SE464692B - Foerfarande foer saagning av klovar eller stockar samt anordning daerfoer - Google Patents

Description

464 692 10 15 20 25 30 35 att vara omkring hälften av detta värde.

Människan har haft att försöka leva med geometriska oregel- bundenheter hos stockar allt sedan utnyttjande av träd startade.

Det är sålunda inte överraskande att den kända tekniken visar ti- digare försök att hantera böjda klovar och att ange metoder för att förbättra utbytet fran klovar av denna typ.

Sasom en allmän bakgrund till föreliggande uppfinning kan hänvisas till de amerikanska patenten US 259 661 (Bowker) och 1 263 443 (Lien). Bada dessa uppfinnare anvisar planer för sagning av tunnband av trä längs en bana exakt parallell med stockens ytteryta. Detta bedömdes vara nödvändigt i syfte att minska före- komsten av tvärgaende fiberriktning, som skulle minska tunnbandets styrka. Nagot mer relevant är det brittiska patentet nr 545 fran 1852. I denna saganordning placeras ett träd pà en vagn, som kan förflyttas i en cirkulär båge med avseende pa en sag. Syftet synes här vara att saga komplicerat krökt och/eller vinklat skeppsvirke.

Det förefaller dock ligga inneboende i uppfinningen att snitt kun- de läggas parallellt med ytan pa en krökt stock.

Det japanska patentet 49-7557 visar en anordning som används för att “saga längs krökningen“ hos en klove som har utböjning.

Kloven sågas först för àstadkommande av en bra kant parallell med den ursprungliga ytan. Härefter kan ytterligare plankor avskiljas parallellt med denna yta, genom att man manuellt styr kloven da den passerar ut fran sågen.

Svenska patentet 33 098 avser en sàganordning med matarrul- lar, som kan ställas på kant, sa att axlarna bildar vinkel och korsar varandra i en punkt svarande mot hagen för en kurva längs vilken ett snitt skall göras. Det amerikanska patentet US 3 685 556 (VanSickle) innebär en nagot annorlunda infallsvinkel.

Uppfinnaren visar här en anordning för användning tillsammans med en verkstadsbandsag för utsàgning av i förväg bestämda, profilerade stycken fran ett rakt ämne för tillverkning av till exempel julgransfötter. Mera konventionella ideer är beskrivna i de amerikanska patenten US 3 665 984 (Ackerfeldt) och US 4 416 312 (Ostberg) och det svenska patentet SE 306 415. Dessa avser allmänt positioneringsorgan för att optimera utbytet av krökta klovar vid rätlinjig sågning. US 3 665 984 är värdefullt för den bakgrund som det ger till denna typ av lösning. 10 is 20 25 30 35 3 n 464 692. Även om det har noterats att ökade utbyten kan astadkommas genom "sågning längs krökningen", har man fram till helt nyligen icke gjort något för att göra detta till nagot som kommer till praktisk användning i ett modernt höghastighetssagverk. Närmast liggande exempel kan återfinnas i de amerikanska patenten US 4 144 782 och 4 219 056 (Lindström) och US 4 373 563 (Kenyon). Det tidigare av de två Lindstrom-patenten är av särskilt intresse. I den beskrivna anordningen matas en stock in i vad som företrädes- vis är en enkelbandsag längs en bana som följer stockens krökning.

Stocken ligger på ett rullhus med tva par av motsatta vertikala styrrullar uppströms om sågen. Dessa styrrullar omsluter kloven, da denna matas in i sågen. De är monterade på ramar, som är för- skjutbara i tvärled relativt stockens bana, så att stocken riktas längs en kurva, till vilken sågbladet är tangent. Lindstrom note- rar vidare att de böjda plankor som blir ett resultat av sågning längs krökningen i allmänhet kommer att plattas ut, dä de ugnstor- kas. Kenyon visar ett ungefär likartat system. Kloven orienteras emellertid genom sidotryck som appliceras endast på klovens ena sida av en rulle placerad uppströms om sågningspunkten.

Enligt vad föreliggande uppfinnare känner till har de anord- ningar som anvisas av Lindstrom och Kenyon fått begränsad kommer- siell tillämpning, ehuru användningen därav icke har blivit spridd i vidare sammanhang. Detta kan möjligen ha sin grund i att anord- ningarna har begränsad användning i ett med hög hastighet arbetan- de sàgverk, där typiskt 10 till 20 klovar körs genom en ramsåg per minut.

I två tidigare ansökningar, som överlåtits tillsammans med föreliggande ansökning och vari föreliggande uppfinnare är med- uppfinnare, har uppfinnarna framgångsrikt hanterat problemet att maximera utbytet från klovar som uppvisar en väsentlig grad av som beskrivs i den ame- rikanska patentansökningen med nummer 793 925, till vilken härmed hänvisas och vars innehåll skall utböjning. En metod utnyttjar anordningar inlämnad den första november 1985, anses upptaget häri genom hänvisningen därtill. Nämnda ansökning visar en linjestyrning, som kan böjas av sàgoperatören till va- rierande krökningsgrad som svarar mot krökningen hos den särskilda klove som sägas. Vid en punkt motsatt sågaxeln ligger en tangent till styrningen alltid parallell med sågarnas plan. En andra an- sökning med nr B14 137, inlämnad den 27 december 1985, till vilken 464 692 10 15 20 25 30 35 ävenledes hänvisas och vars innehåll ävenledes skall anses uppta- get häri genom hänvisningen därtill, beskriver användning av en styrning med fast krökning. Denna krökning är ekvivalent med den genomsnittliga utböjning som man får för ett stort antal provklo- var som behandlas i sågverket. Såsom är fallet med den andra styr- ningen ligger en tangent till styrningen i en punkt motsatt den projicerade axeln för sågspindeln parallell med sågarnas plan.

Ovan nämnda styrningar har båda haft en positiv effekt på utnyttjandet i de verk, där de kan införlivas. Olyckligtvis kan ibland den första av dessa anordningar icke utnyttjas på grund av fysiska begränsningar som man stöter på i sågverk. Ett typiskt sågverk för mindre stockar kan ha en ramsågsstyrning med en längd av 7,3 m. För en klove som har en utböjning av omkring 50 mm på en längd av 4,9 m måste styrningens inmatningsände avböjas omkring 460 mm från tangentlinjen. Det finns inte alltid utrymme i ett sågverk för upptagande av en utböjning av styrningen av denna storlek. Den andra anordning som beskrivits ovan ger en väsentlig förbättring i förhållande till rätlinjig sågning men kan inte i full utsträckning ta tillvara den möjliga utbytesökningen, efter- som anordningen är gjord för en klove med "genomsnittlig" utböj- ning.

Föreliggande uppfinning har tillkommit för att övervinna problemen med utrymmesbegränsningar, som skulle förhindra att en av ovannämnda styrningar utnyttjas. Dessutom medför uppfinningen andra fördelar, som kommer att beskrivas nedan.

F NIN V UPP NIN EN Föreliggande uppfinning innefattar ett styrnings- och såg- aggregat för sågning av klovar eller stockar, som har varierande grad av utböjning eller krökning från stycke till stycke. Med ut- böjning avses här longitudinell krökning hos en klove eller stock.

I ett allmänt rektangulärt stycke återfinns denna krökning normalt längs den smalare ytan. Uppfinningen inbegriper även en metod för att såga stockar eller klovar av denna typ för ökande av mängden utvunnet virke.

Ett element i uppfinningen är åtminstone en sag, som kan vara antingen en bandsåg eller en cirkelsåg. I vanligaste fall är sågen en ramsåg som har ett flertal cirkelsågar på en gemensam axel eller spindel. Ett andra element utgörs av en långsträckt 10 15 20 25 30 35 464 692' flexibel styrning, som av en operatör kan allt efter vilja ges en form mellan en rak linje och en linje som approximerar en cirkel- bags. Denna styrning är placerad relativt sagan så att en ände är här definierat easom den ligger invid ságens centrum. "Centrum" centrumlinje hos sågen som ligger i sagens plan och vinkelrätt mot en projektion av styrningens längsta dimension. Bada ändarna pa styrningen ligger alltid pa den linje, som definieras av styr- ningen, da den är i sitt rätlinjiga läge. Böjkrafter appliceras sa att endast styrningens centrala del utböjs utan någon märkbar för- ändring vad gäller vardera ändes placering. Detta star i motsats- förhållande till vad som gäller för den styrning med variabel krökning, som beskrivs i ansökningen med nr 814 137, vari en ände pä styrningen böjs ut. En tangent som dras längs den ände på styr- ningen, som ligger invid sågen, är alltid väsentligen parallell med det plan, som definieras av sågen ifråga. Själva sågen kan snedställas vid stället för skärningen mellan styrningens intil- liggande ände och en linje dragen vinkelrätt mot sagens plan från den tidigare definierade centrumlinjen. Övriga ingående element inkluderar organ för att böja styrningen för reglering av dess krökning och organ för snedställning av sågen.

I samband med användning kan styrningen ges formen av en som approximerar den till följd av utböjningen erhallna och sågen kan sned- hage, krökningen hos en klove eller stock som sågas, ställas för upprätthållande av parallellitet med tangeringslinjen vid den intilliggande änden pa styrningen. Med användande av detta förfarande kan en stock eller en klove styras in i sågen längs en bana approximerande dess krökningsradie, sä att mängden avfall blir minsta möjliga. Utvinningen av säljbart virke kan bli sa mycket som 20% mer än vad som erhålls vid användning av rätlinjig sågning.

Sagan eller sàgarna kan snedställas pa olika sätt. Antingen kan hela sàgaggregatet, inkluderande ram, axel och/eller drivning, snedställas kring rotationspunkten eller också är det i vissa ty- per av sägkonstruktioner möjligt att snedställa endast säg- klingorna under utnyttjande av motsatt anordnade sagstyrorgan för fram- och bakkant för lägeskontroll. J Ehuru det inte är nödvändigt, kontroll över avståndet mellan styrningen och sagen. en ramsàg regleras avståndet mellan styrningen och den första är det önskvärt att kunna ha I samband med '464 692 s 10 15 20 25 30 35 eller "noll"-sågen. Detta gör det möjligt att avlägsna bak av varierande tjocklek för att ytterligare minimera förlusten av säljbart virke.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en styrnings- och sågkombination, vari styrningen har förmåga att kunna justeras till olika grader av krökning och sågen kan snedstâllas för upprätthållande av tangentiellt förhållande till änden på styrningen.

Ett annat syfte är att åstadkomma en såg i kombination med en styrning, vars krökning kan varieras för att göra det möjligt att såga en utböjning uppvisande klove längs krökningen i syfte att öka utvinningen och virkesutbytet. Ännu ett syfte är att åstadkomma en kombination av styrning med variabel krökning och såg, vilken kan installeras i samma ut- rymme som upptas av mera konventionell utrustning. Ännu ett syfte är att åstadkomma en styrning med variabel krökning, vilken kan förflyttas mot och bort från sågen för offset-reglering.

Dessa och många andra syften kommer att framgå klart för fackmannen vid läsande av följande detaljerade beskrivning i sam- band med ritningen.

KQBI BESKRIVNING ¿V BLIEIEQEE Figur 1 illustrerar en relativt rak klove som har uppdelats i virke medelst konventionell rätlinjig sågning.

Figur 2 åskådliggör en krökt klove som uppdelats i virke medelst rätlinjig sågning.

Figur 3 illustrerar en liknande krökt klove som har upp- delats i virke genom sågning längs krökningen.

Figur 4 illustrerar banan för en viss punkt på en inkommande klove, då denna närmar sig och lämnar en cirkelsåg i samband med sågning längs krökningen.

Figur 5 och SA illustrerar förhållandena för sågens sidospel i samband med föreliggande uppfinning.

Figur 6 illustrerar en metod för sågning av en krökt klove för erhållande av maximalt utbyte genom böjande av den ena änden på styrningen för approximering av klovens,krökning.

Figur 7 illustrerar metoden enligt föreliggande uppfinning för sågning av en krökt klove för erhållande av maximalt utbyte genom böjning av styrningen och snedställning av sågarna. 10 15 20 25 30 35 464 692' Figur 8 till 10A visar tre metoder för böjning av styrningar för astadkommande av cirkelbagskonfiguration.

Figur 11 illustrerar en metod för utnyttjande av en med räfflor eller splines försedd sagaxel som lätt kan anpassas för snedställning av sågar.

Figur 12 illustrerar en metod att snedställa samtliga sågar- na i en cirkelramsàg under utnyttjande av en splinesförssdd axel.

Figur 13 illustrerar en ramsag med vertikal axel och visar en metod varmed en styrning kan böjas till krökt konfiguration samtidigt som sagarna snedställs.

Figur 14 är likartad med figur 13 men visar styrningen i krökt konfiguration.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRLNGSFORMER Fördelarna med föreliggande uppfinning kommer att klargöras under hänvisning till figur 1-3. I figur 1 har en rak klove, dvs en stock som plansagats pä tva motstaende sidor, just passerat ut fran en cirkelramsag 4. Denna bestar av ett antal identiska cir- kelsagar 6 monterade pa en axel 8. I syfte att ge en referenspunkt kan den säg, vilken utmärkte medelst hänvisningssiffran 6, betrak- tas säsom den första sågen eller "noll"-sågen. Kloven 2 har sàgats eller uppdelats i ett antal plankor 10 med kantstycken 12, 14 innefattande spill som avlägsnats fran klovens vardera sida eller kant. Det kan noteras att fyra användbara virkesstycken 10 har erhållits.

Figur 2 visar i motsats härtill en krökt klove 16, vilken just har behandlats på likartat sätt i samma uppsättning ramsagar 4. Klovarna 2 och 16 har lika ytareor. Även här har kantstycken 17, erhallits.

Figur 3 visar hur kloven 16 skulle kunna sägas I detta fall förs kloven mot sàgarna längs en cirkulär 18 avlägsnats, men endast tre användbara virkesstycken 10 har "längs krök- ningen". bana med en radie R. Kantstyokena 19 och 20 följer allmänt kon- centriska linjer parallella med respektive intilliggande ytor.

Skillnaden här är att fyra användbara virkesstycken 10 ånyo har erhållits. Även om dessa är nagot böjda da de lämnar sågen, har erfarenheten visat att de normalt kommer att plattas ut till rak konfiguration under efterföljande sàgverksoperationer, speciellt i samband med torkning i ugn. 464 692 10 15 20 25 30 35 Figur 4-SA illustrerar en av begränsningarna vad gäller minsta krökningsradie vid sågning. Denna bestäms i allmänhet av det tillgängliga sidospelet hos sågen. Figur 4 visar banan för en punkt på en klove som rör sig in i sågen längs en cirkulär bana 21. Det torde observeras att denna cirkel utgör tangent till såg- bladet 6 vid stället för axeln 8. Idealt skulle man förvänta sig att samma punkt lämnar sågen längs en liknande cirkulär bana 22.

Detta är ofta fallet, då ett rulltransportörsystem utnyttjas. Då virkel lämnar sågen har det emellertid en väsentlig grad av flexi- bilitet, som icke föreligger i kloven som går in i sågen, och vir- ket kan fritt avvika från den "ideala“ banan 22. Då en lamelltyps- transportör utnyttjas, kommer i själva verket det avgående virket att normalt anta en nära nog rätlinjig bana, såsom visas vid 24. I praktiken kan timmer sågas med något mera krökning än vad sidospe- len synes medge. Viss gnidning mot sågklingan synes icke vara skadlig.

Figur SA visar en typisk cirkelsågkonstruktion, vari såg- klingan 6 har stukade eller infästa skärelement 7. Dessa element beskriver en bana, som är bredare än själva sågklingan, och skär ett sågspår K med kvarvarande sidospel s som krävs för att för- hindra friktionsgnidning mellan materialet som sågas och såg- klingans sida. Den tillåtna krökningsradien R är den, såsom visas i figur 5, som icke resulterar i att kloven 15 gnider mot såg- klingans sida. Det är önskvärt att visst minimispel upprätthålls hela tiden.

Ehuru variationsmöjligheten är stor, kommer cirkelramsågens klingtjocklek att i allmänhet variera mellan 2,4 och 3,4 mm. Sido- spelet är typiskt inom området 0,25 till 1,0 mm, mest typiskt om- kring 0,4 till 0,5 mm. Detta är ett adekvat sidospel för att klara av klovar som matas längs en cirkulär bana, vilken har en radie av approximativt 50 m eller mer. Denna radie svarar mot klovar som har en krökning av approximativt 60 mm över en längd av 5 m. Ett antal faktorer kommer emellertid att påverka den godtagbara krök- ningen, inkluderande klovens tjocklek och sågkonfigurationen.

Minskande sågdiameter tillåter också sågning av kräkningar med kortare radier. Det antages vara helt praktiskt möjligt att såga längs en krökning eller kurva, som har en så kort radie som 30 m.

Detta svarar mot en klove som har en böjning av approximativt 100 mm över en längd av 5 m. 'r 10 15 20 25 30 35 464 692' Följande tabell visar krökningsradien för klovar med va- rierande längd och utböjning, varvid utböjningen är höjden på den bags som definierar krökningen eller höjningen. Dessa värden kan lätt beräknas för längder eller utböjningar som icke visas i tabellen genom utnyttjande av formeln R = L2 + ghz , där L är Bh längden på kloven och h är utböjningen. laLaL!_l Krökningsradie i meter relaterad till utböjning för olika klovelängder Utböínino (h). mm Längd (L), m<1> 20 40 eo so 1on 2,5 99,1 19,6 13,1 9,8 7,9 3,5 76,6 36,3 25,6 19,2 15,3 s 1ss,s 78,2 52,1 39,1 31,3 <1) Dessa metriska längder motsvarar i stort klovelängder av 8, 12 och 16 fot.

Figur 6 illustrerar sågning av en krökt klove under utnytt- jande av den linjestyrning, som är beskriven i var tidigare ameri- kanska patentansökning med nummer 793 925. Här har styrningen 30 böjts till krökt läge från sitt normala raka läge 30' för att approximativt motsvara krökningen hos en böjd eller krökt klove 32. Styrningen 30 har en total längd av 7,3 m. Kloven 32 är 4,9 m med en krökning eller utböjning av 51 mm. Kloven matas in i ett ramsågaggregat 34, som är monterat pa en axel 35. Det torde note- ras att en tangent till styrningen vid stället för sågen är vä- sentligen parallell med de plan som definieras av sagarna. I föreliggande fall är det nödvändigt att böja ut styrningens in- matningsände omkring 460 mm.

Figur 7 visar en klove och styrning med konfigurationer som är likartade de som visas i figur 6. Här är endast styrningens mittdel utböjd, under det att ändarna bägge ligger kvar på den linje som definieras av styrningen, då den är i sitt rätlinjiga läge. I föreliggande fall är emellertid sågarna dessutom sned- ställda 3,6° för upprätthållande av parallellitet mellan sagarna och en tangent till änden pa styrningen invid sagarna. I förelig- gande fall behöver styrningens mittdel endast utböjas 114 mm. Det framgår direkt att detta endast är en fjärdedel av den utböjning 1'o 464 692 10 15 20 25 30 35 av styrningen som krävs vid utnyttjande av arrangemanget enligt figur 6. I manga fall har inmatningsrullhöljet till sagarna icke tillräcklig storlek eller finns det icke tillräckligt med utrymme för inrymmande av en styrning med den stora utböjning som visas i figur 5. Detta är i allmänhet icke fallet vad gäller ett arrange- mang av det slag som visas i figur 7, där styrningens utböjning är relativt blygsam.

Figur 8 till 10 visar tre olika sätt, varpä styrningar kan böjas för intagande av en konfiguration som allmänt sett utgör en cirkelbàge. Styrningens 40 ände invid sågen är fast monterad vid 41, under det att den motsatta änden 42 maste kunna förskjutas något för att möjliggöra böjning. Denna böjningeanpassning ges av ett spår- eller slitsförsett förankringsblock 44. I figur 8 böjs styrningen 40 till sin krökta konfiguration med utnyttjande av krafter som appliceras nära vardera änden. I figur 9 appliceras krafterna mera likformigt längs styrningens hela längd. I bade figur 8 och figur 9 kan styrningen ha likformig tjocklek från den ena änden till den andra. I figur 10 appliceras en enda böjkraft vid styrningens 46 mitt. Denna styrning har varierande tjocklek, i det att den är tjockare vid mitten och tunnare vid vardera änden.

Ramsàgarna 3? kan snedställas pä lämpligt sätt, sa att en projek- tion av axelns eller spindels längsgående centrumlinje är vinkel- rät mot en tangent till styrningen vid förankringspunkten 41.

Figur 10A är likartad med figur 10. I detta fall visas emellertid en ensam, snedställbar bandsag 39 i stället för en cir- kelramsàg. Principerna för uppfinningen är i lika grad applicer- bara, oavsett man använder en ensam säg eller en uppsättning av parallella sågar.

Figur 11 och 12 illustrerar en metod för att snedställa sågar, vilken icke kräver att sàgramen eller sägaxeln rör sig. I detta fall är sagarna monterade på Retec-splines. Detta är beskri- vet i det amerikansk patentet US 3 516 450 (Thrasher). Nämnda splines kan erhållas fran Retec, Inc., Ukiah, Kalifornien, under det att sagarna kan erhållas fran flera tillverkare. I detta fall har sagarna icke någon krage, där de är monterade pa axeln, och flexibiliteten är tillräcklig för att de skall kunna snedställas upp till omkring 5° med utnyttjande enbart av sàgstyrorgan. Här är en sag 48 av denna typ, som har en främre kantdel 49 och en bakre eller efterföljande kantdel 50, monterad pa en splinesförsedd axel 10 15 20 25 30 35 111 9 _ 52. Sagens 49 inmatnings- eller främre kantdel halla mellan styr- under det att den motsatta kantdelen halls mellan Ett antal olika typer av sagstyrorgan organ 54, 56, likartade styrorgan 58, 60. finns tillgängliga för denna funktion. Lämpliga styrorgan är be- skrivna i det amerikanska patentet US 3 674 065 (Fairfield, Jr., et al). Styrorgan av denna typ kan lätt erhållas fran ett antal säljare och utgör ingen del av föreliggande uppfinning.

Figur 12 visar en cirkelramsag, som utnyttjar en splines- försedd axel, vari styrorganen är anslutna till varandra för att ge en sagsnedställningsfunktion utöver deras vanliga funktion att stabilisera sagklingan. På sàgarnas inmatningssida är klingorna 48 innehallna mellan motsatt anordnade styrorgan 54, 56. Dessa är i sin tur sammankopplade till bildande av ett inmatningsstyraggregat 62, som är kopplat till en lägesstyrstang 64. Styrorgansläget reg- leras slutgiltigt medelst en fluidcylinder 66. Nedströmsstyraggre- gatet 68 är konstruerat på likartat sätt med en serie motsatt var- andra anordnade sagstyrorgan 58, 60, som är sammankopplade med en lägesstyrstang 70, vars placering styrs medelst en fluidcylinder 72.

Antingen det ena eller bada av styraggregaten kan förflyttas för snedställning av sàgarna. Om endast ett styraggregat förflyt- tas i och för nämnda snedställlning, kommer det normalt sett att röra sig om det bakre aggregatet 68. I detta fall har det främre aggregatet 62 fixerat läge, och det behöver icke inbegripa styrcy- lindern 66. Företrädesvis är dock bada styraggregaten rörliga, de kommer att förflyttas i motsatta riktningar för att ge den er- och forderliga graden av snedställning. Snedställningen kan styras antingen genom direkt fluid- eller mekanisk länkförbindning med en linjestyrning eller genom användning av elektronisk styrfunktion, såsom en programmerbar styrenhet, som avkänner linjestyrningens läge och justerar graden av snedställning i enlighet därmed.

Figu: 13 och 14 visar ett likartat system som utnyttjar mera konventionella ramsàgar. Kombinationen av snedställbar sag och linjestyrning med variabel krökning visas här allmänt vid 78. I föreliggande fall visas en vertikal ramsag, men ett mycket likar- tat arrangemang skulle kunna utnyttjas för en horisontell ramsag.

Sagarna och styrningen är monterade pa ett bas- eller golvelement 80. I föreliggande fall är hela sagramen 82 snedställbar. Detta visas i kombination med styrningen 84. (2 464 692 10 15 20 25 30 35 Sågramen innehåller en vertikal ramsag 86 med sågar 88, 89. Sågen 89 är identisk med de andra, men den är allmänt utmärkt såsom noll-sågen. Sagarna är konventionellt monterade på en axel eller spindel 90. Hela sågaggregatet hålls mellan ett bakre fäste 92 och ett likartat främre fäste (icke visat), varpå vridtappar 94 är placerade. Styrningen 84 är vid sin ände invid sågen ansluten till ett underramelement 96. Detta är i sin tur anslutet till ett par vinkelhävarmar 97, som styr offset-inställningen eller avståndet mellan styrningen och noll-sågen. Vinkelhävarmarna är vridbart anslutna till sågramen 82 vid 98 och är vid sin bortre ände an- slutna till en första offset-justeringscylinder 100. Vid styr- ningens andra ände finns en kopplingsbygel 102, vilken är medelst en pinne ansluten till ena änden av en länk 104. Länkene 104 andra ände är medelst en pinne ansluten till en vinkelhâvarm 106, som är likartad med de som finns invid sågen. Denna vinkelhävarm är vid 108 vridbart ansluten till en förlängning av huvudramen 80. En andra offset-justeringscylinder 109 arbetar i samverkan med cylin- dern 100, så att styrningen 84 alltid förflyttas på ett parallellt sätt. Styrningen böjs ut och sågarna snedställs samtidigt genom verkan från snedställningscylinern 110, vilken är fäst vid en för- längning 113 på sågramen 82. Cylinderns 110 motsatta ände är fäst vid baselementet på en förlängning 114. Indragning av cylinderns 110 kolvstång kommer att samtidigt bringa styrningen att böjas och sågarna att snedställas under bibehållande av parallelliteten mel- lan tangenten vid sågen vid styrningens ände och det plan som innehåller sågarna.

Normalt är det aldrig nödvändigt att snedställa sågarna mer än omkring 5° kring deras rotationspunkt. Denna grad av snedställ- ning kan normalt utan vidare upptagas i konventionella banddrivme- kanismer för sågarna.

Efter det att sålunda de för uppfinnaren kända bästa utfö- ringsformerna av föreliggande uppfinning beskrivits, torde det vara uppenbart för fackmannen att många avvikelser kan ske från de beskrivna exemplen inom ramen för uppfinningen. Uppfinningen är sålunda icke begränsad till de detaljer, som beskrivits i beskriv- ningen, utan omfattar allt som definieras av efterföljande patent- krav.

Claims (21)

10 15 20 25 30 35 40 13 464 692' PATENTKRAV

1. Linjestyrnings- och sàgaggregat för sågning av klovar eller stockar med varierande grad av krökning från stycke till stycke, vilket aggregat innefattar åtminstone en såg; ett regler- bart styrningsorgan, som kan bibringas former för att styra en klove i en krökt bana, varvid nämnda styrningsorgan är placerade relativt sågen, så att en ände ligger väsentligen invid den mot att centrumlinje för sågen som ligger i sàgens plan och vinkelrätt en projektion av styrningens längsta dimension; samt organ för kännetecknat av att reglera nämnda styrningsorgans krökning, nämnda styrningsorgan är långsträckt och flexibelt och kan bi- bringas former mellan en rak linje och en linje som aproximerar en cirkelbåge, varvid nämnda styrningsorgans båda ändar alltid ligger på den linje som definieras av nämnda styrningsorgan i tillhörande rätlinjiga läge och en tangent till den ände på nämnda styrninge- organ som ligger vid sågen alltid är väsentligen parallell med det plan som definieras av sågen; att nämnda organ för att reglera krökningen är anordnade att böja nämnda styrningsorgan; att sågen är snedställbar väsentligen kring skärningspunkten mellan nämnda styrningsorgans ände vid sågen och en linje dragen vinkelrätt mot sågens plan från centrumlinjen; samt att organ är anordnade för snedställning av sågen, varigenom nämnda styrningsorgan kan bi- bringas formen av en båge, som approximerar utböjningskurvan hos en klove eller stock som sågas, och sågen kan snedställas för upp- rätthållande av parallellitet med nämnda styrningsorgans tan- geringslinje vid sågen, så att en klove kan styras in i sågen längs en bana som approximerar dess krökningsradie.

2. Aggregat enligt krav 1, kännetecknat av att sågen är en bandsåg.

3. Aggregat enligt krav 1, kännetecknat av att sågen är en cirkelsåg monterad på en axel, vilken såg har en främre del där kloven eller stocken först kommer i kontakt med sågen och en bakre del där kloven eller stocken lämnar sågen.

4. Aggregat enligt krav 3, kännetecknat av att sågen är en cirkelramsåg innefattande ett antal åtskilda, parallella cir- kelsågar monterade på axeln, vilka sågar har främre delar där kloven eller stocken först kommer i kontakt med sågarna och bakre delar där kloven eller stocken lämnar sågarna. 464 692 10 15 20 25 30 35 1!

5. Aggregat enligt krav 3, kännetecknat av att både axel och såg är anordnade att snedställas. kännetecknat av att axeln är att

6. Aggregat enligt krav 3, snedställas. att både axel splines-försedd och att endast sågen är anordnad

7. Aggregat enligt krav 4, kännetecknat av och sågar är anordnade att snedställas.

8. Aggregat enligt krav 4, kännetecknat av att endast sågarna är anordnade att snedställas.

9. Aggregat enligt krav 6, kännetecknat av att det in- nefattar motsatt anordnade par av sågstyrorgan vid sågens främre del och sågens bakre del, varvid ett av nämnda styrorganspar är fast och det andra är förskjutbart en begränsad sträcka för sned- ställning av sågarna.

10. Aggregat enligt krav 9, kännetecknat av att styr- organsparet för den främre delen är fast och att styrorgansparet för den bakre delen är förskjutbart.

11. Aggregat enligt krav 8, kännetecknat av att det in- nefattar motsatt anordnade par av sågstyrorgan vid sågarnas främre delar och bakre delar, varvid ett av nämnda styrorganspar är fast och det andra är förskjutbart en begränsad sträcka för snedställ- ning av sågarna.

12. Aggregat enligt krav 11, kännetecknat av att styror- gansparet för den främre delen är fast och styrorgansparet för den bakre delen är förskjutbart. av att båda

13. Aggregat enligt krav 6, kännetecknat styrorgansparen är förskjutbara en begränsad sträcka i motsatta riktningar för snedställning av sågarna.

14. styrogansparen är förskjutbara en begränsad sträcka i motsatta Aggregat enligt krav 8, kännetecknat av att båda riktningar för snedställning av sågarna.

15. fattar translationsorgan för att förflytta styrningen mot eller Aggregat enligt krav 1, kännetecknat av att det inne- bort från sågen för reglering av avståndet däremellan.

16. fattar translationsorgan för att förflytta styrningen mot eller Aggregat enligt krav 4, kännetecknat av att det inne- bort från sågarna för att reglera avståndet mellan styrningen och sågen närmast styrningen.

17. Förfarande för sågning av klovar eller stockar, som har varierande grad av utböjning från stycke till stycke, varvid man 10 15 20 25 30 15 _ anordnar åtminstone en såg och vidare anordnar ett reglerbart styrningsorgan för styrning av en klove i en krökt bana mot sàgen, kännetecknar av att man utnyttjar ett làngsträckt flexi- belt linjestyrningsorgan, som kan bibringas form mellan en rak linje och en linje som approximerar en cirkelbåge, placerar nämnda linjestyrningsorgan relativt sågen, så att en ände ligger väsent- ligen invid den centrumlinje för sågen som ligger i sàgens plan och vinkelrätt mot en projektion av nämnda linjestyrningsorgans längsta dimension, bringar nämnda linjestyrningsorgans båda ändar att alltid ligga på den linje som definieras av nämnda organ i dess rätlinjiga läge, bringar en tangent till nämnda linjestyr- ningsorgans ände vid sågen att alltid vara väsentligen parallell med det plan som definieras av ságen, bringar sågen att vara sned- ställbar väsentligen kring skärningspunkten mellan nämnda linje- styrningsorgans ände vid sågen och en linje dragen vinkelrätt mot sàgens plan från centrumlinjen, böjer nämnda linjestyrningsorgan så att dess krökning blir i överensstämmelse med utböjningskrök- ningen hos kloven eller stocken, och snedställer sågen för upp- rätthållande av parallellitet mellan linjestyrningsorgans tan- geringslinje vid sågen, så att kloven styrs in i sågen längs en bana som approximerar dess krökningsradie. av att man

18. Förfarande enligt krav 17, kännetecknat använder en såg innefattande en cirkelsåg monterad på en axel.

19. Förfarande enligt krav 18, kännetecknat av att man använder en såg som är en cirkelramsàg innefattande ett antal parallella, åtskilda cirkelsågar monterade på axeln.

20. Förfarande enligt krav 19, kännetecknat av att man snedställer bade axeln och sàgarna.

21. Förfarande enligt krav 19, kännetecknat av att man har en splines-försedd axel och att man snedställer endast sàgarna utan att snedställa axeln.