SE469478B - Spolregleringsventil - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 nings- och reglermekanism som ligger i direkt kontakt med den spolvätska, som passerar genom spolregleringsventilen. Påverk- nings- och reglermekanismerna. inklusive eventuella tidsbe- stämningsenheter. i dessa ventiler är därför även utsatta för korrosion och ansamling av föroreningar. som kan åstadkomma felfunktioner och funktionsstörningar hos spolregleringsven- tilen.

Den övervägande delen av tidigare kända spolregleringsventiler för urinoarer och liknande utnyttjar oberoende av om de använ- der manuellt påverkade handtag, skivor eller tryckknappar en öppning eller någon annan begränsad kanal i tídsbestämnings- enheten för åstadkommande av tidsreglering för bestämning av spolförloppet. Dessa öppningar eller begränsningar har hit- tills rutinmässigt placerats i flödesvägen för spolvätskan och är därför särskilt utsatta för felfunktioner till följd av i spolvätskan suspenderade partiklar. Många tidigare kända spol- regleringsventiler medger underförstått att tidsinställningen av deras spolförlopp är utsatt för sådana problem genom att de innefattar eller föreslår användningen av filter för att min- ska behovet av underhåll och för att öka ventilernas livslängd.

Kort beskrivning av uppfinningen Ett av huvudändamålen för uppfinningen är därför att åstad- komma en förbättrad spolregleringsventil med en påverknings- mekanism, som innefattar en pneumatiskt manövrerad tidsbestäm- ningsenhet för reglering inte endast den tid, som erfordras för ventilens stängning efter det att den har öppnats utan även av den spolvätskevolym, som passerar genom ventilen.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en för- bättrad spolregleringsventil enligt ovan, vilken innefattar en tidsbestämningsenhet, vars komponenter hålles ur kontakt med den spolvätska, som passerar genom ventilen, varvid tidsbe- stämníngsenheten innefattar två pneumatiska kamrar med en flödesregleranordning mellan dessa.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en spolregleringsventil enligt ovan, vilken innefattar en för- 10 15 20 25 30 35 469 478 bättrad tidsbestämníngsenhet, i vilken en aktiveringskammare är skild från en tidsbestämningskammare medelst en backventil- enhet som medger i huvudsak obegränsat flöde av pneumatiskt medium från aktiveringskammaren till tidsbestämningskammaren, men som i huvudsak förhindrar flöde från tidsbestämningskamma- ren till aktiveringskammaren.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en spol- regleringsventil enligt ovan, vilken innefattar en förbättrad tidsbestämningsenhet, i vilken en strypventilenhet medger flöde av pneumatiskt medium från tidsbestämningskammaren till aktiveringskammaren med ett förutbestämt, reglerat flöde.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en spolregleringsventil enligt ovan, vilken innefattar en för- bättrad tidsbestämningsenhet, som innefattar ett kolvorgan för komprimering av det pneumatiska mediet i aktiveringskammaren, så att mediet pressas genom backventilenheten in i tidsbestäm- ningskammaren. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en spol- regleringsventil enligt ovan, vilken använder ett membran för påverkan av en pilotventilenhet, som åstadkommer öppningen av primärventilenheten i spolregleringsventilen och omvänt ut- nyttjar samverkan mellan pilotventilenheten och membranet för att fördröja stängningen av primärventilenheten tills de para- metrar, som bestämmer spolförloppet, har uppnåtts.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen samt dess fördelar jämfört med befintlig och tidigare känd teknik, vilka ändamål och fördelar kommer att framgå av nedanstående detaljbeskriv- ning, åstadkommas med hjälp av organ, som beskrives nedan och anges i efterföljande patentkrav.

I huvudsak undanröjer uppfinningen svagheterna hos tidigare kända spolregleringsventiler genom att hålla tidsbestämnings- enheten åtskiljd från den spolvätska, som passerar genom pri- märventilmekanismen. Tidsbestämningsenheten innefattar före- 10 15 20 25 30 35 trädesvis ett ogenomträngligt membran, som utgör gränsen mel- lan och tätar mellan det pneumatiska medium, som företrädesvis användes i tidsbestämningsenheten, och den spolvätska. som passerar genom primärventilenheten.

Tidsbestämningsenheten reagerar på en inmatningskraft från en användare på en tryckknapp för att överföra pneumatiskt medium från en första aktiveringskammare till en andra tidsbestäm- ningskammare. Tidsbestämningskammaren är mindre än aktive- ringskammaren, så att det uppstår en avsevärd tryckökning i tidsbestämningskammaren då det pneumatiska mediet från akti- veringskammaren pressas in i tidsbestämningskammaren. Mem- branet utgör en vägg i tidsbestämningskammaren och medger denna att öka och minska i storlek i motsvarighet till trycket hos det pneumatiska mediet i tidsbestämningskammaren.

Membranet medger således att tidsbestämningskammaren expande- rar i motsvarighet till det ökade trycket i densamma. Mem- branet samverkar med en pilotventilenhet, som åstadkommer öpp- ning och stängning av primärventilenheten. Expansion hos tids- bestämningskammaren pressar membranet till ingrepp med skaftet hos ett ventilelement i pilotventilenheten. Skaftet är löst infört i ett styrrör, så att förskjutning av membranet mot skaftet åstadkommer axiell förflyttning av ventilelementet i styrröret. Då ventilelementet i pilotventilenheten förflyttas på detta sätt öppnas en kanal, som åstadkommer en obalans i trycket mot membranventilelementet i primärventilenheten.

Denna obalans i trycket mot membranventilelementet i primär- ventilenheten öppnar primärventilenheten för att medge i huvudsak ostrypt flöde av spolvätska mellan inloppskammaren och utloppskammaren i spolregleringsventilen.

Då tryckknappen släppes kommer de relativa trycken i aktive- ringskammaren och tidsbestämningskammaren först att hålla tidsbestämningskammaren i dess expanderade tillstånd med mem- branet, som utgör en vägg av tidsbestämningskammaren, i sitt utåt förskjutna läge för att medge att spolningsförloppet fortsätter. En noggrant uttänkt kraftobalans för slutligen 10 15 20 25 30 35 469 478 pilotventílenheten till dess stängda läge. Spolvätsketrycket i en avkänningskammare eller återkopplingskammare verkar direkt mot det utåt förskjutna membranet, spolvätsketrycket i en pilotkammare verkar direkt mot ventílelementet i pilotventil- enheten och samtidigt medverkar en fjäder till att pressa ven- tilelementet i pilotventilenheten i en riktning, som pressar ventilens skaft mot det utåt förskjutna membranet. Den ovan angivna kraftobalansen verkar mot membranet på så sätt. att detta pressas i en riktning som medför att tidsbestämnings- kammaren drages ihop och därigenom pressar tillbaka det pneu- matiska mediet i tidsbestämningskammaren till aktiverings- kammaren genom en strypventilenhet. Genom inställning av strypventilenheten för reglering av returflödet av pneumatiskt medium från tidsbestämningskammaren till aktiveringskammaren kan man reglera stängningen av pilotventilenheten. Då pilot- ventilenheten stänges kommer även primärventilmekanismen att stänga och därigenom avsluta spolningsförloppet. Till följd av att kraftobalansen på membranet för hopdragning av tidsbestäm- ningskammaren i stor utsträckning beror på vattentrycket kom- mer en i huvudsak konstant mängd spolvätska att passera genom spolregleringsventilen under varje spolningsförlopp och inom ett stort tryckområde hos spolvätskan.

Med undantag för en sida av det membran, som bildar en vägg i tidsbestämníngskammaren, är hela tidsbestämningsenheten öppen endast mot det pneumatiska mediet. Tidsbestämningsenheten är därför inte utsatt för den korrosion och/eller förorening, som påverkar tidigare kända spolregleringsventiler.

Ett exempel på en spolregleringsventil och en modifierad del av denna, som tillsammans innefattar grunderna för uppfin- ningen. visas som exempel på bifogade ritningar och beskrives i detalj utan något försök att visa alla olika former och modifikationer, som kan innefatta uppfinningen, varvid upp- finningen bestämmas av bifogade patentkrav och inte av detal- jerna i beskrivningen. -iß ch 10 15 20 25 30 478 6 Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig 1 är en perspektivvy av en spolventil, som innefattar grunderna för uppfinningen och visas ansluten till en åter- sugningsskyddsenhet och en backventils- och flödesreglerings- enhet; fig 2 visar ett förstorat tvärsnitt i huvudsak längs linjen 2-2 i fig 1 och visar spolregleringsventilen i stängt läge; fig 3 är en ytterligare förstorad del av fig 2 med särskild inriktning på detaljerna i tidsbestämningsenheten; fig 4 är en perspektivvy av en alternativ form av ändkåpa, som kan användas i samband med en spolregleringsventil i enlighet med uppfinningen; l fig 5 visar ett förminskat tvärsnitt i huvudsak längs linjen 5-5 1 fig 2 och visar särskilt förhållandet mellan inlopps- kammare och utloppskammare i huset till den i fig 2 visade spolregleringsventilen; fig 6 visar likaså ett förminskat tvärsnitt. i huvudsak längs linjen 6-6 i fig 2. och visar utformningen av den membranstöd- skiva, som är belägen på den från ändkåpan vända sidan av mem- branventilelementet; fig 7 visar ett schematiskt tvärsnitt genom spolreglerings- ventilen på liknande sätt som fig 2, men med mindre detaljer och i avsevärt mindre skala, varvid figuren är placerad på samma ritningsblad som fig 1 och schematiskt visar spolregle- ringsventilen i stängt läge; fig 8 visar likaså ett schematiskt tvärsnitt, som liknar fig 7 och är beläget på samma ritningsblad som fig 1 samt schema- tiskt visar spolregleringsventilen efter manuell påverkan och med membranventilelementet i ett mellanläge vid rörelse mellan stängt läge och öppet läge; fig 9 är en ytterligare schematisk vy. som liknar fig 7 och 8 samt är placerad på samma ritningsblad som fig 1 och schema- tiskt visar ventilen i öppet läge och med tidsbestämnings- mekanismen i funktion för att hålla ventilen öppen en förut- bestämd tid efter det att ventilen har påverkats manuellt. 10 15 20 25 30 35 469 478 7 Beskrivning av en som exempel vald utföringsform En representativ form av en flödesregleringsventil i enlighet med grunderna för uppfinningen och särskilt anpassad för an- vändning som en spolventil för urinoarer betecknas allmänt med 10 på bifogade ritningar. Sådana ventiler benämnas vanligen flushometerventiler i branschen.

När den är installerad är spolregleringsventilen 10 vanligen ansluten både till en återsugningsskyddsenhet 11 och till en backventils- och flödesregleringsenhet 12 för att förhindra återflöde av eventuellt förorenat vatten (vatten användes van- ligen som spolvätska) till vattenförsörjningssystemet. Åter- sugningsskyddsenheter 11 samt backventilsmch flödesreglerings- enheter 12 är välkända och lämpliga utföringsformer av båda enheterna finns tillgängliga i handeln.

En återsugningsskyddsenhet 11 innefattar vanligen ett mem- bran 13, som kan vara radiellt slitsat för att medge vätske- flöde från spolventilen 10 till urinoaren (icke visad) under spolförloppet, men förhindrar vätskeflöde i motsatt riktning, åtminstone under en tid som erfordras för tillförsel av luft till nedströmssidan av återsugningsskyddsenheten 11, så att man undviker returflöde genom återsugningsskyddsenheten 11.

Ett sätt att åstadkomma den erfordliga riktningsstyrningen för flödet är att placera membranet 13 delvis rörligt över ett membranstöd 14 med ett flertal öppningar 15, som medger att slitsarna i membranet 13 öppnas endast då vätska strömmar í den önskade riktningen, så att flöde i motsatt riktning för- hindras åtminstone tillfälligt. Trycket hos den vätska, som pressar membranet 13 till anliggande ingrepp med stödet 14 under försök till returflöde, åstadkommer även att membranets 13 eftergivliga kant 16 förflyttas tätt mot stödet 14 och där- igenom öppnar åtminstone en öppning 18, som står i förbindelse med omgivningen genom det hus 19. i vilket återsugningsskydds- enheten 11 är inbyggd, vilket är väl känd teknik.

En backventils- och flödesregleringsenhet 12 öppnar vanligen för att medge spolvätska, exempelvis vatten, att strömma från 4-69 478 8 10 15 20 25 30 35 en tryckkälla, exempelvis ett vattenledningsnät. till spolreg- leringsventilen 10. men stänger för att förhindra flöde av spolvätska i motsatt riktning. Återsugningsskyddsenheten 11 och backventils- och flödesregleringsenheten 12 utgör således en effektiv kombination för att åstadkomma ett dubbelverkande organ för att förhindra returflöde, vilket annars skulle kunna inträffa om spolvätsketillförseln blev trycklös, även tillfäl- ligt.

Såsom klart framgår av fig 1 och 2 innefattar spolventilen 10 ett i kamrar uppdelat hus 20. Fig 5 visar emellertid bäst den ledning 21, som är ingängad i och sträcker sig ut från in- loppsporten 22 i huset 20. Det inre av ledningen 21 står via ett rör 23 (fig 1) i förbindelse med backventils- och flödes- regleringsenheten 12. Ledningen 21 är företrädesvis förbunden med röret 23 medelst en glidkoppling 24, som underlättar pla- ceringen i sidled och inställningen mellan spolventilen 10 och backventils- och flödesregleringsenheten 12 för upptagande av eventuella onoggrannheter till följd av exempelvis onoggrann rördragning, så att man får en inriktad förbindelse mellan spolregleringsventilen 10 och backventils- och flödesregle- ringsenheten 12.

Backventils- och flödesregleringsenheten 12 kan medelst gäng- förband stå i förbindelse med en vattentillförselledning 25 och på välkänt sätt kan backventils- och flödesreglerings- enheten 12 innefatta ett fjäderbelastat backventilelement 27, som öppnar endast då det tryck, som påverkar densamma från vattentillförselledningen 25 överstiger trycket hos vätskan i röret 23. Denna anordning användes inte endast för att åstad- komma skydd mot återflöde, utan även för reglering av flödet från vattentillförselledningen 25 till spolventilen 10. En vanlig backventils- och flödesregleringsenhet 12 är vanligen även försedd med organ, såsom den gängade pluggen 29, medelst vilken man om så önskas kan stänga och säkra backventilele- mentet 27 för att stänga av tillförseln av vätska till spol- regleringsventilen 10, vilket kan vara önskvärt eller nödvän- digt för service, underhåll eller till och med utbyte av spol- 10 15 20 25 30 35 469 478 regleringsventilen 10, utan att rörmontören måste hitta en längre bort belägen ventil för vattentillförselledningen 25.

Såsom särskilt framgår av fig 5 är en andra ledning 26 in- gängad i och sträcker sig ut från husets 20 utloppsport 28.

Det inre av den andra ledningen 26 står i förbindelse med återsugningsskyddsenheten ll (fig 1). För enkelhets skull kan den andra ledningen 26 sluta i sekundärhuset 19, som omger återsugningsskyddsenheten ll. En koppling 30 kan användas för att förbinda återsugningsskyddsenheten ll med det matarrör 31, som avger spolvätskan från återsugningsskyddsenheten 11 till urinoaren (icke visad). En sådan konstruktion underlättar borttagning av spolregleringsventilen 10 om detta skulle vara önskvärt eller nödvändigt för service, underhåll eller utbyte. såsom bäst framgår av fig 2 innefattar det inre av spolventil- huset 20 en primärventílenhet 33, en inloppskammare 35, en ut- loppskammare 36, en övergångskammare 38 och en pilotkammare 39. Med fortsatt hänvisning till fig 2 kan man se att in- lopps- och utloppskamrarna 35 respektive 36 är avgränsade mot övergångskammaren 38 medelst en mellanvägg 40, som sträcker sig i tvärriktningen över huset 20. övergångskammaren 38 är i sin tur åtskild från pilotkammaren 39 medelst membranventil- elementet 41 i primärventilenheten 33, såsom beskrivas närmare nedan.

Med hänvisning till fig 5 förutom till fig 2 framgår det att inloppskammaren 35 är skild från utloppskammaren 36 medelst en halvcylindrisk mellanvägg 42, som sträcker sig vinkelrätt mel- lan mellanväggen 40 och ändväggen 43 (fig 2). Ãndväggen 43 sträcker sig också i husets 20 tvärriktning, men på avstånd från och i huvudsak parallellt med mellanväggen 40. En avkän- nings- eller återkopplingskammare 44 är skild från inlopps- och utloppskamrarna 35 respektive 36 medelst den tvärgående ändväggen 43.

Inloppskammaren 35 står i förbindelse med inloppsporten 22 och därigenom med det inre av ledningen 21. Inloppskammaren 35 är Ö\ 10 15 20 25 30 35 478 10 även öppen mot en regleryta på membranventilelementet 41. Mera speciellt sträcker sig en ringformíg förlängningsvägg 42 vin- kelrätt ut från mellanväggen 40 i motsatt riktning mot den halvcylindriska mellanväggen 42 för att bilda ett ringformigt ventilsäte 46, mot vilket en första sida av membranventil- elementet 41 selektivt anligger för stängning av inloppskamma- ren 35 i förhållande till utloppskammaren 36. Membranventil- elementet 41 och det ringformiga sätet 46 bildar tillsammans primärventilenheten 33.

Den del av membranventilelementet 41, som omges av ventilsätet 46 vid dettas ingrepp mot den första sidan av membranventil- elementet 41 utgör membranventílelementets 41 inloppsreak- tionsyta 48 för spolvätska, och reaktionsytan 48 är alltid öppen mot inloppskammaren 35 och således mot vätsketrycket i denna.

Utloppskammaren 36 står i förbindelse med utloppsporten 28 och således med det inre av ledningen 26. Utloppskammaren 36 står även i förbindelse med övergångskammaren 38 genom en genom- loppsöppning 49, som sträcker sig genom mellanväggen 40. Över- gångskammaren 38 är placerad mellan mellanväggen 40 och en ringformig membranstödskiva 50, vars detaljer framgår bäst av fig 2 och 5.

En ringformig fläns 51 avgränsa: den radiellt yttre delen av membranstödplattan 50, och flänsen 51 samverkar med den cy- lindriska inre ytan 52 hos en fläns 53, som sträcker sig vin- kelrätt ut från mellanväggen 40. Stödskivan 50 har även en koniskt avsmalnande, relativt flack vägg 54, som sträcker sig radiellt inåt från flänsen 51 till en cirkelformig ringvägg 55, som avgränsa: den radiellt inre delen av stödskivan 50 och samverkar med den radiellt yttre ytan 58 på förlängningsväggen 45. Väggen 54 samverkar med och stöder membranventilelementet 41 då detta befinner sig i det i fig 2 visade läget. vilket är det läge elementet intager då spolregleringsventilen 10 är "stängd". 10 15 20 25 30 35 469 478 ll Den största delen av väggen 54 är ogenomtränglig, men en del av densamma är företrädesvis perforerad, såsom visas vid 59, för åstadkommande av obehindrad förbindelse mellan övergångs- kammaren 38 och den passiva ytan 60 hos membranventilelementet 41. Såsom visas är perforeríngarna 59 koncentrerade till en del, som endast behöver utgöra ungefär en tredjedel av väggens 54 totala yta. Resultatet av denna utformning förklaras nedan i samband med förklaringen av funktionen hos spolreglerings- ventilen 10.

Den passiva ytan 60 utgöres av den del av membranventilelemen- tets 41 första sida, som är belägen radiellt utanför reak- tionsytan 48. Såsom visas kan perforeringarna 59 vara anord- nade i linje med en del av genomgångsporten 49. Då spolregle- ringsventilen 10 är stängd och membranventilelementet 41 be- finner sig i det i fig 2 visade läget är utloppskammaren 36 i huvudsak fri från vätska, så att den passiva ytan 60 av mem- branventilelementet 41 endast utsättes för-atmosfärstryck.

Hållfastheten hos väggen 54 kan ökas genom att ett flertal i omkretsriktningen på avstånd från varandra belägna förstärk- ningslister 61 anordnas. vilka sträcker sig radiellt utåt från ringflänsen 55 till flänsen 51. Perforeringarna 59 genom väg- gen 54 är belägna mellan förstärkningslisterna 61.

Hela den andra sidan av membranventilelementet 41 utgör en pílotyta 62. Membranventilelementets 41 pilotyta 62 är helt öppen mot pilotkammaren 39. Pilotytans 62 area är därför i huvudsak lika med de kombinerade areorna hos inloppsreaktions- ytan 48 och den passiva ytan 60, vilka tillsammans bildar mem- branventilelementets 41 första sida. Förutom av pilotytan 62 avgränsas pilotkammaren 39 av den inre väggen 63 i en mem- branstödkâpa 64. Stödkâpan 64 hålles på plats av en ändkåpa 65.

Membranstödkâpan 64 har ett flertal i omkretsriktningen på av- stånd från varandra belägna stödfötter 66, som samverkar med membranventilelementets 41 andra sida, d V s pilotytan 62, då r O f. 10 15 20 25 30 35 9 f" / l' 4 12 8 membranventilelementet är beläget i det i fig 9 visade läget. vilket är det läge elementet intager då spolregleringsventilen 10 är "öppen". stödfötterna 66 förhindrar att membranventil- elementet 41 pressas till tätande ingrepp med den koniska ytan 68 på stödkäpan 64 då spolregleringsventilen 10 är öppen.

Som ett alternativ kan membranstödkâppan 64 och ändkåpan 65 kombineras till en enda komponent, nämligen den i fig 4 visade modifierade ändkåpan 165. Vid detta alternativa utförande kan stödfötterna 166 vara utförda direkt i ändkâpan 165. De radi- ella urtag 167, som bildas mellan stödfötterna 166 i den al- ternativa ändkäpan 165, medger kontinuerlig förbindelse med membranventilelementets 41 pilotyta 62 från pilotkammaren 39 även då membranventilelementet 41 befinner sig i anliggande ingrepp med den koniska ytan 168, som bildas av stödfötterna 166.

I vart och ett av fallen kan ändkåpan 65 eller den modifierade ändkäpan 165 medelst gängförband fästas inuti flänsen 53. Då ändkåpan 65 är fäst i flänsen 53 spärrar den tätningsvulsten 70 på den radiellt yttre kanten av membranventilelementet 41 mellan ett urtag 71 i membranstödskivans 50 fläns 51 och ett motriktat urtag 72 i membranstödkâpans 64 omkretsfläns 73.

Spärrad på detta sätt medelst ändkäpan 65 åstadkommer vulsten 70 fluidtät tätning mellan flänsen 53 och membranstödskivan 50 samt membranstödkäpan 64, sä att pilotkammaren 36 tätas mot övergângskammaren 38 och de kamrar, som kan sättas i förbin- delse med denna.

I det i fig 2 visade stängda läget hos primärventilenheten 33 är pilotkammaren 39 fylld med spolvätska med i huvudsak samma tryck som spolvätskan i inloppskammaren 35. Det finns en tryckobalans, som verkar mot membranventilelementet 41 för att hålla detta i det i fig 2 visade läget. Hela pilotytan 62 på membranventilelementets 41 andra sida är utsatt för trycket hos spolvätskan i inloppskammaren 35, medan endast den mot- satta reaktionsytan 48 på membranventilelementets 41 första sida är utsatt för trycket hos spolvätskan i inloppskammaren 10 15 20 25 30 35 469 478 13 35. Till följd av att den passiva ytan 60 på membranventil- elementets 41 första sida är utsatt endast för atmosfärstryck utsättes membranventílelementet 41 för en tryckobalans, som bibehåller membranventilelementet 41 i stängt läge.

För att förklara hur pilotkammaren 39 är utsatt för trycket hos spolvätskan i inloppskammaren 35 hänvisas till fig 2, där man kan se att membranventilelementet 41 har en central öpp- ning 74, genom vilken ett navelement 75 är fört. Navelementet 75 samverkar förskjutbart. men icke tätande med utsidan av ett styrrör 76. Spelet mellan navelementet 75 och utsidan av styr- röret 76 bildar en strypt kanal 78, genom vilken spolvätskan i ínloppskammaren 35 tränger in i pilotkammaren 39. Trycket hos spolvätskan i pilotkammaren 39 kommer därför efter en mindre fördröjning till följd av den begränsade tvärsnittsarean hos kanalen 78 att vara lika med trycket hos spolvätskan i in- loppskammaren 35.

Det inre av styrröret 76 samverkar med ventilelementet 79 i pilotventilenheten 83. Skaftet 88 hos ventílelementet 79 är förskjutbart anordnat i styrröret 76. Membranstödkåpan 64 har en ficka eller ett fjädersäte 80, som inrymmer en pilotfjäder 81. Pilotfjädern 81 bidrager till att hålla huvudet 82 hos ventílelementet 79 mot ett säte 84 vid angränsande ände av styrröret 76. En tätningsbricka 85 är placerad mellan huvudet 82 och sätet 84 på styrröret 76 för att täta pilotkammaren 39 mot den kanal 86, som bildas mellan skaftet 88 hos ventilele- mentet 79 och det inre av styrröret 76.

Det bör observeras att skaftet 88 i närheten av huvudet 82 är koniskt avsmalnande, så att skaftets 88 största diameter nära samverkar med insidan av styrröret 76 då huvudet 82 samverkar med sätet 84. Den koniskt avsmalnande delen av skaftet 88 har åtminstone ett primärt och ett sekundärt ändamål. Primärt åstadkommer den avsmalnande delen en progressiv ökning av kanalen 86 då pílotventilenheten 83 öppnar, och omvänt ger den avsmalnande delen en progressiv strypníng av kanalen då pilot- ventilenheten 83 stänger. Den progressiva strypningen är sär- Ü'\ 10 15 20 25 30 35 03 4? 8 14 skilt viktig genom att den tvingar trycket i pilotkammaren 39 att byggas upp relativt långsamt. vilket bidrager till att förhindra vattenslag under denna fas av spolregleringsventi- lens 10 funktion. Den koniskt avsmalnande delen av skaftet 88 ger dessutom en centrering av skaftet 88 i förhållande till _styrröret 76, då pilotventilenheten 83 stänger. Det torde nu framgå att ventilelementet 79 och sätet 84 samverkar för att bilda pilotventilenheten 83.

Såsom visas kan pilotfjädern 81 utgöras av en snäckfjäder. För att åstadkomma den önskade effekten på ventilelementet 79 kan pilotfjädern 81 vara hoptryckt mellan fjädersätet 80 i stöd- kåpan 64 och huvudet 82 på ventilelementet 79. Det bör obser- veras att pilotfjädern 81 inte är ett element som är nödvän- digt för funktionen hos spolregleringsventilen 10. Pilot- fjäderns effekt tages givetvis med i beräkningen vid konstruk- tion och framställning av en spolregleringsventil 10 i enlig- het med uppfinningen, så att förekomsten av pilotventilen 81 inte påverkar funktionen hos spolregleringsventilen 10. men ventilen 10 kan fungera tillfredsställande utan pilotfjäderni 81. Pilotfjädern finns i ventilen 10 av tre särskilda anled- ningar, nämligen att den bibehåller ventilelementet 83 i läge mot sätet 84 då ventilen 10 fraktas, att den förhindrar möj- ligheten att spolregleringsventilens komponenter befinner sig i läge att åstadkomma en omedelbar delspolning då ventilen 10 först monteras och att den kan erfordras för att hjälpa till att stänga pilotventilen då trycket i vattentillförselled- ningen 25 är mycket lågt.

En liknande ficka eller fjädersäte 180 kan även vara anordnat i den alternativa ändkåpan 165 enligt fig 4 för liknande sam- verkan med pilotfjädern 81.

Med fortsatt hänvisning till fig 2 visas att den övre änden 89 av styrröret 76 är förankrad i den tvärgående ändväggen 43 i huset 20. Ventilelementets 79 skaft 88 sträcker sig axiellt förbi den tvärgående ändväggen 43, genom avkänningskammaren 44 och till anliggning mot en slitplatta 90. Avkänningskammaren 10 15 20 25 30 35 469 478 15 eller återkopplingskammaren 44 står i fluidförbindelse inte endast med kanalen 86 mellan ventilelementets 79 skaft 88 och insidan av styrröret 76, utan även med utloppskammaren 36 ge- nom en kanal 91, som sträcker sig genom den tvärgäende änd- väggen 43. Då primärventilenheten 33 befinner sig i stängt läge befinner sig avkänningskammaren 44 och kanalerna 86 och 91 också vid atmosfärstryck.

Avkänningskammaren eller återkopplingskammaren 44 kan lämp- ligen vara utformad i ett cylindriskt urtag 95 i huset 20.

Urtaget 95 omges av en hals 96, som sträcker sig uppåt från den tvärgående ändväggen 43. Den yttre omkretsen av halsen 96 är lämpligen gängad, såsom visas vid 98, för att åstadkomma möjlighet till löstagbar fastsättning av en kvarhållningshylsa 99. En fläns 100 på ett hus 101 för tidsbestämningsenheten är monterad i det cylindriska urtaget 95, och ett par ringformiga organ 102 och 103 är i sin tur tätt inpassade inuti flänsen 100.

Det ringformiga organet 102 är försett med ett axiellt riktat, ringformigt urtag 104, i vilket en 0-ring 105 är placerad, och hoptryckningen av 0-ringen 105 mot ändväggen 43, exempelvis genom åtdragning av kvarhållníngshylsan 99 på ett sätt som beskrives närmare nedan, tätar avkänningskammaren 44, som är belägen inuti ringen 102, i förhållande till atmosfären längs ytorna av urtaget 95 samt i förhållande till den nedan be- skrivna tidsbestämningskammaren 115 innanför flänsen 100. En vulst 106 skjuter ut från den radiellt yttre omkretsen av ett membran 108, och denna vulst 106 är fastklämd mellan de två ringarna 102 och 103 för åstadkommande av tätning mellan ringarna 102 och 103 och därigenom förhindra förbindelse mellan regler- eller återkopplingskammaren och tidsbestäm- ningskammaren 115 längs membranets 108 omkrets. Membranet 108. ringen 102 och den tvärgående väggen 43 avgränsa: tillsammans avkännings- eller återkopplingskammaren 44. En typ av membran 108 som fungerar mycket bra är det på ritníngarna visade rull- membranet.

De komponenter, som är direkt och funktionellt kopplade till 10 15 20 25 30 35 16 och de som inrymmes 1 huset 101 på den från avkänningskammaren 44 vända sidan av membranet 108 samverkar tillsammans som en tidsbestämningsenhet 109.

Med fortsatt hänvisning till fig 2 visas att slitplattan 90 har en axiell tapp 110, som sträcker sig vinkelrätt från slit- plattan 90 och tränger genom mitten av membranet 108 samt sträcker sig genom en central öppning 111 i en fästplatta 112.

De två plattorna 90 och 112 kvarhåller stadigt membranets 108 mittparti mellan sig och tappen 110 är stukad eller på annat sätt förbunden med fästplattan 112 för att åstadkomma en fog, som förhindrar fluidförbindelse genom membranet 108.

På den från avkänningskammaren 44 vända sidan av membranet 108 finns tidsbestämningskammaren 115. Tidsbestämningskammaren 115 begränsas av det andra ringformiga organet 103, en mellanvägg 114, som sträcker sig tvärs över huset 101, samt membranet 108. Pâ motsatt sida om mellanväggen 114 finns en aktiverings- kammare 120, som beskrives närmare nedan. En backventilenhet 125 är anordnad med hjälp av en öppning 126, som sträcker sig genom mellanväggen 114, och ett eftergivligt klaffventil- element 128, som är fäst mellan det ringformiga organet 103 och mellanväggen 114 för att medge att pneumatiskt medium strömmar från aktiveringskammaren 120 in i tidsbestämnings- kammaren 115, men inte i motsatt riktning.

En strypventilenhet 130 är anordnad mellan aktiveringskammaren 120 och tidsbestämningskammaren 115 för att medge att pneuma- tiskt medium strömmar från tidsbestämningskammaren 115 in i aktiveringskammaren 120 med ett bestämt flöde. Strypventil- enheten 130 kan innefatta en skâlliknande kropp 131, som är fast ingängad i en borrning 132, som sträcker sig genom mel- lanväggen 114. Den skålliknande kroppen 131 har en bottenvägg 133, som är försedd med en nälport 134. Det inre av kroppen 131 är likaså lämpligen gängad, såsom visas vid 135, för upp- tagande av ett gängat skaft 138, som uppbär ett nälventil- element 136. Kroppen 131 fungerar således som stöd för nålven- tilelementet 136. 10 15 20 25 30 35 469 478 17 Nälventilelementet 136 sträcker sig axiellt ut från den ena änden av skaftet 138, varvid ett huvud 140 kan finnas vid mot- satt ände av skaftet 138. vridning av skaftet 138 i den skål- liknande kroppen 131 bestämmer den utsträckning, i vilken nål- ventilelementet 136 stryper nålporten 134 för att därigenom reglera det flöde, med vilket det pneumatiska mediet i tids- bestämningskammaren 115 kan återföras till aktiveringskammaren 120. Det bör observeras att det medium, som passerar genom nâlporten 134, kan âterföras till aktiveringskammaren 120 med hjälp av en kanal 141, som sträcker sig díagonalt genom skaf- tet 138. Som ett alternativ till kanalen 141 kan man i stället utföra ett urtag, som skulle sträcka sig i längdriktningen längs gängorna på skaftet 138 för att passera förbi gäng- ingreppet mellan skaftet 138 och den skålliknande kroppen 131 och därigenom åstadkomma den erforderliga fria kanalen för medium från nålporten 134 till aktiveringskammaren 120.

Aktiveringskammaren 120 omges av en ringformig vägg 142 i huset 101, vilken vägg sträcker sig uppåt från mellanväggen 114. Insidan 143 av den ringformiga väggen 142 bildar en cylinder, i vilken en aktíveringskolvenhet 145 är förskjutbart anordnad.

Aktiveringskolvenheten 145 innefattar ett aktiveringsskaft 146. som står i funktionellt ingrepp med en styrhylsa 148.

Styrhylsan 148 har en ihålig, cylindrisk del 149, i vilken aktiveringsskaftet 146 är förskjutbart. Den cylindriska delen 149 av styrhylsan 148 utvidgas radiellt till en klockformig kåpa 150, som befinner sig ovanför den övre kanten 151 av huset 101. Kvarhållningshylsan 99 innefattar en invändig an- sats 152, som samverkar med den axiellt uppåt riktade ytan 153 på kåpan 150, såsom framgår av fig 2, så att ansatsen 152 då kvarhâllningshylsan 99 åtdrages mot halsen 96 på huset 20 pressar styrhylsan 148 mot huset 101 för att hålla fast detta och det i detta befintliga aktiveringsskaftet 146 mot huset 20.

En ände av aktiveringskaftet 146 är utvidgad till ett kolv- huvud 154, och en kvarhållningsplugg 155 är fäst vid kolv- 10 15 20 25 30 35 40 438 18 huvudet 154. Som visas kan kvarhållningspluggen 155 ha ett skaft 156, som med friktionspresspassning passar i det inre 158 av aktiveringsskaftet 146. Ett tätningsorgan 159 är anord- nat mot en ansats 160 och den radiellt utåt riktade ytan 161 på en ringformig lägesbestämningslist 162 på undersidan av kolvhuvudet 154 och hålles i detta läge genom ingrepp med en fläns 163, som sträcker sig radiellt utåt från kvarhållnings- pluggen 155.

Ett fästblock 164 för en tryckknapp är fäst vid den andra änden av aktiveringsskaftet 146, exempelvis medelst en skruv 165. En tryckknappskåpa 166 kan monteras med friktionspress- passning på fästblocket 164. Den undre ytan 168 av fästblocket 164, som sträcker sig radiellt utåt från aktiveringsskaftet 146, är företrädesvis försedd med ett axiellt riktat, ringfor- migt urtag 169, i vilket den ena änden av en tryckfjäder 170 kan mottagas. Den andra änden av tryckfjädern 170 verkar mot ytan 153 på kåpan 150 för att pressa aktiveringskolvenheten 145 i en riktning, som ökar volymen i aktiveringskammaren 120, d v s axiellt uppåt sett i fig 2. Det axiellt övre läget hos aktiveringskolvenheten 145 kan bestämmas genom ingrepp mellan den uppåtriktade ytan 171 på kolvhuvudet 154 och den motrik- tade ytan 172 på undersidan av kåpan 150. vid konstruktion av den mekanism, som aktiverar tidsbestäm- ningsenheten 109 bör man sträva efter att åstadkomma en sådan konstruktion, att minsta möjliga tryck erfordras mot tryck- knappskåpan 166. På detta sätt kan även en relativt ung eller svag person aktivera spolregleringsventilen 10. Konstruktionen bör även erfordra endast relativt kort slaglängd hos kolv- huvudet 154 för åstadkommande av den önskade funktionen. Även detta underlättar användningen för en ung eller svag person och medverkar vid den andra änden av spektrum till att undvika missbruk från starka individer, som oavsiktligt eller avsikt- ligt kan pålägga en sidokraft på tryckknappskåpan 166. Ju längre slaglängd som erfordras hos kolvhuvudet 154 desto längre aktiveringsskaft 146 erfordras för förflyttning av kolvhuvudet 154. Ju längre aktiveringsskaftet 146 är desto lättare skulle det kunna utsättas för böjning eller till och med brott. 10 15 20 25 30 469 478 19 Funktion Dä tryckknappskäpan 166 intryckes manuellt mot verkan av tryckfjädern 170 förflyttas aktiveringskolvenheten 145 i en riktning, som medför att kolvhuvudet 154 minskar volymen hos aktiveringskammaren 120. Detta åstadkommer en ökning av trycket hos det pneumatiska mediet i aktiveringskammaren 120, och en del av det pneumatiska mediet under tryck i aktive- ringskammaren 120 pressas genom backventilenheten 125 in i tidsbestämningskammaren 115.

Dä trycket i tidsbestämningskammaren 115 är tillräckligt för att övervinna både kraften från spolvätsketrycket i pilot- kammaren 39 och kraften hos fjädern 81, vilka båda krafter verkar mot huvudet 82 hos ventilelementet 79 i pilotventil- enheten 83 kommer membranet 108, som utgör en vägg i tids- bestämningskammaren 115. att börja röra sig i en riktning, som expanderar tidsbestämningskammaren 115. Detta medför att skaf- tet 88 hos ventilelementet 79 rör sig axiellt i styrröret 76 och att den ringformiga tätningen 85 avlägsnas från sätet 84 vid styrrörets 76 ände, så att spolvätskan i pilotkammaren 39 kan strömma genom kanalen 86 till avkänningskammaren 44 och därefter genom kanalen 91 in i utloppskammaren 36. Detta flöde minskar vâtsketrycket i pilotkammaren 39, och trots att det åstadkommer en mindre ökning av trycket i avkänningskammaren är denna tryckökning inte tillräcklig för att förhindra expan- sion av tidsbestämningskammaren 115. Till följd av tryckmínsk- ningen i pilotkammaren 39 kommer trycket i inloppskammaren 35. som verkar mot reaktionsdelen 48 hos membranventilelementet 41, att åstadkomma att membranventilelementet 41 förflyttas från sätet 46 för att medge att spolvätska under tryck tränger in mellan membranventilelementet 41 och väggen 54 hos membran- stödskivan 50. spolvätskans tryck pålägges därigenom nästan omedelbart hela den passiva ytan 60 liksom även reaktionsytan 48 på den ena sidan av membranventilelementet 41, och sam- tidigt kan spolvätskan i pilotkammaren 39 evakueras genom 459 10 15 20 25 30 35 478 W kanalen 86 i pilotventilenheten 83. Eftersom tvärsnittsarean hos kanalen 86 är avsevärt större än tvärsnittsarean hos kana- len 78 blir resultatet att pilotkammaren 39 snabbt tömmes mot verkan av det tryck, som pàlägges reaktionsytan 48 och den passiva ytan 60. Eftersom kanalen 91 företrädesvis har i huvudsak samma tvärsnittsarea som kanalen 86 blir det till att börja med endast en mycket liten tryckökning i avkännings- kammaren 44. särskilt som vätskan i avkänningskammaren snabbt kan evakueras till utloppskammaren 36.

Slutresultatet är ett i huvudsak obehindrat flöde av spol- vätska från inloppskammaren 35 till utloppskammaren 36. Vät- skan i utloppskammaren 36 ledes givetvis genom utloppsporten 28 till återsugningsskyddsenheten 11 och därefter till urinoa- ren för genomförande av spolning.

Då tryckknappskâpan 166 friges kommer fjädern 170 att återföra kolvhuvudet 154 till det i fig 2 visade läget. Denna rörelse hos kolvhuvudet 154 åstadkommer en sänkning av det pneumatiska trycket i aktiveringskammaren 120. vid minskningen av trycket i aktiveringskammaren 120 kommer trycket i avkänningskammaren 44 tillsammans med verkan hos fjädern 81 och det eventuella vätsketrycket i pilotkammaren 39, vilka krafter verkar mot huvudet 82 på ventilelementet 79, att börja förflytta mem- branet 108 i motsatt riktning för att därigenom draga ihop tidsbestämningskammaren 115 och pressa det pneumatiska mediet från tidsbestämningskammaren 115 tillbaka till aktiverings- kammaren 120 genom strypventilenheten 130. Detta flöde hos det pneumatiska mediet i tidsbestämningsenheten 109 medger att ventilelementet 79 återföres till stängt läge med det ringfor- miga tätningsorganet 85 anliggande mot sätet 84 vid änden av styrröret 76. Den tid, som erfordras för att stänga pilotven- tilenheten 83, bestämmas av hur mycket nålventilelementet 136 stryper nâlporten 134 samt av kraften hos fjädern 81 och av trycket hos spolvätskan i avkännings- eller återkopplings- kammaren 44. Trycket hos spolvätskan påverkar inte endast den tid, som erfordras för stängning av pilotventilenheten 83, utan utgör även en reglerande faktor för bestämning av den I 10 15 20 25 30 35 469 478 21 mängd spolvätska som avges av spolregleringsventilen 10. Det bör observeras att denna användning av spolvätsketrycket är nyckeln till avgivning av en konstant spolvätskevolym medelst spolregleringsventilen 10 inom ett relativt stort omrâde vad gäller vätsketillförseltrycket. vid högt tryck i avkännings- kammaren 44 kommer ventilen 10 att automatiskt ställas in för den högre flödesmängden och förkorta spolförloppstiden. vid lågt tryck i avkänningskammaren 44 kommer ventilen 10 i mot- sats till detta att automatiskt ställas in för den låga flö- desmängden och medge en längre spolförloppstid.

Då membranventilelementet 41 stänger mot sätet 46 fortsätter vätskan i inloppskammaren 35 att strömma genom kanalen 78 längs utsidan av styrröret 76 och in i pilotkammaren 39, var~ igenom vätsketrycket i pilotkammaren ökar. Denna ökning av vätsketrycket i pilotkammaren 39 pressar membranventil- elementet 41 till tätande ingrepp med sätet 46. Då membran- ventilelementet 41 helt anligger mot sätet kommer vätskan i utloppskammaren 36 att strömma till urinoaren tills trycket i utloppskammaren 36 har sjunkit till i huvudsak atmosfärs- trycket.

Det bör emellertid observeras att så snart membranventil- elementet 41 kommer till kontakt med sätet 46 sjunker trycket i utloppskammaren 36 avsevärt. Till följd av att perfore- ringarna är koncentrerade till ett lokalt omrâde i väggen 54 i stället för att vara utspridda över hela dess yta kommer minskningen av trycket i utloppskammaren att pressa den del av membranventilelementet 41, som ligger i linje med det område där perforeringarna 59 är koncentrerade, till ingrepp med denna del av väggen innan all spolvätska har evakuerats från utrymmet mellan membranventilelementet 41 och väggen 54. Denna instängda spolvätska bildar en tillfällig ackumulator, så att då den kinetiska energin hos den in i inloppskammaren 35 strömmande spolvätskan medför att spolvätskan slår an mot reaktionsytan 48 på membranventilelementet 41 kan membran- ventilelementet 41 vibrera mot uppbyggnaden av tryck i pilot- kammaren 39 tills vätskan mellan membranventilelementet 41 och 4 Ö"\ 10 15 20 25 30 35 9 478 22 väggen 54 har evakuerats fullständigt och trycket hos vätskan i pilotkammaren 39 motsvarar trycket hos spolvätskan i in- loppskammaren 35. Därigenom undvikes vattenslag.

Av ovanstående beskrivning torde framgå att den spolvätska, som passerar genom spolregleringsventilen 10, aldrig kommer i kontakt med mekanismen i tidsbestämningsenheten 109. Pilot- ventilenheten 83 står i kontakt med vätskan, men toleransen mellan komponenterna i pilotventilenheten 83, som bestämmer kanalen 86, d v s skaftet 88 och styrröret 76, i vilket skaf- tet 88 rör sig fram och äter, kan framställas på så sätt, att kanalen 86 är relativt stor jämfört med eventuella förore- ningar som man kan förvänta i systemet. Eventuell korrosion eller förorening i detta område kommer inte att negativt på- verka funktionen hos spolregleringsventilen 10. Detta resultat säkerställes särskilt till följd av spolvätskans häftiga flöde genom kanalen 86. Till följd av detta får man en självrengö- rande funktion, så att eventuella föroreningar kan spolas ut genom spolregleringsventilen 10.

Tidsregleringen åstadkommes av den inbyggda tidsbestämnings- enheten 109, vars komponenter aldrig kommer i kontakt med spolvätskan. Funktionen hos tidsbestämningsenheten 109 är såsom framgår av ovanstående beskrivning relativt enkel.

Kolvhuvudet 154 minskar aktiveringskammarens 120 storlek och pressar in luften i den mindre tidsbestämningskammaren 115, såsom visas i de efter varandra följande schematiska figurerna 7 och 8. Membranet 108 expanderar vid tidsbestämningskammarens 115 expansion för att pressa slitplattan 90 mot skaftet 88, vilket minskar trycket hos spolvätskan i pilotkammaren 39 och medger att membranventilelementet 41 "öppnar" och medger att spolvätska kan strömma genom spolregleringsventilen 10 för påbörjan av spolförloppet. Spolningen avslutas då tidsbestäm- nings- och aktíveringskamrarna 115 respektive 120 återföres till det i fig 7 visade läget.

Beträffande de schematiska bilderna i fig 7, 8 och 9 visar fig 7 ventilen 10 i stängt läge. Från detta läge förskjuter 01, 10 15 20 25 30 35 469 478 23 användaren kolvhuvudet 154 till det i fig 8 visade läget. Då kolvhuvudet 154 rör sig mot läget enligt fig 8 kommer trycket i aktiveringskammaren 120 att öka till följd av minskningen av kammarens volym. Såsom beskrivits i detalj ovan medför tryck- ökningen att membranventilelementet 41 öppnar, såsom visas i följd i fig 8 och 9, för att medge i huvudsak obehindrat flöde av spolvätska från inloppskammaren 35 till utloppskammaren 36.

Då trycket i tidsbestämningskammaren 115 ökar förflyttar mem- branet 108 ventilelementet 79 helt mot fjädern 81. Eftersom tidsbestämningskammaren 115 är mindre än aktiveringskammaren 120 kommer trycket i tidsbestämningskammaren 115 att öka avse- värt då kolvhuvudet 154 minskar volymen i aktiveríngskammaren 120 så mycket som möjligt. Om det pneumatiska mediets rörelse sker under i huvudsak isoterma förhållanden kommer trycket att ändras i omvänd proportion till ändringen i volym. Om volymen hos aktiveringskammaren 120 exempelvis är sex gånger så stor som volymen hos tidsbestämníngskammaren 115 kommer trycket i tidsbestämningskammaren 115 att bli sex gånger det ursprung- liga trycket i aktiveringskammaren 120. Om ursprungstrycket är atmosfârstryck (100 kPa) kommer det slutliga trycket i tids- bestämningskammaren 115 att bli ungefär 600 kPa. Denna tryck- ökning multiplicerad med membranets 108 area bestämmer den tillgängliga kraften för öppning av pilotventilenheten 83 för påbörjan av spolförloppet.

Då pílotventilenheten 83 öppnas, såsom visas i fig 8, kommer spolvätskan i pilotkammaren 39 att strömma fritt genom kanalen 86 in i avkänningskammaren 44, ut genom kanalen 91 och in i utloppskammaren 36. Spolvätskan i pilotkammaren 39 måste fyl- las på genom den strypta kanalen 78. Den uppkomna flödes- skillnaden medger att trycket hos spolvätskan i pilotkammaren 39 minskar, så att membranventilelementet 41 av trycket hos spolvätskan i övergångskammaren 38 kan förflyttas, så att vätskeförbindelsen mellan inloppskammaren 35 och utloppskamma- ren 36 kan ske ganska fritt. Då vätsketrycket i kamrarna 35 och 36 är större än vätsketrycket i pilotkammaren 39 förblir membranventilelementet 41 i öppet läge och spolvätska kommer att strömma genom spolregleringsventilen 10. 4690478 24 10 15 20 25 30 35 Spolfunktionen avslutas under en kort tidsperiod efter det att tryckknappskäpan 166 har frigivits. Fjädern 170 återför kolv- huvudet 154 till det i fig 2, 7 och 9 visade läget. Det pneu- matiska mediet i tidsbestämningskammaren 115 kommer inte att förändras snabbt, eftersom backventilenheten 125 inte medger returflöde från tidsbestämningskammaren 115 till aktiverings- kammaren 120. Det pneumatiska mediet måste således strömma genom strypventilenheten 130. Fjädern 81 samt trycket hos spolvätskan i pilotkammaren 39 och trycket hos spolvätskan i avkänningskammaren 44 pressar ventilelementet 79 och membranet 108 från det i fig 9 visade läget till det i fig 7 visade läget. Den tid som erfordras för att ventilelementet 79 skall återföras till det i fig 2 och 7 visade stängda läget bestäm- mes i första hand av spolvätsketrycken i avkänningskammaren 44 och pilotkammaren 39 samt av egenskaperna hos strypventil- enheten 130. Den av fjädern 81 utövade kraften har också en viss inverkan vid stängning av pilotventilenheten 83.

Då ventilelementet 79 återföres till stängt läge ökar vätske- trycket i pilotkammaren 39 till ett värde. som är lika med trycket hos spolvätskan i inloppskammaren 35. vilket är något högre än trycket hos spolvätskan i utloppskammaren 36 även då primärventilenheten 33 fortfarande är öppen. Detta ger upphov till en tryckobalans över membranventilelementet 41, varför detta förflyttas till det i fig 2 och 7 visade stängda läget.

Detta fullbordar spolförloppet och spolregleringsventilen 10 är klar för nästa spolförlopp. volymen hos den spolvätska, som avges av spolreglerings- ventilen 10 vid varje spolning inställes i huvudsak i förväg vid fabriken, och den unika konstruktionen hos spolreglerings- ventilen 10 ger möjlighet att i förväg ställa in strypventil- enheten 130 för âstadkommande av det önskade flödet. Strypven- tilenheten 130 kan exempelvis inställas att avge 3 liter eller 6 liter spolvätska per spolning. Möjligheten att i förväg in- ställa flödesvolymen inom ett stort tryckomräde för spolvät- skan åstadkommes till följd av att strypventilenheten 130 di- 10 15 20 25 30 469 478 25 rekt "avkänner“ trycket hos spolvåtskan i avkänningskammaren 44 och reagerar i motsvarighet till detta för att ge i huvud- sak konstant vätskemängd per spolning.

Mera detaljerat beskrivet är den ena sidan av membranet 108 öppen mot avkänningskammaren 44, vilken står i förbindelse med trycket hos spolvätskan i inloppskammaren 35 med hjälp av kanalen 86 genom pilotventilenheten 83. Avkänningskammaren 44 står även i förbindelse med utloppskammaren 36 genom kanalen 91. Som sådan åstadkommer avkänningskammaren 44 en återkopp- ling till tidsbestämningsenheten 109 av spolvâtsketrycket i spolregleringsventilen 10, och detta tryck verkar mot membra- net 108, tillsammans med den på membranet av ventilelementet 79 pâlagda kraften (som beror på vätsketrycket i pilotkammaren 39 och den av fjädern 81 utövade kraften), för att pressa det pneumatiska mediet från tidsbestâmningskammaren 115 genom strypventilenheten 130 in i aktiveringskammaren 120. vid den visade utformningen ger det ungefärliga förhållandet 1:1 mellan kanalens 91 tvärsnittsarea och kanalens 86 tvär- snittsarea den önskade inströmningen och utströmningen av spolvätska till och från avkänningskammaren 44 för åstadkom- mande av den nödvändiga samverkan mellan spolvätsketrycket i ventilen 10 och det pneumatiska mediet i tidsbestämnings- enheten 109 för bestämning av volymen hos den spolvätska som avges av spolregleringsventilen 10, varvid detta sker utan att spolvätska behöver tränga in i tidsbestâmningsenheten 109.

Det torde nu stå klart att uppfinningen inte endast ger en spolregleríngsventil. som innefattar en pneumatiskt manövrerad tidsbestämningsenhet, som hålles ur kontakt med den spol- vätska, som passerar genom spolregleringsventílen, utan även i övrigt uppnår ändamålen med uppfinningen.

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 -!>- Ü*- \Û 42:» “<1 OO 26 Patentkrav k ä n n e t e c k n a d av att en primärventilenhet (33) är anordnad att reglera flödet av spolvätska genom spolregleringsventilen (10), att en pilot- ventilenhet (83) är anordnad att åstadkomma öppning och stängning av primärventilenheten (33), att en tidsbestäm- ningsenhet (109) är anordnad att fördröja stängningen av pilotventilenheten (83) tills en förutbestämd volym spol- vätska har passerat genom primärventilenheten (33), att ett expansionsorgan (108) är direkt kopplat till tidsbestämnings- enheten (109) för att reglera och regleras av funktionen hos pilotventilenheten (83), vilken står i direkt förbindelse med expansionsorganet (108), vilket skiljer tidsbestämningsen- heten (109) från en avkänningskamare (44), att en kanal (86) genom pilotventilenheten (83) åstadkomer förbindelse mellan avkänningskammaren (44) och inloppskammaren (35) då pilotven- tilenheten (83) är öppen samt att en separat kanal (91)

1. Spolregleringsventil, åstadkomer kontinuerlig förbindelse mellan avkänningskam- maren (44) och utloppskamaren (36), varigenom vätsketrycket i utloppskammaren (36) avspeglas i avkänningskammaren (44) för automatisk inställning av längden av spolförloppet. k ä n n e t e c k - n a d av att primärventilenheten (33) är anordnad i ett hus

2. Spolregleringsventil enligt krav 1, (20) för att reglera flödet av spolvätska mellan en inlopps- kammare (35) och en utloppskammare (36) i huset (20), att tidsbestämningsenheten (109) innefattar en aktiveringskammare (120) och en tidsbestämningskamare (115), vilka kamrar inrymmer ett pneumatiskt medium, att organ (154) är anordnade att hoptrycka det pneumatiska mediet i aktiveringskammaren (120), att en backventilenhet (125) är anordnad att medge i huvudsak obehindrat flöde av komprimerat pneumatiskt medium från aktiveringskammaren (120) till tidsbestämningskamaren (115), varjämte en strypventilenhet (130) är anordnad att reglera returflödet av det pneumatiska mediet från tidsbe- stämningskammaren (115) till aktiveringskamaren (120). 10 15 20 25 30 35 27 469 478

3. Spolregleringsventil enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att ett membranventilelement (41) är monterat i huset (20) för samverkan med ett ventilsäte (46) i huset (20) för åstadkommande av primärventilenheten (33), att en kåpa (65) samverkar med huset (20) för att hålla fast membran- ventilelementet (41) i detta och samverkar med membranventil- elementet (4l) för att bilda en pilotkammare (39), att ett styrorgan (76) är anordnat i huset (20) för att samverka med membranventilelementet (41) för bildande av en strypt kanal mellan inloppskammaren (35) och pilotkamaren (39), att ett pilotventilelement (79) är förskjutbart anordnat i styrorga- net (76) för att bilda en andra kanal (86) och selektivt reglera flödet av spolvätska från pilotkammaren (39) till utloppskammaren (36) genom den andra kanalen (86), att akti- veringskamaren (120) har ett kolvorgan (154) för minskning av aktiveringskamarens (120) volym och utmatning av pneuma- tiskt medium ur denna, att tidsbestämningskammaren (115) är anordnad för mottagande av det pneumatiska mediet från akti- veringskammaren (120), varvid tidsbestämningskammaren (115) är expanderbar i motsvarighet till det pneumatiska medium som införes från aktiveringskamaren (120), att expansionsorganet utgöres av ett membran (108), som bildar en vägg i tidsbe- stämningskamaren (115) och är beläget i kontakt med ventil- elementet (79) för att öppna och stänga den andra kanalen (86) för att därigenom minska trycket hos spolvätskan i pilotkamaren (39) och medge att trycket hos spolvätskan i inloppskammaren (35) öppnar primärventilenheten (3) och åstadkomer spolvätskeförbindelse från inloppskammaren (35) till utloppskamaren (36), att strypventilenheten (130) är anordnad att reglera returflödet av pneumatiskt medium från tidsbestämningskammaren (115) till aktiveringskamaren (120) för att därigenom reglera den tid, under vilken primärventil- enheten (33) hålles öppen.

4. Spolregleringsventil enligt något av krav 1-3, k ä n - n e t e c k n a d av att expansionsorganet utgöres av ett rullmembran (108). 4-69 478 28 10 15 20 25 30

5. Spolregleringsventil enligt något av krav 1-4, k ä n - n e t e c k n a d av att pilotventileneheten (83) innefattar ett styrrör (76) med ett ventilsäte (84) samt ett ventilele- ment (79) med ett skaft (88) och ett huvud (82), som sträcker sig utåt från skaftet för ingrepp med ventilsätet (84) på styrröret (76), varvid skaftet (88) är axiellt förskjutbart i styrröret (76) och avgränsar en kanal (86), varjämte skaftet (88) är koniskt avsmalnande i närheten av huvudet (92) med den största diametern närmast huvudet för åstadkomande av progressiv strypning av kanalen (86) genom pilotventilenheten (83) då pilotventilenheten stänger.

6. Spolregleringsventil enligt något av krav 1-5, k ä n - n e t e c k n a d av att ett membranventilelement (41) är monterat i huset (20) för samverkan med ett ventilsäte (46) i huset, vilket ventilsäte omger en reaktionsyta (48) på membranventilelementet (41) och i sin tur omges av en passiv yta (60) på membranventilelementet (41), vilket tillsammans med ventilsätet (41) bildar primärventilenheten (33), att en membranstödskivas (50) är monterad i huset (20) och innefat- tar en vägg (54), vilken selektivt samverkar med den passiva ytan (60) på membranventilelementet (41), varvid huvuddelen av väggen (54) är ogenomtränglig, men en del av väggen (54) är försedd med kanaler (59), vilka är koncentrerade inom ett begränsat område av väggen och medger att väötska kan tränga igenom väggen.

7. Spolregleringsventil enligt krav 6, k ä n n e t e c k - n a d av att kanalerna (59) är koncentrerade inom ett område av väggen (54), som utgör ungefär en tredjedel av väggens (54) totala yta.