SE466400B - 3-(2-haloalkyl)-1,4-oxatiiner och 2-(2-haloalkyl)1,4-ditiiner och bahandling av leukemi och tumoerer daermed - Google Patents

Description

466 400 10 15 20 25 30 35 ”se S Denna förening har testats och befunnits vara inaktiv som anticancermedel. Icke heller har någon antícanceraktivitet rapporterats i samband med de övriga föreningarna av de i litteraturen beskrivna typerna (I) och (II).

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN I enlighet med föreliggande uppfinning tillhandahålles 3- (2-haloalkyl)-1,4-oxatiiner och 2-(2-haloalkyl)-l,4- dítiiner med formeln: GH2CH(R2)X (III) Vârl R1 är en alkylgrupp med upp till 4 kolatomer, cyklohexyl eller fenyl; R2 är väte eller etyl; R3 och R4 vardera är väte, metyl eller etyl och när R3 eller R4 är metyl eller etyl är den andra substituenten väte; X är halogen (företrädesvis klor); och Y är syre eller svavel och när Y är svavel är både R3 och R4 Vätê .

I synnerhet innefattar föreningarna enligt uppfinningen 10 15 20 25 30 35 466 400 3 3-(2-halo-lägre alkyl)-1,4-oxatiiner med formeln 0 R 4 CH2CH(R2)X 7 och H3 ' S ( IV) 2-(2-halo-lägre alkyl)-1,4-ditiiner med formeln S RÅ \\\_,ff RI R s/\ cazcnga, »x (V) vari R1, R2, R3, R4 och X har ovan angivna betydelser.

I texten nedan beskrivs framställningen och provningen av föreningarna enligt uppfinningen i samband med de före- dragna klorsubstituerade föreningarna (X = Cl). Det skall emellertid förstås att uppfinningen även innefattar de analoga halosubstituerade oxatiinerna och ditiinerna.

Oxatiin- och ditiinderívaten enligt uppfinningen kan lätt framställas i tre på varandra följande steg. I det första steget omsättes en lämplig 2-acylbutyrolakton eller 2-acyl- 4-etyl-butyrolakton med formeln (VI) 466 400 10 15 20 25 30 35 4 med halogen (exempelvis klorgas) i närvaro av en bas. Reak- tionen utförs vid temperaturer från ca 5°C till 30°C, före- trädesvis frán ca 10° till 20°C. Den erhållna 2-acyl-2- halobutyrolaktonen eller 2-acyl-4-etyl-2-halobutyrolaktonen X (VII) omsättes med syra, exempelvis HCl, för öppning av ringen under bildning av en haloketon (VIII) R1cocH(x)cH2cH(R2)x.

Sístnämnda utvinnes genom ángdestillation, extraktion och áterdestillation.

Slutsteget i syntesen innebär omsättning av en blandning av haloketonen med en lämplig merkaptoetanol (IX) HS(R3)CHCH(R4)0H följt av cyklisering med en syrakatalysator till föreningen (III). Haloketonen och merkaptoetanolen omsättes med fördel i ungefärligen ekvimolära förhållanden och vid temperaturer av från 5° till 60°C. PTSA (p-toluensulfonsyra) kan använ- das som syrakatalysator, varvid cykliseringen utförs under áterflöde med avlägsnande av vatten.

Föreningarna enligt uppfinningen är cytotoxiska medel, som är användbara för att inducera regression av magligna till- stånd, såsom lymfoid och lymfocytisk leukemi, liksom för att inhibera tillväxten av olika cancertyper, exempelvis melanokarcinom, sarkom och mammaxenografttumörer. De kan användas separat eller i kombination med andra kemoterapeu- tiska medel, som är aktiva för dessa ändamål. Uttrycken ”regression” och "inhibition“ avser i föreliggande samman- 10 15 20 25 30 35 466 400 5 hang en hämning eller retardation av tillväxten av sjuk- domens malignitet eller annan manifestation, jämfört med sjukdomsförloppet i frånvaro av behandling.

Administrering av föreningarna enligt uppfinningen till möss i mängder varierande från ca 50-800 mg/kg, företrädes- vis från ca 200-400 mg/kg kroppsvikt har visat sig vara effektiv för att índucera regression av leukemi och inhi- bera tillväxten av tumörer. Det inbördes sambandet mellan doseringar för däggdjur av andra storlekar och arter anges av Freidreich, E.J. et al., Quantitative Comparison of Toxicity of Anti-Cancer Agents in Mouse, Rat, Hamster, Dog, Monkey and Man, Cancer Chemotherapy, Reg. 50, nr 4,219-244, maj 1966.

Doseringsnivån kan naturligtvis justeras för tillhanda- hållande av ett optimalt svar. Så exempelvis kan flera avdelade doser administreras dagligen eller också kan dosen proportionellt reduceras, såsom föranleds av situationens allvar.

De aktiva föreningarna kan lämpligen administreras parente- ralt, intraperitonialt, intravenöst eller oralt. Lösningar eller dispersioner av de aktiva föreningarna kan framstäl- las i vatten, lämpligen i blandning med ett ytaktigt medel såsom hydroxípropylcellulosa. Dispersioner kan även fram- ställas i glycerol, flytande polyetylenglykoler och bland- ningar därav och i oljor. Under normala lagrings- och an- vändningsbetingelser innehåller dessa preparat ett konser- veringsmedel för att förhindra tillväxten av mikroorganis- mer.

De former som är lämpliga för injicering innefattar sterila vattenlösningar eller dispersioner och sterila pulver för framställning av sterila injicerbara lösningar eller dis- persioner vid användningstillfället. För dylika användning- ar måste formen vara steril och flytande i den utsträckning som är nödvändig för att preparatet lätt skall kunna till- 466 400 6 föras via injektionsspruta. Formen måste vara stabil under tillverknings- och lagringsbetingelserna och måste konser- veras mot kontaminerande verkan av mikroorganismer såsom bakterier och svampar. i Bäraren kan vara ett lösningsmedel eller dispergeringsme- dium, som exempelvis innehåller vatten, etanol, en polyol (exempelvis glycerol, propylenglykol och flytande poly- etylenglykol eller liknande), lämpliga blandningar därav 10 och vegitabiliska oljor. Den rätta fluiditeten kan uppnås exempelvis genom användning av en dragering såsom lecitín, genom upprätthållandet av erforderlig partikelstorlek när det gäller en dispersion och genom användningen av ytaktiga medel. Verkan av mikroorganismer kan förhindras medelst 15 olika antibakteriella och fungícidiska medel, exempelvis paraben, klorbutanol, fenol, sorbinsyra, timerosal eller liknande. I många fall kan det vara föredraget att inne- fatta isotoniska medel, exempelvis socker eller natrium- klorid, i doseringsformen. Förlängd absorption av de in- 20 jicerbara beredningarna kan åstadkommas genom att man däri införlivar medel som fördröjer absorptionen, exempelvis aluminiummonostearat och gelatin.

Sterila injicerbara lösningar framställes genom att man 25 införlivar den aktiva föreningen i det lämpliga lösnings- medlet ifråga, i blandning med flera av de övriga bestånds- delar som har angivits ovan, alltefter behov, följt av filtersterilisering. I allmänhet framställes dispersioner genom att man införlivar den steriliserade aktiva bestånds- 30 delen med en steril vehikel, som innehåller dispergerings- mediet och eventuellt övriga erforderliga beståndsdelar.

När å andra sidan sterila pulver användes för framställning av sterila injicerbara lösningar, är det föredraget att underkasta en steril filtrerad lösning av de önskade be- 35 stàndsdelarna vakuumtorkning eller frystorkning, vilket ger ett pulver av den aktiva bestándsdelen plus eventuella ytterligare önskade beståndsdelar. 10 15 20 25 30 35 466 400 7 Uttrycket "farmaceutiskt godtagbar, väsentligen ogiftig bärare eller excipient“ avser i föreliggande sammanhang lösningsmedel, dispergeringsmedier, drageríngar, antibak- teriella och fungicidiska medel, isotoniska och absorp- tionsfördröjande medel och liknande. Användningen av dylika medier och medel som bärare eller excipienter för farmaceutiskt aktiva substanser är väl känd inom tekniken.

Varje konventionellt medium eller medel kan användas i beredningarna enligt uppfinningen under förutsättning att det ej är inkompatibelt med den aktiva beståndsdelen eller är giftigt i blandning därmed. Kompletterande aktiva be- ståndsdelar kan även införlivas med de terapeutiska be- redningarna.

Det kan vara fördelaktigt att framställa beredningarna enligt uppfinningen i enhetsdoseringsformer för att under- lätta administreringen och åstadkomma jämn dosering. I föreliggande sammanhang avser “enhetsdoseringsform" en fysikaliskt distinkt enhet, som är lämplig för användning som enhetsdosering för det för behandling avsedda dägg- djuret; varje enhet innehåller en i förväg fastställd mängd aktivt material, som har beräknats framkalla den önskade terapeutiska effekten, tillsammans med den erforderliga farmaceutiskt godtagbara bäraren. Specifikationer med av- seende på enhetsdoseringsformer föreskrivs av och är direkt beroende av (a) de unika egenskaperna hos det aktiva mate- rialet och den speciella terapeutiska effekt som skall upp- nås och (b) de begränsningar som är förknippade med tekni- ken för kompundering av ett dylikt aktivt material för be-» handling av sjukdomen hos levande objekt med ett sjukdoms- tillstånd, utan överdrivna cytotoxiska biverkningar.

Regression av leukemi och inhibition av tumörtillväxt kan exempelvis uppnås genom användning av daglig dosering under upp till 5 eller 10 dagar eller längre. Multipeldosering eller dosering på en önskad periodisk basis kan även ut- nyttjas. Den terapeutiskt aktiva beståndsdelen administre- ras sàledes i mängder som är tillräckliga för att medverka 466 400 10 15 20 25 30 35 8 till regression och inhibitíon av ytterligare tillväxt av leukemin eller tumören, utan överdrivna skadliga biverk- ningar av cytotoxisk natur.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Av UPPFINNINGEN Speciellt föredragna föreningar enligt uppfinningen är 3- (2-kloretyl)-5,6-dihydro-2-metyl-1,4-oxatiin: O “a ; och CBZCÜZCI (X) den analoga 2~(2-kloretyl)-3-metyl-5,6-dihydro-l,4- dítiínen: S CI: S CB2CB2C1 (XI) Uppfinningen áskådliggöres närmare nedan i samband med framställning och farmakologisk provning av föregående och andra föredragna föreningar med följande kemiska struktu- rer: TABELL I Bel sande förenin ar enli u finnin en R4 Y ' n (III) 10 15 20 25 30 35 466 400 9 Exempel gl ' 32 R3 vR¿ Y 1 CH3 R H H 0 2 CH3 H H CH¿ 0 3 C387 H H H 0 4 C535 8 H H 0 5 CH3 H H B S 6 CH3 C235 H H 0 EXEMPEL 1 Framställníng av 3-(2-kloretvl)-5.6-díhvdro-2-metvl-1,4- oxatíin 256 g (2 mol) 2-acetylbutyrolakton och 170 g vattenfrítt natriumacetat i 600 ml ättiksyra blandades och kyldes i isbad under omrörning. 144 g klorgas fick bubbla genom reaktionsblandningen under det att reaktionstemperaturcn hölls under 35°C. Efter fullbordad omsättning avlägsnndcn den erhållna fällningen och ättiksyran avlägsnades under reducerat tryck. Oljan upptogs i toluen och tvättade: :od vatten och en vattenlösning av natriumbikarbonat samt torkades innan lösningsmedlet avlägsnades. Återstoden, 2- acetyl-2-klorbutyrolakton, med kokpunkten 76-78°/0,25 na isolerades i ett utbyte av 81 %. 234 g (l,44 mol) av 2-acetyl-2-klorbutyrolaktonen blandade: med 350 ml vatten och 300 ml 12N klorvätesyra och dcltlllo- rades. När 300 ml destillat hade tillvaratagits tilløottoø ytterligare 300 ml vatten och omdestillationen fortlottoo till dess någon ytterligare produkt ej erhölls. Produkten extraherades i metylenklorid och torkades (magnesiunlulilt) och lösningsmedlet avlägsnades. Destillation av återstoden gav 3,5-diklor-2-pentanon (kokpunkt 70-73°/12 mm; 142 g; 57 s).

En blandning av 39 g (0,24 mol) av 3,5-diklor-2-pentanonen och 20 g (0,26 mol) 2-merkaptoetanol i 250 ml toluen omrör- 466 400 10 15 20 25 30 35 10 des och 27 g (0,27 mol) trietylamin sattes därtill dropp- vis. Efter omrörning över natten vid omgivningens tempera- tur tvättades blandningen med utspädd klorvätesyra och áterloppskokades därefter med 0,5 g p-toluensulfonsyra under azeotropiskt avlägsnande av vatten under 4 timmar.

Efter kylning tvättades reaktionsblandningen med en vatten- lösning av natriumbikarbonat och torkades (magnesiumsulfat) och toluenen avlägsnades för erhållande av produkten 3-(2- kloretyl)-5,6-dihydro-1,4-oxatiin (kokpunkt 62-70°/0,025 mm) i ett utbyte av 60 % och med en renhet av 98 % (gas- kromatografi). NMR-spektrum (deuterokloroform) gav följande lambda-värden: 1,85 (3H, s) 2,3-2,65 (2H, t); 2,9-3,5 (2H, t); 3,95-3,7 (2H, t); 4,1-4,25 (2H, t).

EXEMPEL 2 Framställning av 2,6-dimetyl-3-(2-kloretgl)-5,6-dihydro- 1,4-oxatiin En blandning av 0,1 mol (15,4 g) 3,5-diklor-2-pentanon och 0,1 mol (9,2 g) 1-merkapto-2-propanol omrördes i 100 ml toluen; 0,1 mol (10,4 g) trietylamin tillsattes droppvis.

Blandningen omrördes vid rumstemperatur över natten, tvät- tades därefter med utspädd klorvätesyra och àterloppskoka- des med 0,5 g PTSA under användning av en Dean-Stark-fälla för avlägsnande av vatten under ca 7 timmar. PTSA-lösningen tvättades med natríumbikarbonat och torkades över magne- siumsulfat och lösningsmedlet avlägsnades. Produkten des- tillerades; kokpunkt 80-82°/0,1 mm. Utbyte 47 %.

XEMPEL Framställning av 2-propyl-3-(2-kloretyl)-5,6-dihydro-1,4- oxatíin En blandning av 0,056 mol (10 g) 1,2-diklor-4-heptanon och 0,06 mol (5 g) 2-merkaptoetanol omrördes i 200 ml toluen; 0,06 mol (6 g) trietylamin tillsattes droppvis. Blandningen omrördes vid rumstemperatur över natten, tvättades därefter med utspädd klorvätesyra och återloppskokades med 0,5 mol p\ 10 15 20 25 30 35 466 400 11 PTS under användning av en Dean-Stark-fälla för avlägsnande av vatten under 7 timmar. PTSA-lösningen tvättades med en 5 %-ig natriumbikarbonatlösning, torkades och filtrerades och lösningsmedlet avlägsnades. Produkten destillerades; kok- punkt 80-85°/0,05 mm. Utbyte 23 %.

EXEMPEL 4 Framställnina av 2-fenvl-3-(2-kloretvl)-5,6-dihvdro-1,4- oxatíin 36,4 g (0,2 mol) 4-klorbutyrofenon omrördes i 100 ml mety- lenklorid vid rumstemperatur. 32 g (0,2 mol) brom tillsat- tes droppvis. Efter fullbordad tillsats tvättades lösningen med en vattenlösning av natriumbikarbonat, torkades med magnesiumsulfat och filtrerades och lösningsmedlet avlägs- nades. Återstoden upptogs i 300 ml toluen och 18 g (0,23 mol) 2-merkaptoetanol tillsattes. 22 ml tríetylamin till- sattes långsamt och blandningen omrördes över natten vid omgivningens temperatur. Blandningen tvättades därefter med utspädd klorvätesyra och återloppskokades därefter med 0,5 g PTS under azeotropiskt avlägsnande av vatten under 5 timmar. Efter kylning tvättades reaktíonsblandningen med en vattenlösning av natriumbikarbonat och vatten, torkades (magnesiumsulfat) och filtrerades och toluenen avlägsnades.

Produkten renades genom preparativ vätskekromatografi i ett utbyte av 17 %. NMR-spektrum (deuteroklorofom) gav följande ppm-värden: 2,50-2,75 (2H, t); 3,0-3,15 (2H, t); 3,45-3,72 (2H, t); 4,28-4,42 (2H, s); 7,33 (SH, s).

EXEMEEL 5 Eram§t§llning_ay_¿;Lg;5loretvl3-3-metvl-5.6-dihvdro-1.4- ditiin En blandning av 0,1 mol (15,4 g) 3,5-diklor-2-pentanon, 0,1 mol (9,4 g) etanditiol och 0,3 mol PTSA omrördes över natten vid rumstemperatur. Produkten upptogs i toluen, tvättades med 5 %-igt natriumbikarbonat och vatten, torka- des över magnesiumsulfat och filtrerades och lösningsmedlet 466 10 15 20 25 30 35 400 12 avlägsnades. Produkten destillerades; kokpukt 114-116°/0,7 mm. Utbyte 32 %.

EXEMPEL 6 Framställnina av 3-(2-klorbutvl)-5.6-dihvdro-2-metvl-l,4- oxatiín 2-acetyl-4-etylbutyrolakton framställdes utgående från etyl-acetoacetat och 1,2-epoxibutan enligt den metod som beskrivs i US 2,443,827. En blandning av 40 g (1,0 mol) natriumhydroxid, 270 ml vatten och 90 ml etanol kyldes till 0° och omrördes och 130 g (1,0 mol) etylacetoacetat och 72 g (1,0 mol) 1,2-epoxibutan tillsattes. Omrörníngen fortsattes vid 0° och blandningen fick därefter stå vid 4°C under 48 timmar. Reaktionsblandningen neutraliserades med 80 ml ättiksyra, extraherades med toluen, tvättades med vatten, natriumbikarbonat och slutligen med vatten. Bland- ningen torkades därefter (magnesiumsulfat) och filtrerades och lösningsmedlet avlägsnades, varvid man erhöll en pro- dukt med kokpunkten 86-96°/0,1 mm i 45 % utbyte. 70 g (0,45 mol) av ovan framställda 2-acetyl-4-etylbutyro- lakton omrördes i 135 ml ättiksyra med 38 g natriumacetat. 32 g C12 fick bubbla genom lösningen under omrörning i is.

Fällníngen avfiltrerades, ättiksyran avlägsnades och pro- dukten destillerades, kokpunkt 65-77°/0,05 mm. 2-acetyl-2- klor-4-etylbutyrolakton erhölls i ett utbyte av 84 %. 72 g (0,38 mol) av ovan angivna produkt sattes till 90 ml klorvätesyra och 105 ml vatten. Produkten ångdestillerades, ytterligare 100 ml vatten tillsattes och destillationen I fortsatte till dess 250 ml hade tillvaratagits. Destilla- tet extraherades med metylenklorid, torkades (magnesium- sulfat) och filtrerades och lösningsmedlet avlägsnades.

Produkten destillerades vid ca 10 mm, kokpunkt 84-97°, för erhållande av 26 g (38 % utbyte) 3,5-diklor-2-heptanon.

En blandning av 26 g (0,l4 mol) 3,5-diklor-2-heptanon, 12 g 10 15 20 25 30 35 466 400 13 (O,15 mol) 2-merkaptoetanol och 15 g (O,15 mol) trietylamin i 200 ml toluen omrördes vid omgivningens temperatur över natten. Blandningen tvättades därefter med utspädd klor- vätesyra och återloppskokades därefter med 0,1 g p-toluen- sulfonsyra under 6 timmar med azeotropiskt avlägsnande av vatten. Efter kylning tvättades blandningen med en vatten- lösning av natriumbikarbonat och torkades (magnesiumsulfat) och lösningsmedlet avlägsnades för erhållande av produkten. 3-(2-klorbutyl)-5,6-dihydro-2-metyl-1,4-oxatiin, kokpunkt 82-85°/0,05 mm) erhölls i ett utbyte av 35 %. NMR på pro- dukten var tillfredsställande.

FARMAKOLOGISK PROVNING IN VIVO AV FÖRENINGARNA ENLIGT UPPFINNINGEN Subrenalkapsel-humanmammakarcinom-MX-1-xenograft Prover av olika testföreningar testades i enlighet med National Cancer Institute Protocol (Cancer Chemotherapy Reports, Del 3, Vol. 3, Nr 2, September 1972). Varje test (NCI 3MBG5) innefattade implantation av ett tumörfragment (kirurgiskt explantat år 1974 från en primärmammatumör hos en 29 år gammal kvinna utan föregående kemoterapi; referens: Tumor Bank information) under den membranösa hinnan av njuren hos atymiska Swiss-möss eller atymiska slumpartat förökade möss, sex djur per testgrupp och 12 per kontrollgrupp, ett kön per försök. Hanmössen vägde minst 18 g och honmössen vägde minst 17 g och samtliga försöks- djur hade samma vikt pá 4 g när. Testföreningen administ- rerades genom intraperitoneal injektion och injíceringen påbörjades 1 dag efter implantation av tumören och uppre- pades var fjärde dag med totalt 3 injektioner.

Försöksdjuren vägdes och den implanterade tumören mättes och registrerades på dag 0 och dag 11 - slututvärderíngs- dagen. Den uppmätta parametern är ändringen i tumörens vikt för behandlade djur (T) och kontrolldjur (K). Ett initiellt 466 400 14 värde B/K < 20 % anses nödvändigt för att påvisa måttlig aktivitet. Ett reproducerbart värde B/K < 10 % anses indi- kera signifikant aktivitet. 5 Resultaten av detta försök med föreningarna från vart och ett av exemplen ovan och med olika kontrollföreningar åter- ges i Tabell II. 466 400 15 umumwu >0nm ufiæx .mumcwu muwnm uum .m mwucwußm Eocfl mmmzm nsfiø wwmuom .P P.v.o«| om_ xwflxoa com xmfixoe oøw m m xwflxoe OQNF o mo m mo N o_| P.~.m~ mß ßwf P_m.~ amp xmflxoæ P^@Voo_| Qom P.~.xmflxoa xwfixoe oøw ~>o»m xmflxoa xwflxoa m~_ cow |H>z P.m.v ww mm om, _.m.o@| mm ßv Qom xwfixoa vw m som m xmflxoe xmflxoa xwfixoa OQNF o m z mo P A.mwumm5V ^.mwummøv ^.mwHmmsv ^.mwHmm:v w mx\mE |% vä Nm -M Hwmëmxm w x\m w M\m w.z\m W x\m z\m won flfiwšmuwuu HmH n: .u a v.. ummu|wmHmOc@x|F|x2|EoGfl0HmxmEEmE:mE:&|Hwmmmxfimfimunsw H H Adm QÉH Hm cflcwuwmumwa 466 400 16 mwucwumm Eocfl mwmcm usfiw mwmuom .P om m.ßm wß mß mm mv om om, vv ær om oom N m mr mm oov U mo o Pß omp Nm oom ~^w.om| oow m xmflxoa ooN~ m zu m om m~>m om mß om æm om- mw wF oom m w ~^P.m oov m m U v Nm m.ßm ~^P.N PAP.N mß PAFVP P^movv| om- ß m xwflxoa ~^N.xwflxOB oom m m U m A.mwHmm5o ^.mwHmmø. w Amx\mEo Nm «m Hwmämxm w m\m w m\m m\m mon umwu|umumocwx|Fuxänëocflonmxmäšmëcmëøsufiwmmmxfimcwunøm Amcfinpum wuuomo HH qqmm 466 400 17 Aonfinppmmooowo HH AflWm uwmu|mmHmocwx\F|xS|EocfiuumxmEEmEcmEø:|flwmmmxfimcwunøw Nm m_>m om mß mß omv o Hfiou oo? oom o =\m=ou m=ou\m m mmo |»=om mfio m_>m mm mß oß omo m M m u Hfiou oo oom m mu\m =u\m = mo |»com Pop mß xmfixoa omo xmfixoa Qom m m m m Hflou xwfixoa ooo o mo nu m :u uonom om m.>m mo mß Po No om. mß om oom xwflxoe ooo ß m m < Hflou xwflxoa oomo o m o m m mo |»=om ~.mwHmmøv ^.mwnmm:. w ^mx\mEv a vm mm Nm Pm Hwmämxm w z\m w m\m x\m woo 466 400 18 10 15 20 25 30 35 Av data i Tabell II framgår att föreningarna från vart och ett av exemplen 1-4 uppvisade signifikant aktivitet i någon dosering.

Den föredragna föreningen enligt Exempel 1 underkastades ett antal ytterligare provningar in vivo. Resultaten är sammanfattade i Tabell III och återges närmare i detalj i Tabell II (ovan) och i Tabell IV-VII: TABELL III SAMMANFATTNING AV TUMÖRPANELTESTRESULTAT Testsystem Status Resultaten anges i 3MBG5 (MAMMA-XENOGRAFT) AKTIV (DN2-NIVA) Tabell Il 3PS3l (P388 LYMFOCYTISK AKTIV Tabell IV LEUKEMI) 2LE3l (L-1210 LYMFOID AKTIV Tabell V LEUKEMI) 3Bl3l (B16 MELANo- AKTIV (DN2-NIVÅ) Tabell vi KARCINOM) 3M531 (M5076 SARKOM) AKTIV Tabell VII 3C872 (KOLON 38) 3LE32 (L-1210 LYMFOID LEUKEM1) 3cDJ2 (MAMMA-TUMÖR) INAKTIV (1 TEsT>* INAKTIV (1 TEsT)* INAKTIV (1 TEST)* * Resultaten ej slutgiltiga.

Regression av intraperitonealt implanterad lymfocytisk leukemi P38§ Föreningen enligt Exempel 1 testades medelst standardmeto- den National Cancer Institute Lymphocytic Leukemia P388 primary screen (NCI Protocol 1.200, Cancer Chemotherapy Reports, Del 3, Vol. 3, Nr 2, September 1972). Varje test (NCI 3PS 31) innefattade implantation av leukemiceller (American Journal of Pathology, 33, Nr 3, sid. 603, 1957) på sex DBA/2-möss, ett kön per försök, varvid hanmössen vägde minst 18 g och honmössen vägde minst 17 g. Samtliga 10 15 20 25 30 35 19 466 400 försöksdjur hade samma vikt på 3 g när. Testföreningen administrerades genom intraperitoneala injektioner i 0,1 ml doser av utspädd askitesvätska (106 celler per dos), varvid ínjektionerna påbörjades 1 dag efter implantation av tumö- ren och fortsatte dagligen under 9 dagar.

Försöksdjuren vägdes och överlevande djur registrerades regelbundet under en 30 dagar lång försöksperiod. Förhål- landet mellan överlevnadstiden för de behandlade djuren (T) och kontrolldjuren (K) bestämdes för olika doser. Försöken upprepades för att bedöma reproducerbarheten. Resultaten är återgivna i Tabell IV: TABELL IV TEST MED LYMFOCYTISK LEUKEMI P388 Dos (mg¿kg) B K % B K % u re . 400 - 117 200 138 130 100 107 114 50 88 107 Ett initiellt värde B/K lika med eller större än 125 % anses nödvändigt för att indikera aktivitet, ett reprodu- cerbart värde B/K lika med eller överstigande 125 % anses värt att ytterligare studera och ett reproducerbart värde B/K lika med eller överstigande 175 % anses signifikant enligt detta protokoll. Av data i Tabell IV framgår att föreningen enligt Exempel 1 i en dosering av 200 mg/kg uppvisade en aktivitet som var värd att ytterligare studera.

Regression av intraperitonealt implanterad lymfoid leukemi L1210 Prover av testföreningen enligt Exempel 1 testades i enlig- het med ett ytterligare protokoll från National Cancer Institute (NCI Protocol 1.100, Cancer Chemotherapy Reports, Del 3, Vol. 3, Nr 2, September 1972) för att fastställa effekterna av föreningen på intraperitonealt implanterad 466 400 10 15 20 25 30 35 20 L1210 leukemi (J. Nat'l. Cancer Inst. 13(5):1328, 1953).

Testprotokollet (NCI 3LE 31) liknade Protocol 1.200 ovan med undantag av att 105 L1210 leukemiceller ímplanterades på försöksdjuren. Testföreningen admínistrerades dagligen under en period av 9 dagar. Försöken utfördes på olika dos- nivåer och med varierande antal upprepningar. Det har sta- tistiskt fastställts att ett initiellt B/K-värde vid detta test minst lika med 125 % är nödvändigt för att indikera aktivitet, medan ett reproducerbart värde B/K lika med eller större än 125 % motiverar ytterligare studium. Ett reproducerbart värde B/K av 150 % eller däröver anses indi- kera signifikant aktivitet vid detta test.

Resultaten är återgivna i Tabell V: TABELL V TEST MED INTRAPERITONEALT IMPLANTERAD L1210 LYMFOID LEUKEMI Dos B/K % B/K % B/K % B/K % (mg¿kg) (upprep.) (upprep.) (upprep.) 800 147 toxisk 155 151 400 inga dödsfall 162 130 133 rapporterade 200 114 120 113 127 100 107 106 111 111 50 111 102 Såsom framgår av Tabell V uppvisade föreningen enligt Exempel 1 signifikant aktivitet vid testet med intraperi- tonealt implanterad lymfoid leukemi på dosnivåer av både 800 mg/kg och 400 mg/kg (reproducerbart värde B/K 150 % eller däröver).

Intraneritonealt imnlanterat B16-melanom Föreningen enligt Exempel 1 testades vidare med avseende på 10 15 20 25 30 35 466 400 21 ett íntraperitonealt implanterat B16-melanom (Handbook on Genetically Standardized Jax Mice. Roscoe B. Jackson Memorial Laboratory, Bar Harbor, Maine, 1962. Se även Ann.

NY Acad. Scí., Vol. 100, Del 1 och 2 (Conference on the Biology of Normal and Typical Pigment Cell Growth of 1961), 1963), i enlighet med National Cancer Institute Protocol 1.300 avseende melanotiskt melanom B16 (NCI 3Bl31; Cancer Chemotherapy Reports, Del 3, Vol. 3, Nr 2, September 1972).

En 1:10 tumörgröt implanterades íntraperitonealt på B6C3Fl- möss under användning av testgrupper, som uppfyllde ovan beskrivna kriterier i samband med NCI-protokollet 1.200, med undantag av att 10 djur användes per testgrupp. Test- föreningen administrerades íntraperitonealt i olika doser.

Djuren vägdes och överlevande djur registrerades regelbun- det under 60 dagar. B/K-värdena beräknades därefter och de erhållna resultaten återges i Tabell VI.

TABELL VI TEST MED MELANOKARCINOM B15 Dos (mg¿kg) §¿§_§ B¿K % (uQQrep.) B¿K (uQpreQ.) 800 150 Toxisk Toxisk 400 155 176 120 200 137 140 157 100 129 115 134 50 124 106 25 111 Ett B/K-värde överstigande 125 % anses nödvändigt för att indikera måttlig aktivitet och ett reproducerbart B/K-värde lika med eller överstigande 150 % anses indikera signifi- kant aktivitet vid ovan angivna test. Av data i Tabell VI ovan framgår att föreningen enligt Exempel 1 uppvisade sig- nifikant aktivitet vid testet med melanokarcinom B16 på så låga dosnivàer som 200 mg/kg. '466 400 10 15 20 25 30 35 22 Intraperitonealt implanterat M5076 askitiskt sarkom Föreningen enligt Exempel 1 testades vidare med avseende på intraperitonealt implanterat M5076-sarkom i enlighet med protokollet 3M531 från National Cancer Institute. 1 x 106 celler askitesvâtska ímplanterades på testmössen, varvid testföreningen administrerades med början 1 dag efter implantationen och var fjärde dag därefter med totalt 4 injektioner. Medianöverlevnadstiderna i procent av kon- trollöverlevnadstiden var följande: TABELL VII TEST MED M5076-SARKOM DOS B/K % B/K % B/K % B/K % (mg¿kg) (upprep.) (upprep.) (upprep.) 800 - 129 toxisk toxisk 400 98 117 toxisk 144 200 98 102 118 120 100 100 109 96 128 50 98 98 100 110 25 111 - - - venikell 99 1 Vehikel: 5 % EtOH, 5 % Cremophor, saltlösning.

Föreningen enligt Exempel 1 har även använts för ytter- ligare provning in vivo i enlighet med följande testproto- koll från National Cancer Institute.

Protokoll Test 3C872 Subkutant implanterat Colon 38-karcinom 3LE32 Subkutant implanterad L12l0-leukemi 3CDJ2 Subkutant implanterat mammaadenokarcinom CD8F1 Följande resultat erhölls: 10 15 20 25 30 35 40 466 400 23 TABELL VIII Protokoll Qgg B¿K g 3ca721 600 50 300 46 150 110 75 109 37,5 92 3LE322 800 Toxisk 400 100 200 104 100 109 50 94 3c0J23 1000 22 500 128 250 01 125 114 52,5 101 31,25 104 1 Vid detta test anses ett initiellt värde B/K 242 nödvän- digt för att indikera måttlig aktivitet. 2 Det finns för närvarande icke någon specifik standard för detta protokoll. Aktiviteten uppmätes i enlighet med protokollet 3LE31, enligt vilket ett initiellt värde B/K 3125 indikerar måttlig aktivitet. 3 Vid detta test indikerar en tumörviktmedianändring av 320 aktivitet.

Föreningen enligt Exempel 1 uppvisade ej aktivitet vid screening-undersökningarna 3C872, BLE32 eller 3CDJ2.

I enlighet med föreliggande uppfinning tillhandahållas en ny klass av 3-(2-haloalkyl)-1,4-oxatiín- och 2-(2-halo- alkyl)-1,4-ditiin-derivat, vilka uppvisar farmakologisk aktivitet vid regression och/eller inhibition av till- växten av leukemi och ett antal maligna tumörer hos dägg- djur.

Claims (9)

466 400 10 15 20 25 30 35 M PATENTKRAV

1. 3-(2-haloalkyl)-1,4-oxatiíner och 2-(2-haloalkyl)-l,4- ditiiner, k ä n n e t e c k n a d e därav, att de har formeln W *4 ï n. 3 ca cam )x 3 S - 2 2 vari R1 är en alkylgrupp med upp till 4 kolatomer, cyklohexyl eller fenyl; R2 är väte eller etyl; R3 och R4 vardera är väte, metyl eller etyl och när antingen R3 eller R4 är metyl eller etyl är den andra väte; X är halogen; och Y är syre eller svavel och när Y är svavel är både R3 och R4 väte . k ä n n e t e c k - därav, att Y är syre och X är klor.

2. 1,4-oxatiiner enligt krav 1, n a d e

3. 1,4-ditiiner enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d e därav, att Y är svavel och X är klor.

4. Föreningar enligt krav 1, därav, att R2 är väte. k ä n n e t e c k n a d e

5. Föreningar enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d e därav, att X är klor. 10 15 20 25 466 400 2?

6. Föreningar enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d e därav, att R1 är Cl-C4-alkyl eller fenyl; R3 är väte; R4 är väte eller metyl; och X är klor.

7. Föreningarna 3-(2-kloretyl)-5,6-dihydro-2-metyl-l,4- oxatiin, 2,6-dimetyl-3-(2-kloretyl)-5,6-díhydro-1,4- oxatiin, 2-propyl-3-(2-kloretyl)-5,6-dihydro-1,4-oxatiin, 2-fenyl-3-(2-kloretyl)-5,6-dihydro-1,4-oxatiin, 2-(2-klor- etyl)-3-metyl-5,6-dihydro-1,4-ditiin och 3-(2-klorbutyl)- 5,6-dihydro-2-metyl-1,4-oxatiin enligt krav 1.

8. Farmaceutisk beredning för inducering av regression av leukemi eller tumörer, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en effektiv mängd av en förening enligt krav 1 i blandning med en farmaceutisk godtagbar, väsent- ligen ogiftig bärare eller excipient.

9. Farmaceutisk beredning enligt krav 8, k ä n n e - t e c k n a d av en förening enligt något av kraven 2-6 i blandning med därav, att den innefattar en effektiv mängd en farmaceutisk godtagbar, väsentligen ogiftig bärare eller excipient.