SE467749B - Insprutningsanordning foer tvaataktsmotorer i baerbara arbetsredskap - Google Patents

Description

20 30 467 749 2 det självständiga patentkravet angivna slaget på sådant sätt, att bränslemängden med enkla medel anpassas till den insugna luftmängden och den varvtalsanpassade bränslemängden insprutas med högt tryck under långtgående utnyttjande av vevhustrycket.

Denna uppgift löses genom att insprutningsanordningen utformas i enlighet med den kännetecknande delen av det självständiga patentkravet.

Tack vare ändringen av trycket i bakrummet kan pump- kolvens slaglängd ändras effektivt och utan ingrepp i den i impulsrummet verkande drivkraften. Om exempelvis vid höga varvtal mottrycket i bakrummet bringas att stiga snabbt i beroende av kolvslaget, uppnås den drivkraften neutralise- rande motkraften i bakrummet relativt snabbt, dvs. efter en liten kolvrörelse. Bränslemängden är direkt proportionell mot kolvslaglängden, så att en i motsvarande grad minskad bränslemängd insprutas. Genom den uppfinningsenliga styr- ningen av mottrycket i bakrummet uppnås vid höga varvtal en enkel anpassning av bränslemängden (degression) till den minskning av cylinderns luftfyllning som vid insugningen uppkommer till följd av strypningen.

Om mottrycket i bakrummet bringas att stiga snabbt för begränsning av kolvslaglängden vid höga varvtal, görs det med fördel negativt för uppnående av en stor drivkraft vid tomgång och vid låga varvtal. Detta uppnås genom att den negativa tryckspetsen i vevhuset utnyttjas för evakuering av bakrummet, så att den efterföljande, i tomgång svagt positiva trycktoppen räcker till för en kraftfull drivning av pumpkolven.

Bakrummet är med fördel förbundet med en utjämnings- volym under förmedling av en utjämningsledning, som inne- håller en snabba utjämningsströmningar strypande strypning.

På detta sätt verkar strypningen endast vid förhöjda upp till maximala varvtal, varigenom ett mottryck uppbyggs.

Om en mot bakrummet öppnande backventil anordnas i en strypningen shuntande ledning, sker vid återställningen av membranet till dess utgångsläge en snabb tryckutjämning mellan utjämningsvolymen och bakrummet. På detta sätt börjar alla kolvslag under lika utgångstryckbetingelser. 10 15 20 30 35 »<7 l U 74. 3 istället för att bildas av ett allsidigt slutet utjämningsrum som lämpligen är Utjämningsvolymen kan också, variabelt med avseende pà volymen och har formen av en veckbälg, med fördel bildas av atmosfären. Detta kan ge utrymmesfördelar i synnerhet vid knapphet pà utrymme.

Ytterligare kännetecken pà uppfinningen framgår av de osjälvständiga patentkraven, beskrivningen och ritningarna, som visar exempel på utföringsformer av uppfinningen.

Fig. 1 visar en i enlighet med uppfinningen utförd insprutningsanordning med insprutningspumpen visad i ett snitt gàende genom pumpkolvens axellinje; Fig; 2 visar insprutningspumpen i fig. 1 sedd i ett snittplan som är vridet 90° kring pumpkolvens axellinje fràn snittplanet i fig. 1; Fig. 3 är en schemabild av den uppfinningsenliga insprutningspumpen med ett i ett impulsrum och ett bakrum uppdelat arbetsrum och med en med bakrummet förbunden utjämningsvolym; Fig. 3a, 3b och 3c visar kopplingsvarianter i schema- bilder liknande fig. 3; Fig. 4 är en schemabild liknande fig. 3 med atmosfären tjänande som utjämningsvolym; Fig. 5 är en schemabild liknande fig. 4 med en tryck- beroende kopplad ledning till atmosfären; Fig. 6 är en schemabild liknande fig. 3 av den uppfin- ningsenliga insprutningspumpen med inställbart medeltryck i utjämningsvolymen; Fig. 7 är en schemabild av den uppfinningsenliga insprutningspumpen med i beroende av trycket i insugnings~ röret styrt mottryck i bakrummet.

Den uppfinningsenliga insprutningsanordningen är avsedd för en tvàtaktmotor 2, som används i synnerhet i handförda arbetsredskap, företrädesvis bärbara handförda arbetsredskap, såsom motorsàgar och liknande. Motorn 2 har en cylinder 3, en kolv 4, ett förbränningsrum 5, ett insprutningsmunstycke 6, ett vevhus 7 och en vevaxel 8 och en vevstake 9 för kolven 4. När motorn arbetar ändras trycket i vevhuset 7 i takt med kolvens 4 uppàtgàende och nedåtgående rörelser. Trycket stiger vid kolvens 4 rörelse 10 15 E.) 'Jl .šO 35 467 749 4 nedåt från den övre dödpunkten till närheten av den undre dödpunkten, så att vevhuset sätts under ett övertryck, som vid kolvens 4 rörelse uppåt sedan àter minskar och övergår till ett undertryck.

Insprutningsanordningen (fig. 1) har en insprutnings- ' pump 10 med en förbindelseledning 12, som är ansluten till vevhuset 7 och överför det där rådande trycket till insprut- * ningspumpen 10. Till insprutningspumpen 10 är även ansluten en bränsletillförselledning 13, genom vilken bränslet via ett bränslefilter 11 transporteras från en tank 14 medelst en förmatningspump 15 till en som backventil utformad insugningsventil 16.

Förmatningstrycket är så inställt, att det ej öppnar insugningsventilen 16; bränsle som ej insugs àtercirkuleras till tanken 14 genom en returledning 24.

Insugningsventilen 16 sitter på den ena sidan om en i insprutningspumpens 10 hus 17 utformad pumpkammare 18, vid vars motsatta sida det finns en utloppsventil 19, som likaså är utformad som backventil. Från denna utloppsventil 19 går en insprutningsledning 20 via ytterligare ett bränslefilter 11' till insprutningsmunstycket 6 i tvátakt- motorn 2.

Den från vevhuset 17 avledda anslutningsledningen 12 går till ett impulsrum 21 i insprutningspumpen 10. Impuls- rummet 21 skiljs av ett membran 22 från ett motstàende bakrum 23. Impulsrummet 21 och bakrummet 23 bildar tillsam- mans insprutningspumpens drivrum.

En i mitten pà membranet 22 fastsatt pumpkolv 25 är lagrad för axiellt fram- och àtergående rörelse i en styrborrning 26 (pumpcylinder) i huset 17. Membranet 22 belastas av en returfjäder 30 mot sitt i fig. 1 och 2 visade övre utgångsläge. För att de rörliga massorna skall vara små är membrantallriken i viktminskande syfte utformad med lämpliga urtagningar. Den kan därigenom utan vidare följa snabba tryckväxlingar.

Kopplingen av impulsrummet 21 och bakrummet 23 visas konstruktivt i fig. 2 och schematiskt i fig. 3. I insprut- ningspumpens 10 hus 17 finns en förbindelseledning 31 från impulsrummet till bakrummet, och i denna ledning är en mot 10 15 20 25 30 35 467 74-9 5 impulsrummet 21 öppnande backventil 32 anordnad. I en ' backventilen förbigående shuntledníng 33 sitter en stryp- ning 34, vilken såsom förklaras närmare nedan är inställd för långsamma utjämningsförlopp.

Bakrummet 23 står vidare via en utjämningsledning 35 i förbindelse med en utjämningsvolym 37, som i det i fig; 2 och 3 visade utföringsexemplet har formen av ett stelt, allsidigt slutet rum. I utjämningsledningen 35 sitter en inställbar strypning 36, och i en denna förbigàende shunt- passage 38 finns en mot bakrummet 23 öppnande backventil 39.

Funktionssättet för den uppfinningsenliga insprutnings- anordningen är följande: Vevhustrycket förmedlas via anslutningsledningen 12 till impulsrummet 21. Trycket verkar på membrantallriken 22 och driver pumpkolven 25 för att föra denna nedåt (fig. 2), varvid det i pumpkammaren 18 befintliga bränslet sätts under tryck och via utloppsventilen 19 (fig. 1), insprut- ningsledningen 20 och insprutningsmunstycket 6 insprutas i tvàtaktmotorns 2 förbränningsrum 5.

Det inställbara stryporganet 36 inställs på sådant sätt, att vid ett utgångsvarvtal en utjämningsströmning från bakrummet 23 till utjämningsvolymen 37 kan ske, varigenom i huvudsak inget drivkraften motverkande mottryck kan byggas upp i bakrummet 23.

Efter insprutningen av bränslet går kolven 4 i riktning mot den övre dödpunkten, varigenom trycket i vevhuset sjunker och blir till ett undertryck; membranet 22 och pumpkolven 25 återgår under inverkan av returfjädern 30 till sitt i fig. 1 visade vilolâge. Vid pumpkolvens rörelse uppåt insugs via insugningsventilen 16 nytt, under förmat- ningstrycket stående bränsle, så att pumpkammaren 18 fylls.

Om bakrummet 23 är öppet mot atmosfären leder det vid ökande varvtal stigande vevhustrycket till att den pumpade brânslemängden ökar. Vevhustrycket når emellertid långt före tvàtaktmotorns maximivarvtal sitt maximivärde på exempelvis 0,75 bar, som förblir konstant även vid fortsatt ökning av varvtalet. Härav följer att den av insprutnings- pumpen 10 pumpade bränslemängden förblir konstant efter det 10 15 20 30 35 467 749 6 att det mot maximalt vevhustryck svarande varvtalet har uppnåtts.

Som bekant är tvåtaktmotorns luftinsugning ett stryp- ningsförlopp, så att luftfyllningen av cylindern blir ofullständig vid ökande varvtal. Om emellertid en konstant bränslemängd insprutas, blir bränsle-luftblandningen i förbränningsrummet alltför fet vid ökande varvtal.

För att vid höga varvtal den insprutade bränslemängden skall anpassas till den minskade insugna luftmängden finns enligt uppfinningen anordningar som ombesörjer att pumpkolvens slaglängd minskas vid ökande varvtal. För detta ändamål är det sörjt för att en i bakrummet verkande motkraft till drivkraften i impulsrummet byggs upp i beroende av tvàtakt- motorns varvtal och pumpkolvens slag (avstämning av bränsle- mängden som funktion av varvtalet).

I utföringsexemplet enligt fig. 2 och 3 uppbyggs mottrycket i bakrummet 23 genom att en utjämningsvolym 37 är förbunden med bakrummet 23 under förmedling av stryporga- net 36. Strypningen 36 är så dimensionerad, att en obehindrad strömning genom utjämningsledningen 35 kan äga rum vid tomgång eller lågt varvtal. Vid tomgång eller låga varvtal uppkommer därför inget pà pumpkolvens slaglängd inverkande större mottryck i bakrummet 23, utan insprutningspumpen pumpar i motsvarighet till det.för tillfället föreliggande vevhustrycket. Ökar varvtalet, ökar även hastigheten i strömningen genom utjämningsledningen 35, och strypningen 36 får därigenom en ökande inverkan. I bakrummet 23 uppbyggs ett mottryck vid varje arbetsslag hos pumpkolven 25 eller hos membranet 22. Ju högre varvtalet stiger, desto snabbare drivs membranet 22, varvid strömningshastigheten i utjäm- ningsledningen 35 ökar. Ju större strömningshastigheten är, desto större verkan får strypningen 36 och desto större blir mottrycket i bakrummet 23. Detta mottryck verkar på membranet 22 och orsakar en drivkraften i impulsrummet motriktad kraft, som åstadkommer att pumpkolvens slaglängd minskar med ökande varvtal. På detta sätt uppnås en de- gression hos den insprutade bränslemängden med varvtalet under anpassning till minskningen av den insugna luftmängden. 10 15 20 25 30 35 4Ä7 749 7 För att en mycket noggrann anpassning av den transpor- terade bränslemängden skall uppnàs kan det vara lämpligt att medelst elektriska ställorgan omställa den inställbara strypningen 36, varvid dessa ställorgan kan styras av ett elektroniskt styrdon, som bearbetar bränslespecifika data sàsom temperatur, varvtal, avgaskvalitet och liknande. ' Härvid kan det vara fördelaktigt att istället för den i fig. 2 visade proportionellt inställbara strypningen 36 använda en magnetventil, som endast kan inta lågena "utjäm- ningsledningen 35 spärrad" och "utjämningsledningen 35 öppen". En sàdan tvàläges magnetventil styrs medelst en pulsformningskoppling, varvid pulsernas pulskvot bestämmer strypverkan som funktion'av tiden.

För att utjämnade tryckförhállanden skall föreligga vid början av varje kolvslag, i synnerhet vid höga varvtal, är shuntpassagen 38 försedd med en i riktning mot bakrummet 23 öppnande backventil 39, som ombesörjer en ostrypt utjämningsströmning vid àterföring av pumpkolven eller membranet 22.

Emedan vevhusövertrycket är mycket lågt vid tomgàng och låga varvtal (exempelvis ca 0,1 bar), står endast en liten drivkraft till förfogande för insprutningspumpen. För att trots detta en fullständig, snabb och tryckfull insprut- ning av den nödvändiga brånslemångden skall säkerställas i synnerhet vid tomgång, finns förbindelseledningen 31 från impulsrummet 21 till bakrummet 23. Rader undertryck evakueras bakrummet via backventilen 32. Vid växling av vevhustrycket till positivt tryck stänger backventilen 32, så att det positiva trycket föreligger enbart i impulsrummet 21.

Emedan den àterförande kraften från fjädern 30 är minskad till följd av det i bakrummet 23 verkande undertrycket, räcker det làga vevhusövertrycket i impulsrummet 21 till för att pumpkolven 25 skall förskjutas med den erforderliga slaglängden. Tack vare det negativa mottrycket i bakrummet 23 utnyttjas vid övertryck i vevhuset en högre tryckskillnad för drivning av pumpkolven 25.

Emedan vevhusets undertryck kan variera i tiden med varvtalet, finns för utjämningsströmningar förbigàngsled- ningen 33 med den inställbara strypningen 34. Strypningen 15 20 25 467 8 34 är så dimensionerad, att endast långsamma utjämnings- strömningar tillåts och bakrummet därför efter några varv hos tvåtaktmotorn har antagit det aktuella undertrycktopp- värdet (exempelvis -0,2 bar). Genom denna mekanism förhindras att tillfälliga, mycket höga undertrycktoppar lagras i bakrummet. Även vid den beskrivna tomgàngsanpassningen av pump- kolvens 25 slaglängd är det lämpligt att medelst en elektrisk styranordning omställa den inställbara strypningen 32, varvid denna omställning sker på grundval av medelst styranordningen bearbetade driftsdata för tvàtaktmotorn.

Såsom visas med streckade linjer i fig. 3 kan det vara fördelaktigt att ej låta förbindelseledningen 31 mynna J direkt i bakrummet 23 utan i den som allsidigt slutet rum utformade utjämningsvolymen 37. I enlighet med detta är shuntledningen 33 med utjämningsstrypningen 34 anordnad att mynna i utjämningsvolymen 37. Emedan utjämningsledningen 35 har avsevärt större diameter än shuntledningen 33 resp. utjämningsstrypningen 34 är den ovan beskrivna funktionen vid tomgångsanpassningen och fullastanpassningen av bränsle- mängden oförändrad.

Ytterligare kopplingsvariationer för uppnående av tomgångsanpassningen framgår av fig. 3a, 3b och 3c.

I fig. 3a är förbíndelseledningen 31 med den för evakuering av bakrummet 23 anordnade backventilen 32 ansluten till bakrummet 23, medan den för utjämningsför- loppen erforderliga utjämningsstrypningen 34a åstadkommer en förbindelse med atmosfären. Värdet på strypningen 34a är sådant, att endast långsamma utjämningsförlopp är möjliga, vilka säkerställer en evakuering av bakrummet 23 till undertryckstoppvärdet i vevhuset. Utjämningsstrypningen 34a kan såsom visas punktstreckat i fig. 3a även vara anordnad på utjämningsvolymen 37 istället för på bakrummet 23. Trots den ändrade kopplingen är den uppfinningsenliga insprutnings- pumpens funktion oförändrad.

I utföringsexemplet enligt fig. 3b är den till evakuering tjänande förbindelseledningen med backventilen 32 ansluten till utjämningsrummet 37. Emedan evakuering av bakrummet 23 är avsedd att ske endast vid låga varvtal, hindras 10 15 20 25 30 9 evakueringen ej av strypningen 36 i utjämningsledningen 35.

Efter nâgra fà varv är bakrummet 23 evakuerat till vevhusets undertryckstoppvärde. För utjämning av fluktuationer i undertryckstoppvärdet är även här en utjämningsstrypning 34a ansluten till bakrummet 23. Det kan vara lämpligt att ansluta utjämningsstrypningen 34a direkt till utjämnings- rummet 37 istället för till bakrummet 23.

Utföringsexemplet enligt fig. 3c liknar utförings- exemplet i fig. 3a. I förbindelseledningen 31 är en stryp- ning 61 kopplad i serie med backventilen 32. Bakrummet 23 avluftas därför vid lågt varvtal fràn vevhusets undertryck; ett pumpslaget understödjande undertryck uppkommer. Vid ökande varvtal får strypningen 61 förstärkt verkan, varvid den förhindrar avluftningen och undertrycksbildningen.

Understödet för pumpslaget förblir därför svagare, och pumpslaglängden sjunker vid ökande varvtal.

I serie med avluftningsstrypningen 34a ligger vidare en backventil 60, som helt förhindrar avluftning från bakrummet 23 till atmosfären. I ögonblicket för pumpslaget (nedåtgående membran 22) komprimeras volymen i bakrummet 23, så att ett övertryck uppstår. Detta övertryck kan ej heller reduceras via förbindelseledningen 31 (strypningen 61, backventilen 32), emedan det membranet 22 belastande vevhustrycket är större i detta ögonblick.

Emedan avluftningen av bakrummet 23 förhindras vid denna koppling, kan vid högt varvtal ej heller något undertryck uppkomma, varigenom understödet för pumpslaget minskas märkbart vid högt varvtal; pumpslaglängden och den insprutade bränslemängden blir därför mindre.

I utföringsexemplet enligt fig. 4 sker tomgàngsanpass- ningen pà det redan beskrivna sättet under förmedling av förbindelseledningen 31 med backventilen 32 och shuntled- ningen 33 med utjämningsstrypningen 34.

För fullastanpassning av den bränslemängd som skall pumpas är utjämningsledningen 35 öppen mot atmosfären.

Utjämningsledningens 35 genomströmningstvärsnitt bestäms även här av strypningen 36. För att det skall säkerställas att det i utjämningsledningen 35 sker enbart en strömning för avluftning av bakrummet 23 till atmosfären, ligger en 467 749 10 15 20 25 30 35 10 mot atmosfären öppnande backventil 40 i serie med stryp- organet 36.

Shuntpassagen 38 för stryporganet 36 mynnar likaså mot atmosfären och har en mot bakrummet 23 öppnande backventil 39'. Backventilen 39' är utformad som tryckhållningsventil och öppnar först vid ett bestämt, företrädesvis inställbart tröskeltryckvärde. Detta tröskeltryckvärde är så inställt, att vevhusets toppundertryck kan byggas upp i bakrummet 23 utan att ventilen 39' öppnar. Högre undertryck, som kan uppstå genom membranets 22 och pumpkolvens 25 återgångsslag, medför att ventilen 39' öppnas. Därigenom strömmar utjämnings- luft in i bakrummet 23, och det efterföljande slaget hos pumpkolven äger rum med samma utgångstillstånd. Funktions- sättet vid denna koppling motsvarar det som redan har beskrivits ovan.

Som ett alternativ till tryckhållningsventilen 39' kan det vara fördelaktigt att ha en seriekoppling bestående av en inställbar strypning 42 och en mot bakrummet 23 öppnande backventil 41. Strypningen 42 är så inställd. att endast en långsam lufttillförsel genom förbigångspassagen 38' är möjlig, så att toppundertrycket med tiden kan byggas upp i bakrummet 23.

I utföringsexemplet enligt fig. 5 sker tomgàngsanpass- ningen med en koppling liknande den i fig. 4. För fullast- anpassningen är bakrummet 23 förbundet med atmosfären via en omställbar ventil 27, den inställbara strypningen 36 och backventilen 39. I denna förbindelse kan det lämpligen finnas ett luftfilter 28. Ventilen 27 är en tryckmanövrerad ventil, som håller bakrummet 23 i förbindelse med atmosfären från ett tröskelvärde på exempelvis 0,2 bar och spärrar utjämningsledningen 35 när trycket understiger detta tröskelvärde. Manöversidan på ventilen 27 är förbunden med anslutningsledningen 12 via en tryckledning 43 och en mot manöverventilen öppnande backventil 45. I förbigàngspassagen för backventilen 45 finns en strypning 44, som tillåter långsamma utjämningsförlopp.

Om vevhustrycket överstiger 0,2 bar, således i last- fallet, verkar trycket på ventilen 27 via backventilen 45, så att utgångsledningen 35 hålls öppen. Den redan tidigare 10 15 20 25 30 35 467 749 11 beskrivna fullastanpassningen sker tack vare strypningen 36 och backventilen 39. Så snart trycket i vevhuset faller under tröskelvärdet, således vid tomgång, sker en tryckutjäm- ning via strypningen 44, och ventilen 27 ställs om till sitt spärrande läge, i vilket utjämningsledningen 35 är spärrad. Verksam är då endast tomgàngsanpassningen medelst backventilen 32 resp. utjämningsstrypningen 34. Tomgàngs- anpassningen och lastanpassningen kan därigenom särskiljas och påverkar ej varandra ömsesidigt.

I utföringsexemplet enligt fig. 6 är mottrycket i bakrummet 23 vid sidan av membranets 22 slaglängd och dess hastighet bestämt av det i utjämningsvolymen 37 uppbyggda trycket. Utjämningsvolymen är återigen förbunden med bakrummet 23 under förmedling av strypningen 36 och back- ventilen 39. Dessutom står utjämningsvolymen 37 i förbin- delse med en ackumulatorvolym 47 under förmedling av en strypning 48 och en mot ackumulatorvolymen 47 öppnande backventil 49. Ackumulatorvolymen 47 är via en ledning 52 förbunden med anslutningsledningen 12 efter eller före (streckat) en i anslutningsledningen insatt strypning 51. I ledningen 52 finns en mot ackumulatorvolymen öppnande backventil 46, med vilken en utjämningsstrypning 50 är parallellkopplad.

Det tryck som byggs uPP.i~ackumulatorvolymen 47 visas i det till fig. 6 hörande diagrammet. Den heldragna linjen visar det fluktuerande vevhustrycket, vars positiva värden via backventilen 46 omedelbart leder till en motsvarande tryckhöjning i ackumulatorvolymen 47. Sjunker övertrycket i vevhuset, börjar en utjämning från ackumulatorvolymen 47 till anslutningsledningen 12 under förmedling av den inställbara strypningen 50. Strypningen 50 är så dimensione- rad, att trycket i ackumulatorvolymen 47 såsom är markerat med en streckad linje faller långsammare än vevhustrycket, så att fram till en efterföljande tryckhöjning ett från vevhustrycket avvikande tryck bevaras i ackumulatorvolymen 47. I ackumulatorvolymen 47 föreligger sålunda ett fluktue- rande positivt tryck.

Vid lågt varvtal sjunker trycket i ackumulatorvolymen 47 till låga tryckvärden, emedan tillräcklig tid står till 15 20 25 30 35 4 I O 7 749 12 förfogande för utjämningsförloppet. I tomgång sjunker trycket i ackumulatorvolymen i det närmaste till under- trycket i vevhuset. Vid högt varvtal sjunker trycket i ackumulatorvolymen 47 ej så kraftigt, emedan kortare tid står till förfogande för utjämningsförloppet. De lägsta tryck som uppkommer i ackumulatorvolymen 47 växer sålunda med varvtalet; de högsta trycken motsvarar trycken i vevhuset.

Backventilen 49 mellan utjämningsvolymen 37 och ackumulatorvolymen 47 begränsar trycket i utjämningsvolymen 37 till det lägsta trycket i ackumulatorvolymen 47; stryp- ningen 47 åstadkommer återigen endast långsamma utjämnings- förlopp vid varvtalsändring. I utjämningsvolymen 37 uppkommer sålunda ett tryck som motsvarar det lägsta trycket i ackumulatorvolymen 47 och i likhet med detta ökar med ökande varvtal.

Backventilen 39 mellan utjämningsvolymen 37 och bakrummet 23 i insprutningspumpen 10 förmedlar omedelbart trycket i utjämningsvolymen 37 till bakrummet och ger där upphov till ett varvtalsberoende mottryck; vid tomgång uppkommer med lämplig dimensionering ett undertryck. Detta med varvtalet ökande mottryck i bakrummet minskar pumpkol- vens slaglängd med ökande varvtal; den pumpade bränslemängden anpassas därigenom till motorns behov. Den inställbara strypningen 36 verkar på oförändrat sätt mellan bakrummet 23 och utjämningsvolymen 37.

I utföringsexemplet enligt fig. 7 är bakrummet 23 förbundet med tvåtaktmotorns 2 insugningsrör 53 under förmedling av ledningen 35 och en ledning 56. Mellan undertryckledningen 56 och förbindelseledningen 35 till bakrummet 23 finns en utjämningsvolym 37, som står i förbindelse med atmosfären under förmedling av en luftnings- strypning 55. Impulsrummet 21 är via anslutningsledningen 12 förbundet med en i tvåtaktmotorns hus anordnad öppning, som när kolven 4 befinner sig i ett förutbestämt läge friläggs av kolvmanteln 4a och åstadkommer förbindelsen till vevhuset.

Med utförandet enligt fig. 7 minskas kolvens återgångs- slag i beroende av undertrycket i insugningsröret. Det på 10 15 20 25 30 35 ¿'7 / Å ÜÅÛ “TU /bi/ 13 nedströmssidan av gasspjället 59 uttagna undertrycket i insugningsröret 53 kopplas till mellanvolymen 37 under förmedling av undertryckledningen 56 och en strypning 57.

Via den inställbara luftningsstrypningen 55 strömmar luft från atmosfären in i mellanvolymen 37. Den inställbara strypningen 55 är så anordnad, att vid högre varvtal mellanvolymen 37 sätts under ett undertryck, som via ledningen 58 verkar såsom mottryck i bakrummet 23.

I ett bestämt läge hos kolven 4 öppnar kolvmanteln förbindelsen 4a till anslutningsledningen 12, så att vevhustrycket förmedlas till impulsrummet 21, där membranet 22 förs nedåt för att åstadkomma pumpning av bränslet. Vid den därpå följande uppàtgàende rörelsen hos pumpkolven 25 under inverkan av returfjädern 30 åstadkommer det i bak- rummet 23 uppbyggda undertrycket en minskning av återfö- ringskraften, så att membranet 22 ej kan gå tillbaka till utgångsläget. På grund härav blir kolvslaglängden mindre för ett efterföljande insprutningsförlopp än vid det närmast föregående insprutningsförloppet; den pumpade bränslemängden blir således mindre.

Det kan vara fördelaktigt att utforma de i de ovan beskrivna utföringsexemplen förekommande volymerna såsom stela, slutna rum. Lämpligen är dessa volymer utförda så, att de är föränderliga, exempelvis i form av en veckbälg.

Claims (22)

10 15 20 25 30 35 467 749 14 Patentkrav

1. Insprutningsanordning för tvàtaktmotorer, i synnerhet tvàtaktmotorer för bärbara, handförda arbetsred- skap, sàsom motorsàgar och liknande, vilken insprutnings- anordning har en insprutningspump (10) och ett i ett förbränningsrum (5) i förbränningsmotorn (2) mynnande insprutningsmunstycke (6), varvid ett drivrum i insprut-i níngspumpen uppdelas i ett impulsrum (21) och ett bakrum' (23) av ett en pumpkolv (25) drivande membran (22) och ímpulsrummet (21) är förbundet med tvàtaktmotorns vevhus_ (7) för att stà under det däri rådande trycket, känneteck- nad av att för variation av pumpkolvens (25) slaglängd uppbyggs i bakrummet (23) ett i beroende av motorvarvtalet och pumpkolvens (25) slag ändringsbart mottryck.

2. Insprutningsanordning enligt krav 1, kännetecknad av att bakrummet (23) är förbundet med en utjämningsvolym (37) via en utjämningsledning (35), som innehåller en snabba utjämningsströmningar strypande strypning (36), varvid bakrummet (23) företrädesvis via en förbigàngs- passage (38) med en mot bakrummet (23) öppnande backventil (39) är förbundet med utjämningsvolymen (37).

3. Insprutningsanordning enligt krav 2, kännetecknad av att utjämningsvolymen (37) är atmosfären.

4. Insprutningsanordning~enligt krav 2, kännetecknad av att utjämningsvolymen (37) är ett allsidigt slutet utjämningsrum, vars volym företrädesvis är variabel.

5. Insprutningsanordning enligt krav 2, kännetecknad av att i utjämningsledningen (35) är en mot utjämningsvoly- men öppnande backventil (40) anordnad i serie med strypningen (36) 4).

6. Insprutningsanordning enligt krav 2 eller 3, (fig. kännetecknad av att backventilen i förbigàngspassagen (38) är en i beroende av ett tröskelvärde öppnande backventil (39') (fig. 4).

7. Insprutningsanordning enligt krav 2 eller 3, kännetecknad av att i förbigàngspassagen (38) är en stryp- (fig. 4).

8. Insprutningsanordning enligt något av krav 1-7, ning (42) anordnad i serie med backventílen (41) kännetecknad av att bakrummet (23) är förbundet med (n: v: 10 15 20 25 30 35 467 74-9 15 tvàtaktmotorns vevhus (7) under förmedling av en mot vevhuset öppnande backventil (32), varvid förbindelsen företrädesvis är anordnad via utjämningsrummet (37).

9. Insprutningsanordning enligt krav 8, kännetecknad av att en strypning (61) är anordnad i serie med backventilen (32) (fig. 3c).

10. Insprutningsanordning enligt krav 8 eller 9, kännetecknad av att bakrummet (23) är luftningsbart till atmosfären under förmedling av en strypning (34a) 3b). (fig. 3a,

11. Insprutningsanordning enligt krav 8 eller 9, kännetecknad av att utjämningsrummet (37) är utluftnings- bart till atmosfären under förmedling av en strypning (34a) 3b).

12. Insprutningsanordning enligt krav 10 eller 11, (fig. 3a, kännetecknad av att en i strömningsriktningen mot atmosfären spärrande backventil (60) är anordnad i serie med strypningen (34a) 3c).

13. Insprutningsanordning enligt krav 8, kännetecknad (fig. av att i en förbigàngspassage för backventilen (32,32') är en långsamma utjämningsströmningar tillåtande strypning (34,34') 3).

14. Insprutningsanordning enligt något av krav 2-13, anordnad (fig. kännetecknad av att strypningen~(34,34a,34',36) är inställbar.

15. Insprutningsanordning enligt krav 14, kännetecknad av att strypningen (34,34a,34',36) är inställbar medelst ett elektriskt, företrädesvis driftsdata för tvåtaktmotorn bearbetande styrdon.

16. Insprutningsanordning enligt krav 2 eller 3, kännetecknad av att utjämningsledningen (35) är spärrbar medelst en omställbar ventil (27), som företrädesvis är stängd under ett tröskelvärde och öppen över tröskelvärdet 5).

17. Insprutningsanordning enligt krav 16, kännetecknad (fig. av att tröskelvärdet är ett tröskeltryckvärde pá företrädes- vis 0,2 bar.

18. av att bakrummet (23) är förbundet med tvàtaktmotorns Insprutningsanordning enligt krav 1, kännetecknad insugningsrör (53). 10 15 20 25 30 35 o\ ~q \J Jä- J 16

19. av att bakrummet (23) är förbundet med insugningsröret (53) under förmedling av en mellanvolym (37).

20. Insprutningsanordning enligt krav 19, kännetecknad av att mellanvolymen (37) är luftad till atmosfären under förmedling av en företrädesvis inställbar strypning (55).

21. Insprutningsanordning enligt något av krav 2-20, kännetecknad av att utjämningsvolymen (37) står i förbin- delse med en ackumulatorvolym (47), som är förbunden med vevhuset (7) under förmedling av en mot ackumulatorvolymen (47) öppnande backventil (46), varvid en företrädesvis instâllbar.strypning (50) ligger i en förbigàngspassage för backventilen (46) (fig. 6).

22. Insprutningsanordning enligt krav 21, kânnetecknad av att förbindelsen mellan utjämningsvolymen (37) och ackumulatorvolymen (47) består av en mot ackumulatorvolymen (47) öppnande backventil (49) och en parallellt med denna liggande strypning (48). Insprutningsanordning enligt krav 18, kännetecknad vw 1,)