SE461339B - Foerfarande och framstaellning av en isolerande produkt av mineralfibrer - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 461 539 Dessa flingor är normalt förpackade "huller om buller" i komprimerat tillstånd. Den komprimering som ges i detta fall til- låter att man ofta uppnar densiteter av storleksordningen 150 kg/m3 eller mer.

Flingorna kommer fran olika källor, filtar, speciellt sönderhackade vilket innebär ett sätt att utnyttja produkter som icke uppfyller de rigorösa specifikationerna inom detta område. För vissa produkter sker dock bildandet av flingor på ett systematiskt sätt utgående från filtar eller fibrer som alltifrån början är avsedda för astadkommande av dessa flingor.

I samtliga dessa fall kommer sönderhackningen och komprime- ringen i samband med förpackningen att vittgaende andra den filta- de strukturen. Efter dekomprimering maste produkten utsättas för en kraftfull behandling med förmaga att aterge produkten en homo- gen densitet som är tillfredsställande för att isoleringsegenska- perna skall aterfas. Denna behandling innefattar traditionellt en pneumatisk lösgöringsoperation, vilken utöver att ge en svällef- fekt hos flingorna också tjänar till att transportera och fördela flingorna pà stället där de skall utnyttjas. Denna pneumatiska behandling är också ofta förknippad med kardning eller analoga behandlingar.

I praktiken kan man konstatera att till och med vid kraft- fulla behandlingar i samband med ifråga bildade isoleringsskiktet finns hos ursprungsfiltarna. För samma kvalitet är det nödvändigt mängden fiber per ytenhet (detta uppackningen de av flingorna icke uppvisar de kvaliteter som erhållande av en isolering av att väsentligt öka den utnyttjade även om den skenbara densiteten eller skrymdensiteten ar identisk). Det är icke sällsynt att man maste dubblera fibermängden för erhallande av jämförbara prestan- da.

Försämringen av isoleringsegenskaperna förklaras i första hand av inverkan av den behandling varmed flingorna bildas. derrivningen, Sön- -huggningen eller -skärningen av ursprungsfiltarna leder icke endast till att fibrerna blir mycket korta utan även till homogenitetsfel vad gäller fördelningen av fibrerna i flingorna. u ler som är tätare i det inre av är ogynnsam för isoleringsegenskaperna, Han kan på typiskt sätt observera uppträdande av “neda- deesa flingor. Denna omfördelning och den pnsumatieka och 10 15 20 25 30 35 40 461 359 mekaniska uppblasningen efter dekomprimering tillater normalt icke aterupprättande av en fiberfördelning i isoleringen, vilken är jämförbar med den hos ursprungsfilten.

I en strävan att undvika de nackdelar som är förknippade med söndersmulningsoperationerna har man föreslagit att "klippa sönder“ ursprungsfilten för bildande av flingorna. Pa detta sätt förändras flingornas struktur i mindre grad. Detta sätt antagen speciellt tillata undvikande av den i det föregående angivna homo- genitetsbrieten. I detta fall lyckas man emellertid icke pa ett tillfredsställande enkelt sätt aterställa egenskaperna hos ur- sprungsfiltarna i samband med genomförandet. Skälet till denna evarighet är sannolikt förknippat med det faktum att komprime- ringen av flingorna vid förpackningen sker utan att orienteringen för fibrerna i dessa oordnade flingor kan tagas i beaktande. Hed andra ord är fibrernas övergripande orientering osäker. Den mycket kraftiga komprimeringen sker icke sasom i ursprungsfiltarna i en riktning som tenderar att beakta fibrernas dominerande oriente- ring. Detta resulterar i en ändring av strukturen i flingorna, som icke kan fullständigt kompenseras under den slutliga "uppblas- ningen”. Denna effekt är i lika hög grad märkbar som fibrerna, vilka bildar filten, är mera oregelbundna och följaktligen mera bräckliga, vilket särskilt utmärker stenullefibrer.

Trots dessa olägenheter är utnyttjandet av flingor för bil- dande av isolerande skikt alltjämt föredraget före utnyttjandet av mattor för vissa särskilda användningar. Detta är i synnerhet fal- let i samband med anvândningar, där den geometriska formen pa skiktet som skall åstadkommas eller dettas placering gör det svart att utnyttja mattor eller'skivor som är iordningetällda i förväg.

Vi har för övrigt sett att utnyttjande av mattor normalt skapar lagrings- och transportbegränsningar, som flingorna gör det möjligt att befria sig ifran.

Uppfinningen har till syfte att åstadkomma isoleringar bil- dade med hjälp av fibrösa flingor, dvs isolerande flingor som upp- visar förbättrade egenskaper i förhållande till de som framställts i enlighet med traditionella metoder och vars egenskaper närmar sig de hos ursprungsmattorna eller -filtarna, dvs de fibrösa mate- rial utgaende fran vilka dessa flingor har astadkommits.

I enlighet med uppfinningen uppnås detta syfte genom ett förfarande, som uppvisar de i bifogade patentkrav angivna sår- 1 dragen. *i 10 15 20 25 30 35 461 359 Enligt uppfinningen föreslas att isoleringarna tillhandahalles i form av flingor allt under bibehållande eller till och med ökande av komprimeringsgradsn hos produkterna under deras lagring och transport, detta i jämförelse med de faktiskt utnyttjade förhal- landena vad galler oordnade fibrösa flingor.

Lagring och transport av produkterna sker i form av skikt som är komprimerade, dvs innan man fortsätter med Detta bildande skjuts upp till dess att eller mattor, bildandet av flingorna. produkterna har mist sin komprimering, vilket normalt är i samband med deras utnyttjande.

Processen för tillverkning av de ingående fibrerna är av traditionell typ. Under denna process avsattes de producerade fib- rerna, som är medbringade av intensiva gasströmmar, på en tran- sportör i form av ett kontinuerligt skikt.

I detta skikt är anordnandet av fibrerna icke isotopt, och detta utan särskilt anordnande- Sättet för mottagning och i syn- nerhet uteugningen av bärargasen genom transportören gynnar anord- nandet av fibrerna i plan som är parallella med transportörens galler.

Denna struktur hos ekiktet tas pa ett fördelaktigt sätt tillvara i enlighet med föreliggande uppfinning. Den i samband med förpackningen astadkomna komprimeringen sker i en riktning väsent- ligen vinkelrätt mot fiberskiktets plan, som också är det plan i vilket fibrerna huvudsakligen orienterar sig. Under dessa förhal- landen kommer en även mycket kraftig komprimering att medföra en mycket begränsad ändring eller paverkan av fibrernas faktiska egenskaper. Man kan speciellt förvänta sig att den mängd fibrer som bryts av till följd av komprimeringen blir mycket liten.

Denna komprimeringsoperation är för övrigt icke begränsad av överväganden avseende skiktets atervinnande av sin tjocklek i sam- band med uppackningen. Da skiktet utnyttjas i denna form efter en enkel avekärning för anpassning av isoleringen till erforderliga dimensioner, är det oundgängligt att skiktet eller mattan atervin- ner en tillfredsställande tjocklek utan nagon annan operation än en eventuell enkel “skakning”. Såsom vi har antytt i det föregaen- de har det genom experiment befunnits att förmagan att atervinna tjockleken mycket allvarligt begränsar den tillämpliga komprime- ringsgraden. I samband med föreliggande uppfinning tillåter bil- dandet av flingorna, som sker efter dekomprimeringen, att man 10 15 20 25 30 35 461 539 återger det slutliga materialet en tillfredsställande densitet, även om den utnyttjade komprimeringsgraden icke skulle tillata en tillräcklig spontan tjockleksatervinning hos skiktet.

I samband med genomförande av föreliggande uppfining är det sålunda möjligt att komprimera fiberskikt eller -filtar ända till densiteter, som kan uppgå till eller överstiga 250 kg/m3. I prak- tiken kommer de utnyttjade komprimeringsgraderna att mera begrän- sas av kapaciteten eller förmågan hos de anordningar, som utnytt- jas för förpackningen, än av överväganden med avseende pa egenska- perna hos de produkter som iordningställes utgående från dessa komprimerade skikt eller filtar. För att icke behöva ta till mycket dyra anordningar haller man oftast komprimeringen sadan att den komprimerade produktens densitet icke överstiger 300 kg/m3.

Denna densitet enligt uppfinningen är företrädesvis större än 150 kg/m3, för att man skall kunna på bästa sätt tillgodogöra sig de fördelar som är förknippade med höga komprimeringsgrader. Sasom vi har antytt ovan och såsom en jämförelse kan nämnas att skikt eller filtar vars slutliga utnyttjande endast innebär en enkel tjock- leksatergang endast komprimeras till densiteter som normalt icke överstiger 60 kg/m3.

Oberoende av den komprimeringsgrad, som de har givits, kan de fiberskikt eller -filtar som utnyttjas i enlighet med uppfin- ningen ocksà vara avvikande genom beskaffenheten eller halten av i synnerhet vad gäller appretur de tillsatser, som de kan mottaga, eller bindemedel. De sistnämndas roll kan i själva verket befinnas vara mycket annorlunda än den som de har i de produkter som ut- I dessa produkter nyttjas i form av skikt, filtar eller mattor. bidrager bindemedlet, som införs till och med före mottagandet av fibrerna pa transportören, i mycket stor del till de slutliga me- kaniska egenskaperna hos isoleringen. Bindemedlet säkerställer att isoleringen haller samman och pa ett allmänt sätt dess dimensio- nella egenskaper. Bindemedelshalten är ocksa en betydelsefull fak- tor för etertagandet av tjockleken.

Pa grund av att skikten eller filtarna är avsedda att vara finfördelade i form av flingor med små dimensioner, år det klart att deras kohesion och deras mekaniska hallfasthet icke utgör vä- sentliga faktorer i samband med föreliggande uppfinning.

Sasom vi har antytt har på samma sätt förmågan att aterta 10 15 20 25 30 35 461 539 tjockleken icke betydelse. Pa grund härav kan halten av bindemedel i de skikt eller filtar som utnyttjas i enlighet med uppfinningen variera mycket kraftigt. aven om det är att föredraga att bibehal- av skäl som kommer att anges senare, I detta fall har la en viss bindemedelshalt, är det ocksa möjligt att icke ha med bindemedel. man eventuellt en appretur, t.ex. för att förhindra utsläpp av damm.

Bildandet av flingor utgående fran mattor sker i enlighet med uppfininngen under maximalt begränsande av de sönderdelnings- och/eller sönderemulningsoperationer, som utgör grund för den i det föregående omnämnda bristen pa homogenitet. I sa hög grad som möjligt är dessa operationer till och med helt och hållet uteslut- na fran behandlingen i enlighet med uppfinningen.

För denna behandling utsätts filten eller skiktet eller de- lar därav för organ, som rycker loss flingorna under separering av de överlagrade testarna i de olika skikt som utgör filtene struk- tur. Denna separering av testar eller fibrer är sedan att den gör det möjligt att pa bästa sätt ta hänsyn till fibrernas struktur.

Han undviker dessutom att det bildas noduler av fibrer, som syste- matiskt följer med de utsträckta operationer för sönderdelning, i vilka de bildade flingorna rullar mot varandra under mer eller mindre lang tid före evakuering. Åstadkommandet av de fibröea flingorna sker enligt uppfin- ningen genom att filten eller mattan kardas för separering av fib- rerna. Det skall understrykas att kardningen enligt uppfinningen är annorlunda än den som man träffar pa i tidigare kända tekniker som avser isoleringar baserade pa mineralfibrer. I dessa tekniker utförs kardningen, i allmänhet i förbindelse med en pneumatisk behandling, pa mer eller mindre kompakta massor av flingor här- rörande frän en tidigare produktionsoperation och i intervall ut- satta för en kraftig komprimering i denna form. I motsats härtill sker i enlighet med föreliggande uppfinning kardningen pa själva filten eller skiktet.

Det är ocksa att föredraga att kardningen utgör den enda mekaniska operation, som utförs pa filten för lösgörande av flingorna fran den komprimerade filten, och att denna operation är mycket kort för undvikande av att noduler bildas.

Bland föredragna kardningsorgan tillater roterande borstar 10 15 20 25 30 35 461 359 försedda med halvstyva boret erhallande av mycket tillfredsstäl- lande resultat. Särskilt fördelaktigt är att utnyttja motroterande borsthjul, Utföringsformer redovisas senare.

Under vissa förhållanden räcker det med anordningar som pis- da filten har relativt mellan vilka den fibrösa filten bringas att passera. kar filtmaterialet för att lösgöra flingor, ringa sammanhållning eller kohesion, i synnerhet da filten inne- haller mycket lite eller inget bindemedel. För att underlätta se- pareringen av flingorna och för att ocksa begränsa deras dimensio- ner kan det emellertid i detta fall vara att föredraga att kombi- nera denna separering med en delning i förväg av filten i element som är mycket mindre, i synnerhet i band med en bredd av nagra centimeter.

Dessa sätt att bilda flingor utgående fran en fiberfilt eller dylikt tilläter iordningställande av produkter som är mera homogena och har bättre egenskaper, vare sig man betraktar flingorna eller de produkter som utgörs av dessa flingor och i synnerhet de isolerande skikt som iordninställte pa användnings- stället.

En annan märkbar fördel, som är förknippad med bildandet av flingorna på plats utgående fran en kontinuerlig filt, är möjlig- heten att reglera flödet av flingor i samband med tillämpningarna därav. ' I de konventionella sätt, vari man utnyttjar i förväg bilda- de flingor, är regelbunden matning en svarighet som icke löste pa tillfredsställande sätt. Bland de medel som föreslagits för denna matning förekommer särskilt skruvar, cellslussar..., i samtliga fall medel som icke tillåter garanterande av perfekt regelbunden- het, ty de appliceras pa ett material med otillräcklig flytbarhet.

Tekniken enligt föreliggande uppfinning, som är baserad pa utnytt- jande av en fiberfilt, tillater däremot en god regelbundenhet. De medel som utnyttjas för att bilda fiberfiltarna är väl kontrolle- rade vid den aktuella tidpunkten, sa att man kan iordningställa filtar som har mycket hög regelbundenhet i synnerhet vad beträffar fibermassan per ytenhet eller, vilket är ekvivalent, per längden- het av ifrågavarande filt eller matta. Utgående fran en regelbun- den filt tillater drift av organen för bildande av flingor med konstant hastighet att man säkerställer en mycket hög regelbunden- het i flödet av flingor. 10 15 20 25 30 35 461 539 Denna regelbundenhet hos tekniken enligt törelliggande upp- finning vad gäller matningen av flingor är mycket värdefull, då man på nytt bygger upp ett isolerande element som kräver bestämda fiberkvantieter. I samband med vissa tillämpningar är denna regel- bundenhet till och med oundgänglig.

Bland dessa tillämpningar syftar uppfinningen särskilt på produktion av prefabricerade konetruktionselement, där ett styvt stöd eller underlag, såsom plattor eller lådor, förbinds med en regelbunden beläggning av isolerande material.

En särskilt utvecklad typ av element av denna sort utgörs av lådor i form av tråg innehållande en eller flera fack eller kamma- re, utnyttjade såsom prefabricerade element för att bilda takspar- rarna i taktäckning. Dessa lådor utgörs oftast av en platta av sammanbundna träfibrer bildande ladans botten och åtminstone två sparrar fästade vid bottenplattan. Det isolerande materialet an- bringas mellan sparrarna. Dimensionerna och den industriella pro- duktionetakten för dessa element är sådana att inplacering av ett i förväg iordningställt isolerande filtband är problematisk. Av detta skäl gäller för närvarande att valet av det utnyttjade iso- lerande materialet går mot föreningar av typ syntetiskt skum, i synnerhet polyuretanskum, som åstadkommas direkt i lådan genom insprutning av en blandning som expanderar och stabiliseras i form av ett regelbundet skikt som häftar mycket väl mot underlaget. Den relativa enkelhet varmed dessa material kan utnyttjas har såsom motsats särskilt en ökad kostnad jämfört med den för isolerande material baserade på mineralfibrer.

De nya teknikerna enligt föreliggande uppfinning tillåter aterskapande av isolerande skikt under förhållanden, som lämpar sig särskilt väl för produktion av dylika element, och dessutom är detta ändamålsenligt för behärskande av tekniken för återuppbygg- nad av denna isolering utgående från flingor.

Såsom angivits i det föregående gäller i själva verket att de konventionella sätten att utnyttja fibrösa isolerande partiklar består i att fördela dessa partiklar över ytan som skall isoleras eller att fylla ihåliga väggar, varvid matningen av partiklarna till utnyttjningsstället åstadkommes med hjälp av en drivgasström, som normalt är densammma som den som har tjänat till att expandera de komprimerade partiklarna, Under dessa förhållanden är det icke e io 15 20 25 30 35 461 339 lätt att innehålla partiklarna i lådorna som man önskar förse med ett isolerande skikt.

Genom att flingorna enligt uppfinningen astadkommes utan utnyttjande av en gasström, kan fyllningen av lådorna ske helt enkelt under utnyttjande av tyngdkraften. Flingorna bildas i an- ordningen, vari de lösgörs från den fibrösa filten, omedelbart ovanför enheten för fyllning av lådorna.

Med fördel gör man sa att lådorna som skall fyllas cirkule- rar pa kontinuerligt sätt under matningen av flingor, och man bringar ladornas rörelsehastighet i överensstämmelse med den hos den fibrösa filten, varav man drar ut flingorna. Pa detta sätt blir flödet av flingor med precision injusterat gentemot tillverk- ningstakten för ladorna. Man säkerställer salunda hög regelbunden- het för fyllningen och väl bestämda isolerande egenskaper.

I samband med denna typ av tillämpning kräver aterskapandet av det isolerande skiktet utnyttjande av ett bindemedel med förma- ga att fixera flingorna vid varandra. Da detta bindemedel avsätts pà fibrerna i vätskeform, är det att.föredraga att vidtaga atgär- der härför på sa langt avstånd som möjligt fran den bana, vilken flingorna följer, för undvikande av varje risk för nedsmutsning genom fastklistring av flingor i förtid pa de väggar som kanalise- rar flingornas strömning. Tillförandet av bindemedel eller appre- tur sker sålunda sa nära som möjligt det ställe där flingorna upp- samlas.

För det redovisade tillämpningsexemplet motsvarar detta ett ställs beläget omedelbart ovanför de lador som skall ges en be- klâdnad. För erhållande av en relativt regelbunden beläggning, samtidigt som man undviker'att störa flödet av flingor, utnyttjar man med fördel finfördelare som icke är pneumatiska.

Uppfinningen beskrivs mera i detalj i fortsättningen under hänvisning till bifogade figurer, pa vilka: - figur 1 är en schematisk helhetsvy, som i sektion visar en installation för bildande av flingor på ett regelbundet sätt ut- gående fran en komprimerad filt eller matta och aterskapande av en isolering utgående från dessa flingor, ~ figur 2 visar schematiskt i perspektiv organ för uppdel- ning av den komprimerade fiberfilten, - figur 3 visar schematiskt i perspektiv en anordning för bildande av flingor i enlighet med uppfinningen, 10 15 20 25 30 35 10 461 359 - figur 4 visar eohematiskt ett annat sätt att bilda flingor i enlighet med uppfinningen, och - figur 5 är en schematisk perspektivvy av den undre delen av enheten i figur l.

I den utföringsform som visas i figur 1 föreligger det ut- nyttjade fibrösa materialet i form av en rulle 1, som kan vara mycket komprimerad. Rullen 1 är placerad i en icke visad uppvind- ningsanordning.

Fiberfilten 2, som utdrages fran rullen 1, medbringae mot enheten för bildande av flingor medelst en transportör 3.

De olika filterskikt som bildar rullen är mycket kraftigt komprimerade mot varandra, varför fibrerna i intill varandra liggande skikt har en tendens att trassla in sig i varandra. En viss dragverkan är nödvändig för att lösgöra filten fran rullen.

Av detta skäl är det att föredraga att astadkomma dessa rullar utgående fran skikt som har mottagit ett bindemedel, som ger fil- ten eller mattan en viss sammanhållning. Den nödvändiga samman- hållningen eller kohesionen är emellertid relativt begränsad i detta skede, varför filtens eller mattan: initiala bindemedelshalt kan vara väsentligt lägre än den hos isoleringsmaterial som ut- nyttjas direkt i form av filtar eller mattor (utan att passera genom nagon flingbildning).

För att frigöra filten 2 från rullen 1 utsätter man denna t.ex. för en intensiv lokal sugpaverkan. Detta kan uppnås genom anordnande av en utsugningslàda omedelbart under transportören 3.

Enheten för bildande av flingor, vilken allmänt är betecknad medelst hänvisningssiffran 4, utgörs principiellt av en anordning av den typ som visas i figur 3. Denna innefattar en uppsättning slagarmar 31, som är roterbart lagrade pa en axel 32. Denna anord- ning inbegriper ett galler 33, mellan vars stänger armarna 31 kan rotera fritt. Anordningen inbegriper en eller flera uppsättningar slagarmar. I denna anordning kommer de flingor som lölgöres från filten att evakueras omedelbart.

Av skäl som angivits i det föregående är det för flingornas kvalitet i själva verket betydelsefullt att begränsa uppehallsti- den för det fibrösa materialet i denna anordning, som ger en kraftfull behandling. -s I) 10 15 20 25 30 35 " 461 339 De karakteristiska dimensionerna pa gallret och armarna gör det möjligt att fastställa dimensionerna pa flingorna vid utgangen från anordningen.

Genom att sla pa det fibrösa materialet rycker armarna 31 lös flingorna därifran, vilka flingor utgör materialet ifraga. Da kohesionen eller sammanhallningen mellan fibrerna i filten är re- lativt kraftig, t.ex. da en hög halt av bindemedel haller ihop testarna eller fibrerna inbördes eller fastmer da en framtvingad eammantrassling av fibrerna gör separeringen av flingorna mera känslig, kan man i samband med behandlingen tillfoga en anordning 5, sasom den i figur 2 visade.

Anordningen i figur 2 har till funktion att uppdela den fi- brösa filten 2 i element med sma dimensioner, därigenom underlät- tande den slutliga operationen för separering av flingorna, varom det är fraga i det föregaende. Utnyttjande av en dylik anordning tillåter att man har en extremt kort behandlingstid.

I den visade utföringsformen skärs filten 2 i tvärgaende band 6 (relaterat till bandets upprullning). Denna uppdelning ge- nom skärning erhålls genom att man bringar fiberfilten 2 att pas- sera mellan en cylinder 21, som är försedd med knivar 22, och en mctcylinder 23, mot vilken fiberfilten stöts av knivarna.

Bredden pa banden eller remsorna 6 blir bestämd av avståndet mellan tva successiva knivar pa cylindern 21. Denna bredd väljs som en funktion av dimensionen pa de flingor som skall produceras.

Den är icke mindre än dimensionen för flingorna och ligger före- trädesvis mellan 2 och 5 gånger denna dimension.

Den pa detta sätt genomförda uppdelningsoperationen ändrar icke egenskaperna hos flingorna, som därefter lösgöres, vilket en utsträckt söndersmulning eller -rivning skulle göra. Även om en begränsad del av fibrerna sålunda bryts av, blir homogeniteten hos strukturen icke modifierad av denna skärande uppdelning.

Såsom ett typiskt exempel kan anges att man i enlighet med uppfinningen har utnyttjat en fibermatta komprimerad till 200 kg/m3 och med en bredd av 1,20 m. Den upprullade filten har en tjocklek av omkring 30 mm. Den bringas att passera mellan den knivbärande cylindern 21 och motcylindern 23.

-Knivbladen har en nöjd av 15 mm och är inbördes atskilda 40 10 15 20 25 30 35 12 461 339 Knivbladen är anordnade längs cvlinderns generatriser eller nagot lutande relativt dessa.

Det är intressant att notera att knivbladen icke har en höjd som är tillräcklig för att uppdela filten över hela dess tjocklek.

Uttryckt på ett annat sätt innebär detta att knivbladen icke kommer i kontakt med motcylindern 23. Icke desto mindre medför det tryck som knivbladet utövar pa filten och den lokala deformationen en fullständig bortbrytning av varje band.

De i bandform avskurna filtelementen grips av armarna 31, vilka är anordnade i grupper om fyra pa axeln 32. Varje grupp av armar har ett avstand av 80 mm till angränsande grupp. Armarna har en längd av omkring 150 mm. Gallrets 33 stänger har ett inbördes avstånd av S0 mm.

Armarnas rotationshastighet halla i ifrågavarande exempel vid 1500 varv/minut.

Den fibrösa filten eller mattan 2 införs i den beskrivna anordningen i en mängd av omkring 500 kg/h.

Pa detta sätt återskapar man homogena fibrösa flingor, vare densitet är av storleksordningen 30 kg/m3 och vars dimensioner är omkring 15 till 20 mm.

Allt efter behov utsatts flingorna, som bildas i enlighet med uppfinningen, för en behandling som tillåter reglering av de- ras densitet med beaktande av de krav som svarar mot den avsedda användningen. Ovan beskrivna behandling tillater icke alltid att flingorna bibringas lämplig "lätthet“, även om behandlingen tilla- ter att flingorna individualiseras. Uttryckt pa annat sätt har dessa homogena flingor icke alltid atertagit en densitet i närhe- ten av den hos fibermattan före dess förpackning.

I syfte att förbättra volymatertagandet hos flingorna är det dock möjligt att utnyttja pneumatiska organ, sasom de som utgör föremål för konventionella tekniker för applicering av fibröea partiklar. Da nagon transport av flingorna icke är nödvändig, fö- redrar man emellertid enligt uppfinningen att anlita mekaniska organ, som gör det möjligt att spara in pa den slutliga gaslfling- separeringen.

För undvikande av varje diskontinuitet i flingornas vand- ring, som skulle kunna ge upphov till svårigheter vad gäller upp- rätthàllandet av regelbunden homogen cirkulation, astadkommes den- ll 10 15 20 25 30 35 13 461 559 na behandling direkt pa flingorna under deras fall fran utloppet fran anordningen för bildande av flingorna.

Ett fördelaktigt sätt i enlighet med uppfinningen bestar i anordnande av en enhet 8, som uppbär roterande piskor bildade av mjuka staltradar, vilka sveper över hela den kanal 9 som leder flingorna.

Dessa piskor, som roterar med hög hastighet och därvid stö- ter emot flingorna, gynnar upplösning av spänningar som kommit till under komprimeringen i samband med förpackningen.

I syfte att undvika ackumulering av partiklar pa armen 10, som överför rörelse till piskorna 11, är det att föredraga att anordna de senare omedelbart uppströms om armen 10. Eventuellt kan ett flertal grupper av piskor vara anordnade i banan för flingor- na. Det är i synnerhet möjligt att med en och samma motor 12 och en och samma arm 10 driva en grupp av piskor uppströme om armen 10 och en andra grupp, som är belägen nedströms om armen ifråga.

I detta senare fall är det föredraget att bringa piskorna att rotera i motsatta riktningar relativt varandra för att därige- nom behalla varje stöteffekt pa flingorna.

Genom att astadkomma denna behandling t.ex. med hjälp av tva tràdar med en diameter av 3 mm som roterar med 5000 varv/min pa, flingor som bildats under de förhållanden som beskrivits i det föregående erhåller man en produkt, vars densitet ligger omkring 5 kg/m3. Uttryckt pa ett annat sätt tillåter astadkommande av ett “lättare“ tillstànd medelst dessa mekaniska organ en avsevärd minskning av densiteten.

Ett annat sätt att bilda flingor i enlighet med uppfinningen visas i figur 4. av en serie parvis 48-49. trådar eller borst, hart för att under Anordningen som utnyttjas härför utgörs anordnade, roterande borstar, sasom 42-43 och Dessa borstar är försedda med halvstyva t.ex. av syntetiskt material, som är relativt tillräcklig tid motstå nötningen vid kontakt med fibrerna. Han kan använda borst av polyamid, vars tvärsektion är av storleks- ordningen 1 till 2 mmz. t.ex.

Anordnandet av borsten pa den axel, som uppbär desamma, är med fördel i skruvlinjeform eller i skivform, varvid avståndet mellan tva pa varandra följande skivor eller skruvlinjens stigning 10 15 20 25 30 35 461 359 1* företrädesvis är mindre än 4 ganger dimensionen hos flingorna som skall lösgöras.

Borstarna i ett och samma par är företrädesvis sa anordnade att borsten eller trådarna tangerar varandra eller överlappar var- andra över en ringa längd. Detta senare arrangemang är att före- draga da borsten är anordnad i skivform och en borstes skivor är förskjutna i förhållande till borstskivorna på motsvarande, mitt emot anordnade borste.

Fiberfilten passerar mellan borstarna 42 och 43, vilka bi- bringas sådan rörelse som indikeras av pilarna i figuren. Rota- tionsriktningen är sådan att filten dras in mellan de tva borstar- na.

Anordningen innefattar åtminstone tva boretpar, som succes- sivt fengar upp filten och lösgör flingorna därifrån.

Som allmän regel gäller att enheten icke innefattar mer än fyra par borstar. Deras antal är naturligtvis en funktion av styr- kan i behandlingen för lösgörande av flingor och tjockleken på den behandlade filten eller mattan.

Det är att föredraga att anordna paren av borstar successivt sa att deras borst korsar varandra över en betydande del av deras längd. \ Detta kan erhallas lika bra med skruvlinjeformiga borstar som med skivborstar. Detta arrangemang gynnar en automatisk rengö- ring av borstarna mot varandra, i det att fibrer som har en benä- genhet att kroka fast och stanna i en borste automatiskt “extrahe- ras" av den föregående eller efterföljande borste, med vilken förstnämnda borste korsar sina borst. För detta ändamål säger det sig självt att samtliga över varandra anordnade borstar bör rotera i samma riktning.

Mellan varje par av borstar kan man ocksa med fördel anordna ett element som tjänar som kam, vilket möjliggör löegörande av de fibrer som kan förbli fasthakade i boretarna.

En kam 44 är schematiekt visad vid utloppet fran anordningen i figur 4. Den utgörs av en fast etang 45, vilken uppbär ett fler- tal tänder 46. I sitt arbetsläge är denna kam belägen t.ex. i det utrymme som definieras av de fyra borstarna 42-43, 48-49.

Vid utnyttjande under de förhållanden som exemplifierats i det föregående tillåter den i figur 4 visade enheten iordningstäl- v» 10 15 20 25 30 35 w 461 339 lande av mycket homogena fibrösa flingor och astadkommande av en isolerande matta utgående från dessa flingor, vars densitet är omkring 15 kg/m3.

Den hastighet varmed filten eller mattan 2 införs i anord- ningen bestämmer i varje fall flödet av producerade flingor. And- ring av denna hastighet tillåter sålunda att man bringar flödet tillåter en konstant inmatningshas- stabilt fiberflöde. att variera, men framför allt tighet att man har ett mycket Denna egenskap utnyttjas för aterskapande av isolerande mattor.

En tillämpning av denna teknik visas i figur 1. Flingorna, som har astadkommits sasom angivits i det föregående, faller genom ledningen 9 in i en huv 13, som är anordnad ovanför en transportör 14, pa vilken konstruktionselement i form av trag cirkulerar.

Huvens 13 konfiguration är en funktion av den flingfördel- ning, som man önskar astadkomma. I det visade fallet är huvens bredd som skall fyllas med fibrer. lika med den hos elementet 15, Såsom visas i figur S är huvens sidor 16 justerade sa att de löper längs elementets 15 uppstaende sidokanter 17 och mot dessas pa tragets insida befintliga ytor, sa att flingorna i sin helhet leds in i elementet 15.

Fa sin uppströmssida, räknat i riktningen för elementens 15 frammatning, har huven en öppning tillräckligt högt över transpor- tören 14 för att lata elementen 15 passera. Pa sin nedströmesida är huven tillsluten genom en tvårvägg 19 och en rörlig rulle 18, vars periferihastighet motsvarar hastigheten varmed elementen 15 passerar.

Rullen 18 är anordnad så att den ligger i nivå med sidokant- delarnas 17 överdel. ' Inuti huven finns organ för finfördelning eller beeprutning, sasom antyds vid 7 (figur 1) i och för applicering i synnerhet av en bindemedelskomposition.

Funktionen hos denna del av installationen (se figur 1 och 5) är följande.

Under inverkan av sin egen vikt faller flingorna ned i ele- mentet l5. De halla under sitt fall kvar av sidorna 16. Det är i själva verket nödvändigt att väl kanalisera flingorna pa grund av deras lätta konstitution och också i händelse av behov pa grund av den centrifugaleffekt som kan bli ett resultat av piskornas 11 ' rörelse. 10 15 20 25 30 35 461 339 *S Det är ävenledes nödvändigt att bibehalla flingorna där de under inverkan av sin vikt avsätter sig i form av en mycket lätt massa, som det är lämpligt att pressa ihop. Denna massa har före hoppressningen, som astadkommes medelst rullen 18, en tjocklek som överstiger höjden pa sidokanterna 17. att halla tillbaka densamma.

Det är följaktligen lämpligt 'n Franvaron av pneumatisk transport av flingorna gynnar en icke turbulent avsättning. I syfte att icke störa denna avsättning är det lämpligt att ombesörja appretur med finfördelare eller be- sprutare som icke är pneumatiska. _ I syfte att undvika varje risk för nedsmutsning av kanalen som leder flingorna sker finfördelningen av bindemedlet i omedel- bar närhet av elementet 15 och företrädesvis delvis över detta element.

Man besprutar t.ex. medelst ett första munstycke 7 elemen- tets 15 botten för att bringa de flingor, som är i kontakt därmed, att fästa därvid. Denna besprutning sker vid införandet av elemen- tet i huven. Ett eller flera ytterligare besprutninge- eller fin- fördelningsmunstycken, som är anordnade pà olika ställen i huven och är också företrädesvis riktade mot elementet 15, astadkommer en beläggning på flingorna som avsättes däri allteftersom detta sker.

Skiktet av beläggningsfibrer som bildas pä elementet pressas ihop genom passage under rullen 18 på ett sàdanat sätt att det isolerande skiktet kommer i nivå med kantdelarna 17.

För ytbeläggning pa fibrerna utnyttjar med fördel en själv- förnätande komposition, sa att de belagda plattorna icke behöver genomga någon slutlig behandling.

Det tillförda bindemedlet kan ocksa appliceras i fast form.

I detta fall fördelar man ett fint puder över flingorna. För er- hållande av en utmärkt fördelning är det fördelaktigt att tillföra pulvret uppströms om eller i niva med anordningen 4 för bildande av flingorna, vilket säkerställer god inträngning i den fibröea massan utan risk för nedsmutsning av anordningen.

Allt efter behov kan också en film appliceras på elementet 15 för att täcka fiberskiktet.

Den i det föregående redovisade enheten arbetar pa konti- nuerligt sätt. Elemsnten 15 ligger kant mot kant och samtliga 3 10 15 20 25 30 35 17 461 539 flingor uppsamlas normalt. Hed tanke pa eventuella diskontinuite- ter och start och stopp är ett atervinningsschakt 20 anordnat mitt emot huven. Icke utnyttjade fibrer uppsamlas och kan aterföras i händelse av behov.

Den i det föregående givna beskrivningen hänför sig till ett element 15, som endast har ett enda utrymme i längdled. I prakti- ken har dylika element tva eller tre utrymmen eller fack. Det sä- ger sig självt att ett flertal enheter kan vara anordnade sida vid sida för att samtidigt fylla vart och ett av dessa utrymmen eller fack.

För detta ändamål kan en rulle av komprimerad fibrös filt uppdelas i längdled i lika manga delband som det finns utrymmen eller fack att fylla. Den längsgående genomskärningen, som t.ex. sker med hjälp av konventionella cirkelsagar, tillater dessutom att man fördelar mängden fibrer som riktas mot varje utrymme som en funktion av respektive tvärledsdimensioner pa utrymmena ifråga.

För detta räcker det att bilda band, vars bredd är proportionell mot den hos utrymmet som skall fyllas.

Det ir ocksa möjligt att mata varje enhet särskilt utgående fran separata rullar.

Såsom exempel kan anges att element 15 med tva utrymmen eller fack med en bredd av 500 mm har belagts med en filt som áterskapats i enlighet med uppfinningen.

Matningen såkerställdes med hjälp av rullar om 50 kg kompri- merade till 300 kg/m3, bildande en filt eller matta med en bredd av 1,20 m.

Denna filt uppdelades i tva lika delar, som fördes mot tva anordningar av den typ som visas i figur 1, vilka anordningar var placerade parallellt.

Hatningen skedde med 500 kg/h.

Pa detta sätt astadkome en isolerande beläggning med en tjocklek av 90 mm och en densitet av omkring 15 kg/m3 efter ihop- pressning medelst rullen 18.

De vidtagna åtgärderna har visat sig ge en utmärkt regelbun- denhet hos det sålunda aterskapade isolerande skiktet.

Mätningar av det termiska motståndet hos isolerande skikt som erhållits pa det sätt som beskrivits i det föregaende och un- der utnyttjande av ull som blasts pa konventionellt sätt medelst 10 15 18 461 339 pneumatiska organ gör det möjligt att ge bevis för fördelarna med uppfinningen. I dessa bada fall är de ursprungliga fibrösa mate- rialen desamma, men den slutliga behandlingen, i synnerhet bildan- É det av flingorna, är avvikande.

Värmeledningsförmàgan för ett aterskapat isolerande skikt med en tjocklek av 90 mm och-en densitet av 15 kg/m3 uppvisar sa- lunda ett varde av 40 mW/m°K. Ett analogt skikt astadkommet me- delst blåst ull har ett motsvarande värde av 48 mW/m°K.

Det isolerande skiktet enligt uppfinningen har sålunda vä- sentligt bättre prestanda för samma fibrösa massa fördelad över samma tjocklek. Detta visar förbättringen av homogeniteten hos de sålunda astadkomna isoleringarna.

Denna förbättring kan även komma till uttryck pà annat sätt.

För erhållande av samma värmeledningeförmaga av 40 mW/m°K (för samma tjocklek av 90 mm) maste man sålunda astadkomma ett isole- rande ekikt av konventionell blåst ull, vars densitet är omkring 25 kg/m3 (i stället för 15 kg/m3 i enlighet med föreliggande upp- finning).

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 19 461 359 K AV

1. l. Förfarande för bildande av en isolerande, lag densitet uppvisande produkt av mineralfibrer, Iännsteclnat av att man utgående fran en kontinuerlig mineralfibermatta med hög densitet, som företrädesvis är högre än 80 kg/m3 och speciellt överstiger 150 kg/m3, genom påverkan av typ kardning med lösgörande av testar av fibrer fran mineralfibermattan astadkommer fibrösa flingor, samt att man omedelbart evakuerar de àstadkomna fibrösa flingorna och därav bildar produkten.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetccknat av att de fib- rösa flingorna evakueras genom att de under tyngdkraftsinverkan far falla ned för att uppsamlas till bildande av produkten. av att

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat kardningen av mattan (2) sker med njälp av par av borstar (42-43, 48-49), vilka är motroterande och mellan vilka mattan införs. av att verkan

4. Förfarande enligt krav 3, kännstecknat av de motroterande borstarna (42-43, 48-49) kompletteras av verkan fran kammar (44) anordnade mellan successiva borstpar. av att

5. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknar kardningen av mattan sker med hjälp av en anordning (4) bestående av en uppsättning roterande armar (31), som slår på mattan för lösgörande av flingorna därifrån.

6. Förfarande enligt nagot av föregående krav, känna- tecknat av att mattan (2) först uppdelas i band (6), vars tvär- ledsdimensioner högst är lika med 5 gånger de för flingorna som skall åstadkommas.

7. Förfarande enligt något av föregående krav, kinne~ tecknat av att de ástadkomna flingorna evakueras under inverkan av tyngdkraften och därvid utsätts för påverkan fran piskorgan (11), som frigör eventuellt kvarvarande komprimeringsspänningar i flingorna.

8. 6. Förfarande enligt nagot av föregående krav, känne- tecknat av att flingorna transporteras genom ren tyngdkraftpa- yerkan och far avsätta sig pa ett stöd- eller bärelement (15), varpå flingorna återskapar ett isolerande skikt.

9. Förfarande enligt krav 8, kännetecknar av att flingorna far avsätta sig i en tragformig lada (15), som passerar med kon- 10 461 359 “° :tant hastighet i en huv (13), som mottager flingorna som Just har ástedkommite, verjâmte det avsatte flingekiktet utjämna: och sem- manpreeeae medelst en rulle (18) anordnad vid utloppet från huven.

10. Förfarande enligt krav 9, lïnnatncknat av att flingorna som avsätts pà det tràgformiga elementet förse: med ett bindemedel med hjälp av icke pneumetiekt arbetande pulverieeringeorgan (7).

11. - Förfarande enligt krav 10, kínneteclnat av att belägg- ning av fibrerna sker med hjälp av ett ejâlvförnätande bindemedel. f: