SE459325B - Saett och anordning foer metallgjutning - Google Patents

Description

459 325 4 10 15 20 25 30 35 2 under tryck, och formoperatören har instruktioner att använda trycket i själva fickan, invändigt i formrummet, SOIH SOm ett medel för att alstra ett ringformat gasskikt, under vissa idealiserade förhållanden i fickan ten- derar att strömma nedåt runt metallmassan vid formrummets omkrets.

Det inledningsvis angivna förfarandet enligt före- liggande uppfinning kännetecknas därav, att att att att att grafit- eller grafitliknande, väggdefinierande organ är anordnade runt den smälta metallkroppen i omkretsväggen hos formrummet vid en nivà under utkragningen, så att det mellanliggande kontinuumet omges av en fast, men fluidumgenomtränglig vägg- sektion av nämnda organ, en smörjolja och ett ytterligare fluidmedium, som är valt från den grupp som består av ett mycket värmeförângningsbart vâtskemedium och ett gasformigt medium, samtidigt tvingas genom den fluidumgenom- trängliga väggsektionen så att oljan och det ytter- ligare fluidmediumet inmatas i formrummet vid punkter på den inre omkretsytan hos den väggsektion som är motsatt det mellanliggande kontinuumet, samtidigt den smälta metallkroppen kyls från punkter under det mellanliggande kontinuumet och formen och stödet rör sig fram och tillbaka i förhållande till varandra i formrummets längdriktning för att förlänga kroppen, formrummets vägg slutar tillsammans med utkragningen vid ovannämnda andra ände av formrummet så att den del av den smälta metallkroppen som befinner sig direkt intill utkragningen omges av ett slutet hörn av formrummet, och det fluidum som sålunda strömmar ut runt det mellan- liggande kontinuumet bildar en ring av fluidum som strävar att strömma relativt bort från formrummets slutna hörn mot dess utloppsände. 10 15 20 25 30 35 459 325 3 Pà detta sätt är det nu möjligt för formkonstruk- tören att bygga in betingelserna för att alstra och upprätthålla gasringsskiktet och de måste inte längre överlåtas till formoperatörens skicklighet.

Generellt alstras gasringsskiktet under fickans topp på så sätt att fluidumet tenderar att strömma uppåt i densamma. Emellertid bildas gasringen också normalt över formrummets botten sä att fluidumet också tenderar att strömma nedåt, dvs både uppåt och nedåt i formrummet, i dettas axialriktning.

I många av de för närvarande föredragna utförings- formerna av uppfinningen strömmar gasen in i formrummet vid en punkt nära planet för metallmassans maximala diver- gens. I vissa av dessa utföringsformer strömmar gasen in från formrummets omkretsvägg vid en punkt, som är anordnad mittemot omkretskonturen till metallmassans mellanliggande kontinuum. I några utföringsformer ström- mar gasen dessutom invid punkter på formrummets omkrets- vägg fördelade runt hela omkretsen till metallmassans mellanliggande kontinuum, och företrädesvis vid punkter på väggen anordnade i rader över hela höjden av det mellanliggande kontinuumet.

I en grupp av de utföringsformer som för närvarande föredrages, blir gasen relativt tryckavlastad och/eller spridd när den strömmar mellan tillförselpunkten och in- strömningspunkten. Vid vissa av dessa utföringsformer är exempelvis ett fast, men gasogenomträngligt strukturellt medium inskjutet mellan tillförselpunkten och inströmnings- punkten, vilket medium relativt tryckavlastar och sprider gasen och släpper in den i formrummet vid en punkt nära planet för metallmassans maximala divergens. I några av dem är det gasogenomträngliga mediumet placerat vid form- rummets omkretsvägg och gasen levereras till detsamma så att den strömmar in vid en punkt motsatt omkretskon- turen till metallmassans mellanliggande kontinuum. I 45§ 325 10 15 20 25 30 35 4 många är dessutom det gasogenomtrângliga mediumet förlängt runt hela formrummets omkrets och gasen levereras till detsama så, att den strömmar in vid punkter, som är fördelade runt hela omkretsen av metallmassans mellan- liggande kontiuum. Vid många av de sistnämnda är dessutom mediumet långsträckt i formrummets axialriktning och gasen levereras till detsamma så, att den strömmar in vid punkter, som är anordade i rader över hela höjden av kontiuumet. I Normalt levereras en smörjolja till formrummets ficka. Vid några av de för närvarande föredragna utfö- ringsformerna av uppfinningen strömmar oljan in i form- rummet genom utkragningen vid toppen av fickan. Vid vissa av dem blir dessutom en del av oljeàngan fångad i toppen av fickans hörn under gjutningsoperationen.

Vid en grupp av de för närvarande föredragna utfö- ringsformerna av uppfinningen, vid vilka olja levereras till fickan, är en gasogenomtränglíg ring placerad vid toppen av formrummet för att definiera fickans hörn vid ett ringformigt steg däri som är i sama plan som ut- kragningen runt formrummets toppöppning. Ringen är lång- sträckt i formrummets axialriktning så, att dess övre och nedre ändpartier är belägna mittemot fickan och metallmassans mellanliggande kontiuum. Och oljan och gasen levereras till ringen så, att gasen strömmar från densamma vid inre omkretspunkten på ringen nära kontiu- umet, och oljan strömmar in i fickan vid punkter däröver, inbegripet punkter pâ steget.

I en speciell grupp av utföringsformer levereras en ström av trycksatt smörjolja till en punkt på form- rumets utsida suspenderad i en starkt värmeförångnings- bar bärvätska, oljan strömmar in i fickan i formrummet vid en punkt pà utsidan av detta, och organ är inskjutna mellan tillförselpunkten och inströmningspunkten, på formrummets utsida, för att omvandla bäraren till en àngring, som sträcker sig runt metallmassan vid form- rummets omkrets. 10 15 _20 25 30 35 459 325 5 Föreliggande uppfinning avser också en anordning för vattengjutning av en metall, vilken anordning inbe- griper organ, som bildar ett med öppna ändar utformat formrum, som har en utloppsände anordnad för att tele- sgopiskt uppta ett stöd och som vid sin motsatta ände har en öppning, vars diameter är mindre än formrummets omkretsvägg, så att den inre omkretskanten hos den mot- belägna ändöppningen bildar en utkragning relativt över omkretsväggen, varigenom när nämnda motbelägna ändöppning hos formrummet kontinuerligt fylles med smält metall massan av smält metall utbredes runt den inre omkrets- kanten hos den motbelägna ändöppningen och i formrummet bildar en kropp av smält metall, vars tvärsektion har en divergerande/konvergerande kontur mellan dess ändar och vars mellanliggande kontinuum, mellan planen för maximal divergens och minimal konvergens, har en om- kretskontur som generellt motsvarar formrummets kontur vid dess omkretsvägg, kännetecknad därav, att anordningen inbegriper: grafit eller grafitliknande väggbildande organ, som är anordnade i formrummets omkretsvägg vid en nivå ' under utkragningen för att omge den smälta metallkroppens mellanliggande kontinuum med en fast, men fluidumgenom- tränglig väggsektion, fluidumtillförselorgan för att samtidigt tvinga en smörjolja och ett ytterligare fluidummedium, som är valt fràn den grupp som består av ett mycket värme- föràngningsbart vätskemedium och ett gasformigt medium, genom den fluidumgenomträngliga väggsektionen så att oljan och det ytterligare fluidummediumet strömmar in i formrummet vid punkter pà den inre omkretsytan av väggsektionen mittemot det mellanliggande kontinuumet, medan formen och stödet förflyttas fram och tillbaks i förhållande till varandra i formrummets längdriktning för att förlänga kroppen, och 459 325 10 15 20 25 30 35 6 organ för kylning av den smälta metallkroppen från punkter under det mellanliggande kontinuumet medan oljan och det ytterligare fluidummediumet strömmar in i form- rummet vid de ovannämnda punkterna pá den inre omkrets- ytan av väggsektionen mittemot det mellanliggande kon- tinuumet, varvid formrummets vägg slutar tillsammans med utkragningen vid ovannämnda motbelägna ände av form- rummet så att den del av den smälta metallkroppen som befinner sig omedelbart intill utkragningen omges av ett slutet hörn av formrummet, och att det fluidum som sålunda strömmar ut runt det mellan- liggande kontínuumet bildar en ring av fluidum som strävar att strömma relativt bort från det slutna hörnet hos formrummet mot dess utloppsände.

Såsom tidigare nämnts, blir vid några anordningar av ovannämnda typ den smälta metallen införd i toppen av formrummet genom en öppning, som är har en mindre diameter än formrummets omkretsvägg så, att den smälta metallen breder ut sig tills den bildar en metallmassa, vars menisk tenderar att kontakta formrummets omkretsvägg i det plan, vari metallen har maximal divergens, varvid det bildas en ficka av förhållandevis metallfritt utrymme mellan metallens menisk och formrummets topphörn vid dettas utkragning runt öppningen. Enligt uppfinningen kan, när så är fallet, gasinströmningsorganen och de utvändiga omvandlingsorganen företrädesvis samverka för att alstra gasringen under toppen av fickan, men över formrummets botten. Dessutom kan gasinströmningsorganen ofta påverkas till att insläppa gasen i formrummet vid en punkt nära planet för metallmassans maximala divergens.

När metallmassan antar en divergerande-konvergerande tvärsnittskontur mellan formrummets topp och botten, vars mellanliggande kontinuum mellan planen för maximal diver- gens och minimal konvergens har en omkretskontur som generellt svarar mot formrummets omkretskontur vid dettas l0 l5 20 25 30 35 a* 459 325 7 vägg, kan vidare gasinströmningsorganen ofta påverkas till att släppa in gasen från formrummets vägg vid en punkt, som är anordnad motsatt omkretskonturen till metallmassans mellanliggande kontiuum. Vid många ut- föringsformer kan således gasinströmningsorganen pà- verkas till att låta gasen strömma in vid punkter på formrummets vägg, som är fördelade runt hela omkretsen av metallmassans mellanliggande kontinuum, och före- trädesvis vid punkter på väggen anordnade i rader över hela höjden av det mellanliggande kontinuumet.

Vidare kan i en grupp av de för närvarande före- dragna utföringsformerna de utvändiga omvandlingsorganen påverkas till att relativt tryckavlasta och/eller dif- fundera gasen när den strömmar mellan tillförselpunkten och inströmningspunkten. Vid vissa utföringsformer är exempelvis ett fast, men gasogenomträngligt medium in- skjutet mellan tillförselpunkten och inströmningspunkten, vilket medium kan påverkas till att relativt tryckavlasta och sprida gasen och släppa in den i formrummet vid en punkt nära planet för maximal divergens av metallmassan. vid några av dessa utföringsformer är det gasogenomträng- liga mediumet anordnat vid formrummets omkretsvägg och gastillförselorganet kan pâverkas till att leverera gasen till detsama sä, att den strömmar in vid en punkt mitt- emot omkretskonturen till metallmassans mellanliggande kontinuum. Vid många sträcker sig dessutom det gasogenom- trängliga mediumet sig runt hela formrummets omkrets och gastillförselorganen kan påverkas till att leverera gasen till detsamma sà, att den strömmar in vid punkter, som är fördelade runt hela omkretsen av massans mellan- liggande kontinuum. I många av de sistnämnda är dessutom mediumet långsträckt i formrummets axialriktning och gastillförselorganen kan påverkas till att leverera gasen till detsamma så, att den strömmar in vid punkter, som är anordnade i rader över hela kontinuumets höjd.

De för närvarande föredragna utföringsformerna av uppfinningen omfattar vidare ofta organ för leverering 459 325 -' 10 15 20 25 30 35 8 av smörjolja till fickan i formrummet. Vid några utfö- ringsformer kan oljelevereringsorganen pâverkas till att insläppa oljan i formrummet genom utkragningen vid fickans topp. Vid vissa av dem finns det dessutom organ för att hålla tillbaka en del av oljeångan i toppen av fickans hörn under gjutningsoperationen.

I en grupp av de för närvarande föredragna utfö- ringsformerna placeras en gasogenomtränglig ring av grafit eller liknande vid toppen av formrummet, och i ringen finns utformat ett ringformat steg, som ligger i samma plan som utkragningen runt formrummets topp- öppning och bildar hörnet i fickan. Ringen är också långsträckt i formrummets axialriktning sä, att dess övre och nedre ändpartier är anordnade mittemot fickan respektive omkretskonturen till metallmassans mellanlig- gande kontinuum. De respektive olje- och gastillförsel- organen kan påverkas till att leverera dessa till ringen så, att gasen strömmar in vid inre omkretspunkter på ringen nära kontinuumet, och oljan strömmar in i fickan vid överliggande punkter, inbegripet vid punkter på steget.

Ofta omfattar uppfinningen vidare ett stöd eller en bottenplatta för inskjutning i en metallgjutningsanord- ning, såsom den beskrivna. Enligt uppfinningen omfattar bottenplattan ett par operativt koaxiellt anordnade över- och underdelar, som kan förskjutas till ingrepp med varandra vid inbördes motstàende ytor och som på sina ytor är försedda med samverkande griporgan. Det ena griporganet har ett i sidled förskjutet spår på delarnas axel, och det andra griporganet kan införas i första organet när delarna är i ingrepp med varandra vid ytorna excentriskt i förhållande till axeln, och ingriper i spåret när delarna är förskjutna i sidled i förhållande till varandra till en punkt där de intar en ställning, som är koncentrísk med axeln. Bottenplat- tan omfattar också första och andra làsorgan, som kan förskjutas tvärs och parallellt med axeln för att låsa och frigöra delarna mot relativ axial- resp tvärrörelse ' 10 15 20 25 30 35 459 325 9 när delarna är i ingrepp med varandra vid ytorna och relativt förskjutna i tvärriktningen till och från nämnda punkt och fasthållna vid nämnda punkt. Det andra låsorganet och överdelen kan emellertid ingripa med varandra i överdelens låsta tillstànd för att tillåta begränsad tvärrörelse av densamma i självcentrering med anordningen.

Föreliggande ansökan är en "continuation-in-part" av sökandens amerikanska patentansökan nr 258 ß2U, som ingivits den 29 april 1981 med titeln "Molding device andmethod of forming the same". Följaktligen hänför sig uppfinningen även till en förbättrad ämnesgjutform för en från botten satsad kyllådsgjutanordning av den däri visade typen, varvid kylládan har på linje anord- nade topp- och bottenöppningar i sin kammare, varvid toppöppningen har en runtom gående ansats och botten- öppningen mynnar ut i botten av lådan och en större diameter än kammarens toppöppning. Enligt uppfinningen omfattar ämnesgjutformen ett par samverkande topp- och bottenringar, som kan ingripa med varandra, varvid topp- ringen är anordnad för att införas uppåt i kammaren genom dennas bottenöppning och till anliggning mot an- satsen runt toppöppningen. Toppringen har häl i kroppen som är anpassade att utmynna i botten av kammaren när ringen är införd i kamaren och anligger mot ansatsen.

Den har också ett bàgformat steg, som utskjuter över hålen och är fördelat runt toppringens invändiga omkrets vid en nivå som är anordnad för pàsprutning av en gardin av kylvätska på ämnet som kommer ut från kammaren. Botten- ringen är anordnad för att inskjutas i toppringen och samverka med steget för att bilda en ringformad, mellan- liggande kanal för kylvätskan, som kommunicerar med hälen i toppringen och sträcker sig uppåt därifrån till en punkt, vid vilket det böjer inåt och nedåt till toppringens invändiga omkrets för utsprutning av kylvät- skegardinen. Bottenringen har också en fläns, som kan ingripa med lådans botten för att placera en ring i 459 lO 15 20 25 30 35 325 10 den andra när kanalen är bildad.

Uppfinningen hänför sig också till kombinationen av en genom botten satsad kyllådsgjutningsanordning av ovannämnda typ och en med häl utformad sjunkbox, som är placerad däröver. Enligt uppfinningen är hålen i sjunkboxen anordnade i passning med làdans toppöpp- ning, men har mindre diameter än denna, och ett med flänsar utformat, eldfast, isolerande avlopp är inskjutet i hålet, varvid flänsen är anordnad under hàlets ut- kragning i lådans toppöppning.

Dessa drag kommer att förstås bättre vid studium av de bifogade ritningarna, som visar olika utförings- former av uppfinningen när den används vid en med flera gjutställen försedd vattengjutningsapparat för gjutning av metallämnen, inbegripet både ovannämnda kombination och den förbättrade ämnesgjutformen.

På ritningarna visar fig l ett vertikalsnitt genom ett gjutställe när gjutningsoperationen utföres med en gasogenomtränglig ring av grafit eller liknande på toppen av formrummet, fig 2 är ett tvärsnitt sett uppåt längs linjen 2-2 i fig 3, fig 3 är ett snitt längs linjen 3-3 i fig 2, fig 4 visar ett snitt genom gjutstället med delarna delvis åtskilda, fig 5 är ett snitt i större skala längs linjen 5-5 i fig 2, fig 6 visar i ändå större skala ett snitt genom gjutstället vid dettas gasogenomträngliga ring, fig 7 är ett liknande snitt genom en alternativ utföringsform av ringen, fig 8 är ett annat dylikt snitt genom ytterligare en annan utföringsform av ringen, fig 9 är en fjärde version av ringen, fig l0 är en femte version av ringen, fig ll är en perspektivvy av en del av den femte utföringsformen, 10 15 20 25 30 35 459 325 11 fig l2 är en perspektivvy sedd ovanifràn av stödet eller bottenplattan som används vid gjutstället, visad med delarna åtskilda, fig 13 är en perspektivvy av bottenplattans överdel sedd nedifrån, fig l4 är en vertikalvy av bottenplattan i över- delens låsta tillstånd, l fig 15 är en liknande vy av bottenplattan efter att överdelen frigjorts och fig 16 är en tredje dylik vy av bottenplattan efter det att överdelen avlägsnats.

Av ritningarna framgår det att ämnesgjutapparaten, i likhet med apparaten enligt den tidigare nämnda ameri- kanska patentansökan nr 258 520, omfattar en med flera gjutställen försedd gjutanordning 2 av kyllådstvp, en sjunkbox 4 för matning av anordningens respektive gjut- ställen 6 och ett antal förskjutbara bottenplattor 8 för uppstödning av de långsträckta ämnen 10, som gradvis bildas vid gjutställena. Gjutanordningen omfattar en låda 12 med stora dimensioner, vilken låda har en på motsvarande sätt dimensíonerad, invändig kammare 14 för cirkulation av en kylvätska, såsom vatten, till de respektive gjutställena. Lådan 12 har också lika stora öppningar 16 i botten 18 som svarar mot gjutstäl- lena med hänsyn till antal och lokalisering, och i sitt topparti 22 lika stora öppningar 20, som är anordnade vertikalt i linje med men som är mindre än làdans bottenöppningar 16 vid de respektive gjutställena. Var och en av toppöppningarna 20 har en ringformad ursparing 40 (fig 3) runt sin inre omkretskant, vars vertikala vägg i sin tur är ursparad vid botten för att alstra en ringformad ansats eller ett steg 42. Var och en av bottenöppningarna 16 har en uppsättning gängade hål 24 (fig 4) anordnade på avstånd från varandra runt öpp- ningens omkrets för ett fastsättningsändamål, som skall förklaras, samt en ytterligare uppsättning gängade häl 26 (fig 5) med större radiellt avstånd från öppningarna, 459 10 15 20 25 30 35 325 12 som används för tillkoppling av luft- och smörjolje- ledningar till gjutstället, såsom även skall förklaras.

Sjunkboxen 4 inbegriper en fördelningsplatta 32 för smält metall utformad med en uppsättning hål 34, som är inrättade till att upptaga ett lika stort antal isolerande, eldfasta avlopp 28 vid de respektive gjut- ställena. Hålen är anordnade i passñing med lâdans mot- svarande toppöppningar 20 men har mindre diameter än dessa och är så dimensionerade att de förskjutbart kan upptaga avloppen. Varje avlopp har en avsmalnande borr- ning 36 och en cylindrisk yttre utformning, som är för- sedd med fläns vid en mellannivà. Flänsarna 38 har en storlek, som passar in i làdöppningarna 20. När plattan 32 är på plats monteras avloppen i denna genom att de införes uppåt genom de respektive bottenöppningarna 16 i lådan och därefter in i dess motsvarande toppöppning- ar 20. När de passerar genom öppningarna 20 ingriper de i platthálen 34. Samtidigt skjuts flänsarna 38 på avloppens utsida in i öppningarna så, att bara avloppens bottenpartier 28' skjuter ut ned i kammaren.

Förutom lådan omfattar gjutanordningen också en uppsättning ringformade ämnesgjutformar 30, som likale- des är monterade vid de respektive gjutställena genom att de införes uppåt genom lådans bottenöppningar 16.

I detta fall anligger emellertid formarna mot làdans topparti 22 och i ingrepp mellan avloppens nedhängande partier 28' och ursparingarna 40, 42 runt lådöppningar- na 20. I detta ingreppsläge tätar de mot lådans topparti, såsom skall förklaras, och fasthâller avloppens flänsar 38 i lâdöppningarna 20. De ingriper också i lådans bot- ten och tätar även mot denna, såsom skall förklaras.

Slutligen används huvudskruvar 44 för att fästa for- marna på plats med användning av de gängade hålen 24 runt de respektive öppningarna l6.

Varje ämnesgjutform 30 (fig 4) omfattar en djup, med cylindrisk insida utformad metallgjutring 46, en grundare, men likaledes invändigtcylindriskt utformad 10 15 20 25 30 35 459 325 13 grafitmatningsring 48 med nàgot mindre invändig diam- eter, en förhållandevis platt, av isolerande eldfast material utformad toppring 50, som har cylindrisk inner- yta med liten diameter, en hållarring 52 för användning mellan ringarna 46 och 50, och en med bred fläns ut- formad fästring 54, som samverkande passar in i gjut- ringen 46 för att skapa en mellanliggande kylmedels- strömningskanal 56 (fig 3), såsom skall förklaras.

Gjutringen har en vid, djupt försänkt, invändigt runt- omlöpande ursparing 58 vid sitt topparti, och botten hos densamma har en smal och grundare ursparing 60 vid sin invändiga runtomgående kant. Den vidare ursparingen 58 är gängad vid toppen, och efter det att matnings- ringen 48 och toppringen 50 är placerade i sina respek- tive ursparingar 60, 58 i nämnd ordningsföljd iskruvas hållarringen 52 i en utvändig runtomgàende ursparing 62 i toppringens 50 ovansida för fastspänning av enheten på plats. Dessutom finns det en smalare utvändig runtom- gående ursparing 64 vid toppen av gjutringen, ett ring- format spår 66, som i spetsig vinkel tränger in i hörnet av ursparingen, samt ett ringformat spår 68 med lax- stjärt-tvärsnitt i toppen av ringen strax innanför ur- sparingen 64. Ett par 0-elastomerringar 69 och 70 är placerade i de respektive spåren för att skapa en tät- ning mellan toppen pà gjutringen och den anliggande ytan i ursparingen 40 i toppen av lådan, pà den ena sidan, och hörnet i ringens 46 ursparing 64 och avsatsen eller steget 42 i lådan på den andra sidan. Samtidigt är toppringen 50 med mindre diameter i förskjutbart ingrepp med avloppet och bildar tillsammans med avlop- pets botten en vid utkragning 71 direkt över matarringen.

Ioppringen och hållarringen ligger emellertid normalt inte an mot lådans topparti.

Vid botten har gjutringen 46 en hög, invändig runtomgående ursparing 72, vars vertikala vägg 74 är något radiellt utvidgad vid nivåer över det som mot- svarar botten av kammaren 14 när formen är insatt däri. 459 325 i 10 15 20 25 30 35 14 Dessutom är ursparingsstegets74 t0PPårti utformat runt ringen i en nivå, som är anpassad för utsprutning av en gardin av kylvätska på ämnena som kommer ut från kammaren. Toppartiet har också en bàgformad urtagning 76, som slutar strax innanför ringens invändiga omkrets.

Vid botten har steget en grund runtomgående urtagning 78, som i sin utvändiga omkretsvägg är utformad med ett antal hål eller kanaler 80, vilka mynnar ut i ring- ens utvändiga omkretsyta.

Fästringen 54 har större diameter än làdöppningen 16, men har en djupt försänkt, utvändig runtomgàende ursparing 82 i sitt topparti så att toppartiet kan in- skjutas i gjutringssteget 74 med fästringens utanpålig- gande fläns 84 i anliggning mot làdbottnen. Huvudskruvar 90 kan införas i motsvarande hål 86 och 88 i flänsen næ¶>botten av gjutringen för samanfogning av ringarna när dessa är sammanställda och ligger an mot varandra innanför flänsen, såsom visas i fig 3. Dessutom är det i fästringens fläns, med radien till spalten mellan gjutringen och lâdöppningen 16, utformat ett ringformat laxstjärtsspår 92, som är anordnad att uppta en 0-ring 94 för avtätning av spalten.

Fästringens 54 fläns 84 har också ytterligare hål l08, som är symmetriskt fördelade runt flänsens yttre parti, så att de är anordnade i passning med gänghålen 24 i botten av lådan. När formen 30 är inskjuten i lådan, införes huvudskruvarna 44 genom hålen 108 och inskruvas i hålen 24 för att fästa delen till lådan.

Fästringens 54 topparti är avrundat till en semi- toroidform, som svarar mot formen hos ursparingen 76 vid steget i ringen 46, men har mindre radie än urspa- iringen, så att en böjd förlängning 56' av ringkanalen 56 bildas mellan de båda ringarna vid deras respektive ursparingar 82, 72. Fästringen är också avtrappad vid sin inre omkrets för att bilda en svagt konisk ursparing 96 runt sitt övre ändparti som sträcker sig nedåt till en ursparing 98 med större diameter runt ringens botten- 10 15 20 25 30 35 459 325 15 parti. Ursparingen 96 har större invändig diameter än ringens avrundade topparti, så att när kylmedel utslip- per genom den inåtgàende kanalen 56, 56', strömmar det fritt ut på ämnet mellan den kvarvarande läppen 100 och tån 102 på de respektive ringarna 46, 54. Urspa- ringen 98 har ett antal symmetriskt vinkelmässigt för- delade, avfasade bottenribbor 104, som verkar som styr- ningar för överdelen 106 på den tillhörande bottenplat- tan 8, såsom skall förklaras, - Det finns också fyra symmetriskt vinkelmässigt förskjutna par samverkande fluidumströmningskanaler 110 och 112 (fig 5) i ringarna 54 respektive 46, som är individuellt förbundna med varandra från den ena ringen till den andra för tillförsel av luft respektive smörj- olja till ett par runtomgáende spår 114 och 116 i den vertikala väggen till ringensursparing 60. De respektive kanalparen får tillförsel från ett motsvarande antal radiellt utâtvända häl ll8 i làdöppningens 16 mynning, som i sin tur får tillförsel genom de gängade hålen 26 i botten av lådan. Varje kanal 110 i ringen 54 inbe- griper ett radiellt inåtvänt hål 120 i flänsens 84 yttre omkretskant, som vid sin inre ände står i förbindelse med ett vertikalt hål 122 i flänsens motliggande yta.

Varje kanal 112 i ringen 46 inbegriper ett vertikalt uppâtvänt hål 124 i botten av ringen, som står i för- bindelse med ett snett inåtvänt hål 126 eller 126' i den yttre omkretsytan på densamma. Vartannat snett gående hål 126 hålen 126' slutar i spåret 116. För övrigt är de respek- tive kanalparen 110, 112 lika i det att hålen 118 och 120 i lådan och ringens 54 fläns är inbördes förbundna slutar i spåret 114, medan de övriga via i passning anordnade, vertikala hål 128 och 130 i làdans botten respektive flänsens motliggande yta, och hålen 122, 124 i flänsen och ringen 46 är anordnade i passning med varandra över flänsytan. Dessutom är hålen 118, 120, 126 och 126' pluggade vid sina mynnings- ändar. När formen 30 är inskjuten i lådan kommer följ- 459 l0 15 20 25 30 35 325 16 aktligen fluidum, som matas till de respektive hålen 26 i lådan att leta sig väg genom de respektive kanalpa- ren 110, 112 till spåret 114 eller spåret 116, i bero- ende av vilket som utgör änden av kanalen 112 i ringen 46.

En tillförselslang 134, som är kopplad till en gängad nippel 136 vid vart och ett av hålen 26, leve- rerar det respektive fluidumet. Dessutom är hålen 130 och 122 försänkta vid flänsens 84 yta för att upptaga ett par O-ringar 132, som är placerade däri för avtät- ning spalterna mellan hålparen 128, 130 och 122, 124.

Såsom framgår speciellt av fig 1, 5 och 6, kommer den smälta metallen 138, när den utkommer frán avloppet 28, att utbreda sig tills den bildar en metallmassa, vars menisk 140 tenderar att kontakta omkretsväggen 142 i formrummet 143 till formen 30 i det plan där metallen divergerar maximalt. Dessutom har metallmassan en diver- gerande-konvergerande tvärsnittskontur mellan formrum- mets topp och botten, vars mellanliggande kontinuum 144 mellan planen för maximal divergers och minimal konver- gens har en omkretskontur, som i stort sett motsvarar formrummets omkretskontur vid dess omkretsvägg 142.

Samtidigt bildas en ficka 146 av förhållandevis metall- fritt utrymme mellan metallmenisken 140 och formrummets topphörn 71, 142 vid öppningens 20 utkragning 71. Enligt tidigare känd teknik levererades en tryckluftsström till toppen av denna ficka, och trycket i själva fickan, inuti hålrummet, utnyttjades som ett medel för att skapa ett ringformat gasskikt 148, som tenderade att strömma ned runt metallmassan vid formrummets omkrets, under vissa idealiserade förhållande i fickan. Enligt upp- finningen inpumpas emellertid en ström av trycksatt gas, såsom luft, i spåret 114 pà formrummets utsida, och medel, såsom grafiten i ringen 48, inskjutes mellan spåret och formrummets omkrets för att omvandla strömmen till ett ringformat fluidumskikt 148 vid ringens inre omkrets 142 när ringen släpper in i gasen i formrummet.

Grafiten är ett luftogenomträngligt fodringsmedium, som I .vn- 10 l5 20 25 30 35 459 :S25 17 effektivt sprider och tryckavlastar gasen, så att den kan strömma in i formrummet nära planet för maximal divergens, såsom visas. Gasen kan således strömma in i formrummet rakt ovanför det ställe där själva det mellanliggande kontinuumet 44 befinner sig, såsom visas, så att det ringformade fluidumskiktet bildas direkt vid det ställe där det behövs, oavsett förhållandena i fickan.

Samtidigt pumpas smörjolja till det övre spåret 116 och levereras till fickan 146 genom ringens övre ändparti.

Spåren 114 och 116 är vanligen anordnade i verti- kalt symmetriskt avstånd från varandra och från botten i ringens 46 ursparingar 58 och 60. Vidare blir de respek- tive fluiderna, olja och luft, vanligen pumpade till spåren vid ca 1,5-2 kp/cmz. Grafiten är vanligen en gjuten, mycket finkornig, väsentligen felfri grafit med hög hållfasthet, såsom ATJ-grafit som säljs av Carbon Products Division of Union Carbide Corporation, Chicago, Illinois. Den är företrädesvis även maskin- bearbetad till en fin ytbeskaffenhet och har stor värme- ledningsförmâga.

I fig 1-6 levereras luften och oljan till punkter 114, 116 vid den yttre omkretsytan på grafitfodringsme- diet 48. I fig 7 har grafitmediumet 151 tillförselhål 150 och 152 i sin yttre omkretsyta som mynnar ut i de respektive spåren 114 och 116 och sträcker sig radiellt inåt från dessa, men slutar strax utanför ringens in- vändiga omkretsyta 142. På detta vis levereras de respek- tive fluiderna till punkter i grafitmediumet där de kan spridas genom mediumets yta över en båge med kortare radie.

Om så önskas, kan de respektive uppsättningarna av tillförselhál vinklas bort från horisontalriktningen, såsom hål 154 och 156 i fig 8, som är vinklade uppåt från spåren 114, 116, men åter slutar strax utanför ringens 157 invändiga omkretsyta 142. Beroende på det 459 10 15 20 25 30 35 325 18 ställe där metallens mellanliggande kontinuum befinner sig, behöver vidare inte olja och luft levereras till spåren över respektive under varandra. I fig 9 levereras oljan till bottenspåret 114, och skarpt uppåtvinklade hål 158 i grafítmediumets 159 yttre omkretsyta används för att leverera oljan till en nivå, som befinner sig över hålen 160 för luft och motsvarar nivån hos fickan i formrummet. Samtidigt levereras luften till det övre spåret 116, som i sin tur levererar luften till de främ- re ändarna hos hålen 160 för detsamma.

I fig 10 och ll levereras luften till ett ringfor- migt spår 162 i den yttre omkretsytan på själva grafit- ringen 164, och oljan levereras till ett högre spår 166 med en slidformad förlängning 168, som sträcker sig radiellt inåt och något nedåt i ringen. Dessutom har toppringens 50' botten en ringformad ursparing 170 runt sin yttre omkretskant, och grafitringen är lyft in hör- net av denna ursparing och har själv en ursparing, som bildar ett ringformat invändigt omkretssteg 172 runt dess botten, varvid stegets topparti är i stort sett i samma plan som toppringens botten 71. Stegets topparti har emellertid en försänkning 174, som ligger något fram- för den främre änden av spárets 166 förlängning 168. I denna utföringsform leds således olja in i toppen av fickan 146 vid själva utkragningen, såväl som i fickans sida på sama sätt som vid de tidigare utföringsformerna.

En försänkt tillförselyta 174 för oljan bidrar också till att innesluta mer oljeånga vid toppen av fickan för ökad kyleffekt vid denna punkt.

Vid en alternativ utföringsform av uppfinningen suspenderas ricinoljan, jordnötsoljan eller annan smörj- olja som levereras till ett av spåren 116 och 117, i en mycket förångningsbar bärvätska, såsom alkohol, och värmen som utvecklas i grafitringen under gjutnings- operationen används för att förånga bärvätskan när den strömmar in vid ringens invändiga omkretsyta. Angan från bärvätskan utgör då en del av ringskiktet runt 10 15 20 25 30 35 '* 459 325 19 metallmassan och kan helt och hållet ersätta det gas- medium som normalt tillföres spåren 114 och 162, och därvid eliminera behovet av gastillförsel till desamma.

Alternativt eller dessutom kan bärvätskeängan användas för att modifiera ringskiktets gasartade/ångformade karaktär, och/eller för att öka avkylningen vid toppen av metallmassan.

Såsom framgår av fig 12-16, vilar bottenplattans övre del 106 på en sockelliknande underdel 176 och in- griper med underdelens topparti 178, så att den inom vissa qränser kan förskjutas i sidled i förhållande till underdelen när bottenplattan är inskjuten i anord- ningens motsvarande form 30. Underdelens topparti är ihàligt och har ett avsmalnande skört l80 runt botten.

Toppartiet har också en ringformad ursparing 182 runt sin toppyta 184 och ett nyckelhålsformat häl 186 är utformat i ovanytan och mynnar ut i toppartiets ihåliga lopp 188 vid dess omkrets. Hålet 186 har en cirkulär huvudsektion 190 vid loppets omkrets, och en intillig- gande delvis cirkulär sidosektion 192 radiellt innan- för denna, vars centrum är anordnat på underdelens ver- tikala axel. överdelens topparti 193 är cylindriskt och anordnat för att inskjutas i loppet i gjutringen 46. Överdelens bottenparti 194 är emellertid mera utvidgat så att det endast låter sig skjutas in i cirkeln av ribbor 104 på fästringen 54, och det finns en ansats 196 mellan de tvâ partier hos överdelen som avsmalnar radiellt utåt och nedåt med samma vinkel som ribbornas botten- partier l04'. Ansatsen 196 är också anordnad vid en sådan höjd på överdelen att den anligger mot ribbornas 'bottenpartier 104' innan överdelens topparti går in i gjutringen, varvid säkerställes att överdelen är inrik- tad pâ linje med ringen innan den inskjutes i densamma. överdelen har också ett brett ringformat spår 198 i sin bottenyta 200 som är anordnat att ligga rakt ovan- för ursparingen 182 på underdelens 176 topparti 178 459 10 15 20 25 30 35 325; 20 när de båda delarna är koaxiella. Dessutom finns det i centrum av ytan 200 ett med fläns utformat griporgan 202, vars fläns har en sådan storlek att den kan införas genom huvudsektionen 190 av hålet 186 i underdelen.

Flänsen är också anordnad på tillräckligt avstånd under ovandelens bottenplatta för att kunna skjutas till in- grepp med undersidan 208 av underdelens topparti 178 när ytorna 200, 184 på överdelen och underdelen är i ingrepp med varandra och underdelen skjuts i sidled inåt i förhållande till underdelen för att låsa delarna mot relativ axialförskjutning, såsom skall förklaras.

Griporganets skaft 206 har å andra sidan en sådan stor- lek att det passar in i hålets sidosektion 192 när över- delen är förskjuten på detta sätt.

Förutom överdelen 106 och underdelen 176 omfattar bottenplatta 8 också en ring 210, som förskjutbart pas- sar runt underdelens topparti i dettas ursparing l82.

När ringen är i detta läge har den dessutom en sådan storlek att den räcker väl över underdelens ovanyta 184 och passar in i överdelens spår l98 när överdelen vilar på underdelens ovanyta l84, koaxialt med denna.

Ringen 210 är också dimensionerad för att höjas in i spåret, i plan med underdelens yta 200, Såsom skall förklaras. Spåret 198 är à andra sidan starkt överdi- mensionerat i bredden i förhållande till ringen, så att när överdelen vilar pà underdelen och ringen är upptagen i spåret, kan överdelen förskjutas i sidled i ringen så att överdelen kan rätta in sig koaxiellt med gjutringen i anordningen, såsom nämnts. Det finns emellertid en punkt vid vilken överdelen och ringen stöter mot varandra, och denna punkt ligger framför den punkt där griporganet förskjuts vertikalt på linje med huvudsektionen l92 till hålet 186 i underdelens topparti.

Bottenplattan 8 sammanfogas genom att lyfta ringen 210 in i spåret l98 i överdelen, införa griporganet 202 i hålet l86 i underdelen, och därefter förskjuta 10 15 20 459 325 21 överdelen, medan den vilar på underdelens topparti i sidled till ingrepp med griporganets skaft 206 i hålets sidosektion 192. Ringen frigöres så för ingrepp med steget 212 i ursparingen l82, såsom visas i fig l4.

I detta tillstånd är överdelen och underdelen låsta mot relativ axialrörelse, men överdelen kan förskjutas i sidled i förhållande till underdelen på den sistnämn- das ovanyta 184 inom de gränser som erbjuds genom det lösa ingreppet mellan ringen 210 och spåret 198.

När det är önskvärt att avlägsna överdelen och utbyta den, t ex mot en överdel med annan storlek, lyfts ringen 210 in i spåret 198 och överdelen skjuts på linje med hålets 186 huvudsektion 190 så, att den kan lyftas bort från underdelen, såsom i fig 15 och 16.

Det inses att uppfinningen kan användas vid gjut- ning av alla tvärsnittskonturer inbegripet runda, kva- dratiska och rektangulära, och att den kan användas både vid vertikal och horisontell gjutning, inbegripet stränggjutning. Dessutom är det bara nödvändigt med en enda nippel 136 och kanal 110, ll2 för varje fluidum, och många andra ändringar och tillägg kan göras hos uppfinningen utan att man avviker från uppfinningens ram, sådan den definieras i de efterföljande patent- kraven.

Claims (25)

459 325 10 15 20 25 30 22 PATENTKRAV

1. l. Eörfarande för vattengjutning av en.metall, var- vid man utnyttjar en med öppna ändar försedd form (30), vars formrum (143) har ett stöd (8) teleskopiskt inskjutet i dess utloppsände och en öppning (36) vid den andra änden, vars diameter är mindre än formrummets omkrets- vägg (142), så att den andra ändöppningens (36) inre omkretskant (71) bildar en utkragning (71) relativt över väggen, och varvid den andra ändöppningen (36) hos formrummet kontinuerligt fylls med smält metall (138) så att massan av smält metall utbreds runt den inre omkretskanten (71) hos den andra ändöppningen (36) och i formrummet bildar en kropo av smält metall (138), vars tvärsektion har en divergerande/konvergerande kontur mellan sina ändar och vars mellanliggande kontinuum (144) mellan planen för maximal divergens och minimal konver- gens har en omkretskontur, som generellt motsvarar form- rummets kontur vid dess omkretsvägg (142), t e c k n a t k ä n n e - därav, att grafït- eller grafitliknande, väggdefinierande organ (48) är anordnade runt den smälta metall- kroppen (138) i omkretsväggen (142) hos formrummet vid en nivå under utkragningen (71), så att det mellanliggande kontinuumet omges av en fast, men fluidumgenomtränglig väggsektion av nämnda organ, att en smörjolja och ett ytterligare fluidmedium, som är valt från den grupp som består av ett mycket värmeförångningsbart vätskemedium och ett gasformigt medium, samtidigt tvingas genom den fluídumgenom- "trängliga väggsektionen (48 vid ll6 resp ll4) sà att oljan och det ytterligare fluidmediumet inmatas i formrummet (143) vid punkter pà den inre omkrets- ytan (142) hos den väggsektion som är motsatt det mellanliggande kontinuumet, 10 15 20 25 30 35 459 325 23 att samtidigt den smälta metallkroppen kyls från punk- ter (100) under det mellanliggande kontinuumet (144) och formen (30) och stödet (8) rör sig fram och tillbaka i förhållande till varandra i formrummets längdriktning för att förlänga kroppen, att formrummets vägg (142) slutar tillsammans med ut- kragningen (71) vid ovannämnda andra ände av form- rummet så att den del av den smälta metallkroppen som befinner sig direkt intill utkragningen omges av ett slutet hörn (l46) av formrummet, och att det fluidum som sålunda strömmar ut runt det mellan- liggande kontinuumet (144) bildar en ring (148) av fluidum som strävar att strömma relativt bort från formrummets slutna hörn (146) mot dess utlopps- ände (100).

2. Förfarande enligt kravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att fluidumströmmen stöter pá den smälta metallkroppen vid en nivå (100) under planet med minimum- konvergens, för att avkyla kroppen, och att den del av kroppen som är anordnad mellan påstötningsnivàn (100) och ovannämnda fluidumgenomträngliga väggsektion (142) omges av en väggsektion som är ogenomtränglig för flui- dumet.

3. Förfarande enligt kravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att oljan och det ytterligare fluidmediumet tvingas in i den fluidumgenomtrângliga väggsektionen genom dess yttre omkretsparti (ll4, 116).

4. Förfarande enligt kravet 3, k ä n n e t e c k - n a t därav, att det ytterligare fluidmediumet är en gas, och att oljan och gasen tvingas in i den fluidum- genomträngliga väggsektionen vid nivåer (ll4 och 116), som är anordnade på avstånd från varandra i formrummets längdriktning.

5. Förfarande enligt kravet 4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att oljan och gasen tvingas in i den fluidumgenomträngliga väggsektionen (48) genom ett par åtskilda omkretsspår (114 och ll6), som sträcker sig 459 10 15 20 25 30 35 325 -l 24 runt väggsektionen vid dennas yttre omkrets.

6. Förfarande enligt kravet 5, k ä n n e t e c k - därav, att spåren har uppsättningar av hål (150, 158), som sträcker sig periferiellt inåt därifrån, men slutar i väggsektionen nära intill dess inre omkrets- yta (152). n a t

7. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - därav, att de grafit eller grafitliknande, vägg- bildande organen (48) är anordnade runt den smälta metall- n a t kroppen (138) vid en nivå, som är anordnad sá att den del av kroppen som ligger direkt intill utkragningen (71) också är omgiven av den fluidumgenomträngliga väggsek- tionen, och att oljan och gasen tvingas in i väggsektionen vid nivåer intill utkragningen respektive planet med minimal konvergens.

8. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - därav, att den fluidumgenomträngliga väggsektionen sträcker sig utanför utkragningen i formrummets längd- n a t riktning, och har ett steg som är riktat omkretsmässigt innanför väggen för att bilda ett parti av utkragningen, och att oljan tvingas in i väggsektionen vid en nivå intill steget (se fig 10 och ll).

9. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - därav, att hörnet (174) är krdkt mittemot meni- sken (140) för att reglera storleken av den utmatning som omslutes däremellan. n a t

10. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - därav, att formrummet är anordnat så, att dess ändöppningar är centrerade på en vertikal linje. n a t

11. ll. Anordning för vattengjutning av en metall, vilken anordning inbegriper organ (30), som bildar ett med öppna ändar utformat formrum (143), som har en ut- loppsände (100) anordnad för att teleskopiskt uppta ett stöd (8) och som vid sin motsatta ände har en öpp- ning (36), vars diameter är mindre än formrummets om- kretsvägg (142), så att den inre omkretskanten (71) hos den motbelägna ändöppningen (36) bildar en utkrag- 10 15 20 25 30 35 459 525 25 ning (71) relativt över omkretsväggen, varigenom när nämnda motbelägna ändöppning hos formrummet kontinuerligt fylles med smält metall (138) massan av smält metall utbredes runt den inre omkretskanten (71) hos den mot- belägna ändöppningen (36) och i formrummet bildar en kropp av smält metall, vars tvärsektion har en diver- gerande/konvergerande kontur mellan dess ändar och vars mellanliggande kontinuum (144), mellan planen för maxi- mal divergens och minimal konvergens, har en omkretskontur som generellt motsvarar formrummets kontur vid dess omkretsvägg (142), k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen inbegriper: grafit eller grafitliknande väggbildande organ (48), som är anordnade i formrummets omkretsvägg (142) vid en nivå under utkragningen (71) för att omge den smälta metallkroppens (138) mellanliggande kontinuum (l44) med en fast, men fluidumgenomtränglig väggsektion (48), fluidumtillförselorgan (ll4, ll6) för att samtidigt tvinga en smörjolja och ett ytterligare fluidummedium, som är valt från den grupp som består av ett mycket värmeföràngningsbart vätskemedium och ett gasformigt medium, genom den fluidumgenomträngliga väggsektionen (48) så att oljan och det ytterligare fluidummediumet strömmar in i formrummet (143) vid punkter på den inre omkrets- ytan (142) av vâggsektionen mittemot det mellanliggande kontinuumet, medan formen (30) och stödet (8) förflyttas fram och tillbaks i förhållande till varandra i form- rummets längdriktning för att förlänga kroppen, och organ (56, 56') för kylning av den smälta metall- kroppen frán punkter (100) under det mellanliggande kontinuumet medan oljan och det ytterligare fluidumme- diumet strömmar in i formrummet vid de ovannämnda punk- terna på den inre omkretsytan (142) av väggsektionen mittemot det mellanliggande kontinuumet, varvid formrummets vägg (142) slutar tillsammans med utkragningen (71) vid ovannämnda motbelägna ände av formrummet så att den del av den smälta metallkroppen 459 325 10 15 20 25 30 35 26 som befinner sig omedelbart intill utkragningen omges av ett slutet hörn (146) av formrummet, och att det fluidum som sålunda strömmar ut runt det mellan- liggande kontinuumet bildar en ring (148) av fluidum som strävar att strömma relativt bort från det slutna hörnet (146) hos formrummet mot dess utloppsände.

12. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k - n a d därav, att fluidumtillförselorganen (114, 116) kan pâverkas för att tvinga oljan och det ytterligare fluidummediumet in i den fluidumgenomträngliga vägg-_ sektionen (48) genom dess yttre omkretsparti.

13. Anordning enligt kravet 12, k ä n n e t e c k - därav, att fluidumtillförselorganen kan pâverkas till att tvinga olja och gas in i den fluidumgenomträng- liga väggsektionen vid nivåer (114, ll6), som är belägna n a d på avstånd från varandra i formrummets längdriktning.

14. Anordning enligt kravet 13, .k ä n n e t e c k - n a d därav, att det finns ett par åtskilda omkrets- spår (114, 116), som sträcker sig runt väggsektionen (48) vid dess yttre omkrets, och att fluidumtillförselorganen kan påverkas för att tvinga oljan och gasen in i vägg- sektionen genom spârenf

15. Anordning enligt kravet 14, k ä n n e t e c k - därav, att spåren (ll4, 116) har uppsättningar av hål (150-158), som sträcker sig omkretsmässigt inåt n a d därifrån, men slutar i väggsektionen nära dess inre omkretsyta (142).

16. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k - därav, att de grafit eller grafitliknande vägg- bildande organen (48) är anordnade i formrummets vägg vid en nivå som är så anpassad att den del av krop- pen (138) som ligger direkt intill utkragningen (71) n a d även omges av den fluidumgenomträngliga väggsektionen, och att fluidumtillförselorganen kan påverkas till att tvinga oljan och gasen in i väggsektionen vid nivåer intill utkragningen respektive planet med minimal kon- vergens. 10 15 20 25 30 35 459 325 27

17. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den fluidumgenomträngliga väggsek- tionen (48) sträcker sig utanför utkragningen (71) i formrummets längdriktning och har ett steg, som är riktat periferiellt inåt av väggen för att bilda ett parti av utkragningen, och att fluidumtillförselorganen kan påverkas till att tvinga oljan in i väggsektionen vid en nivå intill steget (se fig 10 och 11).

18. l8. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k- n a d därav, att hörnet (174) är krökt mittemot menísken (140) för att reglera storleken av den utmat- ning som är innesluten däremellan.

19. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k - n a d därav, att formrummet är så anordnat att dess ändöppningar är centrerade pá en Vertikal linje.

20. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e C k - n a d därav, att utkragningen (71) bildas av ett iso- lerande eldfast element (50), och att elementet (50) och väggsektionen (48) är anordnade så, att de anligger mot varandra vid utkragningen.

21. Anordning enligt kravet 20, k ä n n e t e c k - n a d därav, att formrummets motbelägna ändöppning (36) bildas av ett isolerande eldfast avlopp (28) för en sjunkbox, och att avloppet är centralt beläget i elemen- tet (50) som bildar utkragningen.

22. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den fluidumpermeabla väggsektionen (48) är ringformig och har en cylindrisk invändig omkretsyta.

23. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k - n a d därav, att de grafit eller grafitliknande vägg- bildande organen (48) har formen av en omkretsmässigt kontinuerlig ring (48) av grafit.

24. Anordning enligt kravet ll, k ä n n e t e c k - n a d därav, att organen för kylning av den smälta metallkroppen inbegriper organ (56, 56') för att bringa fluidumströmmen att stöta mot kroppen (138) vid en nivå (100) under planet med minimal konvergens, och 459 325 28 att den del av kroppen som är anordnad mellan påstöt- ningsnivân och ovannämnda fluidumgenomträngliga vägg- sektion (142), är omgiven av en sektion av väggen som är ogenomtränglig för fluidumet.

25. Anordning enligt kravet 24, k ä n n e t e c k - n a d därav, att diametern nos den fluidumgenomträngliga väggsektionens inre omkretsyta (142) är mindre än dia- metern hos den inre omkretsytan av väggens fluidumogenom- trängliga sektion.