångaggregat,roterande grillspett, mikrovågsgenerator, ytterligare kylfläkt för allmän kylning av styranordning och produkt förutom in- och utgångar för säkerhetsfunktioner, varvid vidare styranordningen (CU) in- nefattar en mikroprocessor (6) och logikelektronik liksom minnesorgan (l2, 17) för lagring av styrprogram och manuellt inmatade styrdata för ugnen och vilken mikroprocessor är inrättad för att från minnesorganen hämta nödvändig program- och styrda- tainformation för utförande av önskad funktion för ugnen, k ä n - n e t e c k n a t av att en generell teknisk definition åstadkoms med hjälp av ett dataverktyg i form av ett utvecklingsverktyg (DTU) genom fastställande av definitionstermer i form av ett produktdefini- tionsmönster omfattande en mångfald definitionsmönster in- nefattande i sin tur en mångfald underdefinitioner och vilka i sin tur inbegriper en mångfald olika ingående möjliga del- underfunktioner. och där varje delunderfunktion kan beskrivas till exempel med hjälp av en databitgrupp eller ett dataord där olika bitar hänvisar vidare till någon funktion i mångfalden möjliga funktioner, att ett antal underdefinitioner med sina delunderfunktioner sammansätts till ett sådant definitionsmönster i form av lämpligen ett eller flera digitala ord med vars hjälp de olika funktionssätten entydigt definieras, att hela styranordningens (CU) totala funktion vidare definieras genom sammansättning av ett antal sådana definitions- mönster till produktdefinitionsmönstret, vilket sedan används och tolkas av mikroprocessorn (6) vid utförande av en begärd funktion, samt ifs: . Y|l':_|""'~; 32 att med hjälp av definitionsmönstren skapas logiska reläer vars logiska utgångar (A - H) vidare används för att direkt eller indirekt via mikrodatorn styra exempelvis fysiska reläer för åstadkommande av en önskad funktion.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att i utvecklingsverktyget (DTU), med vilket det sammansatta produktdefinitionsmönstret representerande de önskade defini- tionsmönstren åstadkoms, innefattas definitioner av i förväg definierade olika möjliga tillåtna funktionskombinationer genom att den logiska uppbyggnaden av dess hårdvara och mjukvara även motsvarar hårdvaran respektive mjukvaran för styranordningen (CU) i ugnen .

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av användning av ett progranuneringsverktyg (PTU) innefattande ett kommunikationsorgan, genom vilket det medelst utvecklingsverkty- get (DTU) skapade sammansatta produktdefinitionsmönstret före- trädesvis i form av databitgrupper eller dataord representerande de önskade definitionsmönstren överförs till styranordningen (CU) lämpligen vid en sen tidpunkt under tillverkningen av produkten, samt att det överförda produktdefinitionsmönstret för produkten därvid fortsatt lagras i en för ändamålet speciellt anordnad programmerbar beständig minnesanordning (12) i styranordningen (CU) egenskaper som kontrolleras av denna styranordning (CU) . och därmed fastställer just denna produkts speciella

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att i de tekniska logiska hårdvaru- och mjukvarudefinitionerna för utvecklingsverktyget (DTU) finns i förväg definierade faktorer som initiellt styr möjligheten till olika möjliga tillåtna funktionskombinationer varvid varje variant av produkten funktionssimuleras redan vid skapandet av produktdefinitionsmön- stret.

5. (CU) Universell styranordning för en ugn som uppvärms IAN šnnfl l' :W ¿m ~a G3 ms Ch OJ 33 elektriskt alternativt med hjälp av gas, varvid styranordningen innefattar ingångar för elektrisk inkoppling av åtminstone en temperatursensor och manuellt påverkbara inställningsorgan samt utgångar för elektrisk styrning av åtminstone någon av funktion- selementen värmeelement, gasbrännare, grillelement, Varmlufts- fläkt, ångaggregat, roterande grillspett, mikrovågsgenerator, ytterligare kylfläkt för allmän kylning av styranordning och produkt förutom in- och utgångar för säkerhetsfunktioner, samt styranordningen vidare innefattar en mikroprocessor (6) och logikelektronik liksom minnesorgan (12, 17) för lagring av styrprogram och manuellt inmatade styrdata för ugnen, och vilken mikroprocessor (6) är inrättad att från minnesorganen (12, 17) hämta nödvändig program och styrdatainformation för utförande av önskad funktion för ugnen, k ä n n e t e c k n a d av att styranordningen är anordnad för styrning och kontroll genom ett av ett speciellt dataverktyg i form av ett utveck- lingsverktyg (DTU) alstrat produktdefinitionsmönster lagrat i en programmerbar beständig minnesdel (12) i minnesanordningen och omfattande en mångfald definitionsmönster vilka i sin tur inbegriper en mångfald underfunktioner innefattande en mångfald delunderfunktioner vilka innefattar någon eller några funktioner i mångfalden av möjliga funktioner, samt att med hjälp av definitionsmönstren skapas logiska reläer (A - H, Fig. 2) vars logiska utgångar vidare används för att direkt eller indirekt via mikroprocessorn (6) styra fysiska reläer för åstadkommande av en viss önskad funktion.

6. Styranordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att styranordningen (CU) bildar en universell komponent avsedd för alla vid olika marknader förekommande produktvarianter, och att den därvid innefattar dels en första integrerad fysisk enhet vilken är enkelt frigöringsbar och ersättningsbar, samt dels utgörs av en andra fysisk enhet (3) innefattande kraftmatning och reläer för manövrering av de olika funktionselementen och vilken andra enhet är enkelt frigöringsbar och ersättningsbar, varvid den första enheten samtidigt utgör en komplett presentationskärm (2) för' visning av' ugnens aktuella funktion. genom lämpliga M C33- (XI) m» i fl .l 'rlïhq-'II 34 symboler vilka tänds eller släcks på kommandon fràn mikroproces- sorn (6).

7. Styranordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar ett kommunikationsorgan (16) för yttre in- matning, genom vilket det medelst dataverktyget (DTU) skapade sammansatta produktdefinitionsmönstret företrädesvis i form av databitgrupper eller dataord representerande de önskade defini- tionsmönstren. överförs till styranordningen. (CU) vid en sen tidpunkt vid tillverkning och montering av produkten, samt att det överförda produktdefinitionsmönstret för produkten därvid fortsatt lagras i en beständig minnesanordning (12) i styranordningen (CU) och därmed fastställer just denna produkts speciella egenskaper.

8. Styranordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att kommunikationsorganet (16) företrädesvis arbetar trådlöst, lämpligen optiskt, och att kommunikationsorganet (16) därvid har ett eget kommunika- tionsprotokoll vilket omöjliggör oavsiktlig ändring av produkt- definitionsmönstret, men samtidigt möjliggör en förändring av produktdefinitionsmönstret 'vid, behov genom användande av en auktoriserad motsvarande kommunikationsanordning.

9. Styranordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att styranordningen (CU) på sitt kretskort innefattar en temperatursensor vilken dels tjänar för att kontrollera om- givningstemperaturen för kretskortet och dels utgör en referens för åtminstone en.ytterligare temperatursensor (18) t. ex. i form av en ugnssensor (15), vilken används för reglering av ugnstempe- raturen.och i förekommande fall även för säkerhetsövervakning vid pyrolytisk rengöring.

10. Styranordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att den vidare innefattar åtminstone ett ytterligare lagrat styrprogram genom vilket ugnen kan tvángsstyras för att verifiera och/eller simulera olika funktioner. y '. I I; lql ¿ .ha *J CL) NIKE ÖW C) 35

11. ll. Dataverktyg innefattande företrädesvis en dator, lämpligen en persondator, samt anpassningselektronik för definition och sammanställning av ett produktdefinitionsmönster i enlighet med förfarandet enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det bildar ett utvecklingsverktyg (DTU) genom vilket produktdefinitionsmönstret, vilket omfattar en mångfald defini- tionsmönster som innefattar en mångfald underdefinitioner vilka i sin tur inbegriper en mångfald olika ingående möjliga del- underfunktioner där varje delunderfunktion kan beskrivas lämpligen med hjälp av en databitgrupp eller ett dataord och där olika bitar hänvisar vidare till någon funktion i mångfalden möjliga funktioner, presenteras i form av grafiska bilder eller symboler på datorns skärm och ur vilka bilder eller symboler de olika möjliga delunderfunktionerna framgår i form av selekterbara alternativ för en logisk uppbyggnad av olika definitionsmönster, varvid ett sådant definitionsmönster motsvarar en viss funktion för ugnen.

12. Dataverktyg enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar logiska funktioner motsvarande de fysiska funktionerna för en styranordning (CU) för en ugn, varigenom varje förändring av ett definitionsmönster omedelbart kontrolle- ras och en övervakning ske att endast möjliga eller för en viss definierad produkt tillåtna val av underdefinitioner med respektive delunderfunktioner vilka definierar funktioner i mångfalden av möjliga funktioner kan väljas.

13. Dataverktyg för en styranordning (CU) innefattande före- trädesvis en dator, lämpligen en persondator, samt anpassnings- elektronik, för genomförande av förfarandet enligt krav 3, kännetecknat av att dataverktyget bildar ett programmeringsverktyg (PTU), att det vidare innefattar en överföringsanordning för över- föring av det sålunda med utvecklingsverktyget (DTU) skapade och lagrade produktdefinitionsmönstret till en styranordning (CU) för ' lagring i dess programmerbara beständiga minnesanordning (12) för åstadkommande av en funktionsmässigt definierad styranordning ”'-.'.| CI) kl Ch L) Hvfl v | ' "='r*'sr'~ 36 (CU), samt att det vidare innefattar ytterligare mjukvara för kontroll av överfört produktdefinitionsmönster och dess verkan på styra- nordningen (CU) .