SE469133B - Anordning och foerfarande foer utvinning av olja, gas och biprodukter ur material impregnerade med kolvaeten - Google Patents

Description

is Cfi \O III 10 15 20 25 30 35 CN CN Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är presentation av de fördelar som erhållits genom experimentell och vetenskaplig observation av förfarandet som beskrivits i det Brasilianska patentet 7 105 857 från 6 september 1971 av samma uppfinnare och den utrustning som beskrives i detta patent i avseende att göra förfarandet billigare med avseende på energi och genom- förande.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att beskriva en integrerad utrustning för att genomföra ovannämnda förfarande genom att införa väsentliga förbättringar i den utrustning som beskrives i US-A-3 887 453.

Apparat och förfarande framgår av bifogade patentkrav.

Detalierad beskrivning av förfarandet Förfarandet som här beskrives kan användas för varje typ av fast material som avger olja när de upphettas, företrädesvis pyrobituminös skiffer och där oljeinnehållet av ekonomiska skäl inte skall vara mindre än 4 viktprocent torrt tillstånd.

Innan skiffern föres genom processcykeln skall denna krossas ned till en matningsstorlek på 0.32 till 15,24 cm partikel- storlek, företrädesvis 0,64 till 7.62 cm.

För att bättre förstå uppfinningen hänvisas till bifogade figurer där 7 Fig. l visar en schematisk framställning av utrustningen för genomförande av förfarandet.

Fig. 2 ningen av processánläggningen enligt uppfinningen. en delsidovy av en matningsmekanism och den övre tät- 3 seglingsmekanism visad i fig. 2.

Fig. visar en delsektionsvy uppifrån av en roterande för- Fig. 4 drivmekanism vilken är en del av anläggningen visad i den visar en längdsektionsvy av en icke uppdelande hjälp- _schematiska figuren 1. 10 15 20 25 30 35 469' 1323 3 Fíg. 5 visar anordningar för att injicera varma gaser i retorten.

Fig. Sa visar en planschematisk vy från ovan av ett antal heta gasinjektionsledare visande hur de passas in i retortens vägg.

Fig. 6 för fast material, vilken befinner sig i botten på retorten visar en delsektionsvy av en styrd utmatningsmekanism visad i fig. l.

Fig. 7 visar en sidosektiosvy av anordningen visad i fíg. 6.

Fíg. 8 är en vy från ovan av en mycket förenklad plan av mekanismen visad i fíg. 6 och 7 avsedd att visa en viss detalj däri.

Fíg. 9 är en schemtisk framställning av ett gasinjektions- munstycke i botten på retorten visad på fíg. l.

Med hänvisning till fig. l framgår att matningen av skiffern 1 eller annat liknande fast material som skall behandlas i den beskrivna utrustningen. efter att ha krossats på lämpligt sätt överföres till en ficka 2 vilken i sin botten är försedd med avböjningsventil (ej visad på ritningen) som möjliggör att det sjunkande flödet av krossat fast material till att flyta genom endera av två nedåt lutande ledningar 3 som leder till en av matnings- och tätningsmekanismerna 4. En roterande tätning för matnings- och tätningsmekanismen 4 visas schematiskt i delsek- tion i fíg. 2 och visas från ovan i fig. 3 i bifogade figurer.

En sådan roterande tätning 4 består huvudsakligen av ett slu- tet cylindriskt hus eller ram 410 försedd med en inloppsöpp- ning 411 i topplocket 412 och en utloppsöppning 4l6 i de undre höljet 413, vilket cylindriskt hölje 4l0 korsas av en roteran- de axel 414 som löper från mitten av topplocket 412 till mit- ten av bottenhöljet 413 och uppbär radiellt arrangerade skov- lar 415 - se fig. 3 - vilket i ett antal som kan variera med 10 15 20 25 30 35 Ü ._.s CN LN partikelstorleken hos materialet eller flödesmängden och vil- ket mera som ett exempel är åtta i föreliggande fall, symme- triskt arrangerade och fast förbundna vid nämnda axel 414.

Sådana skovlar 415 har sin yttersta ände fäst vid de cylin- driska skalet. därvid utgörande en reguljär kropp 417, känd som en rotor. Det kan noteras att speciellt i exemplet visas i samband med fig. 2 och 3 nämnda skovlar 415 har en rektangulär form, så att när rotorn vrider sig, dessa sveper längs insidan av den cylindriska kroppen 410 emedan den vertikala, centrala axeln till vilken sådana skovlar fästs också vrider sig. De kan vidare tilläggas att den vertikala axeln 414 vrides av en utanför anordnad drivning (icke visad i denna beskrivning eller figurerna). Ett annat viktigt kännetecken på den rote- rande tätningsmekanismen (4) och härmed infogad i exemplet. är att inloppsöppningen 411 i topplocket ligger pâ diametralt motsatt sida som utloppsöppningen 416 i de undre höljet 413, medan inloppsöppningen i toppen 411 är förenad med den lutande ledningen 3 och utloppet fungerande i botten 416 är förenad med den vertikala ledningen 5 i vilket de fasta partiklarna införda i inloppsöppningen 411 faller, medryckes av skovlarna 415 i rotorn 417 kommer att utmatas genom utloppet 416 i undre höljet 413. I exemplet är den vertikala ledningen 5, på ett givet ställe längs densamma, försedd med en ström av lämplig gashaltig vätska, ur vissa synpunkter speciellt anpassad för detta ändamål, vilken representeras i exemplet i fig. 3 av ett rör 510. genom vilket gashaltig vätska kan strömm - ånga eller inert gas (företrädesvis det senare), avsedd att trycksätta inte endast ledningen 5 utan också strömma uppåt för att trycksätta insidan av den roterande tätningen 4 och nedåt till ett annat roterande tätning 6 som ligger vid nedre änden av en sådan ledning 5 och därvid håller bort, i den övre tätningen 4, ursidesluft som dras med i fasta partiklarna, och sålunda förhindrar allt syre från att komma in i retortsystemet och den undre tätningen 6 och förhindra varje retortgas från att stiga upp genom ledningen 5 vilka gaser kan ha kommit in i den roterande tätningen 6. 10 15 20 25 30 35 469 133 Det skall emellertid förklaras att de relativa lägena av in- loppsöppníngarna 411 och utloppsöppningarna 416 i den cylin- driska kroppen 410 av den roterande tätníngen 4 liksom antalet därav ej får tas som definitivt, tillhandhåller beskrivningen ovan ett exempel för att förstå anordningen.

Som framgår av föregående beskrivning. ansluter ledningen 5 den övre tätníngen till den undre tätníngen 6, vilken kan direkt kan anslutas till någon annan mekanism, exempelvis en icke uppdelande partíkelfördelníngsanordning 8, vilken leder rakt in i retorten 9. eller kan vara försedd med ett antal vertikala ledningar 7 liknande ledningen 5 beskriven ovan, vilka leder till övre delen av en annan roterande tätning lik- nande de som redan beskrives och till denna vertikala anord- ning repeteras så många gånger som krävs för att försäkra tät- ningen i varje speciellt fall.

I vårt exempel och emedan det har visat sig vara praktiskt i åtskilliga fall har en sats av två roterande tätningar 4, 6 förenade av en ledning 5 visat sig vara effektiva. Som framgår av figur l finns två matnings- och förseglingsmekanismer, var- vid förväntas att den ena körs under det att den andra befin- ner sig under service.

Det kan också tilläggas att tätníngen 6 kan beskrivas på helt samma sätt som tätníngen 4 emedan den är försedd med ett övre och ett undre hölje 610 och 611. en roterande axel 612 vilken kan vara förenad med axeln 414 i tätníngen 4 och ett inlopp 613 och ett utlopp 614. öppningar och en rotor med skovlar som beskrivits ovan.

Det kan nämnas att en väsentlig egenskap i konstruktionen av höljen till roterande tätningar och också inåt vända kanter på rotorerna, är att de är försedda med en icke nötande täckdel. vilken del är så fäst att de möjliggör att man avlägsnar dem och ändrar uppehållstíderna. 10 15 20 25 30 35 Ö\ \D ...as (JJ CN Sålunda kommer skiffer eller vilket annat fast krossat mate- rial som helst att behandlas av utrustningen som beskrives här. sedan den förts till fickan 2 vidare längs en av de lutande ledningarna 3 till matnings- och tätningsmekanismen, försedd med roterande tätningar 4 och 6, förenade med en ver- tikal ledning 5, lätt trycksats med inert gas från vilken den till den icke uppdelande fast material- 8 och från denna till retortens huvuddel faller med tyngdkraft fördelningsmekanismen 9. där den kommer att undergå aktuell kemiskt- och fysika- liskt-kemiska behandlingssteg vid retortbehandlingen. När man betraktar utrustningen som helhet ligger den icke uppdelande anordningen. placerad under utloppsröret 7, vilken ansluter sig till utloppet från den roterande tätningen 6. till nämnda icke uppdelande fördelningsanordning 8. inne i övre delen av retortens hölje. Huvudsakligen emedan flera steg vilka sker i varje del och även genom att det inte finns några klara gräns- linjer, kommer emellertid viss nedbrytning att ske här för att försöka göra beskrivningen klarare.

Den icke-segregerande mekanismen 8 visas i större detaljrike- dom i fig. 4. till vilken figur skall hänvisas i följande be- skrivníngsdel.

Genom de arrangemang som visas i fig. 4 som utgöres av en nog- grant förenad uppsättning av oberoendedelar, vilka uppdelats i områdena I. II. III och IV som omger delarna som uppbygger var och ett av dessa områden.

Sålunda visar område I av cylindriska höljet 809 vilket omger en roterande fördelare 803. vilken utgöres av en trattformad del vars bredare överöppning vilken ligger omedelbart under topplocket 802 i område I och innefattar öppningarna 801 i vilket flödet i ledningen 7 bär de granulerade fasta partik- larna från den roterande tätningen 6. beskriven ovan. En sådan trattformad roterande fördelare slutar i ett trångt rör i bot- ten och fästs vid en axel 806 vilken uppbärs av ett lager 807 där en långsamt roterande motor 804 är kopplad via en sådan axel 806 och en reduktionsväxel 805. Det fasta materialet 10 15 20 25 30 35 R- Qx uD ...A CN U! matas in i den trattliknande roterande fördelaren 803 faller från den. fri från den fasta axeln 818 i område 2 och leder över till den trattformade separationsväggen 812 och vidare, underkastad en minimal uppdelning med partikelstorleken, i de inre delarna 816 och 817 begränsad av den yttre väggen av anordningen 809 med den trattliknande separationsväggen 812 och den innersta väggen 810 i de inre koniska stycket vilket leder uppåt till den fasta axeln 818. Från område II strömmade det fasta materialet genom tyngdkraften längs de nedåtgående ledningarna 813, vilka uppträder i omrâde III och leder till område IV, vilket är överdelen av retorten 9 i sig själv.

Läget av det trängre bottenröret 808 i den trattformade för- delaren till den trattformade separationsväggen 812, plus lut- ningen av väggarna 809, 810 och 812 i område II plus längden och lutningen av de nedåtgående ledningarna 813 i område III tillhandahåller inte endast en minskad uppdelning i olika par- tiklar med olika storlek utan reducerar väsentligt bildning av "dalar" 814 i område IV. djupningar i ytan av partiklarna i vila orsakad av en ojämn "Dalar" är det namn som ges till för- uppbyggnad därav.

Retortens huvuddel har i sig själv en cylindrisk form och är på insidan infordrad med speciellt eldfast material. vilka inte endast minskar värmeutbytet med omvärlden utan skyddar även retortens insida mot erosion genom friktion orsakad av nedâtriktade rörelserna av partiklarna. Naturligtvis, emedan reaktorn måste vara väl termiskt isolerad, är retortens huvud- del försedd med såvitt möjligt en yttre isolering av något av de olika material vilka är kända för fackmannen.

Med utgångspunkt från retortens övre del och arbetande ner mot botten därav men utan att gå i detalj beträffande den redan icke uppdelande matningsmekanismen följande väsentliga retort- kännetecken för handen. vilka kännetecken beskrives mera om- fattande när så behöves för att se en bättre förståelse av ämnet: 10 15 20 25 30 35 (a) en punkt vid vilken den nedåtgående ledningen i den icke segregerande mekanismen ligger är retorten försedd med en öpp- ning till vilken en utloppsledning 10 är ansluten eller till vilken många öppningar är anslutna och utloppsledningar före- nar sig vid en punkt utanför nämnda retort med en vanlig led- ning längs vilket gasformigt material, innehållande flytande delar bildade vid retortbehandlingen i form av ånga och/eller dimma och finfördelat fast material medryckt de gasformiga materialet. är avsedd att strömma. (b) att vid en mellanliggande punkt mellan bottenänden av de nedåtriktade ledningarna 813 i den icke segregerande matnings- mekanismen i botten och botten av retorten ligger varmgas- injektorer varav ett antal visas ll. vilka beskrives i närmare detalj och visas schematiskt i fig. 5. det bör påpekas, den exakta punkten för en sådan injektor som skall genom vilka, införas i varje fall beror på den slutliga reaktordesignen, beroende av förfarandet, och konstruktionen. emedan den beror på sådana faktorer som retortens diameter. den uppåtriktade hastigheten hos gaserna, vilken i sin tur beror på förlusten av tillfört material med den nedåtgående bädden av fast mate- rial.

(C) retorten 9 börjar smalna i diameter och sen är trattformad. att vid en punkt i den cylindriska koppens bottendel där ligger en utmatningsmekanism 13 vilken beskrives närmare med hänvisning till fig. 5, 6 och 7. (å) av den cylindriska delen av retorten 9 och belägen under ut- en konisk kropp 14 vilken är en nedåtriktad förlängning matningsmekanismen 13, ligghål arrangerade horisontellt runt den koniska kroppen. till vilka injektionsmunstycken inpassas för kylning av retortgaser 15 vilka munstycken är anslutna till rör, ej visade, till en kallgasledning vilken tillföres från en annan punkt av biproduktsbehandlingssystemet vilket närmare beskrives nedan.

'V1 10 20 30 .Ps Ch \.O Cr l cd Fig. 5 visar sålunda en uppsättning hetgasinjektorer, vilka i fig. 1 gives hänvisningen ll och huvudsakligen framställda av prísmatiska utdragna ledningar lll med en tvärsektion vilken utgöres av en irrreguljär hexagon i formen. Antalet och arrangemanget av sådana injektorer är strategiskt utarbetade inom ramen för den nedåtgående rörelsebädden av granulerat fast material på insidan av den cylindriska kroppen i retorten 9. En sådan hexagonal design användes av tekniska skäl och beror av flytegenskaperna av de granulerade fasta materialet.

Det är uppenbart för fackmannen att fig. 5 visar en uppsätt- ning av injektorer som en enda schematisk väg. emedan det inte är nödvändigt att rita upp detaljerade bilder av sådana injek- torer 111, på insidan av retorten. Fackmannen torde lätt kunna inse att någon som direkt tittar på uppsättningen ll ser in- jektorerna lll representerade av frontplattan 116 dessa inte ser ut som anges schematiskt i fig. 5.

Innan man närmare beskriver vad varmgasinsprutningssystemet består av måste detta jämföras med det system som beskrevs i Brasilianska patentet 7 105 857 så att den visar till en mera avancerad teknik emedan den nya utföringsformen som visar ytterligare organ som leder till en överraskande sänkning av driftskostnaderna speciellt med avseende på förbättrad använd- ning av värme och högre utbyte av utgående material.

I utrustningen beskriven i ovannämnda US-A-3 887 453 motsva- rande Brasilianska patent 7 105 857 (sid 4, rad 82, sid 5, rad 1-3, rad 28-32 och sid 6, rad 1-3), infördes de heta gaserna med rör med cirkulärt tvärsnitt försedda med två rader hål riktade nedåt (approximativt i sydost- och sydväst- riktning) med en vinkel på 45° i förhållande till en vertikal linje och varje utmatningshål omkring 90° skilt från de när- liggande. För att skydda rör och hål är varje gasinsprut- ningsrör täckt med ett rakt stycke vinkeljärn i vinkel pekan- de nedåt vilket tjänade som en rygg som skyddar mot nötning av sådana rör med rörliga fasta partiklar. Trots tendensen hos de heta gaserna att sprida sig mot den nedåtfallande rörliga bädden, beroende på trycket vilka de injicerades, fanns det fortfarande döda utrymmen mellan skyddade vinkel- ßa Cm vß 10 20 25 30 ...x (JJ Cl 10 järn och rör som var tomma från fast material till vilka de heta gaserna sökte sig och sålunda ledde till en irreguljär fördelning av värmen i det fasta materialet. Det kan påpekas att en föredragen gasbana vid varje behandlingsförfarande innefattar en rörlig bädd där en av det mest svåra tekniker att lösa, speciellt med avseende på att förbättra utbytet under processen.

Med den nya utformningen av fördelaren 11 för varma gaser enligt uppfinningen har alla problem med de tidigare förfaran- dena-lösts genom den nya utformningen som beskrives nedan: - vinkeljärnsskyddet borttogs och därför bildades inte längre tomma utrymmen från fast material i centrum av den sjunkande bädden av fast material genom att den tvärsektion hos varje ledning var en irreguljär hexagon. - sidoväggarna 114, vilka i fig. 5 kan ses enbart från höger sida av varje prisma som gör att injektorerna 111 är försedda med en rad hål 115 eller åtskilliga rader längs sidoväggarna 114. varvid sidoväggarna står vertikalt och parallellt till varandra som visas i fig. 5. - i en föredragen utföríngsform är raden hål 115 i väggen 114 placerade mot övre delen endast något under den linje vid vil- ken täckplattorna 112 möter de vertikala plattorna 114. Ett sätt att formge ledningarna 111 kan bestå i en lätt utdragning av täckplattorna 112 utanför den linje där de möter väggarna 114 för att skapa ett överhäng avsett att skydda sådana hål 115 från att träffas av nedåtrörande fast material. En annan fördel med att ha en rad hål 115 liggande i överdelen av väg- garna 114 är att förhindra de heta gaserna från att införas längre ned på väggarna 114 och möta en annan gasström från motsatt sida av den närliggande ledningen 111 från att skapa en turbulent gaskudde som kan påverka en önskad nedåtströmning av de fasta partiklarna. Erfarenheten har visat att fördel- ningen av gasstrålarna från en övre punkt på väggarna 114 möj- liggör dispersion av nämnda gaser för att snabbt få massan ned 10 20 w en 10 i 17:-.

Cf* wö .._.\ OJ (J xi ll av nedåtströmmande fast material utan att på något sätt störa strömningen.

- Som i fallet överliggande väggar kan underväggen 113 göras av utsträckta avlånga plattor förenade med varandra sida mot sida för att skapa en spetsformad botten.

- Frontdelen är gjord som en del utan hål 116 formad som en irreguljär hexagon.

Det bör förstås att de vinklar som föredrages för de spetsfor- made toppväggarna för skyddlocket 113 och bottenväggen beror på den effekt som orsakas av flödet av bädden av fast material krossade partiklar med en diameter inom storleksordningen från 0,32 till 15,24 cm så att man möjliggör ett hetgasinsprut- ningsrör som tillhandahåller en flödande, jämn och effektiv distrubition av nämnda gaser utan att påverka strömningen av fast material.

En vidare anordning av hålen 115 i sidovåggarna i varje pris- matisk ledning beskrivas ovan, innebär att de varma gaserna direkt injiceras i den sjunkande bädden utan att behöva några mellanväggar vilka leder till en väsentlig förlust i matning och utan turbulens av gasflödet utanför de som vanligen orsa- kas av gas som träffar fasta partiklar och de har visat sig utan behov av snedställda gasinsprutningsmunstycken.

Den föreslagna insprutningsanordningen ll har också den förde- len att den möjliggör en skillnad i trycket på insidan av var- je prismatisk ledning lll och att den sjunkande bädden fast material kan regleras emedan hela insidan av nämnda ledningar är utformad för att innehålla en väsentlig volym gas under tryck. vilken kan bringas att strömma på ett planerat sätt genom hålen vars diameter och avstånd från varandra beror på gasens hastighet i bädden. temperaturen på tillfört material och förluster därav. tillsammans med strömningen av fast mate- rial och partikelstorleken liksom retortens 9 diameter. 10 15 20 25 30 35 O\ QS ...A LN Cød 12 Det har visat sig att hålens diameter för strömningen 115 och antalet därav är data av betydelse för uppfinningen och att förutom att bero av temperaturen. trycket och storleken hos fasta partiklar som redan påpekas är de också beroende av den tillåtna mängden per tidsenhet utmatad mellan det första och sista hålet. vilken skall vara inom ett område 1-5 % för att hålla balans mellan värmekraven vid processen och kostnaderna för den cirkulerande gasen (kompressorer. mellanpumpar och regleringskretsar). Distansen mellan injektorledningarna lll fâr inte vara mer än 2 l/2 gånger bredden av en sådan ledning och mer än 4 gånger storleken av de största partiklarnas dia- meter i bädden.

Fortfarande med hänvisning till fig. 5 bör det förstås att alla ledningar lll ledande varm gas som utmatas från sidohålen 115 från upphettningsugnen 44, ledes längs ledningen 45 före- nad med en allmän ledning ll9 (visad i fig. Sa) med åtskilliga munstycken oavsett om de befinner sig inuti eller utanför retorten. är förenade med inloppen till respektive insprut- ningsledníngar lll. Fastän det i vissa anordningar kan före- dras att ovannämnda munstycken för sådana hetgasledningar skall ligga utanför retorten skall inte denna punkt betraktas som en begränsande faktor för uppfinningen. På samma sätt är det inget krav på riktningen av att den ingående heta gasen alltid skall vara densamma i all prismatiska ledningar, för- delningen därav kan ske alternativt beroende på tekniska och ekonomiska förutsättningar.

I en alternativ utföringsform av föreliggande uppfinning kan den hållösa väggen ll6 ha rektangulär utformning ll8 över en liten del av änden. vilken form gör det lättare att uppbära nämnda insprutningsledníngar lll i spår i väggarna 26A. vilket som ett exempel visas i en av delarna i fig. 5. Fig. 5a är en schematisk vy från ovansidan av en uppsättning ll av varmgas- insprutningsledníngar lll som visar ovannämnda ledningar in- stickande i retorten genom väggarna 26C i retorten 9 sedan de lämnat fördelningsröret ll9 på utsidan av retorten och också visande hur ändarna av varje ledning sträcker sig in i en in- v'l 10 20 10 <6- 'išá 4% 4:) 13 \ buktning i den motsatta väggen av retorten avsedd att uppbära den och hur sådana inbuktningar är en typ av deformation av väggarna på retorten i vilken de befinner sig.

Det kan även påpekas att denna utformningsform emellertid inte påverkar funktionen av varmgasinsprutningsledningarna och att andra utföringsformer kan följas så att spåren 120 i retort- väggarna kan vara av hexagonal form eller jämn rektangulär form eller också raktangulär att uppta stödjande delar av de hexagonalt formade ändarna som sträcker sig längs varje led- ning,lll.

Som ovan angavs ligger nära den cylindriska bottendelen av retorten 9 och inom den. vilket framgår av fig. 6. vilken ut- gör en plan delvis skuren vy avsedd att visa upp vissa detal- jer och i fig. 7, vilken är en tvärsektionsvy av enbart hälf- ten av komponenterna, utmatningsmekanismen 13 vilket bättre förstås av nedanstående beskrivning.

Följaktligen består utmatningsmekanismen 13 huvudsakligen av två uppsättningar stationära delar A och B och en rörlig upp- sättning C. detaljer vilka belyses med nämnda fig. 6 och 7.

Antalet element, som utgör utmatningsmekanismen på det sätt som den beskrives här. är begränsat av de visade delarna för att göra de lättare att förstå konstruktionen. Det bör därför förstås att antalet inte är begränsat till de antal som alltid fungerar i retortens diameter och storleken av de fasta par- tiklarna som skall undergå behandling.

A-märkta siffor utgör vad vi här kallar kvarhållningsbord, vilket innebär plana plattor skurna i form av runda kransar 1A, 2A, 3A, 4A liggande skilda från varandra i samma plan, koncentriskt med retorten 9, nära botten av den cylindriska kroppen därav och samtidigt koncentriska till väggen i en sådan retort 9. Sådana kvarhållande bord 1A, 2A, 3A och 4A vilar på och hålls fast tillsammans som en uppsättning med lämpliga organ, såsom smala med kraftiga balkar vilka i sin CW H3 dl 10 20 ?5 10 15 -A 04 LN 14 tur vilar fast på väggarna 26C i retorten 9 och håller upp uppsättningen, som dessutom möjliggör att ytan förblir fri och så horisontala plan som möjligt. I andra utformningar kan det kvarhâllande bordet monteras på en ram av rörformiga balkar sammansatta av ett nätverksarrangemang men på ett sådant sätt att de knappast stör strömmen av fast material.

Utrymmena mellan sådana cirkulära kransar 1A, 2A. 3A, 4A och de just nära dem, oavsett om de omger sådana cirkulära kransar från utsidan finns också en form av cirkulära kransar. genom vilka det fasta materialet som tillförs måste flyta.

Sådana utrymmen av plattor llB. l2B. l3B, 148, l5B hängande över planet för de fria ytorna av kvarhållningsborden på ett avstånd som måste vara större än den största storleken av de fasta partiklarna som rör sig nedåt, som visas i fig. 6, vid nämnda utrymmen 20A, 2lA, 22A, 23A, 24A år fullständigt täckta av sådana plåtar llB. 128. l3B, l4B. l5B. Det kan note- ras att beroende på sin position är det centrala hålet 24A Var- inte en cirkulär krans utan just en cirkel. Var och en av plå- tarna är formad som en ring gjord av två böja plåtar och med en vinkel i förhållandet till det horisontella på ett sådant sätt som visas i fig. 7 att om en av ringarna som utgör nämnda plåtar skärs upp i profil skulle det vara en likbent triangel eller bara två sidor därav skulle vara en vinkel som är större än den hos den likbent triangel (om det inte förelåg någon basplatta för nämnda plåtar), i andra utföringsformer därav. l fig. 7 framträder plåtarna som likbenta trianglar och som en föredragen utföringsform enligt uppfiningen. Det framgår också att beroende på deras ställning, den centrala plåten l5B i båda fig. 6 och 7 inte är en ring snarare en kon avsedd att täcka det centrala hålet 24A i uppsättningen av kvarhållnings- bord som beskrivits. Det kan emellertid noteras att plåten l4B har en profil vilken icke utgör en triangel utan snarare en irreguljär trapets i formen emedan dess sidor ligger an direkt emot retortväggen 26C som visas i fig. 7. En ytteligare väsentlig utföringsform är att utjämningsplåtarna l6B, 175 av vilka det finns åtskilliga och där två har hänvisats till en- 10 l5 20 25 30 35 O\ QS ....\ LN LJ 15 bart för att visa deras läge i förhållande till uppsättningens centrum på kvarhållningsbordet och i förhållandet till andra cirkulära plåtar redan beskrivits. Som framgår av fig. 6 kan utjämningsplåtarna l6B och l7B bindas mot de koncentriskt cir- kulära plåtarna och att deras relativa arrangemang utgör en- bart ett exempel som visas i fig. 8.

Om de anses att den cylindriska kroppen i retorten är prak- tiskt taget full av fasta partiklar som undergår pyrolys. som beskrives nedan, framgår att med en reglerad utmatningsmeka- nism enligt figuren bädden av fast material vilar därpå som följer, varvid fasta partiklar faller på upptagningsborden 1A, 2A. 3A, 4A till vilka de ledes efter att ha träffat plåtarna llB, l2B. l3B, l4B och l5B och åtskilliga utjämningsplåtar l6B, l7B.

Om man nu betraktar arbetssättet hos utmatningsmekanismen 13 ser vi att det slutliga ändamålet med denna är att åstadkomma att det fasta materialet som uppfångas på kvarhållningsborden in i området 14. vilket område framgår av fig. 1 såsom en trattformad kropp, dvs med formen av en omvänd skuren kon vil- ken sträcker sig nedåt mot en utmatningsledning 16 som avslu- tar den slutliga utmatningsmekanismen 17 för fast material som har underkastat sig retort-behandling som nedan vidare visas.

För att åstadkomma ett reglerat fall av sådana fasta partiklar från kvarhållningsborden 1A. 2A, 3A, 4A är en uppsättning skrapor anordnade, här betecknade som C. vilka är en rörlig del av ovannämnda reglerade utmatningsmekanism vars funktion beskrives i detalj nedan.

Uppsättningen skrapor C består huvudsakligen av skrapringar SC, 6C, 7C och 8C. vilket är metallringar med en diameter så att de ligger och vilar på kvarhållningsbordet 1A, 2A. 3A. 4A respektive var de ligger halvvägs mellan kanterna på vart och ett av kvarhållningsborden och uppburna på radiellt utsträckta delar 9C. som stödjer skrapríngarna SC, 6C, 7C och BC i nämnda viloläge, konvergerar mot en gemensam skärningspunkt vilken 10 15 20 25 30 35 Ü\ xD ...A LN 16 sammanfaller med det geometriska centret av uppsättningen, dvs de koncentriska kvarhållníngsborden och uppsättningarna av koncentríska plåtar. I sektionsvyn som visas i fig. 7 visas nämnda skrapringar som en rektangulär profil och deras höjd är mindre än distansen mellan bottenkanten på den koncentriska plåtarna och planet hos den övre fria ytan hos kvarhâllnings- bordena och föredrages mera än storleken hos de största par- tiklarna som strömmar genom utmatningsmekanismen 13.

De radiellt utsträckta delarna 9C. vilket är en föredragen ut- föringsform. visas i profil och med en profil som är cirkulär och är fördelad i ett radialt arrangemang som visas i fig. 8, passerar bortanför den cylindriska delens vägg i retorten så att varje utsidesände på en sådan utsträckt del 9C har en hydraulisk drivanordning kopplad till sig. l9C. Genom inverkan på kolven i den hydrauliska drivanordningen dras och skjutes kolven i respektive utestängda radíala del 9C vilken, emedan den är förenad med andra stöddelar 9C av skrapringarna SC, 6C, 7C. 8C orsakar att nämnda skrapringar därvid skjuter det fasta materialet som uppbäres på kvarhållningsbordet 1A, 2A. 3A, 4A in i utrymmena 20A. 21A. 22A. 23A. 24A från vilka de faller ned på bottenområdet 14 i retortbehållaren. De måste emeller- tid nämnas att emedan änden på varje utsträckt del 9C är för- sedd med en hydraulisk drivanordning l9C kommer uppsättningen skrapor att röra sig i en given riktning endast om den hydrau- liska drivanordningen l9C drar dem, medan enligt utformningen de kan bestämmas att krafterna balanseras genom samtidig fram- åtskjutning av den hydrauliska anordningen l9C vilken är dia- metriskt motsatt den som drar. Sålunda fastsatt genom en alternerande verkan av flera hydrauliska drivanordningar l9C är det lätt att förstå för fackmannen att de totala rörelserna av skraporna beskriver en reguljär polygon (definierad av rörelsen av en given punkt av hela uppsättningen skrapor) vil- ken försäkrar att alla områden av kvarhållningsbordenas sveps av skrapringarna och att därför flödet av fast material blir så jämnt som möjligt. 10 15 20 25 30 35 17 Som framgår av fig. 7 kommer delen av den utsträckta delen när den passerar väggen 26C i retorten 9 att erhålla en fram- och återgående rörelse under förutsättning att hållaren l0C för- hindrar retortgasen att tränga ut. Av samma ändamål liksom för att bibehålla ett visst tryck inom ovannämnda hållare lOC finns det organ l8C för injektion av inert gas däri och att därför nämnda hållare injicera tryckgas i retorten 9. Vid drift kommer sålunda nämnda tryckgas att tränga in i retorten och utgöra den kallare cirkulationsgasen som nedan kommer att beskrivas.

Som ovan angavs utmatas de fasta partiklarna som undergått be- handling i retorten 9 genom utmatningsmekanismen 13 in i områ- det l4 från vilket de glider via den nedåtgående ledningen 16 och från vilken de intränger i utmatningsmekanismen för be- handlat fast material 17 vilken opererar som ett vattenbad som bygger upp en kolonn som når en förutbestämd nivå på insidan av den och tillhandahåller en tätning för alla i retorten på insidan på föreliggande utrustning.

På ett bestämt ställe i det trattformade omrâdet 14 mera pre- cis vid en punkt under utmatningsmekanismen ligger injektions- munstycken 15 som injicerar kalla gaser i botten av retorten.

Vid denna punkt skall en jämförelse ske med de kallgasinjek- tionssystem som beskrives i BR-A-7 l05 857 för att förstå för- bättringarna som införes enligt föreliggande uppfinning, be- roende på utvecklingen av pyrolysbehandlingen av granulerat fast material i en nedâtrörande rörlig bädd och hur sådana förbättringar leder till en noterbart bättre värmebalans och därför till en bättre fysikalisk och kemisk process allmänt. speciellt beträffande fast material som är pyrobítuminösa skiffrar.

I ovannämnda Brasilianska patent injiceras kalla gaser i en serie horisontella rör parallella med varandra och var och ett försedda med två rader hål pekande uppåt så att gasstrålar ut- strålar i rät vinkel till varandra på det sätt som beskrevs »Läs Ü\ 10 20 30 xD ...à LN Cß 18 beträffande varmgasinjektorerna. Ändamålet med sådant arrangemang är att orsaka att gaserna sprider sig bland de nedåt sig rörande partiklarna för att åstadkomma en värmeväxling så att det varma materialet, spe- ciellt butiminös skiffer, skall falla ned i vattenbadet från utmatnings-och tätningsmekanismen 17 med så låg temperatur som möjligt och att de kalla gaserna snabbt skall upphettas till en nivå i enlighet med retorten där varmgasfördelningen ll är placerad upp till en temperatur som nära som den hos gaserna vilken punkt det är önskvärt att reaktionen av pyrolysen ha ökat till sin största intensitet.

Emellertid har praktiken tjänat att visa att kalla gaser som inledes genom en uppsättning horisontala rör och tvingar gaserna ut genom små trånga hål inte hindrar onödiga matnings- förluster så att de inte medverkar till en snabb utjämning genom värmeutbyte vid kallgasinjektionsnivån.

De slutliga valet och vilket är en av fördelarna med förelig- gande patentansökan är att de kalla gaserna injiceras genom rörformiga munstycken 15 vilka är jämnt utspridda och att efter att ha passerat väggen i konen på retorten i område 14 leds direkt till insidan av ett sådant område 14. där fasta material faller ned efter att ha fallit ner från kvarhåll- ningsbordet i utmatningsmekanismen l3.

Som framgår av fig. 3 kan ovannämnda munstycken 15 bestå av ett avfasat rör avslutande med de skurna delen l5A vänd inåt och en storlek som förhindrar att några partiklar fastnar på insidan av munstycket.

Det kan lätt ses av fackmannen att utmatningsmekanismens l3 funktion. reglering och utmatning av fast materil i botten av den cylindriska delen av retorten styr ackumulationen därav och utmatningen av fast material in i retorten liksom regle- ring, inte endast beroende på att utrymmena mellan kvarhâll- ningsborden och plåtarna utan också beroende på förluster 10 15 20 25 30 35 19 orsakade av ackumulerade fasta material, den uppåtströmmande kalla gasen som kommer genom munstyckena l5. De börjar förstås att sådana munstycken 15 kommer från utsidesgrenrör i retort- området 14 och att antalet beror på åtskilliga faktorer, in- klusive retortens storlek och att sådana munstycken 15 inträ- der i nämnda område 14 vid punkter jämnt fördelade från varandra i ett cirkulärt arrangemang.

Sådan direkt injektion av gaser utan att tvingas lösa proble- men med de begränsningar som består i häl i ett rör som i tidigare system, tillhandahåller en balans som snabbt kan upp- rättas inte endast med avseende pâ utmatning av fast material gaser utan även med avseende på värmeutbyte och reducerar be- hovet av att komprimera gaserna innan de kan införas i bädden fast material vilket innebär att man tjänar både energi och värme generellt.

Fast material som just passerat det trattliknande området l4 kommer att ha en temperatur säkert över l0O°C. när de faller ned i den vertikala ledningen 16 till utmatnings- och tät- ningsmekanísmen 17.

Nämnda mekanism består huvudsakligen av en eller flera raka ledningar vars tvärsektion i profil är rektangulär. Naturligt- vis, oavsett vilka ändringar som sker i intensiteten av flödet av det fallande fasta materialet som kommer från den pyroly- tiska processen i retorten 9. kan det finnas behov av mera ut- matníngs- och tätningsmekanismer l7, vilka kan anslutas till grenar av fallröret 16 eller till andra rör vilka kan anslutas till botten i det trattformade området 14 i retorten. Emeller- tid för att förstå detta ges endast en schematisk beskrivning av nämnda mekanism l7, vilken visas i fig. l i sidovy som en lutande ledning. Det bör förstås vid en teknisk förklaring given nedan att vinkeln av det lutande röret l8 vilket repre- senterar ramen av en sådan utmatnings- och tätningsmekanism l7 orsakas av att man vill nå en hydrostatisk tätning av retorten och i föreliggande fall kan denna lutning ökas om temperaturen och tryckförhâllandena för materialet i processen kräver det.

J! 10 20 10 \O ...s LN I 4 20 Såsom visas i fig. 1 består utmatningsmekanísmen av ett lutan- de rör 18, rektangulärt i tvärsektion, och inrymmande en rör- lig bädd 19 som drives på insidan av ledningen 18 och vilken vilar på två remskivor 20 och 20a vilka inte enbart uppbär mattan 19 utan också spänner den så att hålls på lämpligt sätt sträckt och drivs genom en vridrörelse av icke visade motorer anslutna till en av remskivorna. Det bör förstås att antalet och arrangemanget av remskívorna som anges är endast avsedd som ett exempel för att förstå uppfinningen. emedan mattan kan bringas att röra sig med många arrangemang av remskivor och sträckanordningar för mattan kan utnyttjas, utan att man sträcker sig utanför uppfinningens ram. Från fig. l kan man är försedd med vilka kan vara inse att den rörliga mattan 19 på sin utsida dragblad 21 med i huvudsak rektangulär form. lätt konkava eller bara böjda mot mattans 19 rörelseriktning och följaktligen i riktning för sin egen rörelse. kroppar vil- ka kan förses med öppningar som hjälper det fasta materialet att dras med minskande motstånd uppbyggt av vattenbadet i vil- ka bladen nedsänkes under sin transport. Uppenbarligen kan i dessa beskrivnningar inget definitivt sägas om rotationsrikt- ningen emedan denna beror på huruvida mattytan befinner sig till vänster eller höger med avseende på fronten och den kan röra sig antingen klockvis eller motklocks. Emellertid skall rotationen av drivremskivorna vara sådan att när fast material faller ned från ledningen 16 skall den först av allt falla till botten av bottenänden 24 av utmatnings- och tätnings- anordningen l7 från vilken den leds med hjälp av blad som dras längs och uppifrån bottenväggen längs den lutande ledningen 18 till en högre punkt av denna ledning från vilken de töms till utsidan genom öppningen 22. Utmatningsströmmen av fast mate- rial 23 faller inte inom ramen för föreliggande uppfinning, även om man kan vänta sig att en serie faktorer påverkar för- hållandena. såsom temperaturen hos det fasta materialet i den vertikala ledningen 16. vilken förbinder den trattformade bot- tendelen l4 av retorten med utmatnings- och tätningsanord- ningen l7. och farten med vilken bladen på rörliga mattan 19 drar det första materialet längs mattan, varvid nämnda fasta material har absorberat åtmintone en möjlig mängd vatten som 10 15 20 25 30 35 $> O\ ¶D ...à- LN 14 21 möjliggör att detta lätt ledes till en avfallsplats eller en punkt där den kan undergå ytterligare behandling.

Genom praktisk drift har det visat att trycket i den trattfor- míga botten 14 i retorten är låst, just tillräckligt, men för att erhålla en lämplig fördelning av kalla gaser i bottenområ- det och att få dem att tränga igenom bädden fast material, när de stiger upp i retorten måste tätningen i den nedåtgående ledningen l6 vara så god som möjlig. inte endast för att för- hindra skadliga gaser från att komma ut i atmosfären utan även för att inverkan av gaser, fast material och tâtningsvatten skall vara sådan att varje skadligt material i omgivningen. såsom fenoler, syror och mera komplexa nitrogenererade och sulfaterade substanser upplöses eller dispergeras i vattnet.

Intill nederänden 24 i utmatnings- och tätningsmekanismen 17 kan man schematiskt se ett organ för att utmata tätningsvatt- net 27. när detta är nödvändigt vid avstängnings- eller start- tid. I bottendelen av utmatnings- och tätningsmekanismen 17 kan man se en anslutningspunkt 29 för ledningen 99 vilken är avsedd att tillföra nödvändigt vatten till tätningsmekanismen.

Figuren visar att ett sådant vatten kan tillföras via en gren 64 i ledningen. Denna ström av vatten kan, även om det inte visas i figuren. om så önskas. renas från föroreningar innan den injiceras i utmatnings- och tätningsmekanismen 17. I huvu- det av den lutande kroppen l8 av utmatnings- och tätningsorga- net 17 finns det organ 28 som kan leda ut och ta hand om varje ånga eller ångor som avgetts om så är nödvändigt.

Som också visas i fig. l finns det en viss skillnad i nivån 26 i utmatnings- och tätningsanordningen 17 och inom den vertika- la ledningen 16 i bottendelen av retorten 14, vilket beror på det tryck som utövas av de kalla gaserna från munstyckena 15 och en sådan nivåskillnad är en parameter som utnyttjas för att styra retortens verksamhet.

I ovanstående beskrivning har de fasta materialets bana följts under pyrolysförfarandet. vilken pyrolys kan betraktas i mera avgränsade termer som en retortbehandling av pyrobituminös 10 15 20 25 30 35 xD LN LN 22 skiffer som har en potentiellt oljeinnehâll. vilket inte är lägre än 4 viktprocent (dvs i vilket oljan kan utvinnas genom en billig värmebehandling).

Generellt framgår i fig. l och i större detalj i fig. 4 att det föreligger en punkt i området III (fig. 4) vid vilken sidoöppningar är annorlunda till vilka ledningar l0 anslutes som ansluter omrâde III - i övre delen av retorten - till en cyklon 29. Sålunda medrycker gaserna, som uppstår vid dessa utlopp 10 i retorten - under förfarandet vid vilken pyrobuti- minös skiffer retortbehandlas inom partikelstorlek och med oljeinnehåll som ovan angives - vid en temperatur på omkring l40°C till 220°C, eller företrädesvis mellan omkring l60°C och l80°C och vid ett tryck på omkring 0,7 kPa till 7 kPa (över- tryck). en dimma av flytande material nära sin daggpunkt, vil- ken dimma innehåller 3 till 25 viktprocent ånga vilken också innehåller fasta partiklar i fint stofttillstånd och gaserna undergår ett första separationsförfarande i nämnda cyklon där delar av dimma och flytande material (här anges som tung olja) de mesta av dammaterialet uppfângas varvid utflödet transpor- teras längs ledningen 31 som leder till en lagerbehållare 32 i vilken den föres vidare med sina föroreningar längs ledningen 33 till pumpen 37 vilken pumpar den till ett oljelednings- system längs ledningen 38, vilket system inte beskríves emedan det inte utgör en del av uppfinningen. Den förångade delen i den gasformiga strömmen som kommer från cyklonen 29 föres längs ledningen 30 till värmeväxlaren 34 där temperaturen sänks från omkring l30°C till omkring l60°C eller företrädes- vis till l30°C till l40°C området innan komprimeras senare. En sådan värmeväxlare 34 utgöres företrädesvis av en kokare som höjer lågtrycksânga. vilken direkt kan användas i förfarandet eller återkomprimeras till lågtrycksånga. Användningen av en regenerator 34 höjer den termiska effektiviteten hos systemet emedan den möjliggör en bättre användning av värme och sänker gastemperaturer på sugsidan av den recirkulerande kompressorn.

Sålunda leds de gaser som uppstår i värmeväxlaren 34 längs ledningen 35 till ett elektrostatiskt filter 36 eller, om så 10 15 20 25 30 35 23 behövs till fler än ett, där all dimma och finkornigt material i gasströmmen effektivt frånsepareras. Det har visat sig att den typ av funktion som beskrives här ger en effektivitet på 98 till 99.8 ä.. vara en eller flera gastvättkolonner vilka separerar lika I en annan utföringsform kan reningsenheten effektivt som ovannämnda elektrostatiska filter 36. För att inte förvirra har ovannämnda alternativa utföringsform ej visat sig i fig. l men de bör givetvis förstås att det ligger inom ramen att ersätta de elektrostatiska filtren (eller ett eller flera av dem) 36.

Gaserna som kommer från det elektrostatiska filtret 36 eller ur gastvättkolonnerna leds med ledningen 39 till den recirku- lerande kompressorn 40 där de komprimeras till ett tryck inom storleksordningen 41 till 68 kPa (övertryck), vilket är till- räckligt för att övervinna varje motstånd längs den cirkule- rande banan längs vilken de föres. Flödet av sådana gaser från kompressorn 40 (längs ledningen 41) vid den temperatur av om- kring l70°C till omkring 220°C uppdelas vid en pump 41 i fyra strömmar. Den första strömmen förs med ledningen 43 till en uppvärmningsapparat 44 där gaserna upphettas till omkring 500- -600°C och föres sedan vidare via ledningen 45 till gasinjek- torerna ll på insidan av retorten. Denna första upphettade gasström betecknas här av praktiska skäl som "het-recirkula- tion" och "heta gaser". Den andra strömmen leds längs linjen 81 till värmeväxlaren 82 där den kyls ned till en temperatur i området 110-l30°C och förs vidare via ledningen 83 till en punkt 84 där den delas i två ledningar 85 och 86. Sådana gas- strömmar är kända av fackmannen som "kallgas". Grenledningen 85 av strömmen injiceras i det koniska området 14 i botten av retorten 9 med hjälp av injektorerna 15 så att trycket i områ- det l4 blir omkring 15 kPa till omkring 50 kPa (övertryck).

Den andra grenen av kallgas strömmar genom ledningen 86. vil- ken uppdelas i ett antal sekundära strömmar. så att den möj- liggör att gasen injiceras under tryck med hjälp av organet l8C i hållarna lOC. som visas i fig. 7. Sålunda ser vi att beroende av trycket denna utsättes för föres kallgasströmmen 4 10 15 20 25 30 35 / G 9 5 15 24 längs ledningen 86 inte endast för att cirkulera genom kvar- hållningsanordningen l0C, utan också med hjälp av injektions- delarna i kallgasströmmen i den nedåtströmmande bädden av fast material på insidan av retorten.

Den tredje gasströmmen som uppstår i kompressorn 40 föres via ledningen 46 till värmeregeneratorn 47, där den kyls till en temperatur på omkring 90°C till omkring 1lO°C och dels vidare längs linjen 48 till luftkylaren 49 där strömmen och lättoljan i huvudsak kondenseras. Ur den luftkylda enheten 49 föres gas- strömmen via röret 50 till ett spraytorn 51 där återstående vatten och olja kondenseras genom gastvätt med hjälp av sprut- munstycken av recirkulerat retort vatten från systemet självt, vilket pumpas upp till sprutmunstyckena 51 längs ledningen 61, vilken uppdelas i ledningarna 61A, 6lB, 6lC till sprutmunstyc- kena. De kan påpekas att det inte enbart finns tre sprutanord- ningar. men snarare många av dem, varvid antalet här inte anges och tre har enbart avsikten att tjäna som exemplifiering för enkelhet och klarhet skull.

Det kan också noteras att införandet av luftkylenheten 49 är en väsentlig förbättring i jämförelse med det förfarande som beskrevs i det BR-A-7 l05 857 med avseende på mass- och energibalansen i förfarandet. Utan en sådan kylning kommer det vatten som förs till spraytornet att ha en mycket högre värme- mängd att ta hand om, vilken kräver ett större flöde vätska längs ledningen 6l och genom grenarna 6lA, 6lB, 6lC. vilket också skulle ha krävt mera kylvätska i värmeväxlaren 60 som kyler strömmen av recirkulerat vatten 61 och att flödet är sådant att ledningen inte skulle vara tillräckligt för värme- behovet i kondensationstornet 51, varvid det skulle ha varit nödvändigt att tillföra kylvatten från någon källa utanför systemet, vilket skulle ha inneburit en mera kraftkrävande pump än vad som krävs av värmebehoven i den beskrivna proces- sen. Det kondenserade utflödet från spraytornet 51 förs via ledningen 53 till ett system av separatorer arrangerade i serier 54 och 56 förenade med det vätskeledande röret 55. Från toppen av spruttornet 51 utledes gas också känd som retortgas UT 10 15 10 25 längs ledningen 52 med en temperatur på omkring 25 till 40°C och tas till behandlings- och reníngsenhet, vars beskrivning faller utanför ramen för föreliggande uppfinning, från vilken den förs vidare till ytterligare steg, innan den får sin användning inom industri eller handel, återigen utanför ramen för föreliggande beskrivning.

Den fjärde strömmen vilken kan existera är avsedd för att_ recirkulera en del av gaserna som redan blivit komprimerade genom ledningen 41A, vilken anslutes till en pump nedströms cyklonen 29.

Vätskor som kommer från separatorn 54 genomgår en första sepa- ration däri för att tillförsäkra att cirkulationsvattnet åter- införes i spraytornet 5l'- för att kondensera vätska och tvät- ta gasen i utloppet - Det kan noteras. vilket närmare be- skrives nedan. att vatten separerat i den första separatorn 54 inte kräver mycket dekantering, emedan utloppet som erhålles från ledningen 57 och vilken pumpas via pumpen 58 till värme- växlaren 60 till värmelinjen 59 och sedan att efter ha kylts och förts längs linjen 61 till spraytornet 51, kommer i kon- takt med just denna ström, som skapat den och att varje olja som kan ha medföljt ledningen 61 kommer att ha en möjlighet a- tt förena med det nya utflöde som upptas i tornet 51 för en bättre kontakt och bättre utvinning av partiklar. Detta sparar också tid vid driften av cykeln och sparar konstruktionsmate- rial, emedan separatorn-dekanteraren 54 kan vara mindre än separatorn, vilken krävs för samma arbete enligt BR-A- -7 105 587. Den flytande oljan från dekanterseparatorn 54 förs Längs den övre ledningen 55 till en andra separer-dekanterare 56. där en mera noggrann separation av lättolja och vatten sker. så att lättoljan leds längs ledningen 56 till pumpen 66. vilken pumpar den längs ledningen 67 till ledningen 68, vilken för den till ett oljerenande system, vilket inte visas här eller delvis längs ledningen 69 till en punkt där den förenas med andra strömmar av tung olja som förs längs ledningen 78.

Sådana tunga oljeströmmar kommer från flytande material som utsepareras av de elektrostatiska filtren 36 varefter de förs .fl 10 20 30 ..-A 04 LN 26 längs ledningen 73 till en lagerbehållare 74. från vilken de går en ledning 75 till pumpen 76. vilken pumpar längs led- ningen 77 när den avgrenas 79 i två ledningar 78 och 71 och den del som förs längs ledningen 78 om så önskas förenas med lättolja som pumpas längs ledningen 69. Sådana oljor är också kända som tvättoljor och kan uppsamlas från ledningarna 69 och 78 och föras längs ledningen 80 till cyklonen 20 där de tjänar som tvättvätska och senare avlägsnas så mycket som möjligt från tungoljan och föroreningar därav och sen förs längs bärarledningen 31 till ett lagerkärl 32, varefter den följer den väg som redan beskrivits för slutlig rening och använd- ning. Det kan påpekas att om så önskas delar av utflödet från pumpen 37 kan avledas längs ledning 38 från ledningen 70 och sedan förenas med ledningen 80 som leder cyklon 29 tvättolja.

Som i fallet när olja separeras och dekanteras vid andra punk- ter. för olja från det elektrostatiska filtret 36 eller alter- nativt från gastvätten. efter att ha passerat genom lager- behållaren 74, efter att ha pumpats med ovannämnda pump 76, om så önskas i ledningen 78 vid ledningen 71 till en utanför be- lägen enhet för användning. som ej visas här.

Om man fortsätter och jämför med den BR-A-7 105 857, kan det noteras att uppsättningen separator-dekanterare anordnas i serie 54 och 56 representerar ett stort steg framåt och vars användning har samband med de totala besparingarna under för- farandet. Sålunda i nämnda i det patentet att man användes en stor skifferseparator, utesluter spraytornet där vattnet åter- vinnes efter en tillräcklig uppehållsperiod. detta emedan för- sök att separera i en enda operation och så noggrant som möj- ligt oljan från vattnet under sådana villkor som kräver att man inför vatten från utsidan för att tillsätta vad som behövs för sprayning och tvättning i tornet. vilket höjer kraven på material för förfarandet och utnyttjar mindre recirkulation, vilket i sin tur är mycket mera ekonomiskt och möjliggör att en jämvikt lättare uppnås i förfarandet. 10 15 20 25 30 35 Ö\ MD ...à CN (_ m! 27 Hänvisning måste också ske till att den vattenhaltiga fasen som uttages från separator-dekanteraren 56, vilken leds med ledningen 62 till pumpen 63 vilken pumpar vidare längs led- ningen 64 till systemet som gör användning av lösliga bipro- dukter och tar hand om den slutliga deponeringen efter rening för att förhindra nedsmutsning av omgivningen.

Förfarandet i retorten, vilket i de fallet den avser pyrobitu- minös skiffer med avseende på insidan av retortkroppen, mäng- der som samverkar med lämpliga krossade fasta material som läggs på den rörliga bädden och gaser härledda från retort- behandlingen i sig själv i de förut upphettade strömmarna och andra väsentligen kalla liknar på ett allmänt sätt behand- lingen i retorten som beskrives i den BR-A-7 105 857. men åt- skilliga förbättringar beskrives här som gör förfarandet bil- ligare och bättre med avseende på energibalans, många tekniska och ekonomiska problem löses med ovannämnda patent där nya ut- formningsdetaljer ges mot en sådan lösning av ovannämnda pro- blem.

Sålunda införes de kalla gaserna i bottendelen av retorten, mera precis i bottenkonen 14 genom inloppsmunstyckena 15 och delar därav med hjälp av organen l8C i behållaren lOC av den reglerade utmatningsanordningen 13 vid en temperatur på om- kring ll0 till omkring l30°C. så att trycket i detta område hålls vid omkring l5 kPa till omkring 50 kPa.

Inom detta område passerar de "kalla gaserna" genom de fasta materialet som faller från utmatningsorganet och som redan underkastas hela retortförfarandet och av värmeväxlaren nämnda ström av kalla gaser vid temperaturer över den vid vilken den infördes. Emedan trycket, vid vilket nämnda gaser införes och också medan motståndet erhållit i kolonnen beroende på vatten tillfört på insidan av utmatnings- och tätningsorganet 17, kommer de att strömma upp i bädden av fasta material och först passera den reglerade utmatningsanordningen 13 förena sig med den del av de kalla gaserna som införes i behållaren lOC och fortsätta strömmen uppåt genom retortens hela längd. Som redan 10 15 20 25 30 35 C)”'\ XO LN CN 28 visats undergår fastmaterialet upphettning av de "heta gaser- na" som införes i systemet med injektorerna ll som frigör organiskt material, vilken behandling är själva pyrolysen och från den punkt vid vilken en sådan sats av injektorer ll strömmar nedåt upphettade och förlorar värme till de “kalla gaserna" i den uppåtstigande strömmen så att sådana "kalla gaser" har nått så långt som till injektorsystemet ll de “heta gaserna" har upphettats till en temperatur just under den vid inloppet av nämnda “heta gaser". I sin tur avger det fasta materialet sitt värme till de "kalla gaserna", men är fort- farande varmt när det når den vertikala ledningen 16 vilken ligger vid utloppet av utmatningskonen 14 i retorten med en temperatur över vattnets kokpunkt så att temperaturen under den slutliga utmatníngsoperationen nedbringas genom kontakt med vattenbadet via utmatnings- och tätningsorganet 17 och vilket fortfarande skapar en liten mängd olja vilken automa- tiskt tillföres de stigande flödet av "kalla gaser".

De "heta gaserna" införda genom injektionsanordningen ll kom- mer att ha en temperatur mellan omkring 500°C till omkring 600°C så att när de blandas med de nu upphettade "kalla gaser- na" kommer att vara i ett lämpligt tillstånd för att pyrolyse- ra den krossade pyrobituminösa skiffern. Det kan nämnas att i praktiken varje temperatur uppmätt i området där bildningen av pyrolysprodukter är som störst kommer att vara nära 500°C. men det bör förstås att idéen inte håller någon given temperatur för reaktionen som är konstant och noggrant reglerad utan sna- rare att införandet av heta gaser vid nämnda temperaturområde på detta sätt tillhandahåller ett lämpligt pyrolysmaterial emedan inom retortområdet självt (liksom faktiskt i hela retorten) faktiskt är en vertikal temperaturgradient och inte endast en konstant temperatur i vilken del som helst av bäd- den. Detta beror på att skiffern vid inmatningsmekanismen tillhandahålles med den yttre omgivningens temperatur. som beror på vädertillståndet vid tiden och gradvis undergår tork- ning. en sorts förvärmningsprocess och sen en faktiskt retort- behandling i sig, vars temperatur höjs under transporten från område IV till den icke separerande fördelningsmekanismen som 10 15 20 25 30 35 29 4-69 'åšš visas i fig. 4 mot området där hetgasinjektionen sker och en fallande när man gär nedåt från hetgasinjektionspunkten mot retortens botten som tidigare nämnts.

Den avdragna gasströmmen från öppningen 10 vid retortens 9 överdel. vilken ligger inom omrâde III (som visas i fig. 4 som ett exempel) av den icke-separerande partikelfördelningsanord- ningen föres tillsammans med flytande material nära dess dagg- punkt i ett dimliknande tillstånd och vilken huvudsakligen ut- göres av en blandning av lätta och tunga kolväten plus mera komplexa sulfaterade och nitrerade föreningar liksom vatten- ånga. bildad inte endast genom förångning av tätningsvatten från utmatnings- och tätningsorganet 17 i botten, utan även från fuktighet i skiffern, från de ställen där den bröts eller från platser där skiffern lagrades före behandlingen. Den gas- haltiga strömmen bestående av lätta kolväten snarare än tunga, vätesulfid och koldioxid. som bildades vid nedbrytning av mineralkarbonater, plus mindre mängder kväve och syre från luft innesluten i det fasta materialet eller uppstående vid nedbrytning av komponenter, som hör till den bildade produkt- blandningen.

Andra faktorer vilka är typiska för förfarandet enligt uppfin- ningen. emedan det är en parameter som har samband med rörel- sen hos den nedâtgående bädden av fast material och samman- pressningen av den senare liksom trycket av de injicerade gaserna är den mängd med vilken gaserna föres upp genom retor- ten vilken varierar från botten mot toppen av retorten. Sålun- da är gaserna vid botten av retorten där kolonnen av krossat fast material når sitt högsta möjliga djup enligt retortens geometri och emedan temperaturen är lägre rör sig med en has- tighet av omkring 0.40 m/s i funktion medan hastigheten av gaserna i de övre skiktena kommer nära 1,5 m/s i funktion.

Enligt operationsvillkoren vilka huvudsakligen beror på kvali- tén hos de behandlade råmaterialet och tar med i beräkningen utlopp av fuktighet och gasens temperatur, dimman som förenas med produktströmmen som uppstår i retortens övre del kan 10 15 20 ()'\ \O .u .x (_24 Od 30 variera från omkring 3 till omkring 25 viktprocent därav.

För att belysa användningen av förfarandet í en anläggning med all ovannämnd utrustning och där retorten hade en huvudcylin- derdel vars insida var 5,5 m, som visas i fig. l, varvid siffror som ges tas från tvâ enkla körningar betecknade här som l och 2.

För att göra det lättare har sådana siffror angetts i en tabell och dess rubriker (se tabellen nedan) med hänsyn till vilka egenskaper hos tillfört material och huvudoperations- villkor, utbyte i viktprocent från körningarna och förhållan- det förening-olja och gaser erhållna vid körningarna under normala laboratorieanalyser av petroleumprodukter, kvantita- tiva analyser av element í komponenterna och kromatografí av gasfasen.

Det bör förstås att data som ges nedan hänför sig endast till ett praktiskt exempel och att sådana siffror inte på något sätt avgränsar uppfinningen vilken enbart begränsas av bifoga- de krav. 10 15 20 25 30 35 40 31 Tabell 1 Variabler Egggt 1. EGENSKAPER Hos TILLFÖRT MATERIAL Partikelstorleksområde mm Fuktighet vikt-% Fisherprov --- Olja vikt-% Pyrolysvatten vikt-% Ãterstod vikt-% Gas + förluster vikt-% Totalt kol vikt-% Totalt väte vikt-% Svavel vikt-% Totalt värmevärde --- 2. OPERATIONSVILLKOR Mängd behandlat material kg/h.m Pyrolystemperatur °C Hetrecirkulationstemperatur °C Temperatur i retortens topp °C Bottentemperatur i retorten °C Tryck i retortens topp kPa Tryck i retortens botten kPa Recirkulerat utmatat/ skiffer inmatat kg/kg 3. UTBYTE o\° Olja utbyte Gas utbyte o\° Korning nr 1 6,3-63,5 3,7 7,6 1,2 87,8 3,4 12,9 1,8 4,6 1450 2653 483 549 158 249 2,2 17,8 o,s3 95,4 81,1 469 153 Körning nr 2 6,3-76,2 2,7 9,1 1,4 85,4 4,1 15,5 2,1 5,4 1730 2270 488 564 194 241 1,9 14,0 101,4 111,9 CIM KO A77 ÉOCJ _ Tabell 2 Yâšlâälšš Enhet Körninq nr 1 Körninq nr 2 l. OLJE-EGENSKAPER Täthet vid 20°C --- 0,924 0,940 Totalt kol vikt-% 85,7 84,6 väte vikt-% 11 , 2 11 , s Svavel vikt-% 1,2 1,4 Kväve vikt-% 0,8 1,1 viékositet vid 3s°c cst 17 43 vid 54°C CSt 9 19.

Flytpunkt °C -4 -18 5. GAS-EGENSKAPER Sammansättning H20 volym-% 26,1 33,9 02 volym-% 0,1 0,1 N2 volym-% 2,3 2,1 CO volym-% 0,6 0,7 C02 volym-% 3,7 2,9 H2 volym-% 19,3 17,6 Metan volym-% 19,5 21,9 Etan 2 volym-% 6,3 6,3 Eten volym-% 2,5 2,3 Propan volym-% 3,0 2,8 Propen volym-% 2,9 2,8 Butaner volym-% 1,2 1,1 Butener J volym-% 2,8 2,8 C5+ volym-% 9,7 2,7 Mølvikt --- 29,5 26,7

Claims (26)

lO 15 20 25 30 35 33 469 135 Patentkrav

1. Anordning för utvinning av olja, gas och biprodukter ur material impregnerade med kolväten, innefattande en pyrolysretort (9), matnings- och tätnings- organ för att undvika att retortgaser i retorten (9) tränger ut under matning av retorten med partikelformigt material som skall pyrolyseras, utmatningsorgan (14, 16, 17) som avlägsnar pyrolyserande partiklar från retortens botten under det att utträngande av gaser från retorten hindras, organ för att injicera het retortgas (11) i retorten för kontakt med det partikelformiga fasta materialet i retorten för pyrolys därav, organ (13) för införande av kallare gas i retorten vid ett läge under organet för införande av het gas, gasutloppsorgan (10) från retorten som leder till separa- tionsorgan (29) för separation av stoft och frigjorda kol- väten och biprodukter ur gaser som uttages ur retorten, organ (45) för att återföra en första ström av gas från separationsorganet blir retorten genom hetgas injektions- organet, organ (81) för att återföra en andra ström av gas från separationsorganet till retorten via en värmeutvinnings- enhet genom organet för införande av kallare gas och organ (52) för att leda en tredje ström av gas från separations- organet till ett ställe för användning av gaserna, varvid nämnda hetgas injektionsorgan (11) innefattar ett knippe av inbördes parallella rör med polygonal tvärsektion inne- fattande en övre spetsformad del definierad av skärnings- vinkeln hos två takplattor (112) som var och en i sin undre ände är förenad med två parallella vertikala sidoplattor, vilka längs sina undre ändar är förbundna med en bottenplatta (113) av röret, där sidoplattorna innefattar en var gas ut- längs rörets längd i övre delen av sido- matningsstål (115) plattorna, där den nedre änden av takplattorna (112) stöder sig nedåt och utanför skärningspunkten med närliggande sido- 10 15 20 25 30 35 G'\ \__O *l 34 v (Al 4 E platta och bildar ett överhäng (117) för att skydda gasut- matningshålen från stötar från nedfallande partiklar. k ä n n e t e c k n a t av att

2. Anordning enligt krav 1, raden utmatningshål (115) är belägna alldeles under före- ningslinjen rullar mellan sidoplattan (114) och den därmed anslutande takplattan (112).

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att bottendelen (113) av varje i tvärsektion polygonalt rör innefattar ett par lutande bottenplattor som sträcker sig från den nedre andelen av sidoplattorna (114) och möts i en undre spetsformad del av röret.

4. Anordning enligt krav 1,2, eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av att gasutmatningshålen (115) är anordnade så att skillnaden i utmatning mellan det första och andra hålet är 1 till 5%.

5. Anordning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a d av att skillnaden i utmatnings från första hålet till sista hålet i raden är från 1 till 5%.

6. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att injektionsorganet för injektion av kallare gas innefattar ytterligare rör med rörändar avfasade för att ge en vass ändnivå med överdelen av röret när det ses från sidan, vars vassa ända leder in i en trattliknande bottendel (14) av retorten 9 och att nämnda rör har anordnats runt väggens periferi i nämnda trattformade område (14).

7. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att separationsorganet innefattar en cyklonseparator som mottar partiklar och kolvätehaltig gas från retorten och separerar kolväten som vätska från gas- strömmen tillsammans med återstående stoft och att röken av kolvätematerial och där gasströmmen från cyklonseparatorn delas i en första, en andra och en tredje ström. 10 15 20 25 30 35 40 “ " 469 155

8. anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att en ledning som förbinder cyklonseparatorn (29) med en elek- trostatisk utfällningsanordning (36) för ytterligare separa- tion av stoft och dimma ur gasen och innefattande en vatten- kyld värmeregenerator för kylning av gaserna från cyklon- separatorn med från 20 till 60°C innan gaserna föres till in- loppet av det elektrostatiska filtret.

9. Anordning enligt något av föregående krav innefattande organ för att komprimera den separerade gasen från nämnda gasseparationsanordning, vilket komprimeringsorgan har för- mågan att trycksätta nämnda första och andra gasströmmar.

10. Anordning enligt krav 9 k ä n n e t e c k n a d ytterligare av att den innefattar ett spraytvätt-torn (31) till vilken gas föres med kompressorn (40) och innefattar en värmeväxlare och en luftdriven kylare mellan kompressorn 40 och nämnda spraytvätt-torn (51).

11. Anordning enligt krav 10 k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar den första och andra separationsavsätt- ningsbehållaren (54 och 56) för mottagande av flytande ut- matat material från nämnda spraytvätt-torn (51), varvid nämnda första separerande avsättningsanordning är direkt an- sluten till spraytvätt-tornet 51 för separation av utmatad vätska i en huvudsakligen vattenhaltig ånga kommunicerande med organ för att cirkulera den till spraytvätt-tornet 51 och en övre kolväteström kommunicerande med organ för att över- föra den till en andra separationsavsättningsbehållare 56 av vilken den övre utloppsmatningspumpen för återförande av separerad olja till nämnda gassepareringsanordning och ett undre utlopp anslutet till organ för att pumpa nämnda vatten- fas från nämnda andra separationsbehållare för avfallsutmat- ning.

12. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att förseglingsorganen för att förhindra att retortgas strömmar ut vid matning av retorten 9 består av en första och andra vertikala skilda roterande förseglings- system, var och en bestående av en skovelförsedd rotor svep- $> G\ M3 10 15 20 25 30 35 J; f i n 3 36 CJ” ande i det inre av en cylindrisk stator varvid fast material infört i överdelen av det första roterande förseglings- systemet sveper detta mot ett utlopp i underdelen därav och faller från nämnda utlopp till inloppet i det andra roterande förseglingssystemet, svept av en rotor mot en utmatnings- öppning i botten av nämnda andra roterande förseglingssystem för matning av tillfört fast material till retorten och organ för injicera inert gas i det fasta materialet som passerar genom nämnda första roterande förseglingssystem till nämnda andra roterande förseglingssystem.

13. Anordning enligt något av ovanstående krav innefattande organ som definierar en färdig gasström från gasutloppet i nämnda retortgassepareringsanordning och recirkulering av nämnda fjärde ström till en punkt uppströms en separations- enhet för nämnda separationsorgan.

14. Anordning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda separationsenhet innefattar en elektrostatisk fällanordning i nämnda separationsanordning ansluten ned- ströms från en cyklonseparator i nämnda separationsorgan.

15. Anordning enligt krav 14, innefattande värmeregenerator mellan gasutloppet i cyklonseparatorn och gasinloppet i den elektrostatiska fällningsanordningen, vilken värmeregenerator innefattar en värmeväxlare för att bilda en lågtrycksånga.

16. Anordning enligt något av kraven 1-15, k ä n n e - t e c k n a t av att avståndet mellan hålen längs det poly- gonala tvärsektionsröret i nämnda hetgasinjektionsorgan är åtminstone fyra gånger diametern av den största partikel som väntas i nämnda retortbädd.

17. Förfarande för utvinning av olja, gas och biprodukter ur material impregnerade med kolväten, innefattande att införa det kolväteimpregnerade materialet i en retort (9) under det att man undviker att :etortgas tränger ut från retorten och förhindrar inflöde av syre i retorten på en punkt för in- loppet av inkommande partikelformigt material; inför en het 10 15 20 25 30 35 A ...___ K! 'i f. .i fl' idv cv» _ 37 4 pyroliserande gas i retorten (9) för att komma i kontakt med partikelformiga kolväteimpregnerad materialet däri, införande av en relativt kallare gas i retorten under den nivå där man inför den heta pyroliserande gasen, utmatning av pyroliserat partikelformigt material från retortens 9 undre del under det att man hindrar utmatning av retortgaser med nämnda utmatade material, att retortgas utmatas och separeras från stoft och kolvätedimma medföljande densamma; utvinning av de sålunda separerade kolvätena; överföring av första delen av gasen från retortgasseparationsprocessen till ett spraytvätt-torn (51), sprutar vatten i spraytvätt-tornet för att tvätta kol- vätena och stoftet från gas, vilken därefter utmatas för an- vändning; separerar vatten och kolväte utmatat från spray- tvätt-tornet i en första och ett andra separations- och av- sättningssteg, i vilket det första separationsavsättnings- steget ger vatten för spraytvätt-operationen och en kolväte- komponent, vilken ytterligare separeras genom andra separer- ingsavsättningssteg, och delar de separerade kolvätena från andra separationsavsättningssteget i en första ström vilken återföres till retortgasseparationsprocessen och en andra ström som avges för kommersiell användning, där nämnda första del av gasen från retortgasseparationssteget kyles innan det behandlas i nämnda spraytvätt-torn och där den andre delen av gasen från retorngasseparationsprocessen kyles innan det återföres till retorten som nämnda relativt kallare gas.

18. Förfarande enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att den retortgasseparerande processen genomföres i två steg med hjälp av ett första steg med cyklonseparering och ett andra steg med elektrostatisk fällning och med kylning av gasfasen genomfört mellan det första och det andra separa- tionssteget, för att minska temperaturen med från 20 till 60°C.

19. Förfarande enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t av att gasen från det andra separationssteget komprimeras innan den delas i första och andra delar och där inloppet i kom- pressorprocessen sker vid en temperatur från 130 till 160°. .. Ps 10 15 20 25 30 35 40 ON MO 38 "_ LN , _ 'J

20. Förfarande enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att inloppstemperaturen i kompressorsteget är från 130 till l40°C..

21. Förfarande enligt något av kraven 17-19, k ä n n e - t e c k n a t av att kylningen av gaströmmen innan denna kommer till spraytvätt-tornet sker med hjälp av ett första värmeväxlarsteg och ett andra luftdrivet kylsteg för att sänka temperaturen i gasen till i huvudsak 90°C innan den in- föres i spraytvätt-tornet (51).

22. Förfarande enligt något av kraven 17-21, k ä n n e - t e c k n a t av att det pyroliserade partikelformiga mate- rialet i retorten tillåtes falla mot en stödyta från vilken det skrapas med ett fram- och återgående skrapsystem och där en del av den kylda gasen bildar en relativt kallare ström som återföres till retorten genom injektion i lagerna för drivorganen för den framgående skrapmekaniskmen.

23. Förfarande enligt något av kraven 17-22, k ä n n e - t e c k n a t av att tryckskillnaden mellan det gasför- seglade inloppet till retorten den partikelavlägsnande botten av retorten är i huvudsak 1,36 kPa.

24. Förfarande enligt något av kraven 17-23, k ä n n e - t e c k n a t av partikelformade material som ska pyrolise- ras utgöres av pyrobituminöst skiffer krossat till en par- tikelstorlek av i huvudsak 0,32-15,24 cm, och den partikel- formiga skiffern införd i retorten införes där genom en icke segregerande fördelningsverkan som separerar skiffern i två koncentriska zoner i icke-segregerade bäddar.

25. Förfarande enligt något av kraven 17-24, k ä n n e - t e c k n a t av temperaturen i den heta gasen införd i retorten är från 500 till 600°C och den relativt kallare gasen införd i retorten vid en lägre nivå än hetgasinför- andet har en temperatur från 110-180°C och ett övertryck från 15-50 kpa. 10 15 20 25 30 35 40

26. Förfarande t e c k n a t 0,7 till 7 kpa. 39 g f; c »1 7 r .J . enligt något av kraven 17-25,' k ä n n e - av att trycket i tøppen av retorten är från