SE468142B - Med minst ett distansorgan foersedd projektil - Google Patents

Description

lié 10 15 20 25 30 35 1112 Funktionsförloppet mellan stridsvagn skyddad av aktivt pansar och pansarspränggranat med två RSV-laddningar, i fortsättningen kallade förpenetrator respektive huvud- laddning, är kortfattat föLjandè= - Pansarspränggranaten indikerar närvaro av mål och ini- tierar förpenetratorn som bildar RSV-stråle, vilken penetrerar och initierar det aktiva pansarets spräng- ämne.

- Den aktiva pansarpanelen kastar ut plåtarna i plåtarnas normals riktning. Då pansarspränggranatens bana med mycket stor sannolikhet inte sammanfaller med den aktiva panelens utkastade plåts bana, kommer någon kant av plåten att skära granatens bana.

- Då plåtarna kastats ut tillräckligt långt, dvs plåtens kant har skurit granatens bana, skall huvudladdningen initieras, som bildar en RSV-stråle, vilken penetrerar stridsvagnens huvudpansar.

Av ovanstående framgår att om förpenetratorn initieras nära den aktiva pansarplåten, föreligger stor risk att den utkastade plåten kolliderar medlhuvudladdningen innan denna initierats. Härvid uteblir verkanseffekten.

Det inses lätt att ovanstående målfunktion kan ha mycket olika sannolikhet till~funktion beroende på ingående parametrars storlek. Sålunda inverkar t ex storlek på aktiv panel, utkastningshastighet och -vinkel på plåtar, projektilens hastighet samt på vilket avstånd förpenetra- torn initierats framför målet. Då konstruktören av pansar- spränggranaten inte kan påverka de två första parametrar- na, är han för ernående av största möjliga funktionssanno- likhet hänvisad till att optimera de två senare paramet- -PBPHB- 10 15 20 25 30 35 468 142' Avståndet framför mål, där pansarspränggranaten skall initieras, bör med hänsyn till nu kända konstruktioner på aktivt pansar, vara minst 0,5 - 1,5 m, för att erhålla stor funktjonssannolikhet för granat med två RSV-ladd- ningar. Det är med nu tillgänglig teknik svårt att arrangera en initieringsanordning som indikerar målnärvaro på dessa avstånd. De tekniska möjligheter som nu är till- gängliga, är ett spröt framtill på pansarspränggranaten eller ett zonrör. Målnärvaro kan baseras på en från zonröret utsänd signal, vilken reflekteras mot målet, eller mätning av de anomalier i det jordmagnetiska fältet som ett mål förorsakar.

Zonrör av nämnda typer har nackdelar, t ex kan zonrör störas ut av målet, målet kan ha olika ytbeklädnad och maskering. Magnetsignaturen har dessutom kort utbredning runt målet. Vidare år zonrör dyra. Användning av zonrör i pansarvärnsammunition är av dessa skäl begränsad och inte önskvärd.

Den f n mest utbredda konstruktionen består av spröt arrangerat på något sätt, t ex enligt patentskrifterna GB 957 956 eller EP 0 22? 622 och 0 236 S53. Den engelska patentskriften visar spröt i pansarspränggranat med en enda RSV-laddning, men illustrerar situationen väl.

Sprötet är arrangerat så att efter målindikation initieras RSV-laddningen, som bildar RSV-stråle. Denna passerar insidan på sprötet för att först penetrera sprötets rester av initieringsanordningen samt därefter penetrera målets pansar. RSV-strålen förlorar vid passage av sprötspets energi som annars kunnat medverka vid penetration av målets pansar.

Då sprötet skall användas i en pansarspränggranat med två RSV-laddningar, blir sprötspetsens verkansnedsättning på förpenetratorns stråle en mer allvarlig nackdel. Anledning härtill är att man önskar ge förpenetratorn så stor 10 15 20 25 30 35 kaliber och kapacitet som möjligt m h t att denna skall penetrera aktivt pansar säkert. Av dels vikt- och volym- skäl och dels att förpenetratorn vid detonation inte skall skada huvudladdningen, önskar man göra förpenetratorn så Liten som möjligt. Vidare bör förpenetratorn placeras så långt från huvudladdningen som möjligt för att undvika skador från förpenetratorn vid detonation.

Sprötet bör ha längder upp till 0,5 - 1 m enligt ovan samt av ytterballistiska skäl vara så tunt som möjligt. Sprötet kommer då att under granatens bana vara elastiskt i så stor omfattning att förpenetratorns RSV-stråle kommer att penetrera sprötets vägg. Även i detta fall förlorar man energi som är önskvärd att medverka i målet.

En pansarspränggranat med ett spröt på 0,5 - 1 m innebär betydande svårigheter att transportera, hantera och ladda.

Sprötet måste därför utföras så att detta fälls ut när granaten skjutits ut ur vapnet. Detta kan anordnas så att sprötet delas upp i ett antal rörformiga delar med olika diametrar var och en inskjuten i varandra. En fjäder kan trycka ut sprötet till full längd.

Av praktiska skäl blir sprötets längd i viloläge 0,1 - 0,3 m. Då detta infällda spröt monteras på pansarspräng- granatens spets uppstår även här svårigheter att transportera, hantera och ladda.

Patentskriften DE 3.137.198 visar ett avståndsspröt, som i viloläge är infällt i en inre hålighet framför en RSV- laddning. Sprötet har formen av ett förspänt spiralband av stål. 90°, varefter det av den inneboende fjäderkraften utfäl- För att fälla ut sprötet måste det först vridas ca les. Detta spröt har den nackdelen att dess längd i ut- fällt läge endast uppgår till något mera än granatens kalibermått, dvs ca 0,08 - 0,15 m. Detta är helt otill- råckligt för en projektil enligt föreliggande uppfinning, 10 15 2D 25 30 35 468 142 där sprötlängder på 0,5 - 1 m erfordras.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en projektil av inledningsvis angett slag, där ovannämnda nackdelar är undanröjda. Detta ändamål ernås genom att projektilen enligt uppfinningen erhållit de i patentkrav 1 angivna kånnetecknen.

Projektilen enligt uppfinningen ger följande fördelar: - Sprötet kan göras tunnare, eftersom inget centrumhål behövs för att förpenetratorns RSV-stråle skall passera genom sprötets centrum.

- Genom att sprötet kan göras tunnare blir det mindre ytterballistiska konsekvenser vid samma sprötlängd.

- Initieringsanordningen i sprötspetsen eller sprötväggen Ligger ej i förpenetratorns RSV-stråles väg.

- Då sprötet i viloläge inte behöver sitta i pansarsprång- granatens spets, utan kan placeras vid sidan om för- penetratorn, erhåller man en kortare granat. Denna blir mindre skrymmande och dänmßdäenklare att emballera, transportera, hantera och ladda.

- Förpenetratorn kan placeras längre ifrån huvudladdningen vilket ger mer energi för förpenetratorns RSV-stråle och mindre risk att skada huvudladdningen.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 är ett längdsnitt genom en pansarspränggranat enligt uppfinningen med två RSV-laddningar och med ett distansorgan i viloläge. Figur 2 visar i förstorad skala distansorganet och ett främre parti av granaten enligt figur 1. Figur 3 visar granaten enligt figur 1 med distansorganet i arbetsläge. 468 142 10 15 20 25 30 35 FöREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Figur 1 visar en fenstabiliserad pansarspränggranat 1 med två axiellt efter varandra anordnade RSV-laddningar, nämligen en huvudladdning 2 och en förpenetratorladdning 3, nedan kallad förpenetrator. Förpenetratorn 3 är avsedd att på i och för sig känt sätt utföra en förpenetration i ett mål, t ex penetrera ett aktivt pansar framför målet, till underlättande av huvudsprängladdningens efterföljande penetration av ett huvudpansar i målet.

Förpenetratorn 3 uppbärs tillsammans med en initierings- anordning (tändare) 4 för förpenetratorn av en främre granathöljesdel som bildar ett stödorgan i form av en stödhylsa 5, som bakåt övergår i ett trattformigt hyls- parti 6 för kaliberanpassning till en bakre granathöljes- del 7, som har avsevärt större kaliber än hylsan 5 och som inrymmer huvudladdningen 2.

Initieringsanordningen 4 innehåller en elektrisk generator 4a, som vid granatens acceleration till följd av utskjut- ning av granaten genom ett ej visat eldrör genererar elek- trisk ström till en kondensator 4b, som är ansluten till en elsprängkapsel 4c för tändning av förpenetratorn 3.

På det trattformiga hylspartiet 6 är, t ex med ett skruv- förband, stelt monterat ett styrrör 8, i vilket ett lång- sträckt distansorgan i form av stavformat, smalt element, t ex ett spröt 9 av metall eller plast är axiellt rörligt.

Styrröret 8 är excentriskt placerat relativt projektilens längdaxel 10, dvs det lutar, sett i projektilens utskjut- ningsriktning 11, in mot projektilens längdaxel 10. Vid utskjutning av sprötet 9 ur styrröret 8, såsom visas i figur 3, kommer sprötets 9 spets därigenom att befinna sig nästan mitt framför projektilen, dock på ett visst avstånd från projektilens längdaxel 10 så att i sprötspetsen an- ordnad sensor- och initieringsutrustning ej stör förpene- tratorns 3 RSV-stråle. 'u 10 15 20 25 30 35 468 142 - Sprötet 9 är utskjutbart till det i figur 3 visade arbets- läget medelst en fjäder 12 anbragt i styrrörets 8 botten.

Sprötet 9 är infäst med en kulspärr 13, som består av en mot verkan av fjädern 12 axiellt rörlig lâshylsa 13a och lâskula 13b, samt kan i utskjutet Läge (figur 3) låsas av en pâ styrröret 8 anordnad fjädertunga 14. I sprötets spets finns en kombinerad anslagssensor och initierings- anordning 15, som via en elektrisk kabel 16 står i signal- överförande förbindelse med initieringsanordningen 4.

Sprötet 9 är därvid i det visade utförandet ihâligt för att kunna inrymma kabeln 16.

Distansorganets 9 funktion är följande.

När pansarspränggranaten vid utskjutning genom ett ej visat eldrör accelerar genom detta, rör sig kulspärrens 13 hylsa 13a bakåt relativt granaten, varvid kulan 13b frigör sprötet 9, vilket därvid skjuts framåt relativt granaten av fjädern 12. Dâ sprötet 9 skjutits fram till sitt i figur 3 visade ändläge, spärrar fjädertungan 14 sprötet i utfällt (utskjutet) läge. Vid accelerationen i eldröret har förpenetratorns initieringsanordning 4 armerats samt generator 4a laddat upp kondensatorn 4b på känt, och därför ej närmare beskrivet sätt.

När sprötets 9 spets när målet, deformeras sensor- och initieringsanordningen 15, varigenom âstadkommes en ej visad strömslutning, vilken via kabeln 16 initierar initieringsanordningen 4, så att dennas kondensator 4b laddas ur via kabeln 16 till sprängkapseln 4c i initie- ringsanordningen 4. Förpenetratorn 3 initieras därigenom och bildar en RSV-strâle, som penetrerar mâlets aktiva pansar eller om detta saknar aktivt pansar, dess huvud- pansar.

Varianter på uppfinningen kan tänkas genom att projektilen förses med tvâ eller flera distansorgan av ovan angett 46 8 10 15 20 25 30 35 142 slag, om fullständig ytterballistisk balans erfordras.

Vidare kan sprötet göras så långt att det i viloläge sträcker sig så lângt bakåt att det befinner sig pâ sidan av huvudladdningen. Uppfinningen är ej heller begränsad till lutande spröt, utan detta kan alternativt vara orienterat parallellt med projektilens längdaxel.

Ehuru den visade granaten är fenstabiliserad, kan den ges en svag rotation t ex medelst en konventionell s k slirande gördel. Granaten kan alternativt vara rotations- stabiliserad. Även om det visade distansorganet ligger pâ granatens utsida, är det tänkbart att åtminstone delvis innesluta detsamma i en ej visad noskon, som sträcker sig koncent- riskt kring stödhylsan 5 och förpenetratorn 3.

O!! f)

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 468 112' Batsntksey

1. Med minst ett distansorgan försedd projektil, t ex granat eller robot, varvid projektilen (1) har minst en sprängladdning (3) och en tändare (4) för initiering av denna, och varvid distansorganet (8, 9) innefattar ett spröt (9) med en anslagssensor (15) för avkänning av sprötets anslag mot ett mål, och varvid anslagssensorn och tändaren stâr i signalöverförande förbindelse med varand- ra, k ä n n e t e c k n a d av att sprötet (9) är axiellt rörligt i ett med projektilen förbundet styrrör (8), vilket är excentriskt orienterat relativt projekti- Lens längdaxel (10), och att sprötet (9) är utskjutbart ur styrröret till ett utskjutet Läge (figur 3), där sprötet är excentriskt orienterat relativt projektilens (1) längdaxel (10).

2. Projektil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att styrröret (8), sett i projektilens utskjutningsrikt- ning (11), lutar in mot projektilens längdaxel (10).

3. Projektil enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den har ett stödorgan (5, 6), som uppbär nämnda sprängladdning (3), varvid styrröret (8) är monterat på stödorganets (6) utsida.

4. Projektil enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den har en bakom nämnda sprängladdning (3) placerad huvudsprängladdning (2), var- vid den förstnämnda sprängladdningen är anordnad att utföra en förpenetration i målet till underlättande av huvudsprängladdningens penetration av målet.

5. Projektil enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att de bâda sprängladdningarna (2, 3) utgörs av RSV-ladd- ningar.