SE468002B - Anordning vid vaetskeburet vaermesystem foer fordon. - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 468 002 2 befordrande del kan innefatta en eller flera egna klimatiseringskretsar. På motsvarande sätt kan andra fordonstyper tekniskt indelas i ett antal sådana klima- tiseringskretsar.

Att installera en klimatiseringsanläggning i ett större fordon, exempelvis en buss eller en långtradare, är en komplicerad och tidsödande process som dessutom kräver välutbildad och kunnig personal. Den under tryck ståen- de vätskan skall således via en komplex ledningsdragn- ing som regel förse tvâ eller flera, ofta åtskiljda utrymmen, med godtagbara klimatförhållanden. För detta ändamål utrustas som regel varje fordonsutrymme med en egen klimatiseringskrets för att på ett kontrollerat sätt kunna styra temperaturen enskilt i resp. klima- tiseringskrets.

Det komplexa monteringsarbetet av klimatanläggningen medför också med nödvändighet att fel i anläggningens vätskedistributionssystem ger långa felsökningstider, innebärande lång státid för fordonet och höga kostnader för kunden, d.v.s. fordonets ägare. De kända system av ifrågavarande slag inkluderar en stor mängd olika komponenter, vilket erfarenhetsmâssigt ger en lägre kvalitet på installationen. Det förekommande, stora antalet lödskarvar pà ledningarna är bl.a. en presumtiv felkälla.

På tillverkningssidan för klimatiseringsanläggningar ger hitintills tillämpat system dessutom upphov till nödvändigheten att lagerföra ett mycket stort antal i klimatiseringsanläggningen ingående komponenter.

Det traditionella klimatiseringssystemet ger, särskilt vid bussar i stadslinjetrafik, ojämn klimatiserings- 10 15 20 25 30 35 468 002 3 karakteristika eller temperaturförhållanden, mycket beroende på det sätt ett sådant fordon framföres, s.k. stopp- och kör-trafik.

Ett framträdande syfte med föreliggande uppfinning är, att anvisa ett arrangemang, som oavsett fordonets framföringskarakteristika förser varje enskild värme- krets med optimal energi.

Ett annat framträdande syfte med föreliggande uppfinn- ing är att anvisa ett arrangemang som på ett förvånans- värt markant sätt reducerar såväl tillverkningskost- naden som förenklar monteringen för klimatiseringsan- läggningar samtidigt som felsökning i systemet under- lättas och snabbt avhjälps. I änden innebär detta för slutanvändaren betydande kostnadsminskning.

Uppfinningens särdrag anges i kravet 1 kännetecknande del. Genom att, som uppfinningen anvisar, anbringa en separat enhet, som på ett förutbestämt sätt är anpassat till det aktuella fordonets behov och innefattar varje önskad typ av distributionsorgan för oftast ett flertal klimatiseringskretsar och genom att utrusta en sådan separat enhet med medel, nämligen på särskilt sätt placerade strypningar, blir det möjligt att indivi- duellt för varje krets styra den under omständigheterna erforderliga temperaturen inuti fordonet, samtidigt som anbringandet av den separata enheten medger korta och monteringsmässigt enkla rördragningar vilket i sig reducerar eller eliminerar möjliga felkällor i klimati- serinssystemets funktion.

Andra fördelar och särdrag hos uppfinningen framgår av underkraven, av ritningarna och av beskrivningen. 10 15 20 25 30 35 468 002 4 Uppfinningen kommer nu att i detalj beskrivas i några exemplifierade utföranden där fordonet, i vilket det förbättrade klimatiseringssystemet enligt uppfinningen skall installeras, förutsättes vara en buss i stads- ° trafik, utrustad med en förbränningsmotor, där for- donets kylsystem utnyttjas för att tillföra fordonets V inre en önskad temperatur, som genom strålning och konvektion avges från konventionella, i systemet in- gående radiatorer och/eller blåsanordningar, vilka dock i sig inte utgör någon del av föreliggande uppfinning.

Vid fordon av detta angivna slag ändras parametrarna eller förutsättningarna för ett konstanthållande av önskade temperaturer i takt med variationer i motorns varvtal, som då ger upphov till varierande tryck och flöden. Det primära syftet år att anvisa sådana medel att funktionen att efter önskemål temperera de olika kretsarna under alla tänkbara uppstående driftsfall ej äventyras.

På ritningarna visar fig. 1 i perspektiv en utföringsform av den i den upp- finningsenliga anordningen ingående separata enheten; fig. 2 den separata enheten enligt fig. 1 i form av ett blockschema, där de streckade linjerna markerar den separata enhetens ytterkontur. Utanför denna separata enhet finns i detta utföringsexempel två klimatiseringskretsar som var och en är av- sedd att temperera två skiljda utrymmen i fordo- net; fig. 3 visar ett andra utföringsexempel av uppfinningen i form av ett blockschema, varvid det aktuella fordonet är utrustat med tre klimatiseringskret- sar eller separat tempererbara utrymmen i for- 10 15 20 25 30 35 468 002 donet: fig. 4 visar ett tredje utföringsexempel av uppfinnin- gen, liknande det i fig. 1 men där vissa kom- ponenter för ett tillsatsvärmeaggregat inkor- porerats i den separata enheten enligt uppfin- ningen.

Under hänvisning först till den i fig. 2 visade utfö- ringsformen finns en matarledning 10 som bärare av en under tryck stående vätska och vilken ledning 10 ingår i ett slutet, cirkulerande system för temperering av de inre utrymmena i ett fordon eller en farkost. Fortsätt- ningsvis kommer endast uttrycket "fordon" att användas men skall förstås att innefatta även farkoster. I det tänkta fallet, nämligen ett med en förbrânningsmotor utrustat fordon (ej visat) betecknas med M fordonets motor. Schematiskt anges att matarledningen 10 hämtar sitt kylmedium från motorns M kylsystem. Detaljer över hur motor och kylare är samordnade samt också med dessa delar samverkande termostater, tryckpump och andra element utgör ingen del av föreliggande uppfinning och är också i sig väl kända av fackmannen. Matarledningen 10 kan eventuellt över en ledning 11 vara förbunden med inmatningssidan hos ett i sig känt tillsatsvärmeaggre- gat T, vars med en sugpump T försedda utmatningssida förbindes med matarledningen längre fram. I det antagna fallet kan således vätskan i ledningen 10 bringas passera tillsatsvärmeaggregatet eller om så önskas gå förbi detta. Ej visat ventilorgan på ledningen 10 ombesörjer ovan sagda styrning av vätskan.

Vid det i fig. 2 visade utföringsexemplet är det cirku- lerande, trycksatta mediet inrättat att medelst en första och en andra klimatiseringskrets Kl resp. K2 10 15 20 25 30 35 468 G02 6 ombesörja att fordonets inre får en eftersträvad tem- peratur, oavsett om fordonet framföres kontinuerligt eller om det är ett fordon i s.k. stopp- och kör-tra- fik. Fordon i s.k. stopp-och-körtrafik kan vara en “ personbefordrande buss i linjetrafik eller ett lastfor- don för lokal av- och pålastning av gods. Enligt fig. 2 kan klimatiseringskretsen K1 vara en defrosteranordning för förarhytten till ett sådant fordon och klimatise- ringskretsen K2 ett last- eller personbefordrande utrymme. Det sistnämnda utrymmet är på känt sätt för- sett med radiatorer och/eller blâsanordningar och, ehuru ej visat på ritningen, förutsättes ingå som temperaturavgivande del av klimatiseringsanläggningen.

För att på ett uppfinningsenligt sätt ombesörja för- delningen av kylvätska till de olika klimatiserings- kretsarna Kl, K2 ..., anvisar uppfinningen en separat enhet F, vars ytterkanter på ritningen visas med streckprickade linjer i fig. 2-4. Denna separata enhet F är i fig. 1 visad i perspektiv och utgöres av ett exempelvis av lättmetall framställt block med en huvudinloppsöppning 15, förbunden med matarledningen 10, för det trycksatta kylmediet, således dettas hög- tryckssida, en utloppsöppning 16 i den separata enhe- ten F för matning av genom temperaturavkännande organ (ej visade) tempererat kylmedium till den första klima- tiseringskretsen K1, och öppningen 17 betecknar in- loppsöppningen i den separata enheten F när kylmediet passerat kretsen Kl och där försett den kretsen med önskad temperatur. På motsvarande sätt är den separata enheten F försedd med en öppning 18 för anslutning till inloppssidan av den andra klimatiseringskretsen K2 och öppningen 19 i den separata enheten F betecknar in- loppsöppningen när kylvätskan passerat kretsen K2.

Slutligen är i det visade, första utföringsexemplet, 10 15 20 25 30 35 468 002 7 den separata enheten F försedd med ytterligare en öppning 20 på làgtryckssidan, vilken är ansluten till den med R i fig. 2-4 betecknade returmatningsledningen som mynnar i motorn M.

Som kommer att framgå av det följande och särskilt med hänvisning till fig. 2-4, är den separata enheten F på ett uppfinningsenligt sätt utrustad med medel för att effektivt och servicevänligt förgrena det trycksatta kylmediet till de olika klimatiseringskretsarna Kl, K2 ... . Som först framgår av fig. 2 är den separata enheten F utrustad med en mellan kylmediets högtrycks- sida och dess lågtryckssida förlöpande kanal 21. I det i fig. 2 visade utföringsexemplet är den högtryckssidan och lågtryckssidan förbindande kanalen 21 hos den sepa- rata enheten F i närheten av högtryckssidans inlopps- öppning 15 försedd med en avgreningskanal 22, som mynnar i öppningen 16 i den separata enheten F och som är försedd med en stängnings- och öppningsbar ventil, betecknad med V. öppningen 16 i den separata enheten F är medelst ett icke visat förbindningsstycke ansluten till ledningen 22' som ligger utanför den separata enheten F och som matar den första klimatiseringskret- sen K1 med trycksatt och tempererat kylmedium och vars returledning 22" mynnar i öppningen 17 i den separata enheten F och som är en del av en returkanal 23, belä- gen inuti den separata enheten F, för kylmediet. Ett temperaturavkännande organ för kretsen K1 betecknas med D och är beläget utanför den separata enheten F. Det inses att trycket vid den undre förgreningspunkten P1 för förgreningsledningen 22 inuti den separata enheten F och i genomströmningskanalen 21 normalt är högre än vid förgreningspunkten P0 för genomströmningskanalen 21 och returkanalen 23. I det i fig. 2 visade utförings- exemplet är klimatiseringskretsen K1 relativt liten, 10 15 20 25 30 35 468 002 8 varför det ingående trycket på kylmediet är tillräck- ligt för att försörja denna krets. Förutsättningen är dock att den öppnings- och stängningsbara ventilen V på ledningen 22 har för ändamålet lämplig öppningskarakte- ristika. En särskild sugpump för denna lilla krets är dock inte utesluten. Som senare kommer att framgå har en strypning 24 på genommatningsledningen 21 väsentlig betydelse för ett optimalt utfall hos klimatiserings- kretsarna Kl, K2.

Av fig. 2 framgår att genomströmningskanalen 21 i den separata enheten F uppströms förgreningspunkten Pi är försedd med en första strypning 24 och uppströms stryp- ningen 24 är genomströmningskanalen 21 försedd med en andra strypning 25. Dessa båda strypningar kan vara ventiler liksom faktiska strypningar med fasta genom- strömningsareor. Mellan strypningarna 24, 25 på genom- strömningsledningen 21 finns en förgreningsledning 26, där det vid förgreningspunkten Ps råder ett tryck som normalt är mindre än trycket vid Pi men högre än tryck- et vid Po. Dessa båda strypningar 24, 25 och deras öppningskarakteristika är mycket väsentliga för att anordningens funktion blir optimal oavsett fordonets körtillstånd, d.v.s. i föreliggande fall motorns M varvtal.

Förgreningsledningen 26 i den separata enheten F, som matas med kylmedium från ledningen 21, är försedd med en öppnings- och stängningsbar ventil 27 och är anslu- ten till ena änden av en sugpump 28, som tillhör den andra klimatiseringskretsen K2 och som eventuellt kan vara integrerad i den separata enheten F, vars öppning 18 medelst ett, ej visat, förbindningsstycke är anslu- ten till ledningen 26', vars retursida 26" mynnar i öppningen 19 i den separata enheten F. Enligt uppfin- 'fi 10 15 20 25 30 35 468 002 9 ningen har den separata enheten F i anslutning till denna andra klimatiseringskrets K2 en långsträckt kanal 29 parallell med ledningen 21, som medger vätskekommu- nikation mellan kretsens K2 båda olika trycksidor. I denna kanal 29 råder ett tryck Ps vid förgreningspunk- ten för kanalen 26 och kanalen 29 och ett normalt lägre tryck Po vid förgreningspunkten för returledningen 26" och kanalen 29 när ventilen 27 är öppen.

Ventilens 27 öppnande och_stängande sker genom att på ledningen 26' befintligt temperaturavkännande organ, symboliskt betecknad med D. När kylmediet i kretsen K2 har uppnått ett förutbestämt temperaturvärde, ger det temperaturavkännande organet D en signal till ventilen 27 på ledningen 26 och denna ventil stänger. Kylmediet i kretsen K2 kommer därvid att gå via ledningen 26', 26" och via förgreningspunkten Po mellan ledningen 26" och ledningen 29 tillbaka genom ledningen 29 under in- verkan av sugpumpen 28. När det temperaturavkännande organet avkänner att kylmediets temperatur i ledningen 26' avviker från det förutbestämda värdet, avges en signal till ventilen 27 som då öppnar och medger tempe- rerat kylmedium från genomströmningsledningen 21 och matarledningen 26 att tillföras kretsen K2. När ven- tilen 27 är öppen kommer kylmedium att passera kretsen K2 och via ledningen 29' och returledningen R att gå tillbaka till motorn M. Mellan förgreningspunkterna Ps och Po i ledningen 29 finns en strypning 30, som till- sammans med det lägre trycket vid Po medger denna returmatning. Ledningen 29' tjänar även som avluft- ningsledning för ev. i systemet förekommande luft.

Av det ovanstående är det uppenbart för en fackman, att för kretsen Kl (som inte är en sluten krets) säker- ställes en optimal tillförsel av kylmedium genom före- 10 15 20 25 30 35 468 002 10 komsten av strypningen 24 på genommatningsledningen 21.

Om dessutom ventilen 27 på ledningen 26 till kretsen K2 är öppen, bildas ett lägre tryck vid punkten Ps på ledningen 21 än vid punkten Po, vilket medverkar till att bibehålla tillräckligt flöde genom kretsen Kl om fordonets motorvarvtal skulle vara lågt.

För klimatiseringskretsen K2 gäller att pumpen Pu och ledningen 29 säkerställer att tillräcklig mängd kyl- medium avges till sagda krets för att kunna ge for- donets inre och utklimatiseringskretsen K2 försörjande utrymmet en önskad temperatur, oberoende av fordons- motorns varvtal. ' I fig. 3 är en tredje klimatiseringskrets K3 till ett fordon inritad. Denna krets matas med kylmedium från en avgrening 31 på ledningen 26 belägen uppströms kretsens K2 ventil 27. Avgreningsledningen 31 är utrustad med en ventil 32 vars öppning och stängning styrs genom det temperaturavkännande organet D3, beläget på sugpumpens 33 trycksida. Via ledningen 31' försörjs denna klimati- seringskrets K3 med kylmedium. Liksom i fallet klimati- seringskretsen K2 är kretsens K3 returmatning av kyl- medium inrättad att ske via en med returledningen 23 förbunden ledning 34. Skulle ventilen 32 till kretsen K3 vara stängd är detta givetvis en indikation om att temperaturen hos kylmediet i kretsen K3 år den valda. I sådant fall är kretsen K3 sluten, d.v.s. att när kyl- mediet strömmat genom kretsen K3 och nått förgrenings- punkten Po är trycket vid Po så lågt att pumpen 33 ger kylmediet en átermatningsrörelse tillbaka till kretsen K3 via strypningen 35. Trots att ritningen visar annor- lunda år det föredraget att låta sugpumpen 33 integre- ras med den separata enheten F. 10 15 20 25 30 35 468 002 11 Fig. 4 slutligen, visar ett ytterligare utföringsexem- pel av uppfinningen, vilket kan sägas vara ett modi- fierat utförande av den utföringsform som visas i fig. 1. Härvid är den separata enheten F utvidgad att omfat- ta en ledningssträcka 40, vars ena ände är förbunden med kylmediets matarledning 10 och vars motsatta ände är ansluten till genommatningsledningen 21 i den sepa- rata enheten F. Mellan dessa båda ändar av ledningsde- len 40 i den separata enheten F finns en avgreningsled- ning 42 som via en öppning 43 och en utanför den sepa- rata enheten F gående ledning 44 leder till tillsats- värmarens T inmatningssida. Dess utmatningssida är via ledningen 45 och öppningen 46 i den separata enheten F och en kort ledning 47 förbunden med ledningsdelen 40.

Mellan ledningarnas 42 och 47 anslutning till lednings- delen 40 är en backventil 48 integrerad med den separa- ta enheten F. Om tillsatsvärmaren T inte utnyttjas, står backventilen 48 öppen och medger flöde via matar- ledningen 10 direkt till genommatningsledningen 21. När tillsatsvârmaren T skall utnyttjas, dirigeras flödet, vid stängd backventil 48, via sagda tillsatsvärmare T.

Ett filter 49 kan vara inbyggt i ledningsdelen 40 för att rena hela kylsystemet från eventuella föroreningar.

Genom ett sådant arrangemang säkerställes ett tillför- litligt flöde när tillsatsvärmare används, vilket ofta är fallet vid bussar i linjetrafik.

Genom att integrera detaljerna 40, 42, 43, 46, 47, 48 och 49 i den separata enheten F har även tillvaratagits möjligheten att effektivisera såväl installation som montering av en tillsatsvärme.

I samtliga tre på ritningarna visade och ovan beskrivna utföringsexempel finns andra, i sig kända men på rit- 10 15 20 25 30 35 468 002 12 ningarna ej visade element, såsom exempelvis värmeväx- lare. Av den ovanstående beskrivningen framgår, att den i varje krets Kl, K2, K3 ingående och i den separata enheten F integrerade ventilen styrs av i resp. krets inkopplat, temperaturavkännande organ. Skulle ventilen hos någon av kretsarna K1, K2, K3 vara stängd, diri- “ geras kylmediet till den eller de andra öppna kretsar- na. Skulle ventilen hos varje krets Kl, K2, K3 vara stängd, dirigeras kylmediet via genomströmningskanalen 21 direkt till làgtryckssidans returmatningsledning 23 i den separata enheten F.

Skulle den separata enheten F vara utförd enligt det i fig. 3 visade utföringsexemplet, finns givetvis motsva- rande öppningar för kylmediets in- och utlopp, i fig. 1 antydda med 50 resp. 51.

De ventiler, exempelvis 27, 32, som används för resp. klimatiseringskrets, kan vara tryckluftsventiler som styrs av magnetventiler. Givetvis kan andra i sig kända ventiltyper förekomma.

Ehuru de på ritningen visade och ovan beskrivna utfö- ringsformerna ansetts ingå i ett med en förbrännings- motor utrustat fordon, är det uppenbart att den som "kylmedium" angivna, cirkulerande vätskan kan ha annan sammansättning och tryckas ut från en vätsketank i exempelvis en elektriskt driven buss, ett rälsburet fordon eller en farkost. Utföringsformen enligt fig. 4 är att föredra när fordonet är en buss och ofta kräver en tillsatsvärme. Vid de visade och beskrivna utfö- ringsformerna har inga värden för ledningarnas inom den separata enheten F belägna genomströmningsareor an- givits av skälet att dessa är avhängiga trycket för den cirkulerande vätskan. Ett typiskt tryck i ledningarna Qí 10 15 20 468 002 13 vid ett med en förbränningsmotor drivet fordon är 0,5 bar. Det är tänkbart att trycket kan komma att öka och därmed ändras genomströmningsareorna.

Tryckfallet Pi-Po skall vara större än tryckfallet över fordonets kylare så att körning sommartid ej äventyras.

Dock får inte tryckfallet över Pi-Po vara så stort att eventuell tillsatsvârmare löser ut p.g.a. överhettning när ingen av kretsarna kallar pá Värme.

Normalt förses exempelvis kretsen K2 med vätska från primârsidan. Skulle driftsfallet vara så stort så detta ej går att uppfylla, kan erforderlig tillsatsvätska till kretsen K2 ske via Po på returledningen 23 genom strypningen 25 s.a.s. bakvägen till sagda krets.

Av det ovan sagda framgår också, att det som på rit- ningarna anges vara en motor, lika väl kan vara en tank innehållande ett lämpligt medium. I båda fallen sker trycksatt utmatning från en sida och returmatning till den andra sidan för att skapa ett cirkulationssystem.

Som också redan nämnts, kan bl.a. värmeväxlarorgan ingå.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 468 002 14 P a t e n t k r a v

1. Anordning vid fordon, utrustade med ett slutet, under tryck stående vätskeburet värmesystem för kon- trollerad uppvärmning och avkylning (temperaturhåll- ning) av fordonets inre utrymmen, innefattande värme- växlarorgan, temperaturavkännande organ, med ventiler utrustade ledningar för att valfritt dirigera det cirkulerande mediet så, att det bringas passera och temperera önskat eller önskade utrymmen (klimatise- ringskretsar) i fordonet, varvid företrädesvis varje enskild krets innefattar ett öppnings- och stängnings- bart ventilorgan och är åtminstone någon klimatise- ringskrets utrustad med en pump med sugverkan, k ä n n e t e c k n a d av att en separat enhet (F) innefattar åtminstone a) en inloppsöppning (15) som kommunicerar med en led- ning (10) för den från vätskebäraren under tryck ström- mande vätskan, b) en inloppsöppning och en utloppsöppning (t.ex.l6 resp.17) för varje enskild klimatiseringskrets (Kl, K2...), c) en utloppsöppning (20) som definierar ett för samt- liga klimatiseringskretsar (K1,K2...) gemensamt utlopp och som kommunicerar med en ledning (R) för returmat- ning av vätskan till vätskebäraren, d) en ledning (21), vilken bildar en fortsättning på matarledningen (10), varvid sagda ledning (21) medger att vätska valfritt kan strömma i riktning mot den gemensamma utloppsöppningen (20) eller till någon eller några, med klimatiseringskretsarna (K1,K2...) kommuni- cerande grenledningar (t.ex. 22,26), varjämte nämnda ledning (21) utmed sin längd uppvisar åtminstone en pá vardera sidan om en grenledning (t.ex.26) anordnad strypning (24,25). 10 15 20 25 30 35 468 002 15

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den separata enheten (F) även innefattar ett för varje enskild klimatiseringskrets (Kl, K2 ...) avsett, öppnings- och stängningsbart ventilorgan (V, 27, 32), vars funktion är avhängig resp. krets tíllhörigt och företrädesvis utanför den separata enheten beläget temperaturavkännande organ (D, D3).

3. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att genomströmningsledningen (21) hos den sepa- rata enheten (F) utmed sin längd kommunicerar med företrädesvis två på avstånd från varandra belägna förgreningsledningar (22, 26), som vardera kommunicerar med en separat klimatiseringskrets (Kl, K2), varvid genomströmningsledningen (21) mellan nämnda förgre- ningspunkter (Pi, Ps) uppvisar en första strypning (24) och uppströms den längst bort från inloppsänden (15) för vätskan belägna förgreningspunkten en andra stryp- ning (25).

4. Anordning enligt ett eller flera av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att matarledningen (10) för den trycksatta vätskan på i och för sig känt sätt samverkar med ett aggregat (T) för tillsatsvärme.

5. Anordning enligt ett eller flera av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone någon klima- tiseringskrets (K2, K3) bildar ett slutet cirkulations- system i beroende av den övervakade, avgivna värme- energin.

6. Anordning enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att den separata enheten (F) är försedd med en led- ning (29, 34') som medger att vätska kan strömma fràn klimatiseringskretsens utloppssida tillbaka till dess 10 15 20 25 30 35 468 002 16 matningssida i beroende av den strömmande vätskans avkända temperatur.

7. Anordning enligt ett eller flera av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att genomströmningskanalen (21) i den separata enheten (F) uppvisar två inom den- samma orienterade avgreningsledningar (22, 26), som var och en samverkar med en särskild klimatiseringskrets (Kl, K2) samt att varje ytterligare klimatiseringskrets (K3) matas via en avgreníng (31) från någon av de förra avgreningsledningarna (22 eller 26).

8. Anordning enligt ett eller flera av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den varje klimatise- ringskrets tillordnade pumpen (28, 33) är belägen inuti den separata enheten (F).

9. Anordning enligt ett eller flera av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att klimatiseringskretsarna (K2, K3) vardera uppvisar en strypning (30,35) på sträckan mellan kretsens (K2, K3) utloppssida och dess inloppssida.

10. Anordning enligt ett eller flera av föregående krav, varvid ett aggregat (T) för tillsatsvârme är anordnat utanför den separata enheten (F), k ä n n e - t e c k n a d av att den separata enheten (F) mellan genomströmningsledningen (21) och inloppet (15) för matarledningen (10) uppvisar en ledningssträcka (40) som någonstans utmed sin längd har en backventil (48) samt på vardera sidan om backventilen (48) kommunice- rande ledningar (42, 47) varjämte var och en av sist- nämnda ledningar via öppningar (43, 46) i den separata enheten (F) står i förbindelse med tillsatsaggregatets (T) in- resp. utloppssida.