SE469035B - Foerfarande och anordning foer justering av kraeppningsbetingelserna - Google Patents

Description

15 20 25 30 CD OJ f TI 2 andra vridningsaxel parallell med klingans arbetsegg och belägen inomi15 mm från densamma för inställning av en godtycklig stötvinkel som vid klingeggen bildas mellan kräppningsytan och en anslags- eller stötyta på klingeggen.

Teknikens ståndpunkt Ett sådant förfarande och en sådan anordning är känd genom US-A 4 919 756 (Sawdai). Schaberklingan är monterad i en klinghållare som är fäst på en axel som sträcker sig parallellt med eggen på schaberklingan. Varje axelände sträcker sig genom ett lager i en tvàarmad stötvinkeljusteringslänk, vars ena länkände är ledbari ett stödlager anordnat i linje med eggen på schaberklingan. Axiellt utanför stötvinkeljusteringslänken är en tipplänk fast anbragt på axeln. En manövercylin- der är anordnad att svänga tipplänken och därmed tippa klinghållaren mellan ett aktivt först läge, i vilket klingeggen anligger mot den cylindriska ytan på en yan- keecylinder, och ett inaktivt andra läge, i vilket en nött klinga kan bytas ut. En skruvdomkraft är ansluten mellan ett annat stödlager och den andra länkänden på stötvinkeljusteringslänken för att vrida schaberklingan runt sin egg. Genom att gäng efter annan justera schaberklingans vinkelläge är det möjligt att minska skadliga verkningar av schaberklingslitage på kräppningsprocessen genom att bibehålla en i huvudsak konstant stötvinkel och/eller att i huvudsak minimera de skadliga inverkningarna på en fysikalisk egenskap hos pappersbanan, till exempel banans draghållfasthet i maskinriktningen, vilka annars skulle orsakas av nötning- en på schaberklingan.

Den kända anordningen har organ för att automatiskt gång efter annan justera schaberklingans vinkelläge och dessa justeringsorgan innefattar organ som skall programmeras med ett empiriskt bestämt funktionsförhållande mellan den efter- strävade storleken av vridningen av schaberklingan och tiden från det senaste klingbytet. För att erhålla detta funktionsförhållande är det nödvändigt att beräkna genomsnittsvärden på data över längre tidsperioder. Varje tillämpning av den i US-A 4 919 756 beskrivna uppfinningen synes med nödvändighet erfcrdra empi- risk utveckling och upprepade förbättringar av den bästa styrfunktionen för schaberklingan för användning vid programmering av vridmekanismen för 10 15 20 25 30 469 055 3 schaberklingan. Den driftspersonal, som övervakar driften av pappersmaskinen och schaberanordningen, kontrollerar periodiskt värdet på den produktegenskap som är av intresse, exempelvis den kräppade banans draghållfasthet i maskin- riktningen. I typfallet utförs detta vid slutet av varje färdigupprullad rulle av mjuk- papper. För varje tillverkad mjukpapperskvalitet erfordras följaktligen en serie av reglerkurvor (dvs schaberklingvitdning mot tid efter schaberklingbyte) för att man ska ta hänsyn till olika tillverkningsbetingelser, såsom maskinhastighet, belägg- ning på yankeecylindern, etc, och för varje reglerkurva är det nödvändigt att beräkna genomsnittsvården på data över längre tidsperioder.

En parameter, som har stort inflytande pà kräppningsbetingelserna, är egenska- perna hos en beläggning som uppstår eller påförs, t ex genom sprejning, pá den rörliga kräppningsytan. Exempel på sådana egenskaper är adhesivitet och hård- het/sprödhet. l föreliggande sammanhang hänvisar vi också till Tappi Journal; August 1991, James H Sloan, “Yankee dryer coatings", p. 123-126. En belägg- ning med hög adhesivitet och låg sprödhet ger en finkräppad pappersbana med låg tjocklek och hög densitet samt hög banspänning i banans löp från den rörliga kräppningsytan till en efterföljande rullstol. Den reducerar även banans draghàll- fasthet i maskinriktningen. En sprödare beläggning gör banan tjockare och mer grovkräppad och minskar banspänningen, medan en mjuk beläggning med làg adhesivitet ger en grovkräppad pappersbana med hög tjocklek och låg densitet och banspänningen minskar ytterligare under det att draghàllfastheten i maskin- riktningen ökar. Vid den i US-A 4 919 756 beskrivna uppfinningen är styrfunktio- nen för schaberklingan baserad enbart på det empiriskt fastställda funktionsför- hållandet mellan vridningen av schaberklingan och tiden. Inga andra styrparamet- rar används och följaktligen kommer t ex en oavsiktlig ändring i beläggningens egenskaper att ha en negativ effekt pá de eftersträvade egenskaperna hos pappersbanan. Eftersom betingelsema har ändrats, är den förmodat bästa styr- funktionen för schaberklingan icke längre den bästa. ~l>~ \O 10 15 20 25 30 G35 Uppenbarande av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande och en anordning för justering av kräppningsbetingelserna så, att man i huvudsak mini- merar eller åtminstone motverkar en av schaberklingnötning orsakad försämring i en övervakad egenskap hos den kräppade banan, vilket förfarande och vilken anordning är oberoende av maskinhastígheten och icke erfordrar insamling av data och beräkning av medelvärden av dessa över längre tidsperioder för att ge ett acceptabelt resultat.

Enligt föreliggande uppfinning uppnås detta ändamål vid det inledningsvis angivna förfarandet genom att man anordnar en första sensor för mätning on-machine av ett värde på den nämnda egenskap hos den just losskräppade pappersbanan som skall övervakas, vilken sensor avger en signal som motsvarar det uppmätta värdet på den nämnda egenskapen, att man oupphörligen upprepat övervakar den från sensorn avgivna signalen och att man, vid upptäckt av en oönskad och av klingnötning orsakad ändring i den nämnda egenskapen, vrider klinghållaren och den däri hållna schaberklingan runt den andra vridningsaxeln till svar pà den av sensorn avgivna signalen.

Likaledes uppnås detta ändamål vid den inledningsvis angivna anordningen ge- nom att man förser anordningen med övervakningsorgan för oupphörligen uppre- pad övervakning on-machine av en egenskap hos den just losskräppade pappers- banan, och vridorgan för vridning av klinghållaren och den däri hållna schaber- klingan runt den andra vridningsaxeln för ökning av stötvinkeln i sådan utsträck- ning, att en oönskad ändring i den nämnda egenskapen i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas.

Ett sådant förfarande och en sådan anordning ger också fördelen av en förbättrad styrning av kräppningsoperationen och följaktligen en jämnare kvalitet på det framställda mjukpappret. 10 15 20 25 30 5 Schaberklingan byts när en ytterligare ökning av stötvinkeln icke resulterar i en tillräcklig motverkan av den oönskade ändringen i den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan. En nött schaberklinga slipas om för att återställa klingeggen och till följd därav minskas schaberklingans bredd. Om icke särskilda åtgärder vidtas, kommer olika klingbredder att resultera i olika "utstick" och, med konventionella kräppschabrar, också olika stötvinklar. För att medge användning av schaberklingor med olika bredd är klinghållaren i regel försedd med en serie av motställda, längsgående invändiga spår avsedda att mottaga en flyttbar stödlist för schaberklingan, se exempelvis US-A 3 778 861 (Goodnow).

När mjukpappersmaskinen är i drift tenderar dessa spår att sättas igen av damm- partiklar som härrör frän kräppningen av banan, vilket gör det svårt för driftsper- sonalen att dra ut stödlisten från ett spårpar och skjuta in den i ett annat, när den nya schaberklingan har annan bredd än den nötta som skall bytas ut. Enligt före- liggande uppfinning övervinnes detta problem genom att man accepterar ett annat utstick av schaberklingan från klinghållaren och vrider kräppschabern på de två vridningsaxlarna så, att ett förutbestämt startvärde för stötvinkeln inställes.

Den banegenskap, som skall övervakas oupphörligen upprepat, utgörs lämpligen av tjockleken och/eller kräppmakrostrukturen hos den just losskräppade pappers- banan. Schaberklingans nötningsgrad och åtföljande minskning av stötvinkeln har en direkt inverkan pà dessa egenskaper och, i motsats till draghållfastheten i maskinriktningen, kan de mätas on-machine.

För att övervaka kräppmakrostrukturen är det rekommendabelt att använda mät- organ som innefattar dels en laserljuskälla för att rikta en laserstråle mot den just losskräppade pappersbanan, som vid reflektion av laserstrålen åstadkommer en reflekterad spridd laserstråle, och dels en optoelektronisk cell för att mottaga en del av den reflekterade spridda laserstrålen, och dessutom ett system för behand- ling av signaler från den optoelektroniska cellen för att bestämma kräppmakro- strukturen. De erhållna mätresultaten synes vara noggranna också vid höga ban- hastigheter av storleksordningen 1.800 m/min. 10 15 20 25 30 CD Lu] -u-l 6 I en föredragen utföringsform innefattar uppfinningen att man ansluter en servo- motor till klinghållaren för vridning av klinghållaren och den däri hållna schaber- klingan runt den andra vridningsaxeln, att man anordnar en styrenhet för styrning av servomotorn, vilken styrenhet förmår upptäcka en ändring i en inkommande signal, och att man matar den av sensorn avgivna signalen som inkommande signal till styrenheten, varigenom en ändring i den från sensorn avgivna signalen automatiskt får servomotorn att vrida klinghållaren och därigenom ändra scha- berklingans stötvinkel så, att den uppmätta ändringen i den övervakade egenska- pen hos banan i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas. Medan det är möjligt att låta driftspersonal kontrollera den egenskap, som skall övervakas, och vrida klinghållaren manuellt för att ändra stötvinkeln, är automatik i regel noggran- nare och pålitligare.

Företrädesvis innefattar uppfinningen också att man anordnar en andra sensor för mätning on-machine av ett värde som representerar en kräpp ningspåverkande egenskap hos en adhesiv beläggning på den rörliga kräppningsytan, vilken andra sensor avger en signal som representerar det uppmätta värdet på den kräpp- ningspåverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen, att man oupphörli- gen upprepat övervakar de av den första och den andra sensorn avgivna signa- lerna, och att man, vid upptäckt av en samtidig oönskad ändring både i den kräppningspàverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen och i den övervakade egenskapen hos den 'just losskräppade pappersbanan, justerar den kräppningspåverkande egenskapen i sådan utsträckning att den oönskade änd- ringen i den övervakade egenskapen hos den just losskråppade pappersbanan i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas, samt att justeringen av den kräppningspåverkande egenskapen utföres innan vridningen av klinghållaren och den däri hållna schaberklingan påbörjas. En eventuell, oönskad ändring i den kräppningspåverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen, som helt eller delvis kan vara orsaken till den oönskade ändringen i den övervakade egen- skapen hos banan, kommer därigenom att korrigeras innan en kvarstående oöns- kad ändring i banans övervakade egenskap korrigeras genom vridning av kling- hållaren. 10 15 20 25 30 469 055 7 Den kräppningspåverkande egenskapen justeras lämpligen genom att ändra in- grediensmängderna i en adheslvmedel, släppmedel och vatten innehållande be- läggningsblandning, som skall påföras på den rörliga kräppningsytan för bildning av den adhesiva beläggningen. Fördelaktligen kan denna justering utföras genom att man anordnar en första doseringspump för adhesivmedlet, en andra dose- ringspump för släppmedlet och en styrenhet för styrning av doseringspumparna, vilken styrenhet förmår upptäcka en ändring i inkommande signaler, och att man matar de från den första och den andra sensorn avgivna signalerna som inkom- mande signaler till styrenheten, varigenom styrenheten vid upptäckt av samtidiga oönskade ändringar i beläggningens kräppningspåverkande egenskap och i den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan automatiskt styr doseringspumparna så, att den uppmätta ändringen i den övervakade egen- skapen hos den just losskräppade pappersbanan i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas.

Vidare innefattar förfarandet lämpligtvis att man oupphörligen upprepat övervakar fuktinnehállet i den just losskräppade pappersbanan, vilken fukt har inflytande på beläggningens kräppningspåverkande egenskap, och att man, vid upptäckt av en oönskad ändring i fukthalten, tar reda på och eliminerar orsaken till ändringen i fuktinnehållet innan man justerar den kräppningspåverkande egenskapen. En eventuell, oönskad ändring i fuktinnehållet, vilken kan vara förorsakad av ett fel tidigare i pappersframställningsprocessen, kommer därigenom att upptäckas och korrigeras innan en kvarstående ändring i beläggningens kräppningspåverkande egenskap justeras.

Företrädesvis är den andra sensorn en sensor för mätning av banspänningen i den just losskräppade pappersbanan, vilken banspänning korrelerar med den kräppningspåverkande egenskapen hos beläggnlngen. Konventionella banspän- ningssensorer som arbetar med lastceller monterade i valslager eller med akustis- ka transmittrar lämpar sig icke för mjukpapperskvaliteter. Därför är banspännings- sensorn lämpligtvis av beröringsfri typ och innefattar en avkännare, organ för att med konstant tryck trycka avkännaren i riktning mot banan, organ för att bilda en gaskudde med förutbestämd tjocklek mellan avkännaren och banan för att 4 - l 69 10 15 20 25 30 CD (fl l'_,'l"I 8 förhindra avkännaren från att beröra banan, och organ för att bestämma av- kännarens läge i förhållande till en fix punkt, vilket läge representerar banspän- ningen.

Förutom av beläggningens egenskaper påverkas banspänningen också av kräpp- kvoten. Kräppkvoten definieras som skillnaden mellan kräppningsytans hastighet (Y) och banans hastighet (S) vid rullstolen, dividerat med kräppningsytans hastig- het, dvs (Y-S)/Y. De flesta mjukpappersprodukter tillverkas med kräppkvoter av 15% till 25%. En liten kräppkvot ger en hög banspänning, vilket reducerar ban- fladder och förbättrar överföríngen av banan fràn den rörliga kräppningsytan till rullstolen, men en alltför hög banspänning resulterar i ett ökat antal banbrott och minskad produktion. Den eftersträvade kräppkvoten ställs in i en programerbar enhet för styrning av hastigheten för pappersmasklnen och rullstolen. När kräpp- kvoten väl är inställd betraktas den som konstant och hastighetsstyrenheten utgör ingen del av föreliggande uppfinning.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommeri det följande att beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Figur 1 är en något förenklad sidovy av en kräppschaberanordning, som an- vänds för att kräppa loss en pappersbana från cylinderytan på en yankeecylinder och innefattar organ för att vrida anordningen pä en första vridningsaxel så att klingbyte kan ske, och organ för att vrida kräppschabern i huvudsak runt eggen pá schaberklingan sá att stötvinkeln kan justeras.

Figur 2 är en längdvy av anordningen sedd från linjen ll-ll i fígurl.

Figur 3 är en längdvy av anordningen sedd underifrån fràn linjen lll-lll i figur 1.

Figur 4 är en tvärsnittsvy av anordningen tagen längs linjen lV-lV i figur 1. 10 15 20 25 30 469 G55 9 Figur 5 är en förstoring av en del av figur 4 och visar de gejdorgan som styr kräppschaberns vridningsrörelse runt schaberklingans egg, de lager som är an- ordnade för oscillering av kräppschabern, samt de bärorgan som är anordnade att medge dels utsvängning av anordningen för byte av en nött schaberklinga och dels oscillering av kräppschabern.

Figur 6 är en tvärsnittsvy tagen längs linjen Vl-VI i figur 5.

Figur 7 är en ändvy liknande figur 1 och visar kräppschabern vriden runt scha- berklingans egg för inställning av största möjliga stötvinkel.

Figur 8 är en ändvy liknande figur 1 och visar kräppschabern vriden runt scha- berklingans egg för inställning av minsta möjliga stötvinkel.

Figur 9 är en ändvy liknande figur 1 och visar kräppschabern utsvängd till inaktivt läge för byte av en nött schaberklinga.

Figur 10 är en fragmentarisk tvärsnittsvy som visar en alternativ utföríngsform, i vilken den i figurerna 5 och 6 visade gejdskenan ersatts av tvà rader av gejdrul- lar.

Figur 11 är en fragmentarisk tvärsníttsvy tagen längs linjen Xl-Xl i figur 10.

Figur 12 är en förstorad fragmentarisk ändvy av en schaberklinga vars egg an- ligger mot cylinderytan pà exempelvis den i figur 1 visade yankeecylindem och i vilken schaberklingans tjocklek är starkt överdriven i förhållande till cylinderytans radie.

Figur 13 är ett blockdiagram av en föredragen utföringsform av en anordning för justering av kräppníngsbetingelserna genom styrning av stötvinkeln och egenska- perna hos en adhesiv beläggning på en rörlig krâppningsyta, t ex cylinderytan på en yankeecylinder. 46 10 15 20 25 30 CI) (N (fi 10 Sätt att utöva uppfinningen Figurerna 1 - 3 är olika vyer av en anordning för justering av kräppningsbetingel- serna vid losskräppning av en pappersbana 1 medelst en kräppschaber 4 fràn en kräppningsyta 2 i en pappersmaskin, mot vilken yta pappersbanan 1 häftar fast.

Anordningen är föremål för sökandens svenska patentansökan 9102498-4 av 1991-09-02 avseende en "Anordning för justering av kräppningsbetingelserna". I regel utgörs kräppningsytan 2 av cylinderytan pà en yankeecylinder 3. Kräpp- schabern 4 har en làngsträckt schaberklinga 5 med en arbetsegg 6 som bäst visas i figur 12. Schaberklingan sträcker sig över banans 1 bredd och är monte- rad i en klinghàllare 7, som i den visade utföringsformen är av den typ som mark- nadsförs under varunamnet Conformatic av Lodding Engineering Corporation, Auburn, Mass., USA, och visas i figur 2 i US-A 3 778 861 (Goodnow), som här- med inkorporeras i föreliggande beskrivning.

Kräppschaberanordníngen har organ, generellt betecknade 8, som' definierar en första vridningsaxel 9 för kräppschabern 4. Vridningsaxeln 9 är parallell med klingans arbetsegg 6 och är belägen på ett avstånd av minst 0,2 m frän denna sä att schaberklingan kan svängas till ett i figur 1 visat aktivt första läge för loss- kräppning av pappersbanan 1, och ett i figur 9 visat inaktivt andra läge, i vilket en nött schaberklinga kan avlägsnas fràn klinghàllaren 7 och en ny klinga sättas in i densamma. Vridorgan, generellt betecknade 10, är anordnade för att vrida kräpp- schabern 4 på den första vridningsaxeln 9.

Vidare har kräppschaberanordningen organ, generellt betecknade 11, som defini- erar en andra vridningsaxel 12 för kräppschabern 4. Vridningsaxeln 12 är parallell med klingans arbetsegg 6 och belägen inom 15 mm därifràn för att medge in- ställning av en godtycklig stötvinkel A, som bildas vid klingans arbetsegg 6 mellan en anslags- eller stötyta pà arbetseggen 6 och kräppningsytan 2 (eller korrektare en tangent till kräppningsytan i den punkt där arbetseggen berör kräppningsytan).

Vridorgan, generellt betecknade 13, är anordnade för att vrida kräppschabern 4 pà den andra vridningsaxeln 12 för inställning av stötvinkeln A. 10 15 20 25 30 469 035 11 Kräppschabern 4 innefattar en långsträckt balk 14 som har tvá ändar och uppbär klinghållaren 7. Närmare bestämt har balken 14 en i ett stycke med densamma utformad fläns 68, som sträcker sig längs balken och mot vilken klinghållaren 7 är fäst medelst icke visade skruvar. Organen 8, som definierar den första vridnings- axeln 9, innefattar tvà koaxiella vridtappsdon, generellt betecknade 15, som är anslutna till balken 14 vid var sin balkände, samt bärorgan, generellt betecknade 16, som bär upp vridtappsdonen 15. Bärorganen 16 är anpassade till att fästas mot pappersmaskinens stativ, av vilket ett parti betecknat 17 visas på ritningarna.

Varje vridtappsdon 15 innefattar en vridtapp 18 och en gavelvägg 19, som är ovridbart och vinkelrätt förankrad på vridtappen 18. De två gavelväggarna är belägna parallellt med varandra omedelbart utanför var sin ände av den lång- sträckta balken 14.

Organen 11, som definierar den andra vridningsaxeln 12, innefattar gejdorgan, generellt betecknade 20, som styr en förskjutning av balken 14 i sidled i en rikt- ning parallell med de två gavelväggarna 19. Dessa gejdorgan 20 innefattar, för vart par av balkände och angränsande gavelvägg, konstruktionsdelar 21 och 22, vilka definierar en första långsträckt gejddel 23 som sträcker sig längs en cirkel- båge 24 med en krökningsradie R, som utgår från det önskade läget för den andra vridningsaxeln 12. Gejdorganen 20 innefattar vidare en andra gejddel 25, vilken är anpassad till den första gejddelens 23 form och samverkar med denna.

De tvâ gejddelarna 23 och 25 är formslutet sammankopplade för att medge rörel- se av den ena i förhållande till den andra uteslutande längs cirkelbågen 24, och den ena av gejddelarna, i den visade utföringsformen gejddelen 23, är anordnad på balken 14 och den andra gejddelen på gavelväggen 19, varigenom man er- håller en vridförbíndelse (runt axeln 12) mellan vart och ett av vridtappsdonen 15 och angränsande ände av balken 14.

Vridorganen 13, medelst vilka kräppschabern 4 vrides på den andra vridnings- axeln 12, är kraftöverförande anslutna mellan balken 14 och gavelväggarna 19 för förskjutning av balken 14 i sidled parallellt med gavelväggarna 19, under det att vridorganen 10, medelst vilka kräppschabern 4 vrides på den första 10 15 20 25 30 U ~l LT! 12 vridningsaxeln 9, bäres av pappersmaskinens stativ (i ett icke visat läge) och är kraftöverförande anslutna till vridtapparna 18 för vridning av desamma.

Figur 12 visar hur schaberklingan 5 samverkar med yankeecylindern 3. För att underlätta identifieringen av de olika vinklarna och deras förhållande till varandra är klingans tjocklek starkt överdriven relativt yankeecylinderns radie r. Vanligtvis använda kräppschaberklingor hari regel en tjocklek av storleksordningen 1,2 mm, under det att yankeecylinderns diameter kan variera fràn omkring 3 m till omkring 5,5 m eller mer. l figur 12 visas schaberklingan vara avskuren vinkelrätt, men mänga mjukpappersproducenter föredrar att använda en snedskuren klinga med en innesluten vinkel B av mindre än 90°. Detta förklarar varför den snedskurna anslags- eller stötytan, mot vilken stötvinkeln A mätes, på engelska vanligtvis kallas "bevel surface". l föreliggande sammanhang avses med stötvinkeln A den plana vinkel som definieras av anslags- eller stötytan på schaberklingan 5 och uppströmssegmentet av en plan tangent T till cylinderytan 2 pà yankeecylindern 3 i skärningspunkten mellan cylinderytan 2 och schaberklingan 5, medan anligg- ningsvinkeln C är den plana vinkel som definieras av schaberklingans 5 baksida och nedströmssegmentet av tangenten T. l regel är stötvinkeln A fràn omkring 80° till omkring 95°, klingeggens inneslutna vinkel B från 90° till omkring 60° och anliggningsvinkeln C fràn omkring 15° till omkring 30°. Stötvinkeln styr resultatet av kräppningsoperationen, det vill säga bland andra parametrar tjockleken och makrostrukturen hos den kräppade pappersbanan. Under drift nöts schaberkling- ans 5 arbetsegg 6, vilket orsakar en ändring i stötvinkeln A. För att i möjligaste mån bibehålla den eftersträvade tjockleken och/eller den eftersträvade makro- strukturen är det nödvändigt att kompensera för nötningen av klingans arbetsegg 6 genom att vrida schaberklingan i huvudsak runt dess arbetsegg 6 så att stötvin- keln A bibehàlles. För att i möjligaste mån bibehålla eftersträvad tjocklek, makro- struktur eller annan karakteristisk egenskap hos banan är det nödvändigt att kom- pensera för nötningen av klingans arbetsegg 6 genom att vrida schaberklingan 5 i huvudsak nrnt dess arbetsegg, så att stötvinkeln A bibehálles. Enligt föreliggande uppfinning justeras stötvinkeln genom att vrida kräppschabern 4 på den andra vridningsaxeln 12, som är belägen inom 15 mm från arbetseggen 6 och företrä- desvis sammanfaller med arbetseggen. 10 15 20 25 30 469 035 13 Medan figur 1 visar kräppschaberanordningen enligt föreliggande uppfinning när anliggningsvinkeln, som ovan betecknats C, är omkring 22,5°, visar figurerna 7 och 8 anordningen efter det att kräppschabern 4 har vridits mnt arbetseggen pà schaberklingan till ett ändläge till höger, som ger en minsta anliggningsvinkei av omkring 15°, respektive till ett ändläge till vänster, som ger en största anliggnings- vinkel av omkring 30°. Om man antar att klingeggens inneslutna vinkel är exempelvis 70°, motsvarar de ovan angivna värdena på anliggningsvinkeln en stötvinkel av 87,5° i figur 1 och av 95° respektive 80° i figurerna 7 och 8. Figurer- na 7 och 8 visar klan hur kräppschabern 4 och dess balk 14, som antyds med streckade linjer bakom gavelväggen 19, ändrar läge i förhållande till gavelväggen 19 för att justera anliggningsvinkeln och således även stötvinkeln. En sidoförskjut- ning av kräppschabern 4 i en riktning som är parallell med planen för gavelväg- garna 19 påverkar icke de två gavelväggarnas 19 läge.

Företrädesvis innefattar vridorganen 13, som vrider kräppschabern 4 på den andra vridningsaxeln 12, två rotationsrörelse till rätlinjig rörelse omvandlande mekanismer 13 belägna vid var sin ände av balken 14. Varje mekanism 13 in- nefattar ett hus 26, som är ledbart fastsatt pà balken 14; ett drivorgan som är roterbart lagrat i huset 26; en driven långsträckt positioneringsdel 28 (visad i figur 8) som sträcker sig igenom huset 26 och är i ingrepp med drivorganet, vilken drivna positioneringsdel 28 dels har en ände som är icke-roterbart men ledbart fäst till det angränsande vridtappsdonets 15 gavelvägg 19 i ett sådant läge, att den drivna längsträckta positioneringsdelen 28 sträcker sig i huvudsak parallellt med en tangent (icke visad) till gejdorganen 20 och dels förskjuts i längdled vid rotation av drivorganet; samt organ 29 och/eller 30 för att rotera drivorganet.

Olika slags rörelseomformande mekanismer kan användas, till exempel en där drivorganet är ett kugghjul och den drivna positioneringsdelen är en kuggstång, men företrädesvis utgörs mekanismen av en självhämmande skmvdomkraft 13, i vilken drivorganet utgörs av en mutter och den drivna positioneringsdelen av en positioneringsskruv 28 (figur 8) som sträcker sig igenom muttern. En lämplig skruvdomkraft är det självhämmande ställdon som marknadsförs av Duff Norton Co., Charlotte, N C, USA, under beteckningen SK-9005-501X. Det är också att .[25 \.O 10 15 20 25 30 C23 U l U l 14 föredra att organ 31 är anordnade att mekaniskt sammanbinda de två rörelseom- vandlande mekanismerna 13 på sådant sätt, att en rotation av det ena drivorga- net åstadkommer en motsvarande rotation av det andra. Sammanbindningsorga- nen 31 kan utgöras av en mellanaxel, lämpligtvis en röraxel för att optimera tyngd och vridstyvhet till varandra.

Det fria ändpartiet på positioneringsskruven 28 omges av ett till huset 26 fäst skyddsrör 32 med en sluten ände. För att fästa de tvà husen 26 ledbart till balken 14 är tvà konsoler 33 fastsatta mot balkens 14 undersida vid var sin ände av balken 14. Varje konsol 33 har två identiska parallella öron 34, som är lagrade i två stålager 35 belägna l diametralt motställda lägen pà var sin sida om skydds- röret 32 och fästa på en vid huset 26 fastsatt gemensam bottenplatta 66. Det andra ändpartiet av positioneringsskruven 28, vilket är ledbart fästvid gavelväg- gen 19, omges av ett axiellt deformerbart skyddshölje 36 som kan utgöras av exempelvis en bälg, men som i den visade utföringsformen utgörs av ett stålband som lindats till en tät spiral och har sin inre ände fäst till huset 26 och sin yttre ände fäst till den vid gavelväggen 19 ledbart fästa änden av skruven 28. Ett skyddshölje av detta slag marknadsförs under varunamnet CentryCover av Centryco. Centrexport & Central Safety Equipment Co. Inc., Burlington, N J, USA.

Av de två organen för att rotera drivorganet är det ena en motor 29 och det andra en ratt 30. Motorn 29, som har en reduktionsväxel med avsevärt utväxllngsför- hållande, är belägen på pappersmaskinens drivsida och uppbärs av en konsol 67 utformad i ett stycke med bcttenplattan 67 för de två stålagren 35 såsom visas till vänster i figur 3. Var och en av skruvdomkrafterna 13 har en genomgående driv- axel med en inre och en yttre ände. lnnerändarna är förbundna med varandra medelst mellanaxeln 31, motorns 29 reduceringsväxel är ansluten till den ena av de yttre axeländama och ratten 30 till den andra. Följaktligen är ratten 30 belägen på pappersmaskinens förarsida. Hatten 30 används för att manuellt justera scha- berklingans stötvinkel A, ifall motorn 29 av någon anledning skulle vara ur funk- tion. Såsom bäst visas i figurerna 4 och 5 har var och en av gavelväggarna 19 ett undre skivformigt parti 37 och ett vid detta skivformiga parti fäst övre U-formigt parti 38. Det U-formiga partiet 38 har en bottenvägg 39 och två sidoväggar 40 10 15 20 25 30 469 035 15 och 41. Bottenväggen 39 är krökt, så att alla delar av densamma ligger på ett och samma avstånd från den andra vndningsaxeln 12, som är belägen vid schaber- klingans arbetsegg 6, medan de två sidoväggarna är parallella med varandra och med gavelväggens 19 undre skivformiga parti 37. Beträffande formen har det U- formiga partiet 38 ett symmetriplan, som är parallellt med det skivformiga partiet 37 men beläget 'på balksidan av detsamma. För att ge plats åt den del av det U- formiga partiet 38 som är belägen närmast balken 14, är balken 14 försedd med en motsvarande urtagning 42 med tillräckligt spel till det U-formiga partiets 38 bottenvägg 39 och angränsande sidovågg 40 för att tillåta sídoförskjutningen av balken 14 i en riktning parallell med gavelväggarna 19.

Var och en av vridtapparna 18 har den ena änden fixerad i sidoväggen 40, i den visade utföringsformen medelst en kil 43, och sträcker sig genom den andra sido- väggen 41, där den är axiellt fixerad medelst en påsvetsad fläns 44 som är fast- satt på sidoväggen 41 medelst lämpliga fästdon, t ex skruvar 45.

Vid den i figurerna 5 och 6 visade utföringsformen utgörs den första gejddelen 23 av ett gejdspår, som är beläget i balkens 14 ände under urtagningen 42. Den andra gejddelen 25 utgörs av en till gejdspårets 23 form anpassad gejdskena, som är belägen på gavelväggens 19 undre skivformiga parti 37. Det visade gejd- spàret 23 har T-formigt tvärsnitt och har bildats av ett spår 46 med rektangulärt tvärsnitt, som är anordnat i en ändvägg 47 på balken 14, och en övre och en undre gejdplåt 21 respektive 22, vilka är justerbart monterade på balkens 14 ändvägg 47, exempelvis medelst en rad skruvar 48 respektive 49, och delvis täcker spåret 46 utmed dess längd så att det T-formiga tvärsnittet för gejdspàret 23 bildas. Följaktligen har också gejdskenan 25 T-formigt tvärsnitt och den är monterad på gavelväggens 19 undre skivformiga parti 37 medelst en rad skruvar 50. Gejdskenan 25 berör varken bottnen eller sidorna av spåret 46. Gejdverkan erhålles uteslutande av de två justerbara gejdplåtarna 21 och 22, gejdskenan 25 och angränsande ytor på gavelväggen 19. Ett flertal icke visade smörjnipplar är anordnade för smörjning av gejdytorna. .h>. (jx xD 10 15 20 25 30 CD gel LT! 16 Medan den visade balken 14 har huvudsakligen rombiskt tvärsnitt, skjuter dess ändväggar 47 ut från densamma, på höger sida i figur 6, för att ge tillräckligt stöd och fästpunkter för de två gejdplàtarna 21 och 22. En urtagning 51 är anordnad i det högra hörnet av balkändväggen 47 i figur 6 för att medge montering av ett icke visat spritsrör mellan gavelväggama 19 för sprftsning av yankeecylinderns 3 cylinderyta 2 när kräppschabem 4 är ur drift.

Vridorganen 10, som vrider kräppschabem 4 på den första vridningsaxeln 9 in- nefattar, på var sida av pappersmaskinen, en arm 52 och ett ställdon 54. Armen 52 är medelst en i figur 1 visad kil 53 ovridbart förankrad på den fria änden av den i figurerna 2 och 4 visade högra vridtappen 18. Den vänstra vridtappen har en förlängd fri ände, som skjuter ut axiellt från en identisk arm förankrad på den vänstra vridtappen. Den fria änden av varje arm 52 är ledbart ansluten till tillhör- ande ställdon 54, vilket är ledbart monterat i ett stålager 55 avpassat till att sättas fast på en icke visad konsol som ingår i pappersmaskinstativet. De två ställdonen 54 används för att vrida kräppschabern 4 på vridtapparna 18 mellan två lägen, nämligen ett aktivt läge, i vilket schaberklingan 5 är i anliggningskontakt med yankeecylinderns 3 cylinderyta 2 såsom visas i figur 1, och ett inaktivt läge, i vilket schaberklingan 5 är utsvängd från cylinderytan 2, såsom visas i figur 9, för att medge byte av en nött klinga. Vid jämförelse mellan figurema 9 och 1 framgår det tydligt att utsvängningen av hela anordningen medelst ställdonen 54 icke påverkar läget av kräppschabern 4 och dess balk 14 (visad med streckade linjer) i förhållande till läget för gavelväggen 19.

Schaberklingan 5 byts när en ytterligare ökning av stötvinkeln A icke resulterar i en tillräcklig motverkan av den oönskade ändringen i åtminstone en övervakad egenskap hos den just losskräppade pappersbanan. En sliten schaberklinga sli- pas om för att återställa arbetseggen 6 på schaberklingan, vilket resulterar i att schaberklingans 5 bredd minskar. Om icke särskilda åtgärder vidtages kommer olika klingbredder att resultera i olika "utstick" och med konventionella klinghållare också i olika stötvinklar. För att medge användning av schaberklingor av olika bredd är klinghållaren vanligtvis försedd med en serie av motställda längsgående invändiga spår för att mottaga en flyttbar stödlist för schaberklingan, se t ex 10 15 20 25 30 469 055 17 US-A 3 778 861 (Goodnow). När pappersmaskinen är i drift tenderar dessa spår att sättas igen av dammpartiklar som frigörs vid kräppningen av pappersbanan, vilket gör det svårt för driftspersonalen att, när den nya schaberklingan har en annan bredd än den som ska bytas ut, dra ut stödlisten från ett par av spår och skjuta in den i ett annat. Enligt föreliggande uppfinning övervinns detta problem genom att man accepterar ett annat utstick av schaberklingan från klinghällaren och vrider kräppschabern på de två vridningsaxiarna så, att ett förutbestämt start- värde för stötvinkeln inställes.

Den förlängda fria änden på den i figurerna 2 och 4 vänstra vridtappen 18 är drivbart förbunden med en oscillator 56, som med jämna mellanrum oscillerar kräppschabern 4 för att undvika spårbildning i kräppningsytan 2. Oscillatorn 56 är monterad pà en konsol 57 som bärs av en på pappersmaskinens stativdel 17 monterad arm 58. Vanligtvis är den av oscillatorn àstadkommna rörelsen av stor- leksordningen 6 - 18 mm vid en lämplig frekvens, exempelvis 15 slag/min.

För att medge axiell oscillering av kräppschabem 4 i förhållande till bärorganen 16 är lagerorgan 59 anordnade i anslutning till vart och ett av vridtappsdonen 15 och angränsande bärorgan 16 såsom bäst visas i figurerna 4 och 5. Varje lager- organ 59 innefattar en bussning 60, vilken är axiellt förskjutbar på ett parti av vridtappen 18 beläget halwägs mellan de två sidoväggarna 40 och 41 i gavel- väggens 19 U-formiga parti 39. Bärorganen 16 innefattar ett ledlager 61 med en innerring 62, som är monterad på bussningen 60, och en ytterring 63, ett omgi- vande hus i vilket ytterringen är monterad, och en konsol 65 på vilken huset 64 är fastsatt. Konsolen 65, som kan vara utförd i ett stycke med huset 64, är anpas- sad att fästas på stativdelen 17 i pappersmaskinen och visas monterad pá den- samma. Vait och ett av de två ledlagren 61 har ett mittre symmetriplan, som sträcker sig vinkelrätt mot kräppschaberns 4 första vridningsaxel 9 och samman- faller med den översta delen av linjen Vl-Vl i figur 5, och var och en av positione- ringsskruvarna 28 har en icke visad centrumlinje. Dessa centrumlinjer är belägna i var sitt av de två mittre symmetriplanen i de två ledlagren 61.

GN \( 10 15 20 25 30 C) (N (__-m 18 Också vid den utföringsform som visas i figurerna 10 och 11 utgörs den första gejddelen 23 av ett cirkulärt krökt gejdspår, här betecknat 71, beläget i balkens 14 ändvägg 47, men den andra gejddelen innefattar två cirkelbàgformiga rader av gejdrullar 70 i stället för att utgöras av en gejdskena. Gejdrullarna 70 är justerbart monterade på gavelväggens 14 undre skivformiga parti 37 medelst icke visade skruvar. Gejdspåret 71 definieras av två cirkelbågformiga motställda sidoväggar 72, som sträcker sig parallellt med varandra, och i varje sidovägg 72 är en för- sänkt löpbana 73 för rullarna 70 anordnad. Samverkan mellan gejdrullarna 70 och de försänkta löpbanorna 73 åstadkommer en formsluten sammankoppling som medger rörelse av balken 14 i förhållande till gavelväggen 19 uteslutande runt den andra vridningsaxeln 12 vid schaberklingans 5 arbetsegg 6. Ett ändlock 74 är anordnat vid var ände av gejdspåret 71 och för att täta av gejdspåret mot om- givningen är en platt tätningsring 75 av gummi monterad på utsidan av de två sidoväggarna 72 och åndlocken 74, vilken tätningsring överbryggar en spalt mot gavelväggens 19 undre skivformiga parti 37.

Ehuru kräppschaberanordningen ovan har beskrivits under hänvisning till ritning- arna, som visar två föredragna utföringsformer, är åtskilliga för fackmannen när- liggande modifikationer därav möjliga inom ramen för de bifogade patentkraven.

Som belysande exempel skulle det vara närliggande att modifiera den i figurema 10 och 11 visade utföringsformen genom att eliminera gejdspåret och i stället anordna en enda gejdskena som ersättning för de två sidoväggar som för närva- rande definierar gejdspåret, samt att därvid förlägga de försänkta löpbanorna för de två raderna av gejdrullar på motsatta sidor av den enda gejdskenan. Ändlock- en kunde förbli i huvudsak oförändrade, men för att medge monteringen av den platta tätningsringen av gummi kunde balkens ändvägg förses med två flänsar, vilka förband de två ändama på det ena ändlocket med de två ändarna på det andra. Det skulle också vara möjligt, men mindre föredraget, att använda en annan typ av vridorgan än den visade och beskrivna skmvdomkraften för att vrida kräppschabern på den andra vridningsaxeln. Exempelvis är, med undantag för ett öra för anslutning av skruvdomkraftens positioneringsskruv, gavelväggens undre parti cirkelbågformigt krökt runt den andra vridningsaxeln vid schaberklingans arbetsegg. Detta öra kunde slopas, det krökta undre partiet på gavelväggen 10 15 20 25 30 469 035 19 kunde förses med en tandning för att bilda ett kuggstångsdon, och en reduce- ringsväxel med ett drivande kugghjul i ingrepp med kuggstàngsdonet kunde installeras. Vid rotation av kugghjulet skulle detsamma förskjutas utmed kugg- stångsdonet och därvid vrida kräppschabern i huvudsak runt schaberklingans arbetsegg.

Figur 13 är ett blockdiagram som visar en föredragen utföringsform av anordning- en för styrning av kråppningsbetingelserna i enlighet med föreliggande uppfinning.

Kräppningsanordningen utgörs av den som beskrivits ovan och visats i figurerna 1 - 12 och den har en kräppschaber 4 för losskräppning av pappersbanan 1 från en kräppningsyta, såsom cylinderytan 2 på en yankeecylinder 3, mot vilken pap- persbanan 1 häftar fast. Kråppschabern 4 har en làngsträckt schaberklinga 5 med en arbetsegg 6 (figur 12) och klingan 5 är monterad i en klinghållare 7. Kräpp- schabern 4 är vridbart monterad på en första vridningsaxel 9, som är parallell med klingan 5 och belägen på avstånd från kräppningsytan 2 för att medge svängning av klingan 5 till ett aktivt första läge för losskräppning av banan 1, såsom visas i figur 13, och ett i figur 9 visat inaktivt andra läge, i vilket en nött klinga kan avlägsnas från klinghàllaren 7 och en ny sättas in i densamma. Kling- hållaren 7 och den däri hållna schaberklingan 5 är monterade att vara vridbara runt en andra vridningsaxel 12, som är parallell med schaberklingans 5 arbetsegg 6 och belägen inom 15 mm fràn arbetseggen 6 för inställning av en godtycklig stötvinkel A (figur 12), vilken vid klingeggen bildas mellan en anslags- eller stötyta på klingeggen och kräppningsytan 2. Vidare har kräppningsanordningen vridorgan 13 för vridning av klinghållaren 7 och den däri hållna schaberklingan 5 runt den andra vridningsaxeln 12 för justering av stötvinkeln A. Vridorganen 13 innefattar en motor 29 för precisionsdrivning av två parallella exempelvis självhämmande skruvdomkrafter 13, som är monterade att åstadkomma vridningen av klinghålla- ren 7 och schaberklingan 5 i förhållande till normalt fixerade men vridbara partier av kräppningsanordningen.

Enligt föreliggande uppfinning är öven/akningsorgan anordnade för oupphörligen upprepad övervakning on-machine av en egenskap hos den just losskräppade pappersbanan 1, och vridorganen 13 är anordnade att öka stötvinkeln A genom 469 5 10 15 20 25 30 CJ (_) l f__| i 20 vridning av klinghållaren 7 och den däri hållna schaberklingan 5 i sådan utsträck- ning, att en oönskad ändring i nämnda egenskap i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas. Den ifrågavarande egenskapen utgörs exempelvis av banans 1 tjocklek eller kräppmakrostruktur, varvid nämnda övervakningsorgan innefattar mätorgan 80 för oupphörlíg mätning av den just iosskräppade banans 1 tjocklek och/ eller mätorgan 84 för oupphörlíg mätning av den just iosskräppade banans 1 kräppmakrostruktur.

Tjockleksmätorganet 80 utgörs företrädesvis av en on-line tjockleksmätare för mjukpapper, vilken marknadsförs av Scandev lnvent AB, Farsta, och beskrives av Roland Engström i Svensk Papperstidning nr 6, 1987. En översättning av artikeln till engelska med titeln "First in the world with on-line thickness measurement for soft tissue machines" kan erhållas från Scandev lnvent AB. Mätaren 80 har två sensorer 81 och 82 belägna på var sin sida om banan 1. En justerbar mätyta är inbyggd både i den övre sensorn 81 och i den undre sensorn 82, och mitt i dessa mätytor är en icke visad referensplatta respektive en icke visad induktiv givare monterad. Den induktiva givaren mäter avståndet mellan 'den undre sensorn 82 och referensplattan i den övre sensorn 81. Tryckluft, som tillförs till sensorerna vid 83 och matas ut från en ringformig slits mitt i var och en av mätytoma, används för att lyfta mätytoma en förutbestämd fixerad sträcka, t ex 0,3 mm, från banans 1 yta för att medge en beröringsfri mätning av bantjockleken. Vid en ändring av bantjockleken förflyttar sig de två sensorerna 80 och 81 sig så, att deras förutbe- stämda avstånd från banan bibehålles. Det uppmätta avståndet mellan de två sensorerna minskat med de två förutbestämda sträckorna ger tjockleken för den kräppade banan 1. Sensorn 82 mäter således ett värde på bantjockleken och avger en signal som representerar mätvärdet.

Mätorganen 94 för mätning av kräppmakrostrukturen utgörs företrädesvis av en on-line kräppegenskapsmätare som marknadsförs under beteckningen MCC av Techpap, Gières Mayencin, Frankrike, under licens från Centre Technique de l'lndustn'e des Papiers, Cartons et Celluloses, se US-A 4 978 861 (=W0 89/02573). Mätaren 84 innefattar en sensor 85, som har en laserljuskälla 86, ett första astigmatlskt optiskt system 87 för anpassning av storleken på laserstrålen 10 15 20 25 30 469 055 21 88 till medelvåglängden för de kräppveck som bildas i banan vid kräppningen av densamma, och en optoelektronisk cell 89 för mottagning av en del av den spntt reflekterade laserstrålen. Mätaren 84 innefattar också ett icke visat system för behandling av signalerna fràn den optoelektroniska cellen 89 för beräkning av våglängden och, om så önskas, våghöjden eller amplituden för kräppvecken.

Våghöjden utgör ett approximativt mått på tjockleken av den kräppade banan.

Såsom antyds med en streckad linje, kan sensorns 85 komponenter monteras i ett gemensamt hus med ett fönster för laserstrálen. Eftersom sensorn 85 känner av skillnaden i avstånd till kräppveckens toppar och bottnar, bör arrangemanget vara sådant, att banan 1 löper i ett fixerat läge förbi sensorn 85. För detta ända- mål kan huset vara försett med en icke visad avstàndshållare med ett uppströms- parti och ett nedströmsparti belägna i huvudsak i plan med fönstret för att fixera avståndet till banan 1. Dessa partier kan vara anpassade till att vara i kontakt med den löpande banan 1, eller alternativt kan de vara rörformiga och försedda med utlopp och anslutna till en tryckluftkälla för bildning av en luftkudde mellan vart och ett av nämnda partier och banan 1. En tryckluftsstràle kan också använ- das för att hålla fönstret rent. Sensorn 85 mäter således ett värde på banans kräppmakrostruktur och avger en signal som representerar mätvärdet.

Företrädesvis utgörs den motor 29, som ingår i vridorganen 13 för justeringen av schaberklingans 5 stötvinkel A, av en servomotor, och en styrenhet 90 är anord- nad för styrning av servomotom 29. Styrenheten 90, som lämpligtvis utgörs av en programmerbar processor, är i stånd att upptäcka en ändring i en inkommande signal och är ansluten till tjocklekssensorn 82 och kräppmakrostruktursensorn 85 på sådant sätt, att de av sensorerna avgivna signalerna utgör inkommande signa- ler. En ändring i den av någon av sensorerna 82 och 85 avgivna signalen får automatiskt servomotorn 29 att vrida klinghållaren 7 och därigenom ändra scha- berklingans 5 stötvinkel A så, att den uppmätta ändringen i tjocklek eller kräpp- makrostruktur i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas. Vid den i figur 13 visade utföringsformen styr den programmerbara processorn 90 servomotorn 29 genom att sända ett pulståg till en servodrivanordning eller -förstärkare 91, som styr flödet av drivspänning från en växelströmsledníng 92 till sen/omotorn 29 i beroende av en skillnad mellan ett från processorn 90 mottaget pulståg och ett .En C»\ \.O 10 15 20 25 30 CD LN 0": 22 från servomotorn 29 mottaget annat pulståg. Det första pulståget representerar ett börvärde för den önskade ändringen av stötvinkeln A och det andra represen- terar ärvärdet. Servomotorn 29 och -förstärkaren 91 marknadsförs av Sanyo Denki Co., Ltd., Tokyo, Japan, under beteckningen BL8É35 Series AC servo system.

Företrädesvis innefattar anordningen enligt föreliggande uppfinning dessutom övervakningsorgan 93 för oupphörligen upprepad övervakning on-machine av en kräppningspåverkande egenskap hos en adhesiv beläggning på den rörliga kräppningsytan 2. Beläggningen visas icke i figur 13, men vi hänvisar till Fig. 2 i den ovannämnda artikeln i Tappi Journal, August 1991, som härigenom inkorpo- reras i föreliggande ansökan. Övervakningsorganen 93 innefattar en sensor 94 för mätning av ett värde som representerar den kräppningspåverkande egenskapen.

Sensorn 94 avger till den programmerbara processorn 90 en signal som repre- senterar det uppmätta värdet på den kräppningspäverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen. Vidare innefattar anordningen justeringsorgan 95 för justering av den kräppningspåverkande egenskapen i beroende av en upptäckt samtidig oönskad ändring i de uppmätta värdena för den kräppningspåverkande egenskapen och åtminstone den ena av tjockleken och kräppmakrostrukturen hos den just losskräppade pappersbanan 1 så, att den oönskade ändringen i tjockle- ken och/eller kräppmakrostrukturen i huvudsak minimeras eller åtminstone mot- verkas. Därvid är processom 90 programmerad att hälla servomotorn 29 tempo- rärt inaktiv, så att stötvinkeln 90 icke ändras medan en justering av den kräpp- ningspäverkande egenskapen vinner full effekt. En eventuell oönskad ändring i den adhesiva beläggningens kräppningspåverkande egenskap, som helt eller delvis kan vara orsaken till den oönskade ändringen i banans 1 tjocklek och/eller kräppmakrostruktur, kommer därigenom att korrigeras innan en kvarstående oönskad ändring i tjockleken och/eller kräppmakrostrukturen justeras genom vrid- ning av klinghållaren 7.

Vid den föredragna utföringsform som visas i figur 13 innefattar justeringsorganen 95 en första doseringspump 96 för ett adhesivmedel, en andra doseringspump 97 för ett släppmedel, en styrenhet, vilken kan utgöras av en separat enhet men 10 15 20 25 30 469 035 23 lämpligtvis är inkorporerad i den programmerbara processorn 90, för styrning av doseringspumparna 96 och 97, och organ för att páföra de av pumparna 96 och 97” doserade medlen pä den rörliga kräppningsytan 2. Närmare bestämt tar pumparna 96 och 97 de respektive medlen frän en adhesivmedelskälla 98 och en släppmedelskälla 99 och levererar dem till en blandningstank 100, till vilken också vatten kan tillsättas genom en ledning 101 för att bilda den beläggningsblandning som skall påföras pä den rörliga kräppningsytan 2. En pump 102 trycksätter be- läggningsblandningen och matar den genom ett filter 103 till en päföringsanord- ning, lämpligtvis en sprejanordning 104 för sprejning av beläggningsblandningen pà den rörliga kräppningsytan 2. Blandningstanken 100, pumpen 102, filtret 103 och sprejanordnlngen 104 innefattas i organen för päföring av de av pumparna doserade medlen på den rörliga kräppningsytan.

Processorn 90 är programmerad att upptäcka en ändring i en inkommande signal och är ansluten till sensorn 94 för beläggningens kräppnings päverkande egen- skap och till åtminstone den ena av tjocklekssensom 82 och kräppmakrostruktur- sensorn 85 pä sådant sätt, att den från var och en av dessa sensorer avgivna signalen utgör en inkommande signal. Vid upptäckt av en oönskad samtidig änd- ring i beläggningens kräppningspäverkande egenskap och i banans 1 tjocklek och/eller kräppmakrostruktur reglerar styrenheten 90 en drivmotor 105 för dose- ringspumpen 96 för adhesivmedel och en drivmotor 106 för doseringspumpen 9.7 för släppmedel för att ändra beläggningens kräppningspàverkande egenskap pá sådant sätt, att den oönskade ändringen i tjocklek och/eller kräppmakrostruktur hos den just losskräppade pappersbanan 1 i huvudsak minimeras eller åtminsto- ne motverkas.

Eftersom de medel som används i beläggningsblandningen är åtminstone i viss män vattenlösliga, kommer en just losskräppad pappersbana med ett alltför högt fuktinnehäll i regel icke att ha den eftersträvade tjockleken och/eller kräppmakro- strukturen, på grund av att fukten kan ha löst upp en del av beläggningen och därigenom orsakat en ändring i banans vidhäftning mot den rörliga kräppnings- ytan. Därför innefattar anordningen enligt föreliggande uppfinning företrädesvis en fuktinnehàllssensor 107 monterad att on-line oupphörligen upprepat övervaka xD , 10 15 20 25 30 c: u i en 24 fuktlnnehället i den just losskräppade pappersbanan 1. Fuktinnehållssensorn 107 kan vara ansluten till ett separat alarm för att larma maskinföraren, men i den utföringsform som visas i figur 13 är den ansluten till den programmerbara pro- cessorn 90, vilken är programmerad att skjuta upp igångsättningen både av justeringsorganen 95 för justering av den kräppningspåverkande egenskapen och av vridorganen 13 för vridning av klinghàllaren 7 till dess att maskinföraren har funnit och åtgärdat orsaken till ändringen i fuktinnehållet. En eventuell oönskad ändring i fuktinnehållet, vilken ändring kan ha orsakats av ett fel tidigare i pappersframställningsprocessen, kommer därigenom att upptäckas och korrigeras innan någon återstående ändring i beläggningens kräppningspåverkande egen- skap justeras.

Såvitt vi vet finns det på marknaden ingen sensor tillgänglig som kan direkt över- vaka beläggningens kräppningspåverkande egenskap. Emellertid känner alla förare av mjukpappersmaskiner till, att det föreligger något slags samband mellan banans vidhäftning mot den rörliga kräppningsytan och spänningen i banan när den löper fràn den rörliga kräppningsytan till en efterföljande rullstol. Maskinför- arna har använt sin syn och hörsel för att övervaka banspänningen, och när de har funnit att en justering erfordrades har de använt sin under aren samlade erfa- renhet för att justera beläggningens egenskaper. Vi har funnitratt det finns en direkt korrelation mellan banans vidhäftning (dvs beläggningens kräppningspä- verkande egenskap) och banspänningen. Vid mätning av banspänningen får man således ett värde som representerar också den kräppningspåverkande egenska- pen hos beläggningen. l enlighet med föreliggande uppfinning utgörs sensorn 94 för övervakning av den kräppningspåverkande egenskapen hos beläggningen följaktligen av en banspänningssensor. Konventionella banspänningssensorer med lastceller monterade i valslagren eller med akustiska transmittrar är icke tillämpbara för mjukpapperskvaliteter. Därför är banspänningssensorn 94 före- trädesvis av beröringsfri typ och innefattar en avkännare, organ för att med kons- tant kraft trycka avkännaren i riktning mot banan, organ för att bilda en luflkudde av fömtbestämd tjocklek mellan avkännaren och banan för att hindra avkännaren från att beröra banan, och organ för att bestämma avkännarens läge i förhållande till en fix punkt. Detta läge representerar banspänningen. Liksom tjookleksmätaren 1G 15 20 25 30 469 035 25 80 är banspänningssensorn 94 utvecklad av Scandev lnvent AB och den är före- mål för svenska patentansökningen 9100231-1, som härigenom inkorporeras i föreliggande ansökan.

Ehuru förfarandet och anordningen enligt föreliggande uppfinning ovan beskrivits i sin tillämpning på den kräppschaberanordning som uppenbaras i svenska patent- ansökningen 9102498-4, är de icke begränsade till en sådan tillämpning. De kan nämligen tillämpas också pá andra kräppschaberanordningar som har en scha- berklinga, vilken är vridbar i huvudsak nmt sin arbetsegg för att medge en juste- ring av schaberklingans stötvinkel, såsom exempelvis den genom US-A 4 919 756 tidigare kända anordningen, till vilken refererats ovan. Vidare kan i undantagsfall mängden av adhesivmedel eller släppmedel i beläggningsbland- ningen tillfälligtvis minskas till noll utan att man därför awiker fràn uppfinnings- idén.

Claims (20)

gå; vi) 10 15 20 25 30 CD LN (_21 26 PATE NTKRAV

1. Förfarande för justering av kräppningsbetingelserna vid losskräppning av en pappersbana (1) medelst en kräppschaber (4) från en rörlig kräppningsyta (2), mot vilken pappersbanan (1) hältar fast, varvid kräppschabern (4) har en lång- sträckt schaberklinga'(5) med en arbetsegg (6), vilken klinga är monterad i en klínghàllare (7) och sträcker sig över banans (1) bredd, och varvid kräppschabern (4) är monterad att vara vridbar pà en första vridningsaxel (9)_som är parallell med klingan (5) och belägen pä avstånd från kräppningsytan (2) för att medge vridning av klingan (5) till ett aktivt första läge för losskräppníng av pappersbanan (1) och ett inaktivt andra läge, i vilket en nött klinga kan avlägsnas fràn klinghàl- laren (7) och en ny klinga sättas in i densamma, och varvid klingan (5) och kling- hällaren (7) vidare är monterade att vara vridbara runt en andra vridningsaxel (12), som är parallell med klingans (5) arbetsegg (6) och belägen inom 15 mm fràn densamma för inställning av en godtycklig stötvinkel (A), som vid klingeggen (6) bildas mellan kräppningsytan (2) och en anslags- eller stötyta pà klingeggen (6), vilket förfarande innefattar att man periodiskt övervakar en egenskap hos den losskräppade pappersbanan (1) och att man vrider klinghällaren (7) och scha- berklingan (5) mnt den andra vridningsaxeln (12) för att öka den förhandenvaran- de stötvinkeln (A) i sådan utsträckning att en upptäckt oönskad ändring i nämnda egenskap i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas, kânnetecknat av att man anordnar en första sensor (82;85) för mätning on-machine av ett värde på den nämnda egenskap hos den just losskräppade pappersbanan (1) som skall övervakas, vilken sensor (82;85) avger en signal som motsvarar det uppmätta värdet pä den nämnda egenskapen, att man oupphörligen upprepat övervakar den frän sensorn (82;85) avgivna signalen och att man, vid upptäckt av en oöns- kad och av klingnötning orsakad ändring i den nämnda egenskapen, vrider kling- hàllaren (7) och den däri hållna schaberklingan (5) runt den andra vridningsaxeln (12) till svar på den av sensorn (82;85) avgivna signalen. 10 15 20 25 30 469 055 27

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att man byter schaberklingan (5) när man upptäcker att en ytterligare ökning av stötvinkeln (A) icke resulterar i en tillräcklig motverkan av den oönskade ändringen i den nämnda egenskapen och att, ifall den nya schaberklingan har en annan bredd än den nötta, som skall bytas, man accepterar ett annat utstick av schaberklingan (5) fràn klinghàllaren (7) och vrider kräppschabern (4) på de två vridningsaxlarna (9,12) så, att ett för- utbestämt startvärde för stötvinkeln (A) inställes.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att man oupphörligen upp- repat övervakar den just losskräppade pappersbanans (1) tjocklek.

4. Förfarande enligt något av kraven 1 - 3, kännetecknat av att man oupphörli- gen upprepat övervakar den just losskräppade pappersbanans (1) kräppmakro- struktur.

5. Förfarande enligt något av kraven 1 - 4, kännetecknat av att man ansluter en servomotor (29) till klinghàllaren (7) för vridning av klinghàllaren (7) och den däri hållna schaberklingan (5) runt den andra vridningsaxeln (12), att man anordnar en styrenhet (90) för styrning av servomotorn (29), vilken styrenhet (90) förmår upp- täcka en ändring i en inkommande signal, och att man matar den av sensorn (82;85) avgivna signalen som inkommande signal till styrenheten (90), varigenom en ändring i den från sensorn (82;85) avgivna signalen automatiskt får servomo- torn (29) att vrida klinghàllaren (7) och därigenom ändra schaberklingans (5) stötvinkel (A) sá, att den uppmätta ändringen i den övervakade egenskapen hos banan (1) i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas.

6. Förfarande enligt något av kraven 1 - 5, kännetecknat av att man anordnar en andra sensor (94) för mätning on-machine av ett värde som representerar en kräppningspáverkande egenskap hos en adhesiv beläggning på den rörliga kräppningsytan (2), vilken andra sensor (94) avger en signal som representerar det uppmätta värdet på den kräppningspåverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen, att man oupphörligen upprepat övervakar de av den första och den andra sensorn (82;85 resp. 94) avgivna signalerna, och att man, (II 10 15 20 25 30 CD (hl Lfl 28 vid upptäckt av en samtidig oönskad ändring bàde i den kräppningspåverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen och i den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan (1), justerar den kräppningspåverkande egenskapen i sådan utsträckning, att den oönskade ändringen i den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan (1) i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas, samt att justeringen av den kräppningspåverkande egenskapen utföres innan vridningen av klinghàllaren (7) och den däri hållna schaberklingan (5) påbörjas.

7. Förfarande enligt krav 6, kännetecknat av att man justerar den kräppningspå- verkande egenskapen genom att ändra ingrediensmängderna i en adhesivmedel, släppmedel och vatten innehållande beläggningsblandning, som skall påföras på den rörliga kräppningsytan (2) för bildning av den adhesiva beläggningen.

8. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av att man anordnar en första dose- ringspump (96) för adhesivmedlet, en andra doseringspump (97) för släppmedlet och en styrenhet (90) för styrning av doseringspumpama (96, 97), vilken styren- het (90) förmår upptäcka en ändring i inkommande signaler, och att man matar de från den första (82;85) och den andra (94) sensom avgivna signalerna som inkommande signaler till styrenheten (90), varigenom styrenheten (90) vid “upp- täckt av samtidiga oönskade ändringar i beläggningens kräppningspåverkande egenskap och i den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappers- banan (1) automatiskt styr doseringspumparna (96,97) sä, att den uppmätta änd- ringen i den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan (1) i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas.

9. Förfarande enligt något av kraven 6 - 8, kånnetecknat av att man oupphörli- gen upprepat öven/akar fuktinnehállet i den just losskräppade pappersbanan (1), vilken fukt har inflytande på beläggningens kräppningspåverkande egenskap, och att man, vid upptäckt av en oönskad ändring i fukthalten, tar reda på och elimine- rar orsaken till ändringen i fuktinnehållet innan man justerar den kräppningspå- verkande egenskapen. 10 15 20 25 30 469 D55 29

10. Förfarande enligt nagot av kraven 6 - 9, kännetecknat av att den andra sen- sorn (94) är en sensor för mätning av banspänningen i den just losskräppade pappersbanan (1), vilken banspänning korrelerar med den kräppningspäverkande egenskapen hos beläggningen.

11. Anordning för justering av kräppningsbetingelserna vid losskräppning av en pappersbana (1) medelst en kräppschaber (4) från en rörlig kräppningsyta (2), mot vilken pappersbanan (1) häftar fast, varvid kräppschabern (4) dels har en långsträckt schaberklinga (5), som har en arbetsegg (6) och är monterad i en klinghällare (7) och sträcker sig över banans (1) bredd, och dels är monterad att vara svängbar på en första vridningsaxel (9), som är parallell med klingan (5) och belägen på sådant avstånd från kräppningsytan (2), att klingan (5) kan svängas till ett aktivt första läge för losskräppning av banan (1) och ett inaktivt andra läge, i vilket en nött klinga kan avlägsnas från klinghàllaren (7) och en ny klinga sättas in i densamma, och varvid klinghàllaren (7) och klingan (5) vidare är monterade att vara vridbara runt en andra vridningsaxel (12) parallell med klingans arbetsegg (6) och belägen inom 15 mm från densamma för inställning av en godtycklig stötvinkel (A), som vid klingeggen (6) bildas mellan kräppningsytan (2) och en anslags- eller stötyta på klingeggen (6), vilken anordning är kännetecknad av övervakningsorgan (80;84) för oupphörligen upprepad övervakning on-machine av en egenskap hos den just losskräppade pappersbanan (1), och vridorgan (13) för vridning av klinghållaren (7) och den däri hållna schaberklingan (5) runt den and- ra vridningsaxeln (12) för ökning av stötvinkeln (A) i sådan utsträckning, att en oönskad ändring i den nämnda egenskapen i huvudsak minimeras eller åtminsto- ne motverkas. 53 xD 10 15 20 25 30 CD CN CF] 30

12. Anordning enligt krav 11, kännetecknad av att övervakningsorganen innefat- tar mätorgan (80) för oupphöriig mätning av den just iosskräppade pappersba- nans (1) tjocklek.

13. Anordning enligt krav 11 eller 12, kännetecknad av att övervakningsorganen innefattar mätorgan (84) för oupphöriig mätning av kräppmakrostrukturen hos den just iosskräppade pappersbanan (1 ).

14. Anordning enligt krav 13, kännetecknad av att mätorganen (84) för mätning av kräppmakrostrukturen innefattar dels en laserijuskälla (86) för att rikta en laser- sträle (88) mot den just iosskräppade pappersbanan (1 ), som vid reflektion av laserstrålen (88) åstadkommer en reflekterad spridd laserstråle, och dels en opto- elektronisk cell (89) för att mottaga en del av den reflekterade spridda laserstrå- len, och dessutom ett system (90) för behandling av signaler från den optoelekt- roniska cellen (89) för att bestämma kräppmakrostrukturen.

15. Anordning enligt något av kraven 11 - 14, kännetecknad av att övervak- ningsorganen (80;84) innefattar en första sensor (82;85) för mätning av ett värde på den egenskap som skall övervakas, vilken första sensor (82;85) avger en signal som representerar det uppmätta värdet, att vridorganen (13) innefattar en servomotor (29) en en styrenhet (90) för styrning av servomotorn (29), vilken servomotor (29) är förbunden med klinghållaren (7) och den däri hållna schaber- klingan (5) runt den andra vridningsaxein (12), och att styrenheten (90) förmår upptäcka en ändring i en inkommande signal och är ansluten till den första sen- sorn (82;85) på sådant sätt, att en frän den första sensorn (82;85) avgiven signal utgör den nämnda inkommande signalen, varigenom en ändring i den fràn den första sensorn (82;85) avgivna signalen automatiskt får sen/omotorn (29) att svänga klinghällaren och därigenom ändra schaberklingans (5) stötvinkel (A) så, att den uppmätta ändringen i banans (1) övervakade egenskap i huvudsak mini- meras eller åtminstone motverkas.

16. Anordning enligt något av kraven 11 - 15, kännetecknad av att den vidare innefattar övervakningsorgan (93) för oupphörligen upprepad övervakning 10 15 20 25 30 469 055 31 on-machine av en kräppningspåverkande egenskap hos en adhesiv beläggning på den rörliga kräppningsytan (2), vilka övervakningsorgan (95) innefattar dels en andra sensor (94) för mätning av ett värde som representerar den kräppnings- påverkande egenskapen, vilken andra sensor (94) avger en signal som represen- terar det uppmätta värdet för den kräppningspåverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen, och dels justerorgan (95) för justering av den kräppnings- påverkande egenskapen hos den adhesiva beläggningen på den rörliga kräpp- ningsytan (2) till svar på en upptäckt samtidig oönskad ändring i de uppmätta värdena på den kräppningspåverkande egenskapen och den övervakade egen- skapen hos den just losskräppade pappersbanan (1), så att de oönskade ändring- en l den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan (1) i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas, och att vridorganen (13) är anordnade att vara inaktiva medan en justering av den kräppningspåverkande egenskapen pågàr och till dess att justeringen vunnit full kraft.

17. Anordning enligt krav 16, kännetecknad av att justerorganen (95) innefattar en första doseringspump (96) för ett adhesivmedel, en andra doseringspump (97) för ett slåppmedel, en styrenhet (90) för styrning av doseringspumparna (96,97), och organ (100,102-104) för påföring av de av pumparna (96,97) doserade med- len på den rörliga kräppningsytan (2), att styrenheten (90) förmår upptäcka en ändring i en inkommande signal och är ansluten till den första sensorn (82;85) och den andra sensorn (94) pà sådant sätt att den signal som avges från var och en av sensorerna (82;85 och 94) utgör en inkommande signal, och att styrenhe- ten (90) är anordnad att, vid upptäckt av en samtidig oönskad ändring i de upp- mätta värdena på den kräppningspåverkande egenskapen och den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan (1),~ styra doseringspum- parna (96,97) så, att den oönskade ändringen i den övervakade egenskapen hos den just losskräppade pappersbanan (1) i huvudsak minimeras eller åtminstone motverkas.

18. Anordning enligt krav 17, kännetecknad av att den andra sensorn är en banspänningssensor (94), vilken banspänning korrelerar med den adhesiva belåggningens kräppningspåverkande egenskap. 10 15 20 25 30 32

19. Anordning enligt krav 18, kännetecknad av att banspänningssensorn (94) är av beröringsfri typ och innefattar en avkännare, organ för att med konstant tryck trycka avkännaren i riktning mot banan (1), organ för att bilda en gaskudde med förutbestämd tjocklek mellan avkännaren och banan (1) för att förhindra avkänna- ren frän att beröra banan (1), och organ för att bestämma avkännarens läge i förhållande till en fix punkt, vilket läge representerar banspänningen.

20. Anordning enligt något av kraven 16 - 19, kännetecknad av att den dess- utom innefattar en fuktinnehàllssensor (107), som är anordnad att on-line oupp- hörligen upprepat övervaka den just losskräppade pappersbanans (1) fuktinnehàll.