SE464705B - Saett och anordning foer att tillsaetta bindemedel till mineralull - Google Patents

Description

464 705 att få bindemedel att tränga in i en mineralfiberstruktur p g a strukturens täthet och fibrernas finhet i förhållande till binde- medelsdropparnas storlek om banan är för tjock.

Det förekommer nu två principiellt olika principer för mottag- ningsorganets arbete. Enligt den ena principen, den som var den ursprungligen använda, byggs på mottagningsorganets transportör upp en slutlig mineralullsbana, som sedan går vidare till härdning, kylning, delning, avskärning etc. I tekniska termer innebär det att ytvikten, t ex i g/m2, redan vid den första avläggningen på mottag- ningsorganets genomsläppliga transportör är densamma som sedermera skall föreligga i slutprodukten. Det finns emellertid en annan princip som i många fall ger ett bättre resultat. Enligt denna princip samlar man först upp en relativt tunn bana, en s k primär- bana, vilken sedan genom en veckningsprocedur i ett eller flera steg får bygga upp en slutlig mineralullsbana, vars ytvikt motsvarar den färdiga produktens ytvikt. Den primära banans ytvikt kan i många fall vara mycket mindre än den slutliga banans, t ex en tiondel eller mindre. " I de fall då den slutliga banan bildas genom sammanläggning av en eller flera tunnare banor, primärbanor, finns det ett samband mellan primärbanans kanter och den slutliga produktens övre respektive undre skikt. Ofta finns det anledning att ge produktens ytskikt särskilda egenskaper och många av dessa egenskaper, t ex styrka, seghet, dammfrihet etc. âstadkomms med någon form av binde- medel eller annat impregneringingsmedel.

Det har nu visat sig att man, om primärbanan är tillräckligt tunn, kan genomföra en acceptabel tilläggsimpregnering av den färdiga produktens ytskikt genom att ett tilläggsbindemedel tillförs till primärbanans kanter, dvs till fibrerna, sedan de avlagrat sig på uppsamlingsanordningen och bildat en sammanhängande struktur. Det finns vissa fördelar med att göra detta sedan primärbanan lämnat den uppsamlingsanordning, där den bildats. I uppsamlingsanordningen råder nämligen stark turbulens, vilket kan störa impregneringsprocessen.

Impregneringen av primärbanans kanter går till så, att man anordnar en eller flera dysor i närheten av primärbanans kanter, företrädesvis ovanför kantområdet, och man låter dessa dysor avge en ström av 464 705 ' bindemedelspartiklar riktad mot primärbanan. Man kan förbättra impregneringens effektivitet genom att samtidigt, t ex med hjälp av en suglâda placerad på andra sidan av primärbanan, dra en luftström genom primärbanan.Luftströmmen underlättar då för impregnerings- eller bindemedelspartiklarna att tränga in i primärbanan.

Det finns emellertid möjlighet att placera dessa kantimpregne- rande dysor inuti uppsamlingsanordningen, företrädesvis då nära dennas utgångsände. Fördelen med detta arrangemang är att löskomna bindemedelspartiklar tas om hand till följd av den allmänna evakue- ring som ägt rum inuti uppsamlingsanordningen.

Uppfinningen avser sålunda ett sätt och en anordning att tillsätta bindemedel till mineralull i en process där bindemedel tillförs en ström av fibrer suspenderade i en gas- eller luftström, och där en primär mineralullsbana först bildas genom att fibersus- pensionen leds genom ett perforerat band, som i en uppsamlingskammare avskiljer fibrerna från gasen eller luften, vilken primära mineral- ullsbana sedan får bilda en slutlig bana genom sammanläggning av flera primära skikt, så att de primära skiktens bildningsriktning bildar en vinkel mot den slutliga banans bildningsriktning som ligger i närheten av 90°. Enligt uppfinningen tillsätts åtminstone ena kanten av den primära banan, vilken i huvudsak bildar den slutliga banans över- eller underskikt, extra bindemedel i tillägg till det som påförs fibersuspensionen innan den primära banan bildas.

Uppfinningen kan, som ovan nämnts, utnyttjas så, att man på detta sätt ökar den normala bindemedelshalten i den slutliga banans över- eller underskikt. Uppfinningen utgör emellertid också en lösning på problemet att till en mineralullsprodukts ytskikt till- sätta ett annat bindemedel än huvudbindemedlet, särskilt om detta andra bindemedel är temperaturkänsligt.I uppsamlingskammaren råder nämligen, p g a värmen i smältan en betydligt högre temperatur än den omgivande temperaturen.

Detta andra bindemedel kan ha enbart mekaniskt stärkande verkan, men det kan också vara ett filmbildande bindemedel som ger en sk skinneffekt åt produkten. Det andra bindemedlet kan också vara eller innehålla ett dammbindande medel. Det är nämligen känt att huvuddelen av dammavgivningen från en mineralullsprodukt sker ifrån ytskikten. 464 705 I de flesta fall är det lämpligt att tillämpa uppfinningen så, att primärbanans båda kanter tillförs extra bindemedel. För vissa produkter, särskilt sådana som skall monteras synligt, kan det vara av intresse att t ex färga in den ena ytan, nämligen den synliga ytan. Detta kan då ske genom att primärbanans kant tillförs ett extra bindemedel som också innehåller pigment eller är färgat på annat sätt.

Det är också möjligt att tillämpa uppfinningen så, att de binde- medelsmängder som tillförs primärbanans kanter tillförs i olika mängd på respektive sida, så att den ena kanten får högre bindemedelshalt än den andra.

Det har visat sig att en förbättrad effekt erhålls genom att den sålunda behandlande primärbanekanten komprimeras. Detta kan lämligen ske med en rulle eller vals som anpressar mot primärbanan från kanten och ett stycke in mot mitten, företrädesvis 10 20 cm.

Uppfinningen beskrivs närmare med hjälp av figur 1, som schematiskt visar en sidovy av en anläggning för att genomföra sättet enligt uppfinningen. ' I figuren visas sålunda schematiskt en smältanläggning 1 och mineralsmälta som kontinuerligt löper ut genom en ränna 2 ned på spinnhjulet 3 i form av en stråle 4.

Smältanläggningen kan vara av flera olika slag och har därför endast antytts. Spinnhjulet 3 drivs av en axel 5 innesluten i ett hölje 6. Omkring spinnhjulet 3 strömmar en luftström 7. Luftströmmen föreligger runt om spinnhjulet men har för tydlighetens skull endast visats på undersidan. När smältan ur smälstrålen 4 träffar spinn- hjulet 3 väter den på detta men slungas p g a centrifugalkraften ut och bildar fibrer 8. Fibrerna 8 slungas ut i hjulets plan men deras väg böjs av luftströmmen 7.

Fibrerna transporteras av luftströmmen mot ett uppsamlingsband 9, t ex ett perforerat stålband, vilket löper i riktningen 10 över valsarna 11 och 12. Bakom stålbandet finns en suglåda 13, i vilken ett undertryck skapas genom ett fläktsystem. Fibrerna avlagras i form av en primärbana 14, vilket av bandet 9 förs bort såsom pilen 15 visar.

Vid utgången ur uppsamlingskammaren sker en avtätning med w I \ kammarvalsen 16, som i sin tur tätar mot takets 17 nedhängande del 18. Bandet 9 löper efter utgången ur kammaren över vändhjulen 19 och 20. I vändhjulet 19 finns inrymt en blåslâda 21, som genom en öppning 22 riktar en luftstrâle 23 mot undersidan av primärbanan 14, vilken därvid lyfts från bandet 9 och kastas över mot en transportör 24, som löper runt valsar 25 och 26. Transportören 24 avlämnar primärbanan 14 till gapet mellan två transportörer 27 och 28, vilka såsom en enhet är lagrad i sin övre ände och i sin nedre ända beskriver en pendlande rörelse 29. Genom denna pendlande rörelse avläggs primär- banan 14 i bukter 30 på en tvärgående transportör 31 visad en- t med en linje. Den tvärgående transportören 31 rör sig med betydli; ägre hastighet än transportörerna 24, 27 och 28 och därvid avlagrar sig primärbanan 14 i bukterna 30. Den matta, som nu bildas av bukterna 30, kommer tack vare primärbanans 14 egenskaper att bilda en i stort sett kontinuerlig, fastän väsentligt tjockare matta 32 än primärbanan 14. Den går sedan vidare till komprimering och anläggningar för bindemedlets härdning etc. D Ovanför transportören 24 är en dysa 33 anordnad i närheten av primärbanans 14 ena kant. Den matas med bindemedel ur ledningen 34.

Under primärbanan 14 och dysan 33 finns en suglåda 35 arrangerad, vilken genom röret 36 står i förbindelse med en fläkt så att luft dras ur suglådan såsom pilen 37 visar.

Figuren visar även en alternativ dysplacering. Pâ figuren symbo- liserar dysan 38 med sin tillförselledning 39 en placering av en bindemedelsdysa inne i uppsamlingskammaren, också den placerad intill primärbanans 14 kant.

Dysorna 33, och 38 har i denna beskrivning omtalats såsom enstaka dysor. Ingenting hindrar emellertid, och ofta är det lämpligt, att man i stället för en dysa använder flera dysor, så att inte bindemedelstillsatsen blir alltför koncentrerad inom ett enda omrâde.

Claims (9)

464 705 P a t e n t k r a v

1. Sätt att tillsätta bindemedel till mineralull i en process där bindemedel tillförs en ström av fibrer (8) suspenderade i en luft- eller gasström (7), och där en primär mineralullsbana (14) först bildas genom att fibersuspensionen leds genom ett perforerat~ band (9) som i en uppsamlingskammare (17) avskiljer gasen från fibrerna, vilken primära mineralullsbana (14) sedan får bilda en slutlig mineralullsbana (32) genom sammanläggning av flera primära skikt så att de primära skiktens bildningsriktning bildar en vinkel mot den slutliga banans (32) bildningsriktning som ligger i närheten av 90°, kännetecknat av att extra bindemedel och/eller impregneringsmedel tillsätts (genom 33; 38) på åtminstone den ena kanten av den primära banan (14), vilken kant i huvudsak bildar den slutliga mineralullsbanans (32) över- eller underskikt, i tillägg till det bindemedel, som påförs fibersuspensionen innan den primära banan (14) bildas.

2. Sätt enligt krav 1, kännetecknat av att det extra bindemedlet är av annat slag än det bindemedel som tillförs fibersuspensionen.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att även den andra kanten på den primära mineralullsbanan (14) tillförs extra bindemedel och/eller impregneringsmedel.

4. Sätt enligt krav 3, kännetecknat av att de båda kanterna tillförs extra bindemedel och/eller impregneringsmedel av olika slag.

5. Sätt enligt krav 3 eller 4, kännetecknat av att de båda kanterna på den primära mineralullsbanan (14) tillförs extra binde- medel i sinsemellan olika mängd. _

6. Sätt enligt något av föregående krav, kännetecknat av att det extra bindemedlet åtminstone delvis tillförs (genom 38) till den primära mineralullsbanan_(14) innan denna lämnat uppsamlingskammaren. , 464 705'

7. Anordning för att genomföra sättet enligt något av föregående patentkrav för att tillsätta bindemedel till mineralull och bestående av en en sluten fibreringskammare (17) med en fibreringsanordning (3) för att bilda en ström av mineralullsfibrer (8), ett organ för att tillsätta huvud-bindemedel till de just bildade fibrerna, ett organ för att blåsa luft (7) eller en gas förbi fibreringsanordningen och i suspenderat tillstånd föra fibrerna (8) till en uppsamlingstranspor- tör (9) med luftavsugningsorgan (13), på vilken transportör en primär mineralullsmatta (14) bildas avsedd att genom sammanläggning_i ett flertal skikt av primärbanan (14) bilda en slutlig mineralullsbana (32), kännetecknad av att anordningen innehåller medel, t ex dysor (33; 38) för att pâföra extra bindemedel och/eller impregneringsmedel pà den fimära mineralullsbanan (14), i tillägg till det redan päförda huvudbindemedlet, vilka medel är placerade utanför fibreringskammaren (17) och/eller vid ett ställe nära utgången (18) på fibreringskammaren (17). intill och ovanför åtminstone den ena längsgående kanten på den primära mineralullsbanan (14). &.

8. Anordning enligt krav 7, kännetecknad av att dysorna (33; 38) för páföring av det extra bindemedlet är placerade intill och ovanför båda de längsgående kanterna på den primära mineral- ullsbanan (14).

9. Anordning enligt krav 7 eller 8, kännetecknad, av att dysorna (33, 38) för päföring av det extra bindemedlet är anordnade efter varandra i den primära mineralullsbanans (14) Pörelseriktfliflg (15) och anordnade att avge ett och samma eller olika typer av bindemedel och/eller impregneringsmedel. I 464 705 Hänvisningssíffror 0-4 ÉKDCD\IOSU'I-åCAJI\DI-4 p-A |-l |_ø ß) p-l (JJ |-I -l=~ P4 U'| |-* G3 0-4 \l 0-4 æ o-I kO |\7 G ß) l-l IV |\) I\) (a) h) -å |\'l 01 I\') G1 FU \I h) GD |\) RD (a) É smäïtanïäggning ränna spinnhjuï stråïe axeï höïje luftström fibrer _ uppsamïíngsband (riktningspil) vals vaïs sugïåda primär míneraïuïïsmatta (riktníngspil) pressvaïs fibreríngskammartak nedhängande de1 (från 17) vändhju1 vändhjuï bïâsïâda öppning (1 21) ïuftstråïe transportör va1s va1s transportör transportör (pendelröreïsepil) bukt 31 transportör 32 matta (sïutïig) 33 dysa 34 Iedning 35 sugïâda 36 rör 37 (ríktningspiï) 38 dysa 39 ti11förse11edning