SE460767B - Saett och anordning foer att avlaegsna fibrer och andra partiklar fraan ytskikten paa komprimerbara mineralullsprodukter - Google Patents

Description

460 767 varav minst den ena har en oljefilm på sin yta, häftar vid varandra och denna häftning är i regel tillräcklig för att förhindra att fibern blir luftburen.

Undersökningar har emellertid också visat att en annan typ av häftning, nämligen elektrostatisk spelar en betydande roll. Vid processen för framställning av mineralullsprodukter ingår ett s k härdningssteg, i vilket produkten och dess bindemedel upphettas till ca 200°C. Vid denna process fixeras bindemedlet slutligt. Vid härdprocessen sker emellertid också en fullständig uttorkning, och eftersom härdprocessen är förenad med en kraftig gasgenomströmning genom produkten kan fibrerna laddas elektrostatiskt. Vid den fort- satta tillskärningen, emballeringen etc bibehålles denna statiska uppladdning och sålunda laddade fibrer tenderar att kvarhållas i produkten. Under lagring och transport sker emellertid en urladdning och efter det kan de sålunda en gång elektrostatiskt bundna fibrerna nu bli luftburna.

Den tredje mekanismen för att hålla kvar fibrer i mineralulls- massan är den mekaniska lösningen. En fiber, som är tillräckligt lång, kommer att stå i kontakt med ett stort antal andra fibrer, varför den genom ren friktion kvarhålls och förhindras att bli luftburen.

Undersökningarna har också visat att vissa fibrer är så brist- fälligt eller inte alls bundna vid produkten att de med lätthet kan sugas bort från produkten genom att produkten föres förbi ett sugmunstycke eller sugspalt med tillräcklig effekt. Andra fibrer och partiklar är så fast bundna att de överhuvudtaget knappast i normala fall kan lösgöras från produkten. Mellan dessa två grupper av fibrer och partiklar ligger de fibrer och partiklar, som visserligen inte med lätthet kan sugas bort ifrån produkten, men som ändå, framför allt efter det att den elektrostatiska kraften försvunnit, kan bli luftburna vid produktens hantering.

Nu förhåller det sig så att mineralullsprodukter med måttlig densitet, t ex stenullsprodukter med densiteter under 50 kg/m3 är kompressibla i betydande grad. Den låga densiteten innebär att porositeten är mycket hög, vanligen över 95 %. Detta medför, att om 460 767 en sådan mineralullsprodukt komprimeras till hälften av sin ursprungliga tjocklek, så måste en luftvolym motsvarande nästan hälften av den ursprungliga mineralullskroppens volym pressas ut ur densamma. Det har nu visat sig att, om denna komprimering sker med tillräcklig hastighet, så förmår den utpressade luften rycka med sig en betydande del av de lösa fibrerna invid ytan av densamma. Detta utgör grunden i föreliggande uppfinning.

Uppfinningen avser sålunda ett sätt att avlägsna fibrer och andra partiklar frånytskiktenpá komprimerbara mineralullsprodukter t ex mineralullsskivor, med hjälp av en eller flera sugspalter som suger luft invid mineralullsprodukternas ytor, så att lösa fibrer och andra partiklar dras med luften och in i sugspalterna.

Enligt uppfinningen utsätts mineralullsprodukterna i samband med sugspaltens eller sugspalternas inverkan för en snabb kompression så att en del av den i mineralullen inneslutna luften pressas ut i riktning mot sugspalten eller sugspalterna och därvid rycker med sig lösa fibrer och andra partiklar i och nära ytorna in i sugspalten eller sugspalterna.

Genom komprimeringen enligt uppfinningen kommer de partiklar som endast bristfälligt är häftande eller på annat sätt kvarhållna i mineralullsmassan att bli utsatta för en inifrån mineralullsmassan kommande luftström som effektivt verkar lösgörande för fibrer och partiklar. Den samtidigt verkande sugkraften för de så lösgjorda fibrerna eller partiklarna för bort dem ifrån mineralullsmassan.

Det har visat sig att redan en så låg utströmningshastighet som 0,5 m/sek har en klart tydlig effekt på lösgörandet av fibrer.

Lufthastigheter på 1 m/sek och ännu hellre 2 m/sek har en dramatisk effekt.

Det har märkligt nog visat sig att om komprimeringen upprepas, så lösgörs ytterligare fibrer. Förklaringen kan vara att fibrer omlagras vid första utströmningen och den därpå följande áterinström- ningen, så att de via nästa utströmning kan ryckas loss.

Mineralullsprodukter är i regel skiktade på så sätt att de flesta fibrerna ligger i produktens plan. Detta innebär att de lättast komprimeras av krafter vinkelräta mot dessa plan. Kanterna 460 767 4/ utgör samtidigt en väsentligt mindre del av produkternas totala yta.

Detta kan nu utnyttjas så att produkterna komprimeras med krafter vinkelräta mot produkternas plan med hjälp av täta tryckorgan. Den luftvolym, som då strömmar ut igenom kantytorna blir då jämförelsevis 1 stor och lätt att åstadkomma.

Alldeles särskilt är det fallet om man i en första komprimering med hjälp av täta ytor hindrar luft att strömma ut genom två motstående kantytor och man i stället tvingar luften att enbart strömma ut genom de återstående två kantytorna, och man i en andra komprimering tillåter luft att endast strömma ut igenom de förstnämnda två kant- ytorna. Detta blir då en mycket effektiv metod att lösgöra partiklar från kantytorna.

Särskilt förmånligt och praktiskt ar det att komprimeringsopera- tionen företas sedan mineralullsskivor staplats i skikt på varandra.

Då kan på en gång ett flertal kantytor befrias från lösa partiklar.

Länmiigefi kollmriinieras då på en gäng det antal skivor, som så småningom skall bilda ett kolli.

Ett särskilt problem vid mineralullstillverkning är just att de skurna kanterna är svåra att suga av på ett bra sätt under tiden som produkterna ligger kvar på tillverkningslinjen. Det finns då normalt inget mellanrum mellan kanterna på två bredvid varandra liggande skivor om man ser på det s k delningssnittet, vilket går längs med tillverkningslinjen. Vid det s k avskärningssnittet, vilket går vinkelrätt mot den framåtskridande mineralullsbanan, kan man visser- ligen åstadkomma mellanrum mellan mineralullsstyckena men det är svårt att anordna en effektiv avsugning av en yta som är vinkelrät mot framföringsriktningen. Om man emellertid staplar utskurna stycken, t ex mineralullsskivor, kan man på en gång avlägsna partik- lar och fibrer från stapelns kanter genom att hela stapeln på en gång komprimeras. Även rullade produkter kan behandlas på det sättet. En rullad produkt kan utan svårighet avsugas på sina båda flatytor, över- respektive undersidan, men kanterna bereder, såsom ovan sagts, vissa problem. Dm emellertid produkten rullas och rullen komprimeras häftigt genom att ett tryck ansätts mot dess mantelytan, kommer luft 46DAD 767 att pressas ur rullen ut genom kantytorna. Om då en avsugning sker kommer kanterna att varaktigt befrias från en stor del av de lösa partiklar och fibrer som fanns där.

Om komprimeringen sker med hjälp av en genombruten pressplatta kommer en del av den i produkten inneslutna luften att strömma ut genom pressplattans öppningar. Detta är särskilt fallet om man hindrar annan utströmning. Detta sätt att utöva uppfinningen är särskilt lämplig på plana produkter, vilkas flatytor skall behandlas.

Uppfinningen kan emellertid också tillämpas så att anpressningen Sker med genombrutna plattor i form av gitter eller galler så att den utpressade luften också eller enbart strömmar ut igenom produktens flatytor. Även denna variant av uppfinningen kan tillämpas i en tvåstegsprocess så, att i en första komprimering först den ena, sedan den andra flatytan anpressas med en genombruten tryckplatta medan den andra flatytan anpressas med en tät yta.

Uppfinningen skall i ett följande beskrivas med hjälp av ett antal figurer 1 till 4, vilka alla visar olika metoder att åstadkomma en utpressning av fibrer och partiklar ur komprimerbara mineral- ullsprodukter, sedda i vertikala snitt.

Figur 1 visar schematiskt principen för uppfinningen. På ett underlag 1 vilar en mineralullsskiva 2. Ovanför mineralullsskivan 2 befinner sig en tryckplatta 3, som med hjälp av en kraft 4 pressas an mot mineralullsskivan 2. En mineralullsskiva med låg densitet, t ex mindre än 30 kg/m3 låter sig med lätthet pressas ihop till t ex 50% av sin ursprungliga tjocklek. Detta betyder att en luftvolym, i stort sett motsvarande halva mineralullsskivans volym måste pressas ut ur produkten. Detta resulterar i en luftström symboliserad av pilarna 5.

Uppenbarligen är häftigheten hos denna luftström beroende av med vilken hastighet komprimeringen sker. Mineralullsskivan påverkas däremot inte av denna hastighet. Effektiviteten hos operationen, vad gäller lösgörandet av partiklar, i detta fall från mineralullsskivans kanter, blir sålunda endast begränsad av den effekt som står till förfogande för själva komprimeringen.

Den i figur 1 antydda processen låter sig givetvis lika gärna utföras på en stapel av skivor. En sådan utföringsform redovisas i I 460 767 figur 2. Här visas en stapel av mineralullsskivor 6, som befinner sig mellan två pressplattor 7 resp 8. Pressplattorna påverkas i sin tur av tryckcylindrarna 9 och 10, vilka är anordnade att utveckla stor effekt under kort tid. Omkring skivstaplen finns utsugningsanord- ningar 11 respektive 12 anordnade, vilka är anslutna till sugled- ningar 13 respektive 14. Genom sugledningarna sugs luft och ersätt- ning för denna luft kommer dels in via spalterna 15 och 15' respek- tive 16 och 162 och dels ur mineralullsskivstapeln vid dess samman- tryckning. Denna ur skivstapeln utströmmande luft är symboliserad av f“r~\\./ pilarna 17 respektive 172 I figur 3 visas en utföringsform av uppfinningen, där en mineralullsskiva 18 anpressas av en pressplatta 19, som består av tvärgáende bärjärn 20 och ett antal mot ullen anliggande profiler 21.

Mellan profilerna 21 finns spalter 22. Då pressplattan 19 anpressas mot mineralullsskivan och komprimerar den, strömmar i mineralullen befintlig luft åtminstone delvis upp genom spalterna 22, symboliserat av pilarna 23. Omkring pressplattan 19 finns en utsugningshuv 24, vilken är förenad med en utsugningsledning 25. Den ur ullen ström- mande luften enligt pilarna 23 sammanförs och leds ut ur utsug- ningshuven såsom pilarna 26 respektive 27 antyder.

Dm, som i figur 4, den under behandling varande mineralulls- skivan lßïr upplagd på ett ogenomsläppligt underlag 28, kommer en större del av dendluft, som pressas ur mineralullsskivan vid kompri- meringen, att strömma upp genom den övre ytan 29, och därigenom effektiviseras lösgörandet av lösa eller bristfälligt bundna partiklar och fibrer vid denna yta.

Det är underförstått att de beskrivna utföringsformerna av uppfinningen endast utgör belysande exempel, och att uppfinningen . . begränsas endast av de avslutande patentkraven.

Claims (8)

v w- I I I O O I Q I II OQO IOIÜ 460 767 P a t e n t k r a v -----__-_----___-_-

1. Förfarande för att avlägsna fibrer och andra partiklar från ytskikten på komprimerbara mineralullsprodukter, t ex minerlulls- skivor (2, 18) med hjälp av en eller flera sugspalter (lb, l5'och 16, 16') som suger luft invid mineralullsprodukternas ytor så att lösa fibrer och andra partiklar dras med luften och in i sugspalten eller .sugspalterna (15, l5'och 16, 16'), kännetecknat av att mineral- ullsprodukterna i samband med sugspaltens eller sugspalternas (15, l5'och 16, 16U inverkan utsätts för en snabb kompression, så att en del av den i mineralullen inneslutna luften pressas ut i riktning mot sugspalten eller sugspalterna (15, l5'och 16, 16') och rycker med sig lösa fibrer och andra partiklar i och nära ytorna in i sugspalten eller sugspalterna (15, l5'och 16, 16'L

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att komprimeringen upprepas en eller flera gånger.

3. Förfarande enligt krav 1-2, kännetecknat av att komprime- ringen sker vinkelrätt mot mineralullsprodukternas huvudytor med täta \tryckorgan och att kanterna samtidigt avsuges (17, 170.

4. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att två motstaende kantytor täcks vid en första komprimering, så att den utträngande luften tvingas att strömma ut genom de återstående kantytorna, och av att luften vid en andra komprimering tvingas att strömma ut genom de båda tidigare täckta kantytorna genom att de tidigare fria kant- ytorna nu täcks.

5. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att komprimeringen utförs på mineralullsskivor sedan de staplats.

6. Förfarande enligt krav 1-2 kännetecknat av att komprime- ringen sker med hjälp av en eller flera genombrutna plattor så att en del av den inneslutna luften pressas ut genom öppningarna i plattan eller plattorna och därefter sugs bort. k . .v -1__ '.-- _ >~.;...\« .X___A,_.I_V_ u .f i-“fv fu.. ,.¿,-I-fl.¿;y-,.AI gfåš' ,ol i"~ . tf-Lwfizbæg' » -g -Mz-.lfï-l "-'_"*.«°3!."_.,>;f,gg¿-,_. sflqw-*që-tiqfg; .rqta- t» :-..-1 -.~. al - 2 460 767 'f n .«. -sx-.abfnt-üßaa-svv-y-iwwèdë- ' ' '_

7. Förfarande enligt krav 6, kännetecknat av att den inneslutna luften hindras från att strömma ut genom andra ytor än den eller de som anpressas med den eller de genombrutna plattorna.

8. Anordning för att genomföra förfarandet enligt något av föregående krav för att avlägsna fibrer och andra partiklar från p-slstf-«=¿:-xc.:,r,;.:c ytskikten på komprimerbara mineralullsprodukter, t ex minerlulls- skivor (2, 18), kännetecknad av att den består av medel (3; 7, 8; 19) för komprimering av en mineralullsskiva (2) eller en stapel av mineralullsskivor (6) genom påverkan mot två sidor därav, och medel (5; 11, 12; 24, 25) för att samtidigt åstadkomma en avsugning av fibrer eller partiklar som lösgörs genom påverkan av den under komprimeringen utpressade luften ur mineralullsprodukten. &.Anordning enligt krav 8, kännetecknad av att komprimeringsmedlen utgörs av en eller två täta pressplattor (3; 7, 8; 19) anordnade att pressa samman mineralullsprodukten vid två av dess ytor, medan avsugning av utpressad luft sker med hjälp av en utsugningshuv (11, 12) vid åtminstone två andra ytor av produkten. 10.Anordning enligt krav 8, kännetecknad av att komprimeringsmedlen består av en eller två perforerade pressplattor (19) anordnade att pressa samman mineralullsprodukten vid två av dess ytor och att åstadkomma en avsugning (med 24, 25) av utpressad luft med hjälp av en utsugningshuv (24, 25) ansluten till den hålförsedda pressplattan eller -plattorna (19L 0 I O I 0 i o QIO! D00! I O I Ü u. 0 O O O O 000 0000