SE459947B - Foerfarande och regleranordning foer reglering av storlek och riktning hos en stroem genom en lindning - Google Patents

Description

n « u . .- 10 15 20 25 30 459 947 2 Många drivkopplingar är kända för strömförsörjning av stegmotorer från spän- ningskällor och reglering av fasströmmarna genom statorlindningarna. Grund- principerna för sådana drivkopplingar och sådan reglering är välkända för fackmannen och beskrivs därför inte här. Den som inte är fackman kan emellertid hänvisas till exempelvis den första och sista av ovannämnda re- ferenser. Vid mikrostegring av en stegmotor skall en ström i en lindning regleras mot ett variabelt börvärde. Börvärdet kan intaga ett flertal olika värden och åtminstone tidvis snabbt öka eller snabbt minska genom att successivt antaga allt större värden eller successivt antaga allt mindre värden.

Vissa kändalförfaranden och regleranordriingar har vid vissa driftsfall inte klarat av att tillräckligt noggrannt reglera statorströmmen mot dess börvärde. I vissa fall har strömmen inte minskats tillräckligt snabbt i takt med börvärdet och i andra fall har strömmen svängt kraftigt alternerande över och under börvärdet så att ett alltför stort strömrippel erhållits.

Problem har därför uppstått vid drift av stegmotorer, speciellt vid höga krav på hastighet, acceleration och retardation trots modem motorkonstruktion och moderna drivkopplingar. Problemen har yttrat sig som vibrationer och missljud samt avvikelser mellan önskad och verklig position. En uppfinning som syftar till att lösa eller åtminstone minska dylika problem vid reglering av ström till en statorlinrhing, speciellt i samband med mikrostegning av stegmotorer, finns beskriven i europeisk patentansökan EP 0242344.

Något förenklat och kort uttryckt skulle man kunna säga att ett förfarande enligt EP 0242344 är tillämpbart vid drivkopplingar som är styrbara till åtminstone tre olika clriftstillstànd av vilka ett första normalt innebär bibe- hållande eller ökning av strömmen, ett andra normalt innebär jämförelsevis långsam strömminskning och ett tredje normalt innebär jämförelsevis snabb strömminskning. Ett förfarande enligt EP 0242344 skulle da i korthet kunna sägas innebära bl a att börvärdets tidsförlopp avkännes och att möjligheten att använda det tredje tillståndet i beroende av resultatet av avkämingen be- gränsas till vissa avmitt av börvärdets tidsförlopp. Härigenom erhålles bättre möjlighet att tillräckligt snabbt och noggrannt reglera strömmen mot ett varierande börvärde sa att strömmen inom rimliga gränser hinner minska respektive öka i takt med snabbt minskande respektive ökande börvärde utan .w f; 10 15 20 25 - - » ~ »- I 459 947 3 alltför stort strörnrippel. Hörbara missljud och vibrationer sasom mekanisk resonans fran motorn med tlllkopplade delar i systemet kan minskas eller helt elimineras vid vissa driftsfall. Vidare kan i vissa fall högre hastighet uppnas med motorn. I vissa fall kan ocksa motorns dämpning förbättras.

En regleranordning enligt EP 0232344 innefattar bLa avkännlngsorgan för avkärning av börvârdets tidförlopp och styrbegränsningsorgan anordnade att i beroende av börvärdets avkända tidsförlopp begränsa möjligheterna att styra drivkopplingen till det tredje driftstillstandet. Företrädesvis är styr- begränsningsorganen ocksa anordnade att i beroende av börvârdets avkända tidsförlopp begränsa möjligheterna att styra drivkopplingen till det andra driftstillstandet.

Enligt utföringsformerna beskrivna i EP 0242344 innebär ett förfarande och en regleranorching enligt EP 0242344 att endast eller huvudsakligen det första och det andra driftstillstandet utnyttjas under de delar av börvärdets tidsförlopp da börvärdets belopp successivt ökar och att åtminstone det första och det tredje driftstillstandet, företrädesvis även det andra, användes under vissa delar av börvärdets tidsförlopp da börvärdets belopp successivt minskar.

Drivkopplingens olika drifttillstand, vilka kan vara fler än tre, åstadkommas enligt EP 0242344 genom styrning av olika kombinationer av strömställare l drivkopplingeri till ledande och/eller spärrande tillstànd. Drivkopplingen kan åtminstone delvis vara av konventionell typ och de tre eller flera kombina- tionerna av ledande respektive spärrande tillstànd hos dess strömställare kan vara av i och för sig förut känd typ.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Förfaranden och anordningar enligt EP 0242344 kan fungera alldeles utmärkt, i synnerhet om de optimeras för det aktuella driftsfallet. Med driftsfall avses da matningsspänning, motorlast, lindningsinduktans m m. Om de däremot inte optimeras med hänsyn till det aktuella driftsfallet kan de fungera sämre. Att optimera förfaranden och anordningar enligt EP 0242344 har av vissa användare upplevts som sa tidskrävande att man avstatt fran optimeringen. 459 947 Q 10 15 20 25 4 Enligt EPO242344 styrs drivkopplingen till det andra driftstillstandet då ström- mens börvärde har ett absolut belopp som understiger ett referensvärde. Detta innebär vissa fördelar men kan också medföra en viss nollgenomgångsdistorsion i samband med att strömmens börvärde ändrar riktning., Föreliggande uppfinning kan sägas syfta till att skapa ett förfarande och en regleranordning för reglering av en ström genom en lindning, vilket förfarande och vilken anordning kan medföra i huvudsak samma fördelar som förfaranden och anordningar enligt EP 0242344 men som inte behöver optimeras på samma sätt som dessa. Uppfinningen syftar också till att eliminera eller minska nollgenomgångsdistorsionen i samband med ändrad strömriktning.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att skapa ett förfarande och en regleranorching fór reglering av ström genom en lindning, företrädesvis en statorlindning hos en stegmotor i samband med mikrostegning, vilket förfarande och vilken regleranorching jämförelsevis snabbt och noggrannt kan reglera strömmen mot ett varierande börvårde.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att skapa ett förfarande och en regleranorching för reglering av en ström genom en lindning, företrädesvis i samband med mikrostegning av en stegmotor, vilket förfarande och vilken regleranorming utnyttjar en likspänningskälla och en drivkoppling med tre olika typer av driftstillstånd.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att skapa ett för- farande och en regleranordning för reglering av en ström genom en lindning mot ett börvärde, vilket förfarande och vilken regleranordning inte erfordrar avkäming av börvärdets tidsförlopp för att utnyttja tre olika typer av drifts- tillstånd hos en drivkoppling vid regleringen.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att skapa ett för- farande och en regleranordning för reglering av en ström genom en lindning mot ett börvärde, företrädesvis i samband med mikrostegning av en stegmotor, vilket förfarande och vilken regleranordning inte innefattar någon jämförelse mellan börvärdet och ett inställbart referensvärde för strömmen, vilket re- ferensvärde är oberoende av strömmens ârvärde och skall inställas olika i beroende av det enskilda driftsfallet. ~ n v - o- 10 15 20 25 -Fs LH \D vb .in *J 5 Vad som är utmärkande för ett förfarande enligt uppfinningen och föredragna utföringsformer därav framgår av de efterföljande patentkraven.

Något förenklat och kort uttryckt skulle man kunna säga att ett förfarande enligt uppfinningen är tillämpbart vid lindningar som är anslutna till en elektrisk energikälla via en drivkoppling, vilken drivkoppling kan inta at- minstone tre typer av driftstillstånd. Drivkopplingen och de tre typerna av driftstillstånd kan likna eller överensstämma med den drivkoppling och de typer av driftstillstånd som utnyttjas enligt EP 0242344.

Den första typen av driftstillstånd utnyttjas för att öka eller möjligen bibehålla strömmens storlek. Då överföras elektrisk energi från energíkällan till lind- ningen via drivkopplingen.

Den andra typen av driftstillstånd utnyttjas för att jämförelsevis långsamt minska eller möjligen ungefär bibehålla strömmens storlek. I denna typ av driftstillstånd överföras lämpligen inte nagon väsentlig energi fran energikällan till linchingen via drivkopplingen eller vice versa.

De tredje typen av driftstillstånd utnyttjas för att jämförelsevis snabbt minska strömmens storlek. I denna typ av driftstillstånd överföras lämpligen inte någon väsentlig energi fran energikällan till lindningen. Däremot återmatas lämpligen väsentlig energi från lindningen till energikällan via drivkopplingen, åtminstone då strömmens storlek är tillräckligt stor.

Det som är utmärkande för ett förfarande enligt föreliggande uppfinning är de kriterier som gäller för att styra drivkopplingen för att övergå mellan de olika typerna av driftstillstånd. Därvid är inte bara strömmens momentana storlek i förhållande till börvärdet av betydelse uten ocksa vilken typ av driftstillstånd drivkopplingen för tillfället befinner sig i.

När drivkopplingen befinner sig i den första typen av driftstillstånd styrs drivkopplingen så att den i beroende av resultatet av åtminstone en jämförelse mellan strömmens ärvärde och ett börvärde antingen bibehåller den första typen av driftstillstånd eller övergår till den andra typen av driftstillstånd. ~ - . . a- 10 15 20 25 30 459 947 6 När drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstånd styrs clrivkopplingen så att den i beroende av resultatet av åtminstone en jämförelse mellan strömmens ärvärde och ett börvärde antingen kvarblir i den andra typen av dríftstillstând eller övergår till den första typen av driftstillstànd eller till den tredje typen av driftstillstånd.

När drivkopplingen befinner sig i den tredje typen av driftstillstând styrs drivkopplingen sa att den i beroende av resultatet av åtminstone en jämförelse mellan strömmens ärvärde och ett börvärde antingen bibehåller den tredje typen av driftstillstånd eller övergår till den andra typen av driftstillstand.

Oavsett resultatet av jämförelsen mellan ärvärdet och börvârdet så styrs inte drivkopplingen så att den direkt övergår från den första typen av driftstillstand till den tredje typen av driftstillstand eller omvänt. För att drivkopplingen skall övergå till den första typen av driftstillstånd eller till den tredje typen av driftstillstand erfordras åtminstone en jämförelse mellan ärvärdet och bör- värdet utförd da clrivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstand.

Företrâdesvis lagras sucoessiva jâmförelseresultat. Eventuell styrning av driv- kopplingen till att överga fran den andra typen av driftstillstånd till den första eller tredje typen av driftstillstånd sker då i beroende av dels ett senare jämförelseresultat och dels ett tidigare jämförelseresultat. Därvid är det speciellt fördelaktigt om drívkopplingen styrs till att övergå från den andra typen av driftstillstand till den första typen av driftstillstånd om både det tidigare jämförelseresultatet och det senare jämförelseresultetet visat att strömmen har rätt riktning men âr för liten. I sa fall bör drivkopplingen styras till att övergå från den andra typen av driftstillstånd till den tredje typen av driftstillstånd endast om både det tidigare lagrade jämförelseresultatet och det senare jämförelseresultatet visat att strömmen antingen har fel riktning eller är för stor.

Enligt en föredragen utföringsform bestäms ett antal i huvudsak ekvidistanta övergångstidpunkter oberoende av resultatet av jämförelsen mellan börvärde och ärvärde. I beroende av resultatet av minst en jämförelse styrs da driv- kopplingen till att alltid övergå från den andra typen av driftstillstånd till den första eller tredje typen av driftstillstånd i anslutning till närmast följande .nu 10 15 20 25 30 459 947 7 övergangstidpunkt. Drivkopplingen blir således inte kvar i det andra drift- stillstandet efter närmast följande övergangstidpunkt.

Enligt en annan föredragen utföringsform bestämmas ett l huvudsak konstant tidsintervall. I beroende av resultatet av minst en jämförelse styrs da driv- kopplingen sa att den i förekommande fall övergår från den andra typen av driftstillstand till den första eller tredje typen av driftstillstand när driv- kopplingen befunnit sig i den andra typen av driftstillstånd under en tid som väsentligen överensstämmer med en heltalsmultipel av tidsintervallet.

Vad som är utmärkande för en regleranordningen för reglering av en ström genom en lindning enligt uppfinningen och föredragna utföringsformer därav framgår av de efterföljande patentkraven.

En regleranordning enligt uppfinningen innefattar en drivkoppling för anslutning av lindningen till en elektrisk energikälla, företrädesvis en likspänningskälla med ungefärligen konstant spâming. Drivkopplingen har åtminstone tre olika typer av driftstillstand enligt ovan. Regleranordningen imefattar ocksa är- värdesorgan för avkänning av strömmen genom linthingen och bildande av ett ärvärde representerande strömmen. Regleranordningen innefattar också jäm- förelseorgan för jämförelse av ärvärdet med ett börvârde för strömmen.

Dessutom imefattar regleranordningen styrorgan för styrning av drivkopplingen till olika typer av clriftstillstànd i beroende av resultatet av jämförelsen. Åtminstone drivkopplingen och ârvärdeaorganen och jämförelseorganen i driv- kopplingen kan vara av i och för sig känt slag. Det som främst är utmärkande för regleranordningen är styrorganens styrning av drivkopplingen till att överge mellan de olika typerna av driftstiilstand. Därvid är inte bara det senaste resultatet av jämförelseorganens jämförelse av betydelse utan också tidigare resultat av jämförelseorganens jämförelse, vilka tidigare resultat avgjort vilken typ av driftstillstànd drivkopplingen för tillfället befinner sig i.

När drivkopplingen befinner sig i den första typen av driftstillstand styr styrorganen drivkopplingen se att den antingen bibehåller den första typen av driftstillstand eller övergår till den andra typen av driftstillstând i beroende av minst en jämförelse mellan ärvärdet och ett börvärde, vilken jämförelse utförs av jämförelseorganen under den tid drivkopplingen befinner sig i den första typen av driftstillstand. u « ~ - .- 10 15 20 25 3D 459 947 -l 8 När drivkopplingen befinner sig i den tredje typen av driftstillstånd styr styrorganen drivkopplingen så att den antingen bibehåller den tredje typen av driftstillstånd eller övergår till den andra typen av driftstillstånd i beroende av minst en jämförelse mellan ärvärdet och ett börvärde, vilken jämförelse utförs av jämförelseorganen under den tid då drivkopplingen befinner sig i den tredje typen av driftstillstånd.

När drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstånd styr styrorganen drivkopplingen så att den övergår till den första eller den tredje typen av driftstillstånd eller bibehåller den andra typen av driftstillstånd i beroende av åtminstone en jämförelse mellan ärvärdet och ett börvärde, vilken jämförelse utförs av jämförelsorganen under den tid drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstånd.

Företrädesvis imefattar regleranordningen mimesorgan för lagring av jäm- förelseresultat från jämförelseorganen. Styrorganen styr då drivkopplingen så att den i förekommande fall övergår från den andra typen av driftstillstånd till den första eller tredje typen av driftstillstånd i beroende av både ett tidigare jämförelseresultat och ett senare jämförelseresultat fran jämförelseorganen.

En föredragen utföringsform av regleranordriingen innefattar tidssynkroni- seringsorgan för bestämning av ett antal i huvudsak ekvidistanta övergångs- tidpunkter oberoende av resultatet av jämförelsen. Styrorganen styr då driv- kopplingen i beroende av resultatet av minst en jämförelse så att den alltid övergår från den andra typen av clriftstillstånd till den första eller tredje typen av driftstillstånd vid den närmast följande övergångstidpunkten bestämd av tidssynkrmiseringsorganet.

En annan föredragen utföringsform av en regleranordning innefattar tid- intervallorgan för bestämning av ett i huvudsak konstant tidsintervall. Då är styrorganen anordnade att i beroende av resultatet av minst en jämförelse styra drivkopplingen så att den alltid övergår från den andra typen av driftstillstånd till den första eller tredje typen av driftstillstånd när drivkopplingen befunnit sig i den andra typen av driftstillstånd under en tid som väsentligen är lika lång som en heltalsmultipel av tidsintervallet från tidintervallorganet.

- I - . n 10 15 20 25 30 459 947 9 Att utforma ett förfarande för reglering eller en regleranordning enligt uppfinningen medför flera fördelar. Tre olika typer av driftstillstand kan utnyttjas vid regleringen. Härigenom kan bättre möjlighet erhallas att reglera strömmen mot ett varierande börvärda börvärde än om bara tva driftstillstand kan utnyttjas. Strömmen kan därigenom ökas och minskas i takt med snabbt ökande respektive minskande börvärdesamtidigt som strömripplet inte blir alltför stort. I princip kan alla tre typerna av driftstilstand utnyttjas bade när börvärdet ökar och när börvärdet minskar. Börvârdets tidsförlopp behöver inte avkännas. Börvärdet behöver inte heller jämföras med nagot av strömmens ärvärde oberoende referensvärde, vilket referensvärde bör anpassas till det enskilda driftsfallet. Nollgenomgangsdistorsionen, d v s skillnaden mellan strömrnens verkliga värde och strömmens börvärde i samband med att ström- men ändrar riktning, kan bli mindre än enligt EP024234.

Ytterligare fördelar torde insea av fackmannen efter att ha studerat den efter Följande beskrivningen av föredragna utföringsformer.

F IGURBESKRIVNING Figur l illustrerar ett blockschema över en utföringsform av en regleranordning enligt uppfinningen.

Figur 2 illustrerar en nagot förenklad drivkoppling med tre olika typer av criftstillstand.

Figur 3 illustrerar en första utföringsform av reglering av en ström mot ett simsformigt varierande börvârde.

Figur 4 illustrerar en andra utföringsform av reglering av en ström mot ett sinusformigt varierande börvärde.

Figrur 5 illustrerar nagot förenklat utföringsformer av ärvârdesorgan, järn- förelseorgan och styrorgan ingående i en regleranordning enligt uppfinningen.

UTFÜRINGSFORMER En utföringsform av en regleranordning enligt uppfinningen illustreras i figur l i form av ett nagot förenklat blackschema. Den illustrerade regleranordningen 1 har till uppgift att reglera storlek och riktning hos en ström I genom en lindning L hos en motor M sa att strömmen 1 följer ett börvärde I* som kan variera i tiden, exempelvis enligt figur 3 eller 4. a | v ; n- 10 15 2D 459 947 10 För energiförsörjning av motorn M och regleranordningen 1 finns en elektrisk energikälla 2. Regleranordningen innefattar en drlvkoppling 3 för anslutning av lindningen L till energikâllan 2. Drivkopplingen är styrbar till åtminstone tre olika typer av driftstillstand, vilka kommer att beskrivas i anslutning till figur 2. Drivkopplingen 3 är kopplad till styrorgan 4 för styrning av drivkopplingen sa att den antingen bibehåller sitt driftstillstsnd eller övergår till en annan typ av driftstillständ.

Regleranordningen i figur 1 innefattar ârvärdesorgan S för avkänning av storlek och riktning hos strömmen I genom lindningen L. Ärvärdesorganen bildar ett ârvänie representerande den avkânda strömmen. En utföringsform av är- värdesorgan beskrivs i anslutning till figur 5.

Regleranordningen i figur 1 innefattar ocksa börvärdesorgan 6 för bildande av minst ett börvârde I* fór strömmen I genom lindningen L. En utförlngsform av börvärdesorgan beskrívs i anslutning till figur 5.

Regleranordriingen i figur l innefattar också jâmförelseorgan 7 för jämförelse av strömmens ärvärde med minst ett börvärde för strömmen. Jämförelse- organen 7 är kopplade dels till ärvärdesorganen 5 för mottagning av ärvärden, dels till börvärdescrganen 6 för mottagning av börvärden, och dels till styr- organen 4 för avgivande av resultat av jämförelsen mellan ärvärden och bör-värden.

Enligt figur l imefattar regleranordningen också tidsintervall- eller tids- synkroniseríngsorgan 8 kopplade till styrorganen. Tidsintervall- eller tids- synkroniseringsorganens uppgift i regleranordningen beskrivs i anslutning till figur 3, le och S.

I figur 2 illustreras nagot förenklat en känd drivkoppling innefattande fyra transistorer Tl, Tz, T3 och Ta. Transistorerna Tl och T; är seriekopplade mellan den positiva och negativa polen hos en likspämingskälla. Transistorerna Tz och Ta är ocksa seriekopplade mellan den positiva och negativa polen hos likspänningskällan. Drivkopplingen innefattar ocksa fyra dioder Dl, Dz, 03 och 04. Dioden Dl lellkopplad med transistorn Tz. Dioden 03 är parallellkopplad med transistorn är parallellkopplad med transistorn Tl. Dioden 02 är paral- 10 15 2D 25 459 947 11 T3. Dioden Da är parallellkopplad med transistorn Tá. Dioderna Dl och Dz har sina katoder kopplade till likspämingskällans positiva pol medan dioderna 03 och Dh har sina anoder kopplade till likspänningskällans negativa pol. En linching Ll har sin ena pol kopplad till anoden hos dioden Dl och katoden hos dioden 03. Lindningens andra pol är kopplad till anoden hos_dioden Dz och katoden hos dioden 04.

Genom styrning av transistorerna till olika kombinationer av ledande och spärrande tillstànd kan lindningen kopplas till likspämíngskällan pa olika sätt.

Beroende pa den momentana strömmens storlek och riktning genom lindningen samt vilken eller vilka av transistorerne som âr ledande och spârrande kan olika driftstillstand uppkomma.

Om man antager att strömmen har en viss storlek och riktning enligt pilen P i figur 2 kan åtminstone fyra mer eller mindre olika driftstillstand erhållas. Om transistorerna Tl och T4 leder men transistornerna Tz och T3 spärrar erhålles ett driftstillstand där likspämingskällan tillför elektrisk energi till lindningen och bibehåller eller ökar strömmens storlek. Ett sadant driftstillstand är av en första typ.

Om i stället transistorn Tl och dioden Dz leder men transistorerna T3 och Th spärrar erhalles ett clriftstillstand där likspämingskällan inte tillför nagon väsentlig energi till lindningen och där lindningen inte atermatar nagon väsent- lig energi till likspämingskällan. Åtminstone pa sikt minskar da strömmens storlek i pilens riktning asymptotiskt mot noll. Ett sådant driftstillstand är av en andra typ. Om l stället translatorn Th och dioden 03 leder men tran- sistorarna Tl och TZ spärrar erhalles ocksa ett driftstillstand där likspämingen inte tillför nagon väsentlig energi till lindningen och där lindningen inte atermatar nagon väsentlig energi till likspänningskällan. Åtminstone pa sikt minskar da strömmens storlek i pilens riktning asymptotiskt mot noll. När det gäller franvaron av energiöverföring mellan likspämingskällan och lindningen överensstämmer detta driftsstillstand med närmast föregående beskrivna drifts- tillstand. Det är därför ocksa av den andra typen. Däremot kan naturligtvis driftstillstandet da Ta och 03 leder ge nagot annorlunda strömförlopp genom lindningen än driftstillstandet da Tl och DZ leder under förutsättning att parametervärdena hos Tl och DZ skiljer sig fran motsvarande parametervärden hos Ta och Dj. §o4s9 947 n oo 10 15 20 25 30 12 Om i stället dioderna 02 och 03 leder och transistorerna Tl och Ta spärrar erhålles ett driftstillstånd där energi återmatas fran lindningen till energikällan så länge strömmen flyter i pilens riktning. Ett sådant driftstillstånd är av en tredje typ. I detta driftstillstånd minskar storleken hos strömmen i pilens riktning inte asymptotiskt mot noll utan väsentligt snabbare än i den andra typen av driftstillståncl.

Om man i stället antager att strömmen har viss storlek i motsatt riktning mot pilen i figur 2 kan också åtminstone fyra mer eller mindre olika driftstillstånd erhållas. Om transistorerna Tz och T3 leder men transistorerna Tl och Ta spärrar erhålles ett driftstillstånd där likspänningskällan tillför elektrisk energi till lindningen och ökar eller bibehåller storleken hos strömmen i motsatt riktning mot pilen P. Detta driftstillstånd är av den första typen. Om transistorerna »Tl och Tz har väsentligen samma parametervärden och trans- istorerna T; och 74 har väsentligen samma parametervärden blir ström- förloppet frånsett riktningen väsentligen samma som då bara Tl och Ta leder och strömmens riktning överensstämmer med pilens i figur 2.

Om strömmen har viss storlek i motsatt riktning mot pilen och i stället Tz och D1 leder men' åtminstone T3 och Ta spärrar erhålles ett driftstillstånd där likspänningskällan inte tillför nagon väsentlig energi till lindningen och där linchingen inte återmatar någon väsentlig energi till likspänningskällan. Åt- minstone på sikt minskar då strömmens storlek motsatt pilens riktning asymp- totiskt mot noll. Detta driftstillstånd är av den andra typen. Om strömmen har viss storlek i motsatt riktning mot pilen och i stället TB och 04 leder men åtminstone Tl och Tz spärrar erhålles också ett driftstillstånd där likspännings- källan inte tillför någon väsentlig energi till lindningen och där lindningen inte återmatar någon väsentlig energi till likspämingskällan. Även i detta drift- stillstånd minskar då strömmens storlek motsatt pilens riktning asymptotiskt mot noll. Detta clriftstillstånd är av den andra typen.

Om strömmen har viss storlek i motsatt riktning mot pilen i figur 2 och dioderna DI och 04 leder men transistorerna TZ och T3 spärrar erhålles ett driftstillstånd där energi återmatas från lindningen till energikällan så länge strömmen flyter i en riktning motsatt pilens i figur 2. Detta driftstillstånd år av den tredje typen. I detta driftstillstånd minskar storleken hos strömmen i wa... _ _ “ü 10 15 20 25 459 947 13 motsatt riktning mot pilen inte asymptotiskt mot noll utan väsentligt snabbare än i den andra typen av driftstillstånd.

Sammanfattningsvis har drivkopplingen enligt figur 2 åtminstone tre typer av driftstíllstånd. En första typ av driftstillstånd som vanligen innebär ökande ström, en andra typ av driftstillstånd som vanligen innebär jämförelsevis långsamt avtagande ström samt en tredje typ som vanligen innebär en jäm- förelsevis snabb strömminskning. Alla tre dessa typer av drlftstillstånd' ut- nyttjas vid ett förfarande och en regleranordning enligt uppfinningen.

I figur 3 illustreras ett sinusformigt varierande börvärde I* och motsvarande ärvärde l för en ström vid en första utföringsform av ett förfarande och en regleranordning enligt uppfinning. Vid denna utföringsforrn styrs drivkopplingen till olika driftstillstånd i beroende av resultat av jämförelser mellan börvärden och ërvärden på följande sätt. ' Då drivkopplingen befinner sig i den första typen av driftstillstånd styrs drivkopplingen så att den bibehåller den första typen av driftstillstånd så länge som jämförelsen visar att strömmen har rätt riktning men storleken är mindre än börvärdet. Så snart jämförelsen visar att storleken blivit större än börvärdet styrs drivkopplingen till att övergå från den första typen av driftstillstånd till den andra typen av clriftstillstånd. För att styra drivkopplingen till att övergå från den första typen av driftstillstånd erfordras således att åtminstone en jämförelse mellan ärvärde och börvärde utförd under den tid då drivkopplingen befunnit sig i den första typen av driftstillstånd visat att ärvârdet är större än börvärdet. Den tidpunkt då drivkopplingen i förekommande fall styrs till att övergå från den första typen av driftstillstånd till den andra typen av driftstillstånd är således inte styrd av tidintervall- eller tidssynkroniserings- organet 8.

Då drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstånd kan den antingen styras till att övergå till den första typen av driftstillstånd eller till att övergå till den tredje typen ev driftstillstånd. De tidpunkter då driv- kopplingen i förekommande fall kan styras till att övergå från den andra typen av driftstillstånd till den första eller tredje typen av driftstillstånd bestäms av 10 15 20 25 30 459 947 14 ett tidssynkroniseringsorgan 8. Dessa tidpunkter som kan kallas övergangstid- punkter år ekvidistanta uch betcknade tl, t2,...tl8 i figur 3.

För att drivkopplingen skall styras till att överga fran den andra typen av driftstillstand till den första typen av zlriftstillstand vid en övergangstidpunkt erfordras antingen att ârvärdet varit mindre än bön-värdet under viss tid före övergangstidpunkten eller att tvatsucceaiva jämförelser med visst tidsmellan- rum bada visat att ärvärdet är mindre än börvërdet. Innan drivknpplingen kan styras till att överga fran den andra typen av driftstillstand till den första typen av driftstillstand erfordras saledes att en jämförelse skett mellan ett ärvârde och ett börvärde under den tid da drivkopplingen befumit sig i den andra typen av driftstillstand. I figur 3 styrs drivkopplingen till att överga fran den andra till den första typen av driftstillstand vid övergangstidpunkterna t1-t5 och tm- tla.

För att drivkopplingen skall styras till att övergå fran den andra typen av driftstillstand till den tredje typen av driftstillstand vid en övergangstidpunkt erfordras antingen att ärvârdet varit större än börvärdet under viss tid fóre övergangstidpunkten eller att tva successiva jämförelser med visst tidsmellan- rum bada visat att ärvärdet är större än börväidet. Innan drivkopplingen kan styras till att överga fran den andra typen av driftstillstand till den tredje typen av driftstillstand erfordras således att en jämförelse skett mellan ett ärvärde och ett börvärde under den tid da drivkopplingen befunnit sig i den andra typen av dfiftstillstand. I figur 3 styrs drivkopplingen till att överga fran den andra typen av clriftstillstand till den tredje typen av driftstillstand vid övergångs- tidpunkterna t6-t9 och tn-tm.

Om kriterierna för övergång till den första eller den tredje typen av drifts- tillstand inte är Lppfyllda vid en viss övergangstidpunkt da drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstand styrs drivkopplingen vid denna övergangstidpunkt i figur 3 till att överga till den typ av driftstillstand som drivkopplingen hade närmast före den andra typen av driftstillstand. Oavsett resultatet av jämförelsen styrs alltsa clrivkopplingen till att överga fran den andra typen av driftstillstand vid varje övergangstidpunkt i figur 3.

U- , .ns 10 15 20 25 3D .e 459 947 15 Vid en inte föredragen utfdringsform kan drivkopplingen da den befinner sig i den andra typen av driftstillstand i stället styras till att bibehålla den andra typen av driftstillstand åtminstone till nästa övergangstidpunkt om vissa kriterier för övergång till den första eller tredje typen inte är uppfyllda. Denna utföringsform illustreras emellertid inte i nagon figur.

Da cirivkopplingen befinner sig i den tredje typen av dríftstillstand styrs drivkopplingen l figur 3 sa att den bibehåller den tredje typen av driftstillstand sa länge som jämförelsen visar att ärvärdet är större än bör-värdet. Sa snart jämförelsen visar att strömmen har rätt riktning men storleken blivit mindre än börvärdet styrs drivkopplingen till att överga fran den tredje typen av drifts- tillstand till den andra typen av driftstillstand. För att styra drivkopplingen till att överga fran den tredje typen av driftstillstand erfordras saledes att atminstone en jämförelse mellan ett ärvärde och ett börvârde utförd under den tid da drivkopplingen befunnit sig i den tredje typen av driftstillstand visat att ärvärdet är mindre än börvärdet. Den tidpunkt da drivkopplingen i förekomman- de fall styrs till att överga fran den tredje typen av driftstillstand till den andra typen av driftstillstand är saledes inte styrd av tidinbervall- eller tidssynkroni- seringsorganet 8.

I figur 4 illustreras ett sinusformigt varierande börvärde i* och motsvarande ärvärde l för en ström vid en andra utföringsform av ett förfarande och en regleranordning enligt uppfinningen. Vid denna utföringsform styrs drivkopp- lingen till olika typer av driftstillstand pa liknande sätt som beskrivits i anslutning till figur 3. Övergangstidpunkterna tl, tzrntzl för eventuella övergangar fran den andra typen av driftstillstand till den första eller tredje typen av driftstillstand är emellertid inte ekvidistanta som i figur 3. Vid en utföririgsforrn av ett förfarande och en regleranorching illustrerad med figur 4 bestäms ett i huvudsak konstant tidsintervall At. Övergangstidpunkterna tl, tzrnçzl väljs enligt figur 4 sa att de infaller da drivkopplingen befunnit sig i den andra typen av driftstillstand under en sammanhängande tid som väsentli- gen överensstämmer med en heltalsmultipel av tidsintervalletAt. Fransett valet av övergangstidpunkter för eventuella övergångar fran den andra typen av driftstillstand tillämpas emellertid samma kriterier för att styra drivkopplingen till olika tíllstand. Vid övergangstidpunkterna tl-ts och tlz-tló i figur 4 styrs saledes drívkopplingen till att överga fran den andra typen av driftstillstand till 459 947 10 15 20 25 30 16 den första typen av driftstillstånd. Vid övergångstidpunkterna tó-tll och 3:17- tzl i figur 4 styrs drivkopplingen till att övergå från den andra typen av drifts- tillstånd till den tredje typen av driftstillstånd. Oavsett resultatet av jäm- förelsen styrs alltså drivkopplingen till att övergå från den andra typen av driftstillstånd vid varje övergångstidpunkt i figur 4.

Vid en inte föredragen utföringsform kan drivkopplingen vid en övergångstid- punkt styras till att kvarbli i den andra typen av driftstillstånd om vissa kriterier för övergång till den första eller den tredje typen av driftstillstånd inte är uppfyllda. Denna utföringsform med tidsintervall illustreras emellertid inte i någon figur. Emellertid skulle enligt denna utföringsform drivkopplíngen kunnat kvarbli i den andra typen av driftstillstånd efter övergångstidpunkten t 6 i figur 4.

En utföríngsform av en regleranordning med drivkoppling, ärvärdesorgan, jäm- förelseorgan och styrorgan enligt uppfimingen illustreras i figur 5. Regler- anordningen har till uppgift att reglera storlek och riktning hos strömmen I genom lindningen L mot ett börvärde I*. Bön-värdet I* har ett tecken som anger önskad riktning genom lindningen och ett belopp som anger önskad storlek hos strömmen i denna riktning. Börvärdet, som kan erhållas på liknande sätt som beskrivits i EP 0242344, tillföras en ingång märkt - hos ett jämförelseorgan i form av en komparator 7 med två ingångar och en utgång. Komparatorns andra ingång är kopplad till utgången hos ett ärvärdesorgan. Ärvärdesorganet i figur S innefattar ett första motstånd Rl kopplat i serie med lindningen L till drivkopplingen Tl, Dl, TZ, Dz, TB, 03, Ta och 04. Ärvärdesorganet innefattar ocksa ett andra motstånd Ra och ett tredje motstånd RB med resistansen R.

Vidare ímefattar ärvärdesorganet ett fjärde motstånd Ra och ett femte motstånd RS med resistansen ZR. Dessutom innefattar ärvärdesorganet en dífferentialfözstärkare Al med två ingångar och en utgång. Differentialför- stärkaren Al alstrar på sin utgång en späming som varierar med strömmen genom det första motståndet Rl. Differentialförstärkarens utgång är kopplad till en ingång hos komparatorn 7. Potentialen på denna ingång märkt + kommer därigenom att variera med strömmen genom lindningen L. När ingen ström flyter genom linchingen är potentialen på denna ingång märkt + hos kompara- torn lika stor som halva likspänningskällans spänning. Ju större strömmen är i en viss riktning genom linthingen desto högre blir potentialen på komparator ~ ~ 1 - .- 1D 15 20 25 30 17 ingången mârkt+ och ju större strömmen är i motsatt riktning genom lindningen desto lägre blir ptentialen på komparatoringången märkt+.

Komparatorn alstrar på sin utgång en väsentligen binär signal med hög nivå när potentialen på dess ingång märkt + är högre än potentialen på dess ingång märkt -. När potentialen på komparatorns ingång märkt + är lägre än potentialen på komparatorris ingång märkt - alstrar komparatorn på sin utång en väsentligen binär signal med låg nivå.

Komparatorns utgång är kopplad till D-ingången hos en första vippa 1D, till ena ingången hos en första OCH-grind 11, till ena ingången hos en andra OCH-grind 12 och till ena ingången hos en första EXELLER-grind lll. Den första vippans C- ingång är via en första inverterare 15 kopplad till en ingång för fyrkantvåg- formade kiocksignaler CL. Den första vippans Gi-utgång är kopplad till en ingång hos den andra OCH-grinden 12 och en ingång hos en tredje OCH-grind 13.

Den första OCH-grindens utgång och den andra OCH-grindens utgång och den tredje OCH-grindens utgång är kopplade till var sin ingång hos en första ELLER-grind 16. ELLER-grindens utgång är kopplad till D-ingången hos en andra vippa 17. C-ingången hos den andra vippen är kopplad direkt till ingången för klocksignaler CL. Den andra vippans Q-utgång är kopplad till en ingång hos EXELLER-grinden 14, till en ingång hos OCH-grinden 11 och till en ingång hos OCH-grinden 13. Den andra vippans G-utgång är också kopplad direkt till ena ingången hos en första EXNDR-grind 18 och via en andra inverterare 19 och en fördröjningsanordning 2D till den andra ingången hos den första EXNOR-grinden 18. Utgången hos EXNOR-grinden 18 är kopplad till S-ingången hos en tredje vippa 21.

Den tredje vippans R-ingång är kopplad till utgången hos den första EXELLER- grinden 14. Den tredje vippans D-ingång är kopplad till spänningskällms positiva poL C-ingången hos den tredje vippen är kopplad till ingången fór klocksignaler CL. Den tredje vippans Q-utgång är kopplad till en ingång hos var och en av en femte NUCH-grind 25, en sjätte NOCH-grind 26 och en sjunde NUCH-grind 27.

Den femte NOCH-grinden 25 har en ingång kopplad direkt till en binär ingång för information om önskad strömriktning genom lindningen. Signalen SIGN(I*) o noe nu o u n a av 10 15 20 25 30 459 947 18 på denna ingång är hög vid en viss önskad riktning för strömmen genom lindningen L och låg vid motsatt önskad riktning för strömmen genom lind- ningen. Den sjätte NUCH-grinden 26 har en ingång kopplad via en tredje inverterare 23 till ingången för den binära informationen SIGN(I*) om önskad strömriktning genom lindningen. Den sjunde NUCH-grinden 27 har en ingång kopplad till en utgång hos en andra EXELLER-grind 22, vilken har en ingång kopplad till ingången för information in SIGN(I*) om önskad strörnriktning. Den andra EXELLER-grinden 22 har också en ingång kopplad till Gl-utgången hos den andra vippan.

Utgången hos den sjunde NOCH-grinden 27 är kopplad till en ingång hos var och en av en första NOCH-grind 31, en andra NOCH-grind 32, en tredje NOCH- grind 33 och en fjärde NOCH-grind 34. Den första NUCH-grinden 31 har också en ingång kopplad till utgången hos den sjätte NOCH-grinden 26. Den andra NOCH-grinden 32 har en ingång kopplad via en fjärde inverterare 24 till utgången hos NUCH-grinden 26. Den tredje NOCH-grinden 33 har en ingång kopplad till utgången hos den femte NUCH-grinden 25. Den fjärde NOCH- grinden har en ingång kopplad till utgången hos den femte NDCH-grinden 25 via en femte inverterare 35.

Utgången hos den första NOCH-grinden 31 är kopplad till styrelektroden hos translatorn Tl via ett första nivåskiftande organ lzl. Utgången hos den andra NUCH-grinden 32 är kopplad till styrelektroden hos translatorn T3 via en sjätte inverterare 36. Utgången hos den tredje NOCH-grinden 33 år kopplad till styrelektroden hos transistorn Tz via ett andra nivåskiftande organ 1:2. Ut- gången hos den fjärde NUCH-grinden 34 är kopplad till styrelektroden hos translatorn TÅ via en sjunde inverterare 37.

Regleranorchingen enligt figur 5 fungerar på följande sätt. Tidspunkterna för övergångar från den första eller den tredje typen av driftstillstånd beror inte av klocksignalerna utan av tidpunktema när utsignalen på komparatorns utgång ändrar logisk nivå. Tidpunkterna för övergångar från den andra typen av driftstillstånd till den första eller den tredje typen av driftstillstånd är däremot synkroniserade med klocksignalerna. Varje gång drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstånd och klocksignalen övergår från låg nivå till hög nivå styrs drivkopplíngen till att övergå från den andra typen av drifts- 10 15 20 25 30 459 947 19 tillstànd till antingen den första typen av driftstillstand eller till den tredje typen av driftstillstand. Klocksignalerna bestämmer således övergangstidpunk- terna för övergångar fran den andra typen av driftstillstand.

Den första vippan kan ändra tillstànd endast da klocksignalerna övergar fran hög till lag niva. Hos de fyrkantvagformade klocksignalerna sker detta ungefär mitt emellan övergangstidpunkterna. Den logiska nívan hos utsignalen fran komparatorn bestämmer vilket tillstànd den första vippen intar när klock- signalen övergar fran hög till lag niva. Man kan därmed säga att den första vippan successivt lagrar ett resultat av jämförelsen mellan ärvârdet och ett börvärde vid tidpunkter mitt emellan övergangstidpunkterna.

Den andra vippan kan ändra tillstand endast när klocksignalerna överger fran lag niva till hög niva, dv s vid övergangstidpunkterna. Den logiska nivan pa utgangen hos den första ELLER-grinden 16 bestämmer vilket tillstànd den andra vippan intar när klocksignelen övergar fran lag till hög niva. Om bade utsignalen fran komparatorn och Gl-utgangen hos den första vippen har hög niva vid en övergangstidpunkt intar den andra vippan ett tillstand med hög niva pa sin Q- utgang. Om i stället bade komparatorns utgang och den först vippans CJ-utgang har lag niva vid en övergangstidpunkt intar den andra vippen ett tilletand med lag niva pa sin Q-utgang. Om komparatorns utgang har en logisk niva medan den första vippans G-utgang har motsatt logisk niva vid en övergangstidpunkt bibehåller den andra vippan det tillstànd den hade före övergangstidpunkten.

Tillstandet hos den andra vippan beror saledes indirekt av resultat av tidigare jämförelser mellan strömmens ärvärde och ett börvärde för strömmen.

Den logiska nivan pa G-utgangen hos den tredje vippan avgör om drivkopp lingen styrs till den andra typen av driftstillstand eller inte. Drivkopplingen skall styras till att överga fran den andra typen av driftstillstand om den befinner sig i den andra typen av driftstillstand när klockaignalen övergår från lag niva till hög niva. Detta astadkommes genom att den tredje vippans D-ingang är kopplad till en hög niva och den tredje vippans C-ingang är kopplad till ingangen för klocksignaler. Drivkopplingen skall styras till att överga till den andra typen av driftstillstand när komparatorns utgang ändrar logisk niva och drivkopplingen befinner sig i den första eller tredje typen av driftstillstand. Detta astad- kommes genom att den tredje vippans R-ingang är kopplad till utgangen hos den 10 15 459 947 __~ 20 först EXELLER-grinden 14, vara ingångar är kopplade till komparatorns utgang och den andra vippans Q-utgang. För att den tredje vippans Q-utgàng inte skall ändra logisk niva i samband med att enbart den andra vippans G-utgâng ändrar logisk niva är den tredje vippans S-ingang kopplad till den andra vippans GI- utgang via inverteraren 19, fördröjningsanordningen 20 och EXNOR-grinden 18.

Den tredje vippans S-ingang är dominerande över dess R-ingang varför enbart ändringen av den logiska nivån pa Q-utgangen hos den andra yippan inte automatiskt förändrar den tredje vippans tillstànd via den första EXELLER- grinden och R-ingangen.

Vid regleranordningen enligt figur 5 lagras resultat av en jämförelse mellan ärvärde och börvärde för strömmen vid övergangstidpunkterna och mitt emellan övergangstidpunkterna. Genom användning av en klocksignal med annat puls- tidsförhallande kan givetvis lagring av resultat ske vid tidpunkter som mer eller * mindre avviker fran att ligga mitt emellan övergàngstidpunkterna. Motsvarande teknik kan givetvis tillämpas för lagring av järnförelseresultat vid utförings- formen med i huvudsak konstanta tidsintervall. Lagring kan da exempelvis ske ungefär mitt i och vid slutet av respektive tidsintervall.

Claims (10)

« - . « q- 10 15 20 25 459 947 n. PATENTKRAV

1. l. Förfarande för reglering av storlek och riktning hos en ström (i) genom en linching (L), vilken linching är kopplad till en elektrisk energikälla (2) via en drivkoppling (3), vilken drivkoppling har åtminstone tre typer av driftstillstand och kan styras till att överga mellan olika typer av driftstillstand varvid drivkopplingen i en första typ av driftstillstand kan tillföra elektrisk energi till linchingen fran energikâllan, yarvid drivkopplingen i en andra typ av driftstill- stand varken tillför nagon väsentlig elektrisk energi tili lindningen fran energi- källan eller atermatar nagon väsentlig energi fran lindningen till energikällan, varvid drivkopplingen i en tredje typ av driftstillstànd inte tillför någon väsentlig elektrisk energi till linchingen fran energikällan men kan atermata väsentlig elektrisk energi fran lindningen till energikâllan, vid vilket förfarande strömmen genom linchingen avkännes och ett ârvärde representerande den avkända strömmen bildas, varvid ärvärdet jämföras med minst ett börvärde (i*) för strömmen, k ä n n e t e c k n a t av att när drivkopplingen befinner sig i den första typen av driftstillstând drivkopplingen styrs så att den antingen bibehåller den första typen av driftstillständ eller överger till den andra typen av driftstillständ i beroende av resultatet av åtminstone en jämförelse mellan ärvärdet och ett börvärde utförd under den tid drivkopplingen befinner sig i den första typen av driftstillstand, att när drivkopplingen befinner sig i den tredje typen av driftstillstand drivkopplingen styrs sa att den antingen bibehåller den tredje typen av driftstillstând eller övergår till den andra typen av driftstill- stand i beroende av resultatet av åtminstone en jämförelse mellan ärvärdet och ett börvârde utförd under den tid drivkopplingen befinner sig i den tredje typen av driftstillstând, samt att när drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstíllständ drivkopplingen i förekommande fall styrs sa att den övergar till den första eller den tredje typen av driftstillstând först efter och i beroende av resultatet av åtminstone en jämförelse mellan ärvärdet och ett börvärde utförd under den tid drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstand.

2. För-farande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att successiva jämförelseresultat lagras, samt att eventuell styrning av drivkopplingen till att överge fran den andra typen av driftstillstànd till den första eller tredje typen av driftstiilstand sker i beroende av bade ett senare jämfönelseresultat och ett tidigare jämförelseresuitat. - u - . .v 1D 459 947 22

3. F örfarande enligt patentkrav 2, k ä n e t e c k n a t av att drivkopplingan (3) styrs till att övergå från den andra typen av driftstillstand till den första typen av driftstillstand om både det tidigare jämförelseresultatet och det senare jâmförelseresultatet visat att strömmen har rätt riktning men är för liten, att drivkopplingen styrs till att övergå från den andra typen av drifts- tillstand till den tredje typen av driftstillstànd om både det tidigare jäm- förelseresultatet och det senare jämförelseresultatet visat att strömmen an- tingen har fel riktning eller är för stor, samt att drivkopplingen styrs till att övergå fràn den andra typen av driftstillstånd till närmast föregående typ av driftstillstånd vid övriga kombinationer av senare och tidigare jâmförelseresul- tat.

4. För-farande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t av att ett antal i huvudsak ekvidistanta övergangstidpunkter (tl, t2,..., th) bestämmes oberoende av resultatet av jämförelsen, samt att drivkopplingen (3) i förekommande fall i beroende av resultatet av minst en jämförelse styrs till att överga från den andra typen av driftstillstand till den första eller tredje typen av driftstillstånd i anslutning till en av övergångstidpunkterna.

5. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ett i huvud- sak konstant tidsintervall (Aàbestämmes, samt att cirivkopplingen (3) i be- roende av resultatet av minst en jämförelse styrs sa att den övergår fran den andra typen av driftstillstand till den första eller tredje typen av driftstillstand när drivkopplingen befunnit sig i den andra typen av driftstillstand under en tid som väsentligen överensstämmer med en heltalsmultipel av tidsintervallet.

6. Förfarande enligt patentkrav 2 och antingen patentkrav 4 eller patentkrav 5 k ä n n e t e c k n a t av att resultatet av jämförelser vid övergångstid- punkterna respektive slutet av tidsintervallen lagras, samt att resultat av jämförelser ungefär mitt emellan övergangstidpunkterna respektive ungefär mitt i tidsintervallen lagras.

7. Regleranordning för reglering av storlek och riktning hos en ström (i) genom en linching (L), vilken regleranorching innefattar en drivkoppling (3) för anslutning av lindningen till en elektrisk energikälla (2), vilken drivkoppling har åtminstone tre typer av driftstillstånd och är styrbar till att övergå mellan 'oi 10 15 20 25 30 459 947 23 olika typer av driftstillstand, vilken drivkoppling i en första typ av drifts- tillstand kan tillföra elektrisk energi till linchingen fran en ansluten energikälla, vilken drivkoppling i en andra typ av driftstillstand varken tillför nagon väsentlig elektrisk energi fran energikållan till líndningen eller aterrnatar nagon väsentlig energi fran líndningen till energikällan, vilken drivkoppling i en tredje typ av clriftstillstand inte tillför nagon väsentlig elektrisk energi fran energi- källan till líndningen men kan atermata väsentlig elektrisk energi fran linchingen till energikällan, vilken regleranordning innefattar ärvärdesorgen (S) för avkänning av strömmen genom líndningen och bildande av ett ärvärde representerande den avkända strömmen, vilken regleranordning innefattar jäm- förelseorgan (7) för jämförelse av årvärdet med minst ett börvärde (l*) för strömmen, vilken regleranorching innefattar styrorgan (4) kopplade till driv- kopplingen (3) och jämförelseorganen (7) för styrning av drivkopplingen till olika typer av driftstillstand i beroende av resultatet av jämförelsen känne - t e c k n a d av att när drivkopplingen befinner sig i den första typen av drifts- tillstand styrorganen är anordnade att styra drivkopplingen sa att den antingen bibehaller den första typen av driftstillstand eller överger till den andra typen av clriftstíllstand i beroende av minst en jämförelse utförd av jämförelseorganen under den tid drivkopplingen befinner sig i den första typen av driftstillstand, att när drivkopplingen befinner sig i den tredje typen av driftstillstand styrorganen är anordnade att styra drivkopplingen så att den antingen bibehåller den tredje typen av driftstillstand eller övergar till den andra typen av driftstillstand i beroende av minst en jämförelse utförd av jämförelseorganen under den tid drivkopplingen befinner sig i den tredje typen av driftstillstand, samt att när drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstand styrorganen är anordnade att styra drivkopplingen sa att den övergar till den första eller den tredje typen av driftstlllstand eller bibehaller den andra typen av driftstillstand i beroende av atminstone en jämförelse utförd av jämförelse- organen under den tid drivkopplingen befinner sig i den andra typen av driftstillstand.

8. Regleranordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar minnesorgan (10) för lagring av successiva jämförelseresultat, samt att styrorganen (4) är anordnade att i förekommande fall styra drivkopplingen (3) sa att den övergar fran den andra typen av driftstillstand till den första eller tredje typen av driftstillstand i beroende av bade ett tidigare jämförelseresultat och ett senare jämförelseresuitat fran jämförelseorganeñ. 459 947 24

9. Regleranordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar tidssynkroniseringsorgan (8) för bestämning av ett antal i huvudsak ekvidistanta övergangstidpunkter (tl, t2,,..,tn) Oberoende av resultatet av jämförelsen, samt att styrorganen (4) är anordnade att i beroende av resultatet av minst en jämförelse i förekommande fall styra drivkoppiingen (3) sa att den övergår från den andra typen av driftstillstànd till den första eller tredje typen av driftstillstand i anslutning till en av üvergangstidpunkterna (ti, t2,...,tn) bestämda av tidssynkroníšeringsorganet (B).

10. Regleranordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar tidintervallorgan (8) för bestämning av ett i huvudsak konstant tidsintervail (At), samt att styrorganen (4) år anordnade att i beroende av resultatet av minst en jämförelse styra drivkopplingen sa att den övergår från den andra typen av driftstiiistand till den första eller tredje typen av drifts- tilistand när drivkopplingen befunnit sig i den andra typen av driftstillstand under en tid som väsentligen överensstämmer med en heltalsmultipel av tidsintervallet från tidintervallorganet. yr»