SE464328B - Digitalomkopplingselement med flera portar - Google Patents

Description

464 328 2 Decentralisering av styrning och fördelad databehand- ling har uppkommit såsom följd av problemen som förekommer i ett centralstyrt system. Ett tidigare känt omkopplings- system, i vilket styrorgan med lagrade program är fördelade i hela systemet, är beskrivet i den amerikanska patent- skriften 3 974 343. Ett annat känt progressivt styrt om- kopplingssystem med fördelad styrning är beskrivet i den amerikanska patentskriften 3 860 761.

I tidigare kända system har man inriktat sig på att skaffa hög verkningsgrad hos behandlingsfunktionen, varvid multibehandling möjliggör ökad behandlingsförmåga. Olägen- heten som härvid uppstår är emellertid att man får en resulterande icke önskvärd växelverkan mellan delar av programvaran, varvid modifiering eller tillfogande av nya funktioner kan inverka störande på den aktuella driften beträffande befintliga funktioner på ett oförutsägbart sätt. Ett huvudskäl till problemen i tidigare kända kon- struktioner med gemensam styrning, oavsett om multipelpro- cessorer används eller inte, att behandlingsfunktioner för styrning av lagrade program används gemensamt i tiden mellan ett flertal uppgifter som inträffar slumpvis på begäran av den alstrande resp. avslutande trafiken, vilket medför att maskinvarans lagrade funktioner inte kan bli effektiva.

Enligt uppfinningen blir det möjligt att åstadkomma en sådan omkopplingsnätkonstruktion att inte endast överförs pulsmodulerade talsamplar eller data digitaliserade i flera kanaler mellan en anslutning eller terminal och en annan i nätet, utan samma kanaler innehåller också uppgift om vägval samt andra styrsignaler för den fördelade styrning- en, varvid dessa uppgifter vidarebefordras i samma över- föringsbanor genom nätet. Varje anslutning eller terminal, oavsett om den vidarebefordrar data från en linje eller en förbindelseledning eller någon annan datakälla, betjänas av en terminalenhet som innehåller uppgift om alla möjlig- heterna och styrlogik för att kommunicera med andra termi- naler via andra terminalenheter och för att upprätta, bibehålla .ch avsluta banor genom omkopplingsnätet till 464 328 andra anslutnings- eller terminalenheter. Alla mellanpro- cessorkommunikation leds via omkopplingsnätet. En gruppom- kopplare som innehåller omkopplingselement som möjliggör både tids- och rumsomkoppling utnyttjas, vilken kan ut- byggas i moduler utan att avbrott behöver uppstå i kommuni- kationerna eller omarrangering av befintliga sammankopp- lingar behöver utföras så att man kan erhålla tillväxt från ca 120 till 128 000 eller flera anslutningar, varigenom en ökad trafikbelastning kan omhändertas samtidigt som nätet i praktiken arbetar utan blockering. Ett felaktigt omkopp- lingselement kan lätt och automatiskt identifieras, från- skiljas och förbikopplas med trafik.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning anordnas en gruppomkopplare, i vilken enkelsidiga omkopplingselement med flera portar kan anordnas i en godtycklig inlopp-/ut- loppskonfiguration, exempelvis i form av 8 x 8 omkopplare som arbetar med rums- och tidsomkoppling i en SZT-kon- figuration. Val av väg i det av omkopplingselementet upp- byggda nätet utförs genom styrorder som överförs av tal- kanalerna. Vidare reflekteras reflektionsomkopplingsmarke- ringar, vilka är så anordnade, att en bana som t.ex. upprättas i en omkopplare i steg 2, då något steg 3 ännu inte finns, tillbaka via talbanan så att man 464 328 4 erhåller ett vikt nät, medan utgångarna eller utloppen från omkopplaren i steg 2 förblir disponibla för framtida anslutning för utbyggnad av nätet. För att utbyggnad då skall kunna ske till ett tredje steg ansluter man de disponibla utgångarna från steg 2 till ingångarna till den framtida steg 5-omkopplaren.

Uppfinningen beskrivas i detalj i det följande under hän- visning till bifogade ritningar, på vilka fig. l är ett block- schema över ett i enlighet med uppfinningen angivet system med fördelad styrning, fig. 2 åskådliggör det sätt på vilket om- kopplingsnätet enligt uppfinningen_kan utbyggas i moduler, fig. 5 är ett förenklat blockschema över ett med flera portar utfört omkopplingselement enligt uppfinningen, fig. 4 åskådlig- gör ett plan i ett omkopplingsnät enligt uppfinningen, fig. 5(a), (b), 5(c) och 5(d) åskådliggör hur man bygger ut omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. 6 är ett blockschema över en linjeterminalenhet, fig. 7 är ett blcckschema över en förbin- delseledningsterminalenhet, fig. 8 är en förenklad illu,ära- tion av TDM-bussledningen hos det enligt uppfinningen utförda omkopplingselementet med flera portar, fig. 9 är ett block- schema över legikkretsen för en port i det enligt uppfinningen utförda omkopplingselementet med flera portar, fig. lO(a), lO(b), lO(c), lO(d) och lO(e) åskådliggör kanalorduppställ- ningar som används i samband med uppfinningen, fig. ll(a), ll(b), ll(c) och ll(d) åskådliggör ytterligare kanalordupp- ställningar som utnyttjas enligt uppfinningen, fig. 12 visar en typisk förbindelse mellan terminaler genom omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. l}(a), lj(b), l§(c), l3(d), l3(e), l3(f), l5(g) och lj(h) utgörs av tidsdiagram som_åskåd- liggör arbetssättet hos omkopplingselementen enligt uppfinningen, fig. l4(a), l4(b), l4(c), l4(d) och l4(e) visar mera detalje- rade tidsdiagram som åskådliggör arbetssättet hos omkopplings- elementen enligt uppfinningen och fig. l5 åskådliggör TDH-buss- ledningarna i ett omkopplingselement enligt uppfinningen.

Fig. l visar ett blockschema över ett digitalomkopp- lingssystem med fördelad styrning, varvid nämnda system inne- fattar en gruppomkopplare 10, genom vilken ett flertal för- bindelser mellan anslutnings- eller terminalenheter omkopplas 464 528 under bildande av överförí “abanor för koppling av data mellan anslutningar eller termin 2 som betjänas av terminalenheterna.

Uttrycket "terminal et" avser 1 sin användning i denna text en systemdel för att oetjäna en grupp terminaler som slutar _i en omkopplare i det första steget i varje plan hos gruppom- kopplaren. Varje terminalenhet inkluderar åtta accessomkoppla- re, och genom dessa åtta omkopplare kopplas data från termina- lerna till resp. från gruppomkopplaren 10.

Uttrycket "terminalenhetsdel" avser en systemdel i en terminalenhet för betjäning av en grupp terminaler som slutar vid ett säkerhetspar av accessomkopplare. Varje terminalenhet innehåller fyra säkerhetspar av accessomkopplare. Pulskodmodu- lerade data vid varje terminal erhålls exempelvis från tele- fonledningskretsar av typen som är beszriven i den amerikanska 'pacencskrifcen u 161 633.

Terminalenheterna 12, l4 och 16 är visade såsom ett exem- pel. Emellertid kan ända upp till 128 terminalenheter eller flera omkopplas medelst gruppomkopplaren l0{ Varje terminal- enhet har förmåga att medföra att t.ex. 1920 abonnentlinje- anslutningar eller 480 förbindelseledningar kan bilda gräns mot fyra terminalenhetsdelar, varvid terminalenhetsdelarna 'l8, 20, 22 coh 24 är âskàdliggjorda i samband med termiàalen- heten 12.

Pulskodmoduleringsmultiplexdigitallinjer med 32 kanaler och med 30 dubbelriktade abonnentlinjer multiplexanslutna är kopplade till terminalenheterna.

Varje terminalenhet, såsom enheten l2. kopplas till grupp- omkopplaren 10 medelst ett flertal multiplexöverföringslänkar, varvid var och en av nämda överföringslänkar innefattar två enkelriktade överföringsbanor. Varje terminalenhetsdel 18, 20, 22 och 24 1 terminalenheten 12 är kopplad till varje plan i gruppomkopplaren medelst två dylika överföringslänkar, varför då det gäller terminalenhetsdelen 18 överföringslänkarna 26 och 28 är visade kopplande terminalenhetsdelen 18 till planet 0 hos gruppomkopplaren 10, varjämte transmissionslänkarna 30 och 32 kopplar terminalenhetsdelen 18 till planet 3 i gruppom- kopplaren 10. På likartat sätt är terminalenhetsdelen 18 kopp- 464 328 6 lad till planen l och 2 i gruppomkopplaren 10 medelst likartade överföringslänkar. Enhetsdelarna 20, 22 och 24 är också kopp- lade till varje plan i gruppomkopplaren på likartat sätt som terminalenhetsdelen 18. ' Varje överföringslänk eller transmissionslänk 26, 28, 30 och 32 som är visad motsvarande terminalenhetsdelen 18 är dubbelriktad på så sätt att den inkluderar ett par enkelrikta- de överföringsbanor, vilka är tilldelade var sin dataflödes- riktning. Vardera av de enkelriktade överföringsbanorna arbe- tar med 32 kanaler digitalinformation i tidsmultiplex (TDH) i bit-serieformat. Varje fält i TDM-format består av de 32 kanalerna, varvid varje kanal har 16 bitar information, var- jämte bitöverföringstakten uppgår till 4096 Mb/s. Denna över- föringstakt klockas i hela systemet, och systemet kan således _ betecknas såsom ett taktsynkront system.

Eftersom, såsom kommer att förklaras nedan, systemet ock- så är rasasynkront, behövs inget fassamband som anger vilka databitar i ett fält mottas av olika omkopplingselement eller av de skilda portarna i ett enda omkopplingselement. Detta taktsynkrona och fasasynkrona omkopplingssystem tillämpas i gruppomkopplaren och i accessomkopplarna medelst ett flertal omkopplingselement med flera portar. När digital-talsamplar. överförs någonstans i systemet till ell r från en bestämd terminal måste dessa digital-talsamplar föras i tidsmultiplex i de korrekta kanalerna hos överföringslänkarna mellan omkopp- lingselement som utnyttjas för anslutning av terminalerna.

Tidsslitsutbyte åstadkommas medelst varje omkopplingselement, eftersom kanalerna som används för att sammankoppla termina- lerna kan variera.

Tidsslitsutbyte, dvs. lägesförändring av data på en kanal till en annan kanal, är allmänt känt och beskrivet exem- pelvis i den amerikanska patentskriften 4 173 713. Såsom kommer att beskrivas nedan erhålls en unik omkopplingsmekanism med många portar, varvid nämnda mekanism kan innefatta ett om- kopplingselement med 16 portar, vilket element arbetar såsom en 32-kanaltidsomkopplare, jämte en 16-portrumsomkopplare, vanligen på kortare tid än motsvarande en enda fälttid eller 0 7 464 328 ramtid, för alla tillförda ingângssignaler. Digital-talsamplar~ na *n omfatta upp till 14 bitar i det av 16 bitar bestående ka srdet, varvid de båda återstående bitarna används såsom pr- xollbitar (för att identifiera datatypen i de övriga 14 bitarna i kanalordet). Det med 18 portar försedda omkopplings- elementet kan således användas för att koppla exempelvis av 14 bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar, av 13 bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar, av 8 bitar kompande- rade pulskodmoduleringssamplar, av 8 bitar bildade databit- grupper, etc.

Två grupper processorer är inkluderade i varje terminal- enhetsdel, såsom terminalenhetsdelen 18, varvid varje proces- sor i den första gruppen processorer, vari nämnda processo- rer är betecknade AO, Al, ... A7, är tilldelad en individuell grupp terminaler, som benämnas en terminalklase, varvid de ut- för en bestämd grupp behandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom gruppomkopplaren l0 och bildandet av ett gränsavsnitt för terminalerna 1 terminalklasen. üögtrafik- klasar, såsom telefonförbindelseledningar, kan inkludera upp till trettio terminaler, medan lågtrafikklasar, såsom tele- fonabonnentlinjer, kan innehålla upp till sextio terminaler.

Varje terminalenhetsdel kan bilda gränsavsnitt med upp till fyra högtafikklasar och innehåller således fyra processorer av A-typ, medan en lågtrafikenhetsdel kan bilda gränsavsnitt mot åtta lågtrafikklasar och således innehåller åtta proces- sorer av A-typ. Varje A-processor kan inkludera t.ex. ett mikroprocessorgränsavsnitt med beteckningen Intel Corporation Model 3085 med tillhörande direktåtkomstminne och permanent- minne. Varje terminalenhet kan således innehålla t.ez. upp till 1920 lågtrafikterminaler (då det g?ller abonnentlinjer) eller 480 högtrafikförbindelseledningsterminaler. Varje ter- minalklase, såsom terminalklasen 36 i cnhetsdelen 18, inklu- derar en A-processor med tillhörande grënsavsnitt för klas- terminalen. Detta klasterminalgränsavsnitt kopplas medelst ett par dubbelriktade länkar 38 och 40 till var sin av tvâ accessomkopplare 42 resp. 44 i terminalenhetsdelen 18. Access- omkopplingselementen, såsom accesscmkopplingselementen 42 och 464 328 8 44 i enhetsdelen 18, är av samma omkopplingselementkonfigura- tion som gäller för omkopplingselementen 1 gruppomkopplaren .Vartdera av accessomkopplingselementen 42 och 44 möjliggör att enhetsdelen 18 kan nå den ena processorn 1 ett par proces- sorer 1 en andra grupp processorer, såsom processorerna BC och Bl i terminalenhetsdelen 18. Andra par processorer av B- -typ ingår i terminalenhetsdelarna 20, 22 och 24, men för att underlätta beskrivningen är endast B-processorerna i enhets- delen 18 visade. Denna andra grupp processorer, således B- processorerna, har till uppgift att utföra en andra grupp be- handlingsfunktioner, såsom anropsstyrning (behandlingen av data som hör samman med anrop, såsom signalanalys, översätt- ningar, etc.) för de terminaler för vilka terminalenhetsdelen 18 bildar gränsavsnitt, och de kan också utgöras av mikrcpro- CGSSOIBP- från Intel Corporation med modellbeteckningen nr ^ 8085 eller någon ekvivalent anordning. Ett säkerhetspar processorer bildas genom att man inkluderar identiska behand- lingsfunktioner i B-processorerna 46 och 48 samt accessomkopp- larna 42 och 44 för terminalenhetsdelen 18 och därvid låter varje terminalklase, såsom Ao-klasen, välja den ena eller den andra hälften av säkerhetsparet, dvs. antingen B-processorn 46 via accessomkopplaren 42 eller B-processorn 48 via access- omkopplaren 44, om det skulle bli något fel på den ena hälf- ten av säkerhetsparet, varigenom en alternativ bana eller väg erhålls.

I Fig. 2 visar gruppomkopplingsmatrisen 10 med fyra själv- ständiga plan för omkopplingsförmága, nämligen planet 0 vid 100, planet l vid 102, planet 2 vid 104 och planet 3 vid 106.

Ett flertal plan anordnas i syfte att uppfylla den aktuella systemtillämpningens fordringar med avseende på trafik och betjäningsintegritet. I föredragna utföringsforæer kan två, tre eller fyra omkopplingsplan finnas, vilka be- tjänar 120000 eller flera terminaler, dvs. abonnentlinjer som slutar 1 de ovannämda linjekretsarna, såsom i den ameri- kanska patentskriften 4 161 633.

Varje omkopplingsplan kan innehålla upp till tre steg omkopplingselement 1 en föredragen utformning. Accesscmkopp- 464 328 9 ling, som utväljer ett bestämt plan för en_förbindelse, kan finnas i den enskilda terminalenheten 12 i'stället för i gruppomkopplaren 10. Det aktuella omkopplingselementplanet väljs för en förbindelse av accessomkopplingssteget i termi- nalenheten. Accessomkopplingselementet 42 i enhetsdelen 18 kan således t.ex. välja planet 0, 100 via länken 26 och pla- net 3, 106 via länken 50.

Gruppomkopplaren 10 kan utbyggas i moduler antingen genom att man ökar antalet plan och därvid ökar datatrafik- hanteringsprestanda eller genom att man ökar antalet omkopp- lingselementsteg eller antalet omkopplingselement per steg för att därvid öka antalet terminaler som betjänas av grupp- omkopplaren. Antalet steg per plan i gruppomkopplaren 10 för fordringarna i typiska tillämpningar kan utbyggas i moduler på följande sättà STEG LÄNKAR LOKADTILLÃHP¥I¶G I TÅÜDEHTILLÄKPÉIïG PER LINJfiR TERÄIHALER FOR3IIDELSZLEJXlÜïAR PLAN ENBART 1 8 1000 1120 240 1 Och 2 64 10000 11500 ÖEOO 1, 2 och 1024 7100000 >120000 >6000O 3 _ Såsom framgår av fig. 5 kan ett grundläggande omkopp- lingselement enligt föreliggande uppfinning, från vilket alla omkopplingsstegen är utformade, utgöras av en enkelsidig om- kopplare 300 med flera portar, varvid nämnda omkopplare såsom ett exempel kommer att beskrivas i form av ett omkopplings- element med 15 portar. Det skall framhållas att antalet portar skulle kunna vara större eller mindre än 16, och detta värde har således endast valts såsom ett exempel. En enkelsidig cm- kopplare kan definieras såsom ett omkopplingselement med ett flertal portar med förmåga till dubbelriktad överföring, var- vid data som mattas vid en godtycklig port kan omkopplas till och sändas ut av en godtycklig port (antingen samma port eller någon annan port i omkopplingselementet). I drift sker all 464 säs dataöverföring från port till port i omkopplingselementet E00 via en bit-parallell tidsmultiplexbussledning 502 (TDM-led- ning), vilken möjliggör rumsomkoppling, som kan definieras sä- som anordnandet av en överföringsbana eller transmissionsbana mellan tvâ godtyckliga portar i omkopplingselementet.

Varje port 0-15 i omkopplingselementet 300 inkluderar en egen mottagande styrlogikkrets R X 502 och en egen sändan- de styrlogikkrets T x 306, vilka sâsom ett exempel är åskåd- liggjorda för port nr 7. Data överförs till resp. från en god- tycklig port, t.ex. porten T, hos omkopplingselementet 500 från omkopplingselement med lika konfiguration, med vilka om- kopplingselementet §00 är sammanlänkat i bit-serieuppstä11- ning eller -format via den mottagande styringångsledningen 308 resp. den sändande styrutgàngsledningen 310 i systemklock- takten 4o96 Lab/s, varvid 512 seriebitar bildar ett fält eller 'en ram som är uppdelad i 32 kanaler, av vilka var och en om- fattar I6 bitar.

Data som överförs i serie från de 16 portarna är både taktsynkron och fassynkron, dvs. den sändande styrlogikkret- sen 306 och den ekvivalenta sändande styrlogikkretsen för de övriga 15 portarna hos omkopplingselementet 500 sänder alla med samma klocktakt 4096 Hb/s, och i varje ögonblick sänder de samma bitläge hos ett fält. Å andra sidan sker mottagning av bitseriedata i den mottagande styrlogikkretsen 304 i I-I porten 1 och i alla andra portar hos omkopplingselementet 300 enbart taktsynkront, dvs. det finns intet nödvändigt samband som anger vilken bit i ett fält som två godtyckliga portar kan hålla på att mottaga i ett godtyckligt ögonblick. tottag- ningen är således fasasynkron. Vardera av den mottagande styr- logikkretsen E04 och den sändande styrlogikkretsen 306 inklu- derar en styrlogikdel och ett direktâtkomstminne, vilka kommer att beskrivas under hänvisning till fig. 9.

Fig. 4 åskådliggör ett plan i gruppomkopplaren 10, såsom planet 0, 100. Såsom har beskrivits under hänvisning till fig. 3 utgörs omkopplingselementen 108, 110, 112, av vilka grupp- omkopplingsplanet är uppbyggt, av enkelsidiga omkopplingsele- 464 328 ll ment 500 med 16 portar. Det är endast definitionsmässigt, dvs. på grundval av läget i omkopplingsnätet, att omkopplingsportar- na anges vara ingångar eller inlopp resp. utgångar eller ut- lopp. I gruppomkopplingsplanet 100 med tre steg visar en så- som exempel vald utföringsform portarna 0-7 hos omkopplings- elementen 108 och 110 i stegen l och 2 markerade såsom in- gångar och portarna 8-l5 markerade såsom utgångar, varvid de således uppträder såsom tvåsidiga, medan i steget 3 är alla omkopplingselementen, såsom omkopplingselementen ll2, enkel- sidiga, dvs. alla portar är markerade såsom ingångar eller in- lopp. .

Om ett godtyckligt gruppomkopplingssteg betraktas gene- rellt och om vid någon tidpunkt ytterligare steg erfordras .för att man skall kunna bygga ut nätet i moduler utrustas ifrågavarande steg såsom ett tvåsidigt steg med utgångarna eller utloppen reserverade för att nätet skall kunna växa.

Om emellertid i ett godtyckligt steg nätets storlek gör det möjligt för mer än hälften av det maximalt erforderliga an- talet anslutningar eller terminaler att vara inkopplade ut- rustas steget såsom ett enkelsidigt steg. Härigenom kan konti- nuerlig modulutbyggnad ske upp till den maximalt erforderliga nätstorleken utan att länkförbindningarna mellan stegen be- höver omrangeras.

En modulutbyggnad av omkopplingselementet 300 till ett omkopplingsplan 100 är åskådliggjord i fig. 5(a)-5(d). Fig. (a) visar storleken hos ett gruppomkopplarplan i en grupp- omkopplare 10 som erfordras för en tillämpning med en termi- nalenhet med t.ex. ca 1000 abonnentlinjer. Porten 0 kan så- ledes vara kopplad till terminalenhetsdelens l8 ledning 26, medan portarna l-7 är kopplade till andra accessomkopplare i n terminalenheten 12. Portarna 8-15 är reserverade för att nätet skall kunna växa.

Fig. 5(b) visar ett exempel på nästa tillväxtsteg hos gruppomkopplarplanet 100 för två terminalenheter, såsom termi- nalenheterna 12 och 14. Två förstastegsomkcpplingselement an- ordnas således per plan i gruppomkopplaren, varvid varje plan har andrastegsomkopplingselement, t.ex. 0,1, 2 och 3, för 464 328 12 sammankoppling av de båda förstastegsomkopplingselementen. Ut- gångarna i det andra steget är reserverade för att nätet skall kunna växa, och detta nät (av vilket ett plan är visat) kommer att betjäna ca 2000 abonnentlinjer.

Fig. 5(c) visar ett exempel på tillväxt av ett omkopp- lingsplan 100 så att åtta terminalenheter kan förekomma. Omkopp- lingselementen i stegen l och 2 är i detta fall visade helt sammankopplade, och endast utgângarna från steget 2 kan användas för ytterligare tillväxt, vilket innebär att för att ytter- ligare grupper med upp till åtta terminalenheter skall kunna sammankopplas måste ett tredje omkopplingssteg per plan till- fogas, såsom är visat i fig. 5(d), som åskådliggör 16 terminal- enheter kopplade till det utbyggda gruppomkopplarplanet. Van- ligen uppgår omkopplingsförmågan hos nätet enligt fig. 5(c) till ca 10000 abonnentlinjer, under det att omkcpplingsför- mågan hos nätet enligt fig. 5(d) uppgår till ca 20000 abonnent- linjer. De oinkopplade portarna som är visade i fig. 5(b), (c) och 5(d) är disponibla för utbyggnad, och varje plan i nätet, t.ex. fig. 5(d), byggs ut genom att dessa psrtar in- kopplas till dess att man exempelvis får nätet enligt fig. 4, vilket har förmåga att omkoppla mer än l00000 abonnentlinjer.

Fig. 6 åskådliggör en linjeterminalenhetsdel 18 šom inklu- derar upp till àtta terminalklasar 36, av vilka var coh en inkluderar 60 abonnentlinjer, ett terminalgränsavsnitt och en A-mikroprocessor, varvid tre av nämnda terminalklasar är visade vid 36, 57 och 39. Terminalenhetsdelens 18 accessomkcpplare 180 och l8l betjänar åtta terminalklasar, av vilka tre är visade för att beskrivningen skall hållas så enkel som möj- ligt. Vart och ett av terminalgränsavsnitten, sasom gränsav- snittet l90, är tilldelat exempelvis 60 abonnentlinjer från 60 linjekretsar, och en A-processor 198, som är tilldelad vissa behandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom omkopplingsnätet eller terminalstyrning för linjer som kopplas till terminalgränsavsnittet 190. Vart och ett av terminalgränsavsnitten 190 har en dubbelriktad överförings- länk, såsom länken 199, till en port i var och en av access- omkopplarna, såsom accessomkopplarna 180 och 181. Varje access- 464 328 13 omkopplare, såsom accessomkopplaren 180, som innefattar det med 16 portar försedda omkopplingselementet som har beskrivits i samband med fig. 3, ger omkopplad access antingen till planen i gruppomkopplaren 10 t.ex. via utgângsportarna 8, 10, 12, 14, eller till en B-processor 185, via t.ex. en utgång såsom ut- gàngsporten 9, varvid denna B-processor utför andra process- Afunktioner, såsom anropsstyrning. Oanvända utgångsportar eller utloppsportar från accessomkopplaren, såsom portarna ll, 13 och 15, är betecknade RESERV och är disponibla för anslutning av andra organ, såsom larm, övervakare, styrorgan för diagnoser, etc.

Fig. 7 visar en förbindelseledningsterminalenhetsdel 18 som funktionsmässigt är identisk med linjeterminalenhetsdelen som har beskrivits under hänvisning till fig. 6 men som be- tjänar ett mindre antal högtrafikingångar. För att möjliggöra omhändertagande av den ökade trafikintensiteten hos förbindel- seledningsgrupper i jämförelse med linjeterminaler innefattar förbindelseledningsterminalenhetsdelen upp till fyra terminal- gränsavsnitt, av vilka vart och ett är tilldelat t.ex. trettio förbindelseledningsterminaler. Ingångarna 4-7 hos vardera accessomkopplaren 180 och 181 är oanvända i denna konfigura- tion. Förbindelseledningsterminalklasarna 60 och 61 bland fyra förbindelseledningsterminalklasar är således visade, av vilka vardera inkluderar ett terminalgränsavsnitt 62 resp. 65 samt en A-processor och ett minne 64 resp. 65.

B-processorn med tillhörande minnen 66 och 67 är koppla- de till accessomkopplaren 180, och B-processorn med tillhörande minnen 68 och 69 är kopplade till accessomkopplaren 181 och har samma konfiguration som har beskrivits under hänvisning till fig. 6, varvid de t.ex. kan utgöras av mikroprocessorer tillverkade av Intel Corporation under modellbeteckningen 8085.

Det med sexton portar försedda omkopplingselementet 300, som har beskrivits under hänvisning till fig. 3, kommer nu att beskrivas ytterligare under hänvisning till fig. 8. Var och en av portarna, såsom porten 15, i omkopplingselementet 500 består av en mottagande styrlogikkrets 304, en sändande 464 328 14 styrlogikkrets 506, enkelriktade ingàngs- och utgàngsöver- föringsbanor 308 resp. 310, och organ för access till en parallelltidsmultiplexbussledning 302 i omkopplingselementet 500. i I en föredragen utföringsform av uppfinningen upprättas förbindelser genom omkopplingselementet 300 på enkelriktnings- bas (simplexbas). En simplexförbindelse mellan en ingångskanal till en port (en bland 32 kanaler) och en utgàngskanal hos en godtycklig port (en bland 512 kanaler) upprättas medelst en inomkanalorder som betecknas såsom ordern VÄLJ. Denna order VÄLJ ingår i det enda av 16 bitar_bestående ord i ingângskana- len som begär förbindelsen. Ett antal olika typer av förbindel- ser är möjliga via ett omkopplingselement, och dessa differen- tieras genom information i ordern VÄLJ. Typiska väljorder är "godtycklig port, godtycklig kanal", och dessa utgör order som mottas av den mottagande styrlogikkretsen hos porten och som inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i ett godtyckligt utlopp från en godtycklig port. "Port H, godtyck- lig kanal" är en annan väljorder som inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i en bestämd port N, dvs. porten 8. "Port ï, kanal m" är ytterligare en väljorder som inleder en förbindelse till en bestämd kanal H, såsom kanalen , i en bestämd port N, såsom porten 8. Andra specialiserade väljorder, såsom "anslut till en bland vilka som helst portar med udda numrering (eller jämn numrering)", samt specialisera- de order avseende kanal lö samt underhállsorder i kanal O in- går i omkopplingsmodulens förmåga (en port i nämnda omkoppla- re består av en modul), såsom kommer att beskrivas mera i detalj under -hänvisning till fig. 5.

Den mottagande styrlogikkretse 304 för var¿e port synkroniseras till de inkommande data från andra omkopplings- element. Kanalnumret (0-31) hos den inkommande kanalen an- vänds för att hämta destinationsport- och kanaladresser från permanentminnen för lagring av port- och kanaladresser. Under multiplexmodulaocessen till bussledningen 502 i kanalen sänder den mottagande logikkretsen 508 det mottagna kanalordet till- sammans med uppgift om sin destinationsport- och kanaladress 46-4 3.28 till TDM-bussledningen 502 hos omkopplingselementet 500. Under varje bussledningscykel (den tid under vilken data överförs från den mottagande styrlogikkretsen 508 till den sändande styrlogikkretsen 306) söker varje sändande logikkrets vid varje port efter sin portadress på TDN-bussledningen 302. Om port- numret på bussledningen 502 svarar mot den entydiga adressen hos den aktuella porten kommer data (kanalorden) på bussled- ningen 502 att skrivas in i permanentdataminnet hos den iden- tifierande porten i en adress som svarar mot adressutläsningen ur permanentminneskanalen till den mottagande styrlogikkretsens port. Härigenom utförs en ettorderdataöverföring från en mot- tagande styrlogikkrets genom TDM-bussledningen 502 till den sändande styrlogikkretsen hos en port.

Den sändande resp. mottagande styrlogikkretsen för en typisk port 500 arbetar på följande sätt. Data vid 4096 Mb/s på ledningen 308 kopplas in i ingångssynkkretsen 400, vari- genom bit- och ordsynkronisering avges till informationen på linjen 308. Utgângssignalen från synkkretsen 400 utgörs av ett 16-bitars kanalord, och dess kanalnummer (som representerar kanalläget i fältet eller ramen) kopplas till en buffert- registerstapel 402 av typen först-in-först-ut, vilken stapel synkroniserar data på ledningen 403 till tidsbestämningen på hussledningen 302, vilket är erforderligt eftersom data på ledningen B08 är asynkron i förhållande till bussledningens 302 tidsbestämning. Utgångssignalen från nämnda buffert 402 utgörs av ett 16-bitars kanalord och dess 5-bitars kanalnummer.

Information som är innehållen i nämnda 16-bitars kanalord an- ger naturen hos informationen som är innehållen i ordet. Denna information är innehållen i protokollbitar för kanalordet och anger, tillsammans med information i det mottagande styrperma- nentminnet 404, de åtgärder som skall vidtas av den mottagande styrkretsen 406 för denna kanal i detta fält.

Fem typer av åtgärder är möjliga, nämligen TOD0, VÄLJ, FRÅGA, UNDKOH resp. LEDIG/NEDKOPPLA. Om protokollet anger TOD0 (tal- och dataord) sänds kanalordet till bussledningen 302 omodifierat, varjämte kanaladressen hämtar ut destinations- 464 328 16 port- och kanaladresser från kanalpermanentminnet 408 och portpermanentminnet 410 samt kopplar dem till bussledningen 302 under portens accesstidsslits för den mottagande logik- kretsens bussledning. Om en väljorder anger "godtycklig port, godtycklig kanal” väljer den första lediga portväljningskret- sen 412 en sëndande logikkrets med en ledig kanal, in i vilken en "första ledig kanalval"-markering matas in. Under den mot- tagande logikkretsens TDM-busslednings 302 accesstid matas en "första ledig kanalval"-markering in i den utvalda porten och in i den utvalda sändande logikkretsen, vilken återför ett "ledig kanal"-nummer från sin sökningskrets 414 som anger den första lediga kanalen. En krets 416 för mottagning av signalen EJ KVITTEHS undersöker innehållet i kanal 16 med avseende på indikeringar som anger att fel har förekommit i uppkopplingen i tidigare steg i omkopplingsnätet vilka har uppkopplats genom den sändande logikkretsen 306 i modulen. Sökningslogikkretsen 408 för EJ KVITTEHS undersöker det mottagande styrpermañent- minnet 404 med avseende på kanaler som inte är kvitterade och bringar kanalnumren för sådana kanaler att pulsas ut från den sändande logikkretsen 306 i kanalen 16.

Den sändande lcgikkretsen BC6 undersöker tillståndet hos portadressledningarna tillhörande bussledningen 302 med motsvarande modulidentifieringskod vid avkodningsportlogík- kretsen. Om den korrekta portadressen avkodas vid avkodaren 420 och bussledningens 302 valledning är overksam kommer inne- hållet i bussledningens 502 ledningar DOTO att skrivas in i datapermanentminnet 422 vid en adress som är given av till- ståndet hos kanaladressledningarna i bussledningen 502.

Om valledningen hos bussledningen 302 är aktiv och sök- ning efter en första ledig kanal begärs av den mottagande styrkretsen, exempelvis 406 (för ett godtyckligt kanalval), kommer ingen skrivoperation motsvarande datapermanentminnet 422 att utföras, utan ett ledigt kanalnummer återförs till den begärande mottagande logikkretsen, såsom 304, från kret- sen 414 för sökning efter den första lediga kanalen.

Datapermanentminnet 422 är en tidsslitsväxlare, ur vil- ken utläsning sker sekvensiellt under styrning av en räknare 464 328 17 i son ingår i den sändande och bussledningstidsbestämningskret- sen -28; Ord som läses ut ur datapermanentminnet 422 matas in 1 ett parallellingångs-/serieutgångsregíster 430 som kopplar seriebitströmmen till sändningsledningen 310 med 4096 Hb/s.

Ordet som matas in i utgângsregistret 450 kan modifieras i kanalen O eller 16. I kanalen O införs larm på ledningen 432 (för felkontroll), och informationen beträffande EJ KVITTENS- -kanalen införs i kanalen 16, då så erfordras, medelst logik- kretsen.434. Det sändande styrpermanentminnet 426 innehåller uppgift om tillståndet hos varje utgående kanal. Den sändande styrlcgikkretsen 424 samordnar läs- och skrivoperationerna till datapermanentminnet 422 och det sändande styrpermanent- minnet 426, kretsen 414 för sökning efter en ledig kanal och det utmatande utgångsregistret 430. ' Uppkoppling av förbindelser genom nätet och mellan termi- naler eller anslutningar kommer nu att beskrivas.

Såsom har nämnts ovan tillhandahåller de med 16 portar försedda omkopplingselementen både tids- och rumsomkopplings- funktioner för alla överföringsbanor. Information som anländer på den inkommande banan vid en godtycklig port i en godtyck- lig kanal kan överföras av omkopplingselementet med 16 portar till den utgående banan hos en godtycklig port, varvid man r- håller rumscmkoppling, resp. till en godtycklig kanal i ifråga- varande bana, varvid man erhåller tidsomkoppling. All tal- och dataöverföring (TODO) genom nätet utgör följden av att en- skilda portar i omkopplingselementen med ett flertal portar (I) åstadkommer omformning av ingångskanal (en bland 512) till utgångskanal (en bland 512), på sätt som är förutbestämt av väguppkopplingsförloppen, varvid trettiotvå kanalord per fält finns i en godtycklig given överföringsvëg eller -bana. Fig. åskådliggör uppställningen eller formatet hos ett såsom ett exempel valt kanalord, varvid nämnda exempel kan tillämpas vid alla kanalerna 1-15 och 17-21, vilka alla utgör DOTO-kana- ler. Kanalorduppställningarna eller -formaten för kanalen O (underhåll och synkronisering) och kanalen 16 (styrning för speciella ändamål, EJ KVITTENS, etc.) är åskådliggjorda i fig. ll. 464 328 ' 18 DOT0~kanalerna kan användas för både digital-,al- och mellanprocessordataöverföring. När tal sänds ut blir 14 bitar per kanalord disponibla för den kodade pulskodmodulerade sam- peln och två bitar disponibla för val av nätprotokoll. Då det gäller styrning av en banas uppkoppling är 13 bitar per kanal- ord disponibla för data och 5 bitar för protokollval. Kanal- orduppställningen möjliggör omkoppling genom hela nätet, vilket inbegriper inkoppling genom ett flertal av omkopplingselementen med 16 portar. Dessa förbindelser är enkelriktade. Då det gäller dubbelriktade förbindelser åtgår två enkelriktade för- bindelser.

Fig. 10 visar såsom exempel kanalorduppställningar för alla kanaler utom kanalerna O och 16. Fig. ll visar såsom exem- pel kanalorduppställningar för kanal l6. Fig. lO(a)-lO(d) åskådliggör datafältformat för VÄLJ, FRÅGA, UHDKOH, DOTO resp.

LEDIG/NE-KOPPLA. Fig. ll(a)-ll(e) åskådliggör VÄLJ, UHDKOH, HÅLL och LEDIG/HEDKOPPLA för kanalen 16 och larmuppställfiingen för kanalen O. Kanalorden i kanalen O innehåller också fält- synkroniseringsbitmönstret (6 bitar) mellan angrän=ande om- kopplingselement.med 16 portar.

Ordern 'VÄLJ upprättar en förbindelse genom ett omkopp- lingselement.

I Ordern FRÅGA används sedan banan har upprättats och i syfte att fastställa vilken port som har valts i omkopplings- elementet för ifrågavarande bana. 6 Ordern 'UNDKOH används när en bana har upprättats och har till uppgift att överföra information mellan två terminal- klasar samt att skilja sådan information från digitaliserade talsamplar.

Ordern DOT0 används för att överföra tal- eller datain- formation mellan två godtyckliga terminaler.

Ordern LEDIG NEDK PPLA anger att kanalen är ledig.

Då det gäller kanalen 16 är orderna VÄLJ, *NDKOH och LEDIG/NEDKOPPLA likartade de order som har beskrivits i sam- band med fig. 10, bortsett från att ingen order DOTO före- kommer. Vidare behövs inte ordern FRÅGA, och eftersom kanalen 16 inkluderar kanalen för EJ KVITTENS är typerna av VÄLJ'be- 464 328 19 gränsade. Ordern HÃLL medför att en förbindelse i kanal lö hålls kvar när den har upprättats medelst order VÄLJ. Kanalen 0 är reserverad för underhåll och diagnoser i nätet.

Fig. 12 åskådliggör en terminalenhetsdel 8, som inne- håller sin andel av accessomkopplingssteget, aocessomkopplar- na 42 och 44, vilka har beskrivits under hänvisning till fig. l, och gruppomkopplaren 10, som innehåller tre omkopp- lingssteg. Enskilda plan i gruppomkopplaren och enskilda om- kopplingselement i varje steg är inte visade, detta för att beskrivningen skall hållas enkel.

En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas från ett terminalgränsavsnitt, såsom 690, till ett annat terminalgräns- avsnitt, såsom 190, eller från en B-processor, såsom lS}, till en annan processor, såsom A-processorn 198, som samverkar med terminalgränsavsnittet 190 medelst en serie order VÄLJ, dvs. kanalorduppställningar som införs i den pulskodmodulerade bitströmmen mellan den alstranfia terminalens gränsavsnitt (eller processor) och accessomkopplaren i på varandra följan- de fält i kanalen som är tilldelad förbindelsen. En order VÄLJ behövs för varje uppkoppling av en bana genom varje oz- kopplingssteg.

En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas genom en i tur och ordning utförd serie uppkopplingar genom enskilda omkopplingssteg. Uppkopplingen fortskrider såsom en ordnad progression från steg med lägre nummer till steg med högre nummer via förbindelser från inlopp till utlopp över omkopp- lingselement tills ett förutbestämt reflektionssteg nås.

Reflektion utgör uppkopplingen mellan inloppsportar i om- kopplingselementet och gör det möjligt för uppkopplingen att utföras utan att man behöver tränga in i omkopplingsnätet mer än vad som erfordras för att fullborda den önskade för- bindelsen. För en detaljerad beskrivning över tankegången med reflektion i ett omkopplingsnät »hänvisas till den ameri- kanska patentansökningen 766 396. Över omkopplingselementet 1 reflektionssteget upprättas en förbindelse från inlopp till inlopp, följd av en ordnad 464 328 progression från steg med högre nummer till steg med lägre nummer medelst förbindelser från utlopp till inlopp tvärsöver omkopplingselement.

Förutbestämningen av reflektionssteget utförs med av- seende pá en entydig nätadress hos det erforderliga terminal- gränsavsnittet, såsom 190. Dessa regler kan generaliseras enligt följande: Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma terminalenhetsdel bringas reflektion att inträffiz vid accessomkopplaren. ' Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma terminalenhet bringas reflektion att inträffa vid steget l.

Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i _ samma grupp terminalenheter bringas reflektion att inträffa vid steget 2.

För alla andra fall bringas reflektion att inträffa vid steget 3.

Under hänvisning ånyo till fig. l och 4, vilka åskådlig- gör ett unikt särdrag hos nätets konstruktion, skall nämnas att det innehåller en terminalenhet, såsom terminalenheten 12, som har 8 dubbelriktade överföringslänkar till varje gruppomkopplingsplan, såsom det visade planet 0 i fig. 4, varvid dessa överföringslänkar slutar på ett omkopplingsele- ment i varje plan. Nan ser att detta omkopplingselement har en entydig adress då det betraktas från mitten (dvs. det tredje steget) hos gruppomkopplaren 10. Exempelvis gäller sä- ledes att, under hänvisning till fig. 4, omkopplingselementet 108, betraktat från ett godtyckligt element i det tredje steget, kan nås via inloppet 0 från steget 5 efterföljt av in- loppet 0 från steget 2. Härigenom konstrueras adressen för terminalenheten, dvs. den får adressen TU (0,0). En terminal- enhetsdel blir vidare entydigt adresserad i en terminalenhet med avseende på det andra stegets inlopp, dvs. i fig. l kan terminalenhetsdelen 18 ses såsom TSU (0) 1 TU (0,0), efter- som den är entydigt adresserad från inloppen 0 och 4 hos det första stegets omkopplare(0,0. På likartat sätt är varje termi- 21 454 328 nalgränsavsnitt i varje terminalklase entydigt adresserad via sin inloppsadress på accessomkopplaren. Adressen hos ett termi- nalgränsavsnitt, s som gränsavsnittet 190 i fig. 12, blir exempelvis, då den betraktas av ett godtyckligt annat terminal- gränsavsnitt, såsom gränsavsnittet 690 i terminalenheten 16, oberoende av vilket omkopplingselement i steget 5 som utgör reflektionspunkten.

Härigenom blir det möjligt för den upprättade banan som styr A-processorn, 698, att utlösa följande serie order VÄLJ till nätet för att en förbindelse till terminalgränsavsnittet 190, vars nätadress t.ex. är (a, b, c, d), skall upprättas: FÃLE l. VÄLJ en godtycklig jämn port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en DOTO-förbindelse genom aceessom- kopplaren till ett gruppomkopplarplan.

FÄIE 2. VÄLJ en godtycklig port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget l i det valda planet.

FÄDT 3. VÄLJ en godtycklig port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget 2 i det valda planet.

FÄLT 4. VÄLJ port (a) och en godtycklig kanal; Härigenom reflekteras förbindelsen genom steget j till steget 2.

FÄIE 5. VÄLJ port (b) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget 2.

FÄIE 6. VÄLJ port (c) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget 1.

FÄLE 7. VÄLJ port (d) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom access- omkopplaren till terminalgränsavsnittet (a, b, c, d).

Detta nät möjliggör omkoppling framåt till en godtyck- lig reflektionspunkt i steget som har fastställts såsom reflek- tionssteget samt tillbaka genom nätet med en konstant adress som är oberoende av reflektionsomkopplingselementet i nämnda steg. 464 328 22 Ordningsföljden mellan VÄLJ-orderna kan utnyttjas av ett godtyckligt terminalgränsavsnitt för att upprätta en förbin- delse till TI (a, b, c, d), varvid det ovan beskrivna valet av "första ledig kanal" säkerställer att fördröjningen i den utvalda banan blir den minsta möjliga. Om reflektion kan ske i ett tidigare omkopplingssteg med utgångspunkt från de ovan givna reglerna kan man utnyttja en del av den ovan givna ord- ningen. Såsom exempelvis är visat i fig. l2 behöver B-prooes- sorn 183, som befinner sig i samma terminalenhetsdel 18 som terminalgränsavsnittet 190, endast ange följande del av den ovan givna ordningsföljden: FÄDT l. VÄLJ port (d) och en godtycklig kanal.

Behandlingsfunktionerna som utförs av A- och B-processo- rerna är beroende av de aktuella datorprogrammen som utnyttjas.

Såsom exempel pâ behandlingsfunktioner kan emellertid nämnas ' terminalstvrning, som ger möjligheterna till varje betjänings- klass för abonnentlinjer eller förbindelseledningar, signale- ringsstyrning, som alstrar signaler för att anropa terminaler under styrning av terminalstyrningsbehandlingen och som av- kodar och to kar serier av signaler och siffror som kopplas såsom telefonnändelser till terminalstyrningsprocessorn för åtgärd, omkoptlingsstyrning, som uppkopplar, upprätthåller och bryter ned banor g=nom nätet enligt instruktioner från termi- nalstyrnings- och signaleringsstyrningsfunktionerna, databas- styrning, som utför alla operationer med avseende på den fysi- kaliska databasen och som möjliggör att alla andra förlopp kan arbeta oberoende av ett bestämt arrangeringssätt hos data- basen, och maskinvarastyrning, som uppfattar förlopp för styr- ning av maskinvaran som i realiteten bildar gränsavsnitt med abonnentledningarna eller förbindelseledningarna samt för terminalenheterna och cmkopplingselementen. Såsom ett exempel på behandlingsfunktionerna kan nämnas tilldelningen av maskin- varustyrning då det gäller upp till 60 linjeterminaler eller 50 förbindelseledningsterminaler vid varje A-mikroprocessor, varjämte de övriga funktionerna utförs av B-mikroprocessorn då det gäller något annat antal terminaler. Givetvis skulle omkopplarstyrningen alternativt kunna utföras av A-mikro- processorn; u» 464 328 23 Fig. 15 visar tidsdiagram som åskådliggör arbetssättet hos ett omkopplingselement 500.

Fig. l5(a) visar den aktuella bussledningens 502 tids- slitsnummer och kanalnummer, varvid 16 tidsslitsar bildar en kanal, vidare tidsslitsnumren skrivs i hexadecimalnotation, och kanalerna O och 1 samt åtta tidsslitsar i kanal 2 är visade.

Fig. 15(b) visar bussledningens klocka eller taktgivare för 4096 Hb/s. _ Fig. 15(c) åskådliggör fältsynkroniseringen som utgör en portsynkroniseringsorder och som uppträder på bussledningen 502 under kanalen 51 och i tidsslitsen E.

Fig. l5(d)-l5(h) åskådliggör för portarna 0, l, 2, 14 och 15 hos omkopplingselementet 500 tidsenvelopperna för buss- ledningens 502 överföringsåtgärder vid de respektive portarna.

Portarna 5-15 är inte visade, men operationsmässigt är de identiska. Var och en av bussöverföringsenvelopperna 501, 502, 505, 504 och 505 för de respektive portarna 0, 1, 2, 14 och arbetar i tidsmultiplex. Varje envelopp innehåller fyra tidsslitsar P, D, W, R, under vilka bestämda åtgärder utförs på bestämda ledningar i TDM-bussledningen 502 under bestämda tidpunkter, så att bara en enda port håller på att sända in- formation på en enda enstaka ledning hos TDH-bussledningen 502 vid varje ögonblick i tiden. Den exakta tidpunkten då en eventuell överföringsenvelopp igángsättes bestäms av en entydig portadresskod.

I fig. 14 visar l4(a) systemklockan som är åskådliggjord i fig. l5(b). Fig. l4(b)-l4(e) utgör utvidgningar av tids- slitsarna P, D, W och R i typiska busslcdningsöverförings- envelopper 501, 502, 505, 504 eller 505.

Bussledningen 502 består av 56 enkelriktade linjer för att utföra bussledningsinterkommunikationsfunktioner mellan alla sexton portarna, såsom är åskådliggjort i fig. 15. Sig- nalerna som den mottagande logikkretsen 504 i modulen presen- terar för bussledningen 502 är DATA (16 bitar på individuella ledningar), DESTIHATIONSPORTADRESS (4 bitar på var sin enskild ledning), DESTIHATIONSJÄNALADRESS (5 bitar på var sin indivi- 464 328 24 duell ledning), GILTIG DATA (1 bit), VÄLJ (1 bit) och ARBETS- SÄTT (1 bit). Signalerna som mottas från bussledningen 502 är UTVALD KANAL (fem bitar på var sin individuell ledning), KVITTENS (l bit) och MODUL UPPTAGEN (1 bit). Beroende på DATA- -ordet från buffertkretsen 402 och innehållet i det mottagande styrpermanentminnet 404 som är adresserat av kanalnummerut- gångssignalen från buffertkretsen 402 kommer skilda signaler att föras till bussledningen 502 och att mottas från denna, varjämte skilda ord kommer att skrivas in i permanentminnena för PORT, KANAL och HOTTAGHIHGSSTYRNIHG i den mottagande logikkretsen BOÄ för den aktiverade porten. Bussledningens 502 linje STÄLL SKRIVAKTIVITET är en specialfunktionslinje för att övervinna uppträdandet av en förutbestämd funktion.

Under tidsslitsen P, som i fig. l4(b) är visad såsom (1), sänder den för ögonblicket aktiverade mottagande logik- kretsen 304 till bussledningen 302 destinationens sändnings- logikportnummer, varjämte den tillför lämpliga signaler till bussledningarna GILTIG DATA, VÄLJ, ABBETSSÄTT och HCDUL UPP- TAGEN. Vid den stigande kanten på den i fig. lÄ(a) såsom (2 visade klockpulsen kommer alla sändande logikkretsar EC6 hos alla 16 portarna att införa tillståndet hos de ovannämnda bussledningarna till register som är tífldelade avkodninge- portnummerkretsen 420 och sändningsstyrningskretsen äâä.

Under tidsslitsen D, som i fig. l4(c) är visad såsom (5), matar den mottagande logikkretsen för den aktiverade porten information till ledningarna DATA resp. DESTINATIOHSKANAL- ADRESS. Pâ nästa stigande kant på klockpulsen, vilken är visad såsom (Ä) i fig. l4(a), överförs denna information till buffertregister som är tilldelade det permanenta dataminnet 422. Under tidsslitsen W, som i fig. l4(d) är visad såsom (E), gäller att om portnumret som är representerat av de fyra bitarna på linjerna DESTIKATIOUSPORTADRESS, vilka uppträder under tidsslitsen P, överensstämmer med portidentifierings- koden för en bestämd port, vilken kod är entydig 'för varje port, kommer en operation att inträffa vid portens sändande logikkrets. Denna operation kan utgöras av inskrivning i det 464 328 permanenta dataminnet 422 hos nämnda port eller ett gensvar på ordern VÄLJ. Under tidsslitsen W gäller också att ett av- sett vïrde för det utvalda kanalnumret kopplas från kretsen 414 för sökning efter en första ledig kanal till linjerna för det utvalda kanalnumret, om detta är lämpligt, varvid ett värde (antingen en logisk etta eller en logisk nolla) för en kvittenssignal utvärderas. Markeringen EJ KVITTENS utgör helt enkelt ett tecken på att en kvittenssignal saknas. Under tids- slitsen R, som är visad såsom (6) i fig. l4(e), anbringar destinationsportsändningslogikkretsen ett gensvar på linjerna för det utvalda kanalnumret resp. kvittens. Den aktiverade mottagande logikkretsen överför tillståndet hos dessa linjer till ett register som är tilldelat den mottagande styrninge- kretsen 406 vid nästa klockpulsframkant, vilken är betecknad (7) i fia. l4(a). Därefter, någon tid senare, såsom är marke- rat medelst (8) i fig. l4(e), uppdaterar nämnda logikkrets sin egen portkanal resp. mottagande permanentstyrningsminneu 410, 408 resp. 406. _ EJ KVITTEHS-kanalnummer som mottas av en EJ LJITTEUS- -mottagare 416 vid den mottagande logikkretsen hos en bestämd port medför att en kassationsbit ställs i den sändande logik- kretsen för samma port vid adressen som är angiven av det mot- tagna EJ KVITTEï°-kanalnumret, dvs. en EJ KVITTEI i kanalen 16 kan avkodas exempelvis såsom "EJ TVITTENS-kanal 7". Kista gång den mottagande logikkretsen som har uppkopplat en bana i kanal 7 försöker utföra inskrivning i kanal 7 kommer den inte att få någon kvittenssignal, utan den kommer att ange att kanalen med banan in i kanal 7 befinner sig i tillståndet "EJ KVITTEHS". Kretsen 408 för sökning av EJ KVITTEXS kommer därefter att pulsa ut numret för kanalen som är i tillståndet EJ KVITTEUS från sin sändande logikkrets i kanalen 16.

Fördröjning i nätet nedbringas automatiskt till ett minimum genom användningen av metoden med sökning efter den första lediga kanalen. Kretsen 414 för sökning efter den första lediga kanalen undersöker kontinuerligt "upptaget- biten" hos det sändande permanentstyrningsminnet 424 med av- seende pà lediga kanaler med det lägsta kanalnumret högre än 46.4 328 J i' g 26 det aktuella utgångskanalnumret som är kopplat till seriedata på pulskodmoduleringsledningen 310.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna, utan dessa utgör endast exempel på uppfinningen och dess tillämpning.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 _ A "10 W 1:64* 528 Patentkrav

1. Omkopplingselement med flera portar och anordnat att åstadkomma rums- och tidsomkoppling mellan godtyckliga portar i elementet såsom gensvar på digitalordersignaler för fält av digitalt kodade data i ett flertal kanaler, vilka data mottas bitsynkront av nämnda omkopplingselement, k ä n n e t e c k- n a t därav, att det innefattar tidsdelningsmultiplexerade gemensamma överföringsbussledningsorgan som sammankopplar nämnda portar, organ vid varje port vilka är påverkbara såsom gensvar på nämnda ordersignaler i nämnda kanaler för att koppla nämnda data i nämnda kanaler bitsynkront från en godtycklig av nämnda portar till nämnda gemensamma överföringsbussledning, och organ vid varje port vilka är selektivt påverkbara såsom gensvar på nämnda ordersignaler för att uttaga nämnda data från nämnda överföringsbussledning i bussledningscykeln för nämnda kanal och för att i serie överföra nämnda uttagna data bitsynk- ront i utgångskanalen som är utpekad av nämnda digitala order- signaler från nämnda port.

2. Omkopplingselement enligt krav 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att nämnda digitalt kodade data innefattar pulskodmoduleringskodade talsamplar som är tidsmultiplexerade i nämnda kanaler. '

3. Omkopplingselement enligt krav 1 för att åstadkomma och upprätta tids- och rumsomkoppling mellan en godtycklig inloppsport till elementet och en godtycklig utloppsport från detsamma såsom gensvar på inomkanaldigitalordersignaler för fält av digitalt kodade data i ett flertal kanaler som är bitasynkront kopplade till nämnda omkopplingselement, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar ingångs- portorgan för att mottaga och tolka ordersignaler i en godtyck- lig kanal bland nämnda kanaler och för att mottaga data i någon av nämnda kanaler och att sedermera mottaga nämnda ordersig- naler i samma kanal, varvid de gemensamma överföringsbussled- ningsorganen sammankopplar nämnda portar för att åstadkomma ett flertal bussledningscykler som är tilldelade var sin bestämd kanal, organ för att koppla nämnda ordersignaler från nämnda inloppsport bitsynkront till nämnda gemensamma överföringsbuss- ledningsorgan och för att koppla nämnda data till nämnda gemensamma överföringsbussledningsorgan i samma kanaler som 10 15 20 25 30 464 328 23 nämnda ordersignaler, och utloppsportorgan som adresseras av nämnda digitalordersignaler för att koppla nämnda data ut ur nämnda port i en utgångskanal som är utpekad av nämnda order- signaler på så sätt att rumsomkoppling erhålls mellan nämnda inloppsport och nämnda utloppsport medelst nämnda gemensamma överföringsbussledningsorgan och tidsomkoppling erhålls medelst utloppsportorganen.

4. Omkopplingselement enligt krav 2, k ä n n e t e c k- n a t därav, att nämnda data som är kopplade till nämnda inloppsportorgan och som är kopplade från nämnda utloppsport- organ är taktsynkron.

5. Omkopplingselement enligt krav 4, k ä n n e t e c k- n a t därav, att nämnda med flera portar försedda omkopplings- element inkluderar sexton portar, vilka alla är sammankopplade med varandra medelst nämnda gemensamma tidsdelningsmultiplex- överföringsbussledningsorgan.

6. Omkopplingselement enligt krav 5, k ä n n e t e c k - n a t därav, att nämnda gemensamma tidsdelningsmultiplexöver- föringsbussledningsorgan bildar en med sexton portar försedd rumsomkopplare under en enda fälttid och att nämnda utloppsport bildar en multipelkanaltidsomkopplare.

7. Omkopplingselement enligt krav 4, k ä n n e t e c k- n a t därav, att nämnda digitalt kodade data är pulskodmodule- ringskodade talsamplar som är tidsmultiplexerade i nämnda kanaler.

8. Omkopplingselement enligt krav 7, n a t därav, att nämnda pulskodmoduleringskodade talsamplar k ä n n e t e c k- är linjära databitgrupper med n bitar.

9. Omkopplingselement enligt krav 4, k ä n n e t e c k- n a t därav, att nämnda digitalt kodade data innefattar multiplexerade databitgrupper.