SE458886B - Foerfarande och system foer att oeverfoera information och styra komponenter - Google Patents

Description

'458 886 2 men fran en viss sändar- och mottagarstation kan ha olika längd och innehålla data fran olika manga informationskâllor. Beroende pa den normala ändringa- takten hos olika slags information i fordonet kan data med olika identifierings- kännetecken förekomma mer eller mindre ofta i datatelegrem från en viss sänder- och mottagarstation.

I en artikel med titeln "Proposal for an automotive rnultiplex wiring system" och beteckningen C20S/85 av E.D. van VELDHUIZEN, publicerad genom IMechE I 1985, beskrivs ett system för överföring av information i fordon. I denna artikel diskuteras olika aspekter pà ett system, av vilka aspekter åtminstone "change- of-state and polling transfers" kan vara av intresse som teknisk bakgrund till föreliggande uppfinning.

ReoocöRELsE FÖR LJPPFINMNGi-:N Vid utformning av förfaranden och system för överföring av information mellan fordonskomponenter i ett fordon, vilka förfaranden och system är avsedda att åtminstone delvis ersätta konventionella system med flera separata ledare mellan fordonskomponenterna, finns flera speciella problem som maste beaktas.

Ett problem vid förfaranden och system för överföring av information mellan fordonskomponenter i ett fordon är att den information som skall överföras fran och :till olika fordonskomponenter har sa olika karaktär när det gäller informe- tionsinnehallet. Fran manga fordonskomponenter behöver endast överföras binär information av typ "till/fran", “öppen/stängd", "hel/trasig" o dyl. Fran vissa fordonskomponenter behöver däremot överföras analogt varierande information av typ "kylvâtsketemperatui-'ß “bränslemângd" o dyl. Åtminstone i vissa fordon behöver dessutom information av typ textsträng kunna överföras mellan for- donskomponenter, ex vis hallplatsnamn i bussar.

Ett annat problem vid förfaranden och system för överföring av information meilan_fordonskomponenter i ett fordon är att den information som skall över-föras fran och till olika fordonskomponenter har sa olika karaktär när det gäller förändringstakt och förändringsmönster. Visst slags information till/fran viæa fordonskomponenter ändras jämförelsevis snabbt eller ofta medan annan slags information ändras jämförelsevis sakta eller sällan. 2D 458 886 3 Ytterligare ett problem vid förfaranden och system för överföring av informa- tion mellan fordonskomponenter i ett fordon är att viss information till och fran vissa fordonskomponenter är speciellt viktig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Lag- stiftning om fordons funktion medför speciella krav pa överföringssäkerhet och överföringstider för viss information av speciell betydelse ur trafiksäkerhete- synpunkt.

Vid ett förfarande enligt uppfinningen har ovanstående och andra problem lästs först och främst genom att i överföringsnoder härleda funktlonsparametrar med hjälp av information fran fordonskomponenterna, samt att fran respektive överföringsnod till övriga överföringsnoder i första hand utsända vissa funk- tionsparametrar vars parametervârde ändrats sedan de senast utsândes. Vissa funktionsparametrar, vars parametervârden inte ändrats sedan de senast utsän- des fran en överföringsnod, utsändes fran överföringsnoden till övriga över- föringsnoder endast om inget av de vid 'óverföringsnoden häriedda parameter- värdena för dessa funktionsparametrar ändrats sedan de senast utsändes.

Fran respektive överföringsnod utsända funktionsparametræ innefattar pa- rameteridentiteter i anslutning till parametervârden, vilka anger till vilken funktionsparameter respektive parametervärde hör. I överförlngsnoderria lagras funktionssambmd för anslutna fordonskomponenter, vilka fmsktionssambmd anger? samband mellan information som skall tillföras arislutria fordonskom- ponenter och pà bussen förekommande ftnktionsparametrar samt information fran anslutna fordonskomponenter. Vid respektive ñverföringsnod härledas och tillföras information till anslutna fordonskompmenter i enliqtet med i denna överföringsnod lagrade funkstionssambarid.

Företrädesvis utsåndes från respektive överföringsnod endast en funktions- parameter i taget sa att mellan utsändning av tva successiva funktions- parametrar från en överföringsnod utsändes en funktionsparameter från minst en annan överföringsnod.

Företrädeavis prioriteras vissa funktionspalametrar i förhållande till andra, varvid ett parametervärde för minst en prioriterad funktionsparameter utsändes med förtur da en prioriterad funktionsparameters parametervårde ändras i förhållande till det senast utsända parametervärdet för funktionsparametern. “45ß ses 4 Vad som är utmärkande för ett förfarande enligt uppfinningen och föredragna utföringsformer därav framgar av patentkraven.

Vid ett system enligt uppfinningen löses ovanstående och andra problem genom organ som fungerar i överensstämmelse med ett förfarande enligt ovan. Vad som är utmärkande för ett system enligt uppfinningen och föredragna utförings- former därav framgar av patentkraven.

Att utforma ett förfarande och ett system för överföring av information mellan fordonskomponenter i ett fordon i överensstämmelse med uppfinningen medför flera fördelar.

En av de viktigaste fördelarna med ett förfarande och ett system enligt uppfinningen är att databussens överföringskapacitet utnyttjas pa ett effektivt sätt för överföring av information. Genom att vissa funktionsparametrar med ändrade parametervârden överföres i första hand och vissa funktionsparametrar med oförändrade parametervârden endast överföras i andra hand och i man av tid samt att överföring sker direkt fran en överföringsnod till övriga över- föringsnoder undviks i hög utsträckning att informationen som överförs pa databussen är redundant, d v s redan har överförts tidigare. Samtidigt uppnås med förfarandet och systemet en automatisk anpassning av fördelningen av datalaussens överföringskapacitet pa olika slags information till och fran olika fordonskomponenter. Information som för tillfället har hög förändringstakt far automatiskt en större andel av databussens överföringskapacitet genom att motsvarande filnktionsparameter utsända oftare. Information som för tillfället har jämförelsevis lag förändringstakt far automatiskt en mindre andel av data- bussens överföringskapacitet genom att motsvarande funktionsparameter ut- sänds mera sällan. Genom att vissa funktionsparametrar med ändrade para- metervârden överföras i första hand Llppnas ocksa att genomsnittstiden fran en förändring av en information till dess att informationen överförts blir kortare.

Vid “förfaranden och system som tillämpar cyklisk avfragning (pollíng) av överföringsnoderna med hjälp av en monitornod blir denna genomsnittstid särskilt kort vid föredragna utföringsformer där endast en funktionsparameter i taget utsändes fran en överföringsnod. Sådana utföringsformer av förfaranden och system enligt uppfinningen lämpar sig ocksa väl för prioritering av vissa funktionsparametrar. 458 886 En annan viktig fördel med ett förfarande och ett system enligt ippfinningen är att manga av ett fordons fordonsfunktioner oberoende av varandra snabbt och enkelt kan anpassas till nationella bestämmelser och/eller särskilda önskemål hos fordonets ägare eller användare. Den information som tillföras en viss fordonskompcnent kan nämligen ändras genom att ändra respektive funktions- samband i den överföringsnod till vilken fordonskomponenten är ansluten. Övriga funktionssamband eller överföringsnoden i övrigt behöver därvid normalt inte ändras och inte heller övriga överföringsnodar.

Ytterligare fördelar med ett förfarande och ett system enligt uppfinningen torde inses av fackmannen efter att ha studerat efterföljande beskrivning av föredragna utföringsformer.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 illustrerar ett system enligt uppfinningen.

Figur 2 illustrerar en överföringsnod i ett system enligt figur 1.

Figur 3-6 illustrerar kommunikation i ett system enligt uppfinningen.

Figur 7 illustrerar ett flödesschema för en överföringsnod.

Figur 8 illustrerar en utföringsform av en överföringsnod.

UTFÖ RINGSFORMER I figur illustreras starkt förenklat en första utförlngsform av ett system enligt uppfinningen. Systemet innefattar en monitornod NM, ett flertal överförings- noder NT1-NT7, en buss Bl, ett bussövarvakningeorgan NS samt tva extra bussar BZ och 83. Monitornoden och överföringsnoderna år anslutna direkt till bussen Bl och kan kommunicera med varandra via bussen. Bussövervaknings- organet är anslutet till bussen Bl via de extra bussarna och kan vid avbrott pa bussen Bl koppla ihop de tva extra bussarna 82 och 83 sa att en alternativ signalväg skapas för nodernas kommunikation.

I figur 2 illustreras starkt förenklat en överförlngsnod NT i ett system enligt figur 1. Överföringsnoden innefattar ett lngangsorgan DR med fem komponent- ingångar lNl-INS, ett utgangsorgan DT med tre komponentutgangar OUT¿- OUTB, ett sändar- och mottagarorgan TR, ett mlnnesorgan DM samt ett funktionssambandscrgan DF. '458 2D 886 6 Till komponentingangarna hos överföringsnoderna i systemet enligt figur l är ett flertal fordonskomponenter VE anslutna. Fordonskomponentema VEl-VES afislutria till överföringsnoden i figur 2 kan vara givare för analoga eller digitala fysiska storheter eller annan utrustning i fordonet för att avkânna eller upptäcka minst en bestämd händelse eller tillstànd av betydelse för något som skall utföras eller åstadkommas i fordonet när fordonet fungerar pa önskat sätt.

De anslutna fordonskomponenterna VEl-VES kan exempelvis vara givare för kylvâtsketemperatur eller brânslemângd, avkânningsorgan för dörrar, manöver- organ som fordonets förare kan påverka etc.

Till komponentutgàngarna hos överföringsnoderna i systemet enligt figur l är ocksa ett flertal fordonskomponenter anslutna. Fordonskomponenterna VElá-VEG anslutna till överföringsnoden i figur 2 kan vara servomotorer, stâlldon, indikeringsorgan eller annan utrustning i fordonet för att utföra nagot bestämt som resultat av minst en bestämd avkând eller upptäckt händelse eller tillstànd i fordonet. De anslutna fordonskomponenterna VEá-VES kan exempelvis vara elektriska fönsterhissar, signalhorn, bromsljus, vaxningsidikatorer för oljetryck eller laddning, ventilationsfläktar, pneumatiska dörr-öppnare och dörrstângare, strålkastare etc.

Systemet enligt figur 1 kan befima sig i olika tillstànd. Noderna fungerar och kommunicerar med varandra på olika sätt beroende på om systemet befinner sig l starttillstand, arbetstillstånd eller servicetillstand.

Starttlllstand Da systemet spânningssätts hamnar det automatiskt först i starttillstand. Da systemet befinner sig i starttillstand har monltornoden främst till uppgift att kontrollera systemet och ta reda på vilka fungerande överföringsnoder som finns i systemet. Överföringsnoderna har da främst till uppgift att meddela monitornoden att de fims i systemet och om möjligt meddela om de fungerar eller! har nagot fel. Efter att monitornoden kontrollerat systemet och tagit reda pa existerande och fungerande noder i starttillständet hamnar systemet auto- matiskt i arbetstillstånd under förutsättning att kontrollen visat att systemet fungerar i tillräcklig omfattning. 458 886 7 I figur 3 och 4 illustreras ett exempel pa kommunikation mellan noderna via bussen i samband med att systemet i figur 1 spänningssätts. Monitornoden NM sänder först ut ett selektivt anrop med en första nodadress NAI av ett antal möjliga nodadresser NA. Utöver nodadressen innehåller detta första selektiva anrop en anropskod MP. Anropskoden anger att anropet kommer fran monitor- noden och är ett selektivt anrop. Slutkoden ME anger att anropet kommer fran monltornoden och är slut.

Det första selektiva anropet fran monitornoden mottages av alla befintliga fungerande överföringsnoder Ni' i systemet. Varje överföringsnod har en egen unik nodadress och kan med hjälp av anropskoden och nodadressen i det första selektiva anropet avgöra om den är berörd av anropet. Varje överföringsnod jämför nodadressen NAl i det första selektiva anropet fran monitomoden med sin egen uriika nodadress. Endast den överföringsnod, vara egen nodadress överensstämmer med nodadressen i det första selektiva anropet fran monitor- noden far besvara anropet. För enkelhets skull antages denna överföringsnod vara NTI. Den av anropet berörda överföringsnoden NTl besvarar anropet fran monitornoden först efter att ha mottagit slutkoden ME i anropet. Överföringa- noden NTl utsånder pa bussen som svar pa det första selektiva anropet ett svamanrop. Svarsaruopet fran överföringsnoden NTl innehåller en anropskod GC, en parameteridentitet PID, ett parametervärde PV samt en slutkod NE.

Anrppskoden GC anger att det är ett allmänt anrop riktat till samtliga överföringsnoder. Parameter-identiteten PID anger identiteten för den funktion- parameter vars parametervârde PV ingar i svarsanropet. Vid start av systemet anger parameteridentiten PID att fmktionsparametern är överföringsnodens driftstillstand. Parameter-värdet PV anger da exempelvis "i funktion", "felaktig" e dyl. Slutkoden NE anger att svarsanropet kommer fran en överföringar-mod och âr slut.

Svarsanropet fran den första överföringsnoden NTl mottages av mmimrmden och_ samtliga överföringsnoder. Efter att ha mottagit hela svarsanropet kan monitornoden konstatera att ett svarsanrop kommit som svar pa det första selektiva anropet. Monitornoden förutsätter att svarsanropet kommit fran den första överföringsnoden NT l eftersom det var den första överföringsnoden som anropades i det selektiva anropet. Det finns emellertid ingen information i själva svarsanropet som sadant som identifierar den första överföringsnoden '458 886 8 förutom den tidpunkt vid vilken svarsanropet utaänts. Monitornoden antecknar emellertid i en anropstabell att den första överföringsnoden svaret och dess driftstillstand, vilket antages ha varit “i funktion" e dyl.

Efter att ha mottagit ett svar pa sitt första selektiva anrop utsänder monitor- noden pa bussen ett andra selektivt anrup med nodadressen NAZ till en andra NTZ av överföringsnoderna. Utöver nodadressen NAZ innehåller detta andra selektiva anrop en anropskod MP och en slutkod ME. Anropskoden och slutkoden i det andra selektiva anropet överensstämmer med anropskoden och slutkoden i det första selektiva anropet.

Det andra selektiva anropet fran monitornoden mottages liksom det första selektiva anropet av alla fungerande övarföringsnoder i systemet. Varje över- föringsriod jämför nodadressen NAZ i det andra selektiva anropet med sin egen nodadress. Efter att ha mottagit alutkoden ME i det andra selektiva anropet fran monitornoden besvarar den andra överföringsnoden NTZ anropet genom att pa bussen utsända ett svarsanrop. Svaraanropet fran överföringsnoden NTZ lmehaller liksom svarsanropat från den första överfóringsnoden NTl en an- ropskod GC, en parameteridentitet PID, ett parametervärde PV samt en slutkod NE. Aru-opskoden och slutkoden i svaraanropet fran överföringsnoden NTZ överensstämmer med anropskoden och alutkoden i svarsanropet fran över- föringsnoden NTl.

Svarsanropet fran den andra överföringsnoden NTZ mottages av monitornoden och samtliga överföringsnoder. Efter att ha mottagit hela svarsanmpet förut- sätter monitor-nedan att svarsanropet kommit fran överföringsnoden NTZ och monitornoden antecknar i anropstabellen att överföringsnoden NTZ svarat och dess driftstillstand i enlighet med parametervärdet PV i evarsanropet. Drifts- tillstandet antages ha varit "i funktion” e dyl.

Efter att ha mottagit ett svar pa sitt andra selektiva anrop utsänder monitor- naden-pa bussen ett tredje selektivt anrop med nodadresseri NA; till en tredje NT; av överföringsnoderna. För att kunna förklara har systemet fungerar antages nu att fel uppstått i den tredje överföringsnoden NT3 sa att den tredje överföríngsnoden inte kan utsända nagot svarsanrop pa bussen. Monitornoden avvaktar avarsanrop en viss förutbestämd tid efter sitt tredje selektiva anrop. 458 ass 9 Når monitornoden inte mottagit nagot svarsanrop inom en viss tid antecknar den i anropstabellen att nagot svar inte inkommit fran den tredje överförings- noden. Monitornoden utsänder därefter ett fjärde selektivt anrop med nod- adressen NAa till en fjärde NT¿ av ñverförlngsnoderna. Den fjärde överförings- noden NTh svarar genom att sända ut ett svarsanrop pa bussen. Efter att ha mottagit svarsanropet fran den fjärde överföringsnoden utsänder monitornoden ett femte selektivt anrop osv.

Vid spämingssättning och start av systemet i figur l känner monitornoden inte till antalet överföringsnoder som finns inkopplade i systemet. Däremot vet monitornoden vilka nodadresser och hur manga överföringsnuder som maximalt kan finnas i systemet. Efter att ha mottagit svarsanropet fran den sjunde överföringsnoden NT7 utsänder därför monitornoden ett attonde selektivt anrop med en attonde nodadress NAB. Systemet i figur 1 innefattar emellertid bara sju överföringsnoder och ingen överföringsnod med nodadress NA8 finns i systemet. Monitornoden far därför inget svarsanrop efter sitt attonde selektiva anrop. Monitornoden antecknar da i anropstabellen att nagon attonde över- föringsnod inte svarat. Därefter utsänder monitornoden ett nionde selektivt anrop med en nionde nodadress NA9. Efter att inte har mottagit nagot svarsanrop inom förutbestämd tid efter det nionde selektiva anropet antecknar monitornoden i anropstabeilen att ingen nionde överföringsnod svarat.

Om systemet är dimensionerat sa att det kan finnas fler överföringsnoder med andra nodadresser än de som hittills förekommit i nagot 'selektivt anrop fortsätter monitor-naden att pa det beskrivna sättet utsända selektiva anrop med nya nodadresser som hittills inte utnyttjas ända tills samtliga möjliga nodadresser förekommit nagon gang i ett av de selektiva ariropen. För enkelhets skull antages emellertid ett systemet i figur l är av en typ som dlmensionerats för maximalt nio överföringsnoder.

Efter att monitornoden har selektivt anropat alla möjliga överföringsnoder och anteèknet eventuella svar inom förutbestämd tid övergar systemet automatiskt fran starttillstand till arbetstillstånd. Iexemplet i figur 3 och å sker övergången till arbetstillstånd i samband med det selektiva anropet med nodadressen NAl i figur li. 458 886 Arbetstlllstànd Da systemet befinner sig i arbetstillstånd har överföringsnoderna till uppgift att mottaga komponentinformation fran anslutna fordonskomponenter, att pa bus- sen mellan sig överföra komponentinformation härrörande från information från anslutna fordonskomponenter, samt att tillföra den komponentinformation till anslutna fordonskomponenter som normalt behövs för att fordonskomponenterna skall fungera på avsett sätt. Monitornoden har då systemet befinner sig i arbetstillstånd till uppgift bla att övervaka överföringen av information pa bussen och tilldela sânchingstid pa bussen till de enskilda överföringsnoderna.

Vissa funktioner i fordonet år av süerhetsskâl viktigare än andra och noderna har då systemet befinner sig i arbetstillstånd till uppgift att vid behov ge information hörande till sadana fordonsfunktioner visst företräde vid informa- - tionsöverföringen. Överföringen av information härrörande från fordonskomponenter sker pa bussen i form av funktionspsrarnetrar, vilka funktionsparametrar utsända pà bussen från den överföringsnod till vilket respektive fordonskomponent är ansluten. Exempelvis är till komponentingangarna Nl-NS hos överförlngsnoden i figur 2 anslutna fordonskomponenterna VEl-VE5. Pa komponentingàngarna motteger ingangsorganet DR i överföringsnoden komponentinformation VDINl- VDIQIS fràn fordomkomponenterna, exempelvis l form av potentialer hos elektriska spänningar eller amplituder hos elektriska strömmar. lngangsorganet DR har till uppgift att härleda funktionsparametrar FP frân komponent- informationen och att tillföra funktionsparametrarna till minnesorganet DM och sänder-och mottagarorganet TR. Funktionsparametrarna innefattar parameter- identiteter PID och parametervärden PV. I exemplet ovan med komponent- information i form av potentialer eller amplituder pa komponentingangarna hârleder ingangsorganet normalt parameteridentiteterna främst med hjälp av de kflmpflflefllïïflgåfißfll' ïNl-Nf, pa vilka respektive potential eller amplitud mot- tagits, medan parametervärdena normalt härleda främst med hjälp av respek- tive potential eller amplitud.

Da systemet befinner sig i arbetstillstånd kan en överföringsnod endast utsända en funktionsparameter i taget och inte utsända flera funktionsparametrar i en följd. Alla eller åtminstone vissa furnktionsparametrar, vars pararnetervârden 458 886 ll förändrats sedan de senast utsändes skall överföras i första hand medan funktionsparametrar, vars parametervärden inte förändrats sedan de senast utsändes, skall överföras först i andra hand i man av tillfälle. Bland funktions- parametrarna vars parametervärden förändrats skall prioriterade funktions- parametrar som berör prioriterade fordonsfmktiofier ges företräde. Sândar- och mottagarorganet har därför till uppgift att utvärdera funktionsparametrarna fran ingangsorganet för att. avgöra om de förändrats i förhållande till när de senast utsändes. l förekommande fall bildar därför sändar- och mottagarorganet TR i överföringsnoden vid behov en eller tva sändköer för funktionsparametrar.

I en första sändkö ingar endast de prioriterade funktionsparametrar vars parametervärden förändrats sedan de senast utsändes pa bussen. I den andra sändkön ingar alla övriga funktionsparametrar vars parametervärden förändrats.

Sa länge det finns nagon funktionsparameter i den första eller andra sändkön sänder sândar- och mottagarorganet ut endast sadana funktlonaparametrar pa bussen. Endast om det inte finns nagon funktionsparameter i nagon av sänd- köerna sänder sändar- och mottagarorganet ut oförändrade funktionsparametrar oéh i sa fall enligt en cyklisk turordning.

Da systemet befinner sig i arbetstillstånd har sändar- och mottagarorganet TR också till uppgift att från bussen mottaga fmktlonspaiametrar som utsänts pa bussen från andra överföringsnoder. Dessutom har sänder-och mottagarorganet till uppgift att till rninnesorganet överföra åtminstone vissa och företrädesvis alla fonktionsparametrar som mottages från bussen, vilka funktionsparametrar lagras i minnesorganet DM på minnespositioner bestämda av deras parameter- identiteter.

Till komponentutgangarna 0UT6, OUT7 och OUTS hos utgangsorganet l över- föringsnoden i figur 2 är fordonskomponenter VE¿, VE., respektive VEB anslutna.

Utgangsorganet har till uppgift att pa komponentutgangaxna avge komponent- information VDOUT6, VD0UT7 och VDOUTB till de amlutna fordrmskomponen- terna V55, VE7 respektive V58, exempelvis i form av potentialer hos elektriska spänningar eller amp lituder hos elektriska strömmar. För att fordonskomponen- terna skall fungera pa avsett sätt skall den komponentinformation, VDOUT, som avges pa en viss komponentutgang, OUT, ha ett visst förutbestâmt samband med komponentinformation VDIN fran en eller flera fordonskomponenter an- slutna till en eller flera komponentingangar lN hos en eller flera överförings- l45s see 12 noder. Sambandet ges av en fordonsfunktion. Med fordonsfurlktion avses här sådant som enligt vissa regler i fordonsspecifikationen skall åstadkommas i fordonet som resultat av bestämda händelser eller tillstànd i fordonet, exempel- vis skall i en buss instegsbelymingen vid en passegerardörr tändas om och endast om passagerardörren âr öppen samtidigt som bussens halvljus är tänt. I funktionssambandsorganet DF finns för var och en av utgangsorganets kom- ponentutgangar OUT ett fmktionssamband FR, vilket funktionssamband anger hur den komponentinformation, VDOUT, som skall avges pa komponentut- gången, OUT, skall härledas från minst en furaktiorisparameter FP i systemet och/eller från komponentinformation VDIN pa minst en av överföringsnodens komponentingangar IN.

För var och en av sine komponentutgangar härleder utgangsorganet den komponentinformation VDOUT som skall avges pa respektive komponentutgang.

Här-ledningen sker med hjälp av funktionssambanden FR i överförlngsnodens funktlonssambandsorgen DF och funktionsparametrarna FP i minnesorganet DM samt eventuellt dessutom med hjälp av komponentinformation VDIN direkt fran ingangsorganet DR l samma överföringsnod NT. Utgangsorganet DT avger den härledda komponentinformationen VDOUT till respektive fordonskomponent VE, vanligen l form av en potential hos en elektrisk späming eller en amplitud hos en elektrisk ström. , _ I figur ll och 5 illustreras ett exempel pa kommunikation mellan noderna da systemet befinner sig l arbetstillstånd. När inget parametervärde har ändrats hos nagon funktionsperameter hörande till en prioriterad fordonsfunktion ut- sänder monitornoden i en bestämd cyklisk turordning selektiva anrop till de överfóringsnoder som utsänt svaraanrop i starttillstândet. I det ovan besklvna exemplet anropar således monitornoden endast överföringsnoderna NTl, NTZ, NT 4, NTS, NTó och NT7 i systemet enligt figur 1 med selektiva anrop l en cyklisk turorching. De selektiva anropen fran monitornoden är av samma typ som i starttillstandet. Mellan tva successlva anrop avvaktar monitornoden urider en viss' tid ett svarsanrop av samma typ som l starttlllstandet. Den av överföringsnoderna som blir anropad med ett selektivt anrop fran monitornoden kan i sitt svarsanrop överföra en funktlonsparameter FP, d v s ett parameter- värde PV med tillhörande parameterldentitet PID. F ims fmktionsparametrar i överföringsnoderzs andra sändkö sänds den flmktlonsparameter som star först i 458 886 13 den andra sändkön. Saknas funktionsparametrar 1 överföringsnodens andra sändkö sänds den funktionsparameter som star först l tur enligt den cykliska turordningen i överföringsnoden. Svarsanropen är inte selektiva utan riktade till ' samtliga noder i systemet. Parameteivârden som överförts pa bussen lagras av respektive mottagande överföringsnoder i rninnesorganet pa mlnnespositioner som svarar mot respektive parameteridentitet.

Kommmikation med selektiva anrop och svarsanrop mellan noderna fortsätter pa ovan beskrivna sätt sa länge som systemet är spänningssatt och i arbets- tillstånd och ingen överföringsnod behöver överföra nagot ändrat parameter- värde hos nagon funktionsparameter som hör till nagon prioriterad fordons- funktion. Av utrymmesskäl illustreras i figur 4 och 5 endast en cykel av selektiva anrop och svarsanrop efter starttillstandet.

I figur 7 illustreras i form av ett förenklat flödesschema ett exempel pa hur en mikroprocessorstyrd överföringsnod kan fungera l stora drag i samband med härledning, sändning och mottagning av funktionsparametrar. Överföringsnoden har i sänder- och mottagarorganet en mottagnlngsbuffert RXBU för mottagning av information pa bussen. För att fastställa om ett anrop fran monitornoden mottagits jämför överföringsnoden innehållet i mottagninga- bufferten med de speciella koder och de nodadresser som monitornoden använder. Om det i mottagningsbufferten samtidigt finns en anropskod-och en slutkod som monitornoden använder och dessutom en nodadress, vilka koder och adress tillsammans kan vara ett anrop, anses ett anrop fran monitornoden ha mottagits. Om det däremot i mottagningsbufferten inte finns nagon anropskod eller inte finns nagon slutkod som monitornoden använder eller inte finns nagon nodadress anses nagot anrop fran monitornoden inte ha mottagits.

Om nagot anrop fran monitornoden inte anses ha mottagits jämför överförings- noden innehållet i mottagningsbufferten RXBU med de koder och de funktions- parametrar som överföríngsnoderna använder. Om det i mottagningsbufferten RXBU samtidigt finns en anropskod, GC, och en slutkod, NE, som överförings- noderna, NT, använder och dessutom en funktionsparameter med parameter identitet, PID, och parametervärde, PV, vilka koder och funktionsparameter tillsammans kan vara ett svarsanrop, anses ett svarsanrop ha mottagits fran 458 886 14 någon inte identifierad överföringsnod. Om det dàmot i mottagningsbufferten inte finns någon anropskod, GC, eller inte finns någon slutkod, NE, eller inte finns någon funktíonsparameter anses något svarsanrop från någon överförings- nod inte ha mottigts.

Om något svarsanrop från någon överföringenod inte anses ha mottagits utför överföringsnoden en eller eventuellt flera av ett antal arbetsuppgifter, vilka skall utföras i en cyklisk turordning för vissa arbetsuppgifter. Efter att ha utfört en eller eventuellt flera av arbetsuppgifterna i den cykliska turordningen jämför överfóringsnoden återigen imehållet i mottagningsbufferten med de speciella koder och de nodadresser som monitornoden använder.

Om innehållet i mottagningsbufferten är sådant att ett anrop anses ha mot- tagits från monitornoden återställer överfdringsnoden ett övervakningsorgan, vilket övervakningsorgan när det inte återställts tnder visa tid indikerar fel på kommunikationen. Efter återställningen av övervakningsorganet jämför över- föringsnoden nodadressen i det mottagna anropet i mottagningsbuffertan med sin egen nodadress. Om nodadressen i anropet inte överensstämmer med den egna nodadressen utför överföringsnoden en eller eventuellt flera av de arbetsuppgifter som står i tur att utföras enligt den eykliska turordningen.

Därefter jämför överföringsnoden återigen innehålleti mottagningsbufferten på det qvan beskrivna sättet. .a Om nodadressen i anropet i mottagningsbufferten överensstämmer med över- föringsnodens egen nodadress anses överförlngsnoden ha blivit anropad och skall utsända ett svarsanrop. Överförlngsnoden undersöker då om det finns någon funktionsparameter vars parametervärde ändrats sedan det senast utsändes.

Fims en enda sådan funktionsparameter utsända denna isvaraanropet från överföringsnoden. Finns två eller flera sådana ftnktionsparametrar l en sändkö sänds den som står först i sändkön. Har ingen fmktionsparameters parameter- värde ändrats sedan det senast utsändes sänder överföringsnoden l svarsanropet den fmktionsparameter som står i tur enligt en cyklisk turordning. Efter utsändningen av svarsanropet utför överföringsnoden återigen en eller even- tuellt flera av de arbetsuppgifter som ingår i den cykliska turordningen.

Därefter jämför överföringsnoden återigen innehållet i mottagningsbufferten och fastställer om anrop respektive svarsanrop eventuellt mottagit: på det ovan 458 ass, beskrivna sättet. Om ett svarsanrop anses ha mottaglts fràn någon överförings- nod hämtar överföringsnoden parametervärdet PV och parameteridentiteten PID fran svarsanropet i mottagningsbufferten. Överföringsnoden lagrar para- metervârdet i ett minnesorgan pa en minnesposition vars adress bestäms av parameteridentiteten. Med hjälp av parameteridentiteten hämtas fran funk- tionssambandsorganet DF det eller de eventuella funktionssambarid FR l vilka ingar parametervärdet hos parametern med parameteridentiteten PID l svars- anropet. Därefter härleder överföringsorganet komponentinformation VDOUT l enlighet med varje sådant eventuellt funktionssambend. Därefter utför över- föringsnoden återigen en eller eventuellt flera av de arbetsuppgifter som ingar l den cykliska turordningen för arbetsuppgifter. Därefter jämför överförings- noden aterigen innehållet i mottagningsbufferten pa det ovan beskrivna sättet och fastställer om anrop eller svarsanrop eventuellt mottaglts pà det ovan angivna sättet. Ändrade parametervârden hos funktionsparametrar som hör till nagon priori- terad fordonsfunktíon skall överföras med förtur. En överföringsnod, vars ingangsorgan hârleder en funktionsparameter hörande till en prioriterad for- donsfunktion, skall da parametervärdet för en sedan funktlonsparameter ändras uppmärksamma monitornoden på att ett sådant ändrat parametervärde behöver överföras.

I figur 6 illustreras ett exempel pa kommmikation mellan nodarna i samband med att det i överföringsnoden NTS uppkommer en ändring i parametervärdat hos en prioriterad funktlonsparameter. För enkelhets skull antages l det l figur 6 illustrerade exemplet att prioriterade funktionsparametrar endast härledas i överföringsnoderna NTl och NTS. Överföringsnoden NTS uppmärksammar monitornoden pa att det i systemet finns ett behov av att överföra ett ändrat parametervärde för en prioriterad funktionsparameter genom att pa bussen utsända ett avbrottsanrop .XXX ungefär samtidigt med att monitornoden utsänder ett selektivt enrop med nodadressen NA7. Monitornoden avbryter sin utsändning av selektiva anrop i den bestämda cykliska turordníngen när monitornoden upptäcker att utsändningen störs av ett avbrottsanrop. Därefter övergår monitornoden till att i en prioritetsturordning utsända prioriterade anrop till endast de överföringsnoder 458 886 16 som härleder prioriterade funktionsparametrar. Det framgår inte av avbrotts- anropet vilken överföringsnod som har behov av att överföra en prioriterad funktionsparameter. Monitornoden utsänder därför först ett första prioriterat anrop med nodadressen NAl till den första av de överföringsnoder som härleder prioriterade fordonskomponenter. Utöver nodadressen NAl lmehaller det första prioriterade anropet en anropskod PP och en slutkod ME. Slutkoden överens- stämmer med slutkoden i vanliga selektiva anrop fran monitornoden. Anrops- koden PP skiljer sig däremot från anropskoden i vanliga selektiva anrop fran monitornoden. Anropskoden PP anger att anropet är ett prioriterat anrop och att anropet kommer fran monitornoden. Monitornoden avvaktar därefter svar under en förutbestämd tid efter det första prioriterade anropet.

Den första överföringsnoden NTl besvarar det första prioriterade anropet med ett svarsanrop. Svarsanropet innefattar en anropskod GC, en ftnktionapara- meteridentitet PID, ett parametervärde PV samt en slutkod NE. Anropskoden GC och slutkodenn NE överensstämmer med motsvarande koder i svarsanrop pà vanliga selektiva anrop. Parameteridentiteten PID och parametervârdet PV avser en prioriterad funktionsparameter som härleds av överföringsnoden NTl.

Om ingen prioriterad 'funktionsparameter finns i den första såndkön i över- föringsrxoden NTl utsända den av överföringsnodens prioriterade funktions- parametrar som befinner sig före eventuella andra prioriterade funktions- parafnetrar i överföringsnodens NTl cykliska turordning. Om det fims endast en prioriterad funktionsparameter i överföringsnodens NT l första sändlíö sänds denna funktionsparameter i svarsanropet pà det första prioriterade anropet. Om det finns tva eller flera prioriterade funktlonsparametrar i överföringsnodens NTl första sändkö sänds den funktionsparameter som är först i den första sändkön.

Efter att ha mottagit svarsanropet fran den första överföringsnoden NTl inom viss tid efter det första prioriterade anropet utsänder monitornoden NM ett andra prioriterat anrop. Det andra prioriterade anropet innehåller nodadressen NAS till nästa av de överföringsnoder som hârleder prioriterade fordonsfunk- tioner. Monitornoden avvaktar därefter svar under en förutbestämd tid efter det andra prioriterade anropet. 458 886 17 Den femte överföringsnoden NTS besvarar det andra prioriterade anropet med ett svarsanrop. Svarsanropet är av samma typ som svarsanropet fran över- föringsnoden NTl. I svarsanropet överför överföríngsnoden NTS den funktions- parameter vars värde ändrats och som föranledde överföringsnoden att utsända avbrottsanropet XXX.

Efter att ha mottagit svarsanropet fran den femte överföringar-inden NTS inom viss tid efter det andra prioriterade anropet atergar monitornoden till att utsända och avvakta anrop enligt den vanliga anropscykeln innefattande samt- liga befintliga fungerande överföringsnoder NTl, NT 2, NT¿, NTS, NT6 och NT7- Monitornoden atergar da till den plats i den vanliga anropscykeln där den befann sig vid avbrottsanropet och utsänder ett selektivt anrop med nodadressen NA7.

Monitornoden utsänder saledes endast ett enda prioriterat anrop till var och en av de överföringsnoder som härleder prioriterade fordonsfunktioner när moni- tornoden upptäckt ett avbrottsanrop. Behöver en överföringsnod överföra tva prioriterade funktionsparametrar vars parametervärden ändrats sedan de senast utsändes maste den därför utsända avbrottsanrop tva ganger.

Svarsanropen efter prioriterade anrop är av samma typ som svarsanrop efter vanliga selektiva anrop och har samma anropskod GC. Varje överföringsnod behandlar därför mottagna svarsanrop efter prioriterade anrop, d v s överförda parametervärden PV lagras i minnespositioner bestämda av överförd parameter- identitet Pro. _ Servicetillstand Med hjälp av en extern enhet ansluten till systemet, vilken externa enhet i fortsättningen kallas servicenod, kan systemet för-sättas i ett servlcetlllstand.

Servicetillstandet är främst avsett för test och felsökning av systemet i samband med underhåll, reparation och ändringar av systemet. Servicetill- standet kan emellertid även användas i andra sammanhang da fordonet inte behöver framföras i allmän trafik pa ett trafiksäkert sätt, ex.vis vid demonstra- tion av systemet i ett stillastående fordon.

I servicetillstandet utsånder monitornoden inga selektiva eller prioriterade anrop pa bussen. Sådana anrop kan i stället utsändas av servicenoden, varvid 458 886 18 servicenoden inte är bunden till den cykliska turordning för selektiva anrop och prioriterade anrop som gäller i arbetstillstandet. Servicenoden kan utsända anrop i en godtycklig ordningsföljd bestämd av ett testprogram, ett demon- strationsprogram eller manuellt.

Utöver selektiva anrop och prioriterade anrop av samma typ som monitornoden utsänder i arbetstillstandet kan servlcenodan även utsända simulerade svars- anrop och servlceanrop. De simulerade svarsanropen är av samma typ som svarsanropen fran överföringsnoderna i arbetstillstandet. Serviceanropen inne- fattar en speciell anropskod SP, en nodadress NA och en slutkod ME. Nod- adressen och slutkoden i ett serviceanrop är av samma typ som motsvarande nodadress och slutkod i ett anrop fran monitornoden i arbetstillstandet.

Anropskoden SP i ett serviceanrop skiljer sig däremot fran anropskoden MP i ett selektivt anrop och anropskoden PP i ett prioriterat anrop. Överföringsnoderna reagerar i servicatillstandet pa selektiva anrop och priori- terade anrop fran servicenoden pa samma sätt som de reagerar pa motsvarande anrop fran monitornoden i arbetstillstandet. I servicetillstandet reagerar över- föringsnoderna också pa simulerade svarsanrop fran service nodan pa samma sätt som de reagerar pa svarsanrop fran en överföringsnod i arbetstillstandet.

Genom att fran servicenoden utsända anrop och analysera hur överförings- noderna reagerar pa des anrop med svarsanrop och komponentinformation till fordonskornponenterna kan överföringsnoderna testas och fel i systemet Tokali- seras.

Pa ett serviceanrop reagerar endast den överföringsnod vars nodadress överens- stämmer med nodadressen i serviceanropet. Denna överföringsncd utsänder som svar pa serviceanropet ett statussvar pa bussen. Statussvaret innefattar en speciell anropskod SC, data och en slutkod NE. Slutkoden i ett statussvar är av samma typ som slutkoden i ett svarsanrop fran en överförlngsnod i arbetstill- standet. Anropskoden SC i ett statussvar skiljer sig däremot fran övriga anropskoder som förekommer i arbetstillstandet och servicetillstandet. Data i ett statuævar kan variera fran överföringsnod till ñverförlngsnod i enlighet med instruktioner som finns lagrade i respektive överföringsncd. Exempelvis kan data i ett statussvar innefatta samtliga funktionsparametrar som hârleds av överföringnoden samt all komponentinformation som överföringsnoden mottager ...,.. ......._..... s... ..- ...-..-.> ..-. - .. . ,..«.\ .-.. 458 886 19 pa sina komponentingangar och avger pa sina komponentutgangar anslutna till fordonskomponenter.

Noderna I figur 8 illustreras starkt förenklat en utföringsform av en överföringsnod avsedd för ett förfarande och ett system enligt uppfinningen. Överförlngsnoden innefattar en processor 1 av typ HD 6303 med timer 2, SCI-kommunlkationsdel 3 samt in/utorgan 4. Processorns kommunikationsdel är vla ett kommunikations- drivsteg 5 enligt specifikation RS485 ansluten till systemets buss 8. Till processorn år ocksa anslutna ett EPROM-minne 6 av typ 27128 med kapaciteten 16kB och ett RAM-minne 7 av typ 6264 med kapaciteten 8 kB. I minnet 6 finns lagrade dels funktionssamband FR dels program för processorn. i minnet 7 finns lagrade parametervârden. En s.k. watchdog 8 för processorövervakning är ansluten till en resetingang hos processorn 1.

Processen-ns in/utorgan 4 är med en seriell internbuss 9 ansluten till fyra integrerade kretsar 10, 11, 12 och 13. Den integrerade kretsen 10 är av typ Pcf 8591 från Philips och har fyra lngangar IN för analog komponentlnformation fran fordonskomponenter samt en utgang OUT för analog komponentlnformation till en fordonskomponent-'Av utrymmesskâl illustreras endast en av de analoga ingangarna IN och den analoga utgangen OUT.

Den integrerade kretsen ll är av typ Pcf 8574 fran Philips och har atta ingångar IN för digital komponentlnformatlon från fordonskomponenter. Av utrymmesskäl illustreras endast tva av de digitala ingangarna IN kopplade till var sin fordonskomponent i form av strömställare 15 respektive 16.

De integrerade kretsarna 12 och 13 är ocksa av typ Pcf 857ä från Philips. Den integrerade kretsen 12 har åtta utgangar OUT kopplade via var sitt utgangssteg 14 till var sin utgång OUT för digital komponentinformatlon. Av utrymmesskäl illustreras endast ett av utgangsstegen 14, vilka alla är av typ SMT12 fran Siemens. Den integrerade kretsen 13 har åtta ingångar IN kopplade till en statusutgang SU hos var sitt av utgangsstegen 14. .t __. ...-..-~.~_...i.=:.~.:.._'.::'.:.;"..z:':_:..a_-. i45s ess Genom att komplettera överföringsnoden enligt figur 8 med ytterligare inte- grerade kretsar av typ Pcf 8591 och/eller typ Pcf 8574 och tillhörande utgångssteg av typ SMTlZ kan överföringsnoden modifieras så att den får fler analoga och/eller digitala ingångar och/eller utgångar för komponent- information.

En monitornod avsedd för ett förfarande och ett system enligt uppfinningen kan innefatta en processor med tillhörande organ motsvarande 1-'8 i figur 8 kopplade till varandra på motsvarande sätt som i en överföringsnod. EPROM-minnet 6 i en sådan monitornod innehåller da delvis annorlunda program än EPROM-minnet i överföringsnoden eftersom monitornoden skall fungera pa delvis annorlunda sätt än en överföringsnod. RAM-minnet 'I i en sådan monitornod innehåller da bl.a information om vilka överföringsnoder som besvarat monitornodens anrop och är i funktion. En monitornod som inte är direkt ansluten till någon fordonskomponent behöver naturligtvis inte innefatta nagra organ motsvarande En servicenod avsedd för ett förfarande och ett system enligt uppfimingen kan också åtminstone delvis vara konstruerad på liknande sätt som en överförings- nod enligt figur 8 och den ovan beskrivna monitornoden. RAM-mimet 7 l en sadan servicenod kan da innehålla dels parametervärden dels data som service- noden_ mottager l statuævar från överföríngsnoder. RAM-minnet 7 kan också innehålla bärvärden e.dyl. som parametervârden eller data i statussvar fràn överföringsnoderna skall jämföras med vid test eller felsökning. Test-och felsökningsprogram kan vara lagrade i EPROM-minnet 6 och/eller RAM-minnet 7. Dessa mimen kan därför ha en annan kapacitet i servicen överföringsnod. i oden år i en I stället för de integrerade kretsarna 10-13 i en överföringsnod enligt figur 8 kan en servicenod ha ett tangentbord, en skrivare, en bildskärm eller andra presentationsorgan anslutna till processom via en intern buss.

Flera tänkbara alternativ finns för att åstadkomma att ett system enligt uppfirningen hamnar i servicetillstandet. Ett av de enklaste är att ström- tillförseln till monitornoden bryts och att servicenoden ansluts till bussen B via ett kontaktdon pa fordonet. Ett mera sofistikerat alternativ är att servicenoden 1D 2D 458 saa 21 har en egen nodadress liknande överföringsnodernas nodadress, vilken nodadress monitornoden da systemet spänningssâtts och hamnar i starttillstandet utsänder l ett selektivt anrop före de selektiva anropen med överföringsnodernas nod- adresser. Om monitornoden da erhåller ett svarsanrop upphör den att utsända selektiva anrop och övergår i ett inaktivt tillstànd sa länge den är spännings- satt.

Det ovan beskrivna systemet är beroende av en fungerande rnonitornod. För att öka driftsäkerheten och tillförlitligheten i ett sadant system är det tänkbart att utforma systemet sa att det finns en reservmonitornod, vilken är inaktiv sa länge som den ordinarie monitornoden fungerar pa avsett sätt men vid fel pâ den ordinarie monitornoden övertar dess uppgift i drifttillstandet och eventuellt ocksa i starttillstandet. Reservmonitornoden kan utgöras av en separat monitor- nod av liknande konstruktion som den ordinarie monitornoden med ett något annorlunda program i sitt EPROM-minne 6. Alternativt är det tänkbart att lata nagon av överföringsnoderna fungera som reservmonitornod. Denna överförings- nod kommer då att skilja sig fràn övriga överföringanoder främst genom programmen i dess EPROM-minne och informationen i dess RAM-minne, vilka minnen eventuellt kan behöva ha större kapacitet än motsvarande minnen i en vanlig överföringsnod.

Uppfi_mingen är inte begränsad till ovan angivna utföringsformer av förfaranden och system utan ett förfarande och ett system enligt uppfinningen kan~avvika fran beskrivna utföringsformer inom ramen för patentkraven.

Claims (9)

'45s saa 1D 15 20 25 22 PATENTKRAV

1. Förfarande för att med hjälp av ett flertal överföringsnoder (NTl, NT2,...,NT7) anslutna till en buss (Bl) i ett fordon överföra information mellan fordonskomponenter (VE) i fordonet sa att fordonsfunktioner astadkommes i fordonet, vid vilket förfarande vid överföringsnoderna mottages komponent- information (VDIN) fran fordonskomponenterna, varvid vidöverföringmoderna härledas funktionsparametrar (FP) med parametervärden (PV) och parameter- identiteter (PID) med hjälp av komponentinformationen (VDIN) fran fordons- komponenterna (VE), vilka parameteridentiteter (PID) anger till vilken funk- tiensparameter (FP) respektive parametervärde (PV) hör, varvid fran respektive överföringsnod pa bussen (Bl) utsändes funktionsparametrar (FP) med para- metervärden och parameteridentiteter (PID) till övriga överföringsnoder, varvid vid respektive överföringsnod pa bussen mottages funktionsparametrar (FP) med parametervärden (PV) och parameteridentiteter (PID) utsända fran övriga överföringsnoder, varvid vid respektive överföringsnod lagras åtminstone vissa pa bussen mottagna parametervârden (PV) k ä n n e t e c k n a t av att fran respektive överföringsnod i första hand utsändes vissa funktionsparametrar (FP) vars parametervärden ändrats sedan de senast utsändes pa bussen fran över- föringsnoden, att vissa funktionsparametrar (FP), vars parametervärden (PV) inte ändrats sedan de senast utsändes fran en överföringsnod utsändes fran respektive överföringsnod endast om inget av de vid överföringsnoden härledda parametervârdena för dessa funktionsparametrar ändrats sedan de senast ut- sändes, att för de fordonsfunktioner som skall åstadkommas lagras funktions- samband (FR) i överföringsnoderna, vilka fmktionssamband (FR) anger samband mellan komponentinformation (VDOUT) som skall tillföras fordonskomponen- terna (VE) och pa bussen utsända funktionsparametrar (FP) och komponent- information (VDIN) fran fordonskomponenter (VE), samt att vid respektive överfóringsnod härledas och tillföras komponentinformation (VDOUT) till for- donskomponenter i enlighet med i denna överföringsnod lagrade funktions- samband.

2. Förfarande enligt krav l k ä n n e t e c k n a t av att vid respektive överföringsnod före utsändning av vissa härledda funktionsparametrar det senast härledda parametervârdet (PV) för respektive funktionsparameter (FP) 10 M 453 see 23 jämföras med det senast utsända parametervärdet (PV) för respektive funk tíonsparameter.

3. Förfarande enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t av att vid respektive överföringsnod i samband med härlednlng av vissa funktionsparameter aktuell komponentinformation (VDIN) fran respektive fordonskomponent (VE) jämföras med tidigare mottagen komponentinformation fran samma fordonskomponent (VE). '

4. Förfarande enligt krav l, 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a t av att fran respektive överföringsnod utsändes endast en funktionsparameter (FP) i taget pa bussen (Bl), samt att mellan utsändning pa bussen av tva successiva funktionsparametrar (FP) fran samma överföringsnod utsändes pa bussen en funktionsparameter (FP) fran minst en annan överföringsnod.

5. S. Förfarande enligt ett av föregående krav k ä n n e t e c k n a t av att vissa funktionsparametrar prioriteras i förhållande till andra vid utsändning pa bussen, varvid da en prioriterad funktlonsparameters parametervärde ändras i förhållande till det senaste utsända parametervärdet för funktionsparametern ett parametervärde för minst en prioriterad funktionsparameter utsändes med förtur pa bussen.

6. Förfarande enligt ett av föregående krav k ä n n e t e c k n a t av ätt vid åtminstone vissa av överföringsnoderna fmktioneparametrar (FP) och kompo- nentinformation (VDOUT) till anslutna fordonskomponenter (VE) härledas enligt en cyklisk turer-thing, vilken turordning i beroende av anslutna fordons- komponenter kan skilja sig fran överföringsnod till överföringsnod, att vid mottagande av en funktionsparameter (FP) fran bussen den cykliska tur- ordningen för härledning av fmktiorisparametrar och komponentinformation avbrytas, att komponentinfonnation (VDOUT) härledas i enlighet med even- tuella av den mottagna funktionsparameterns parameteridentifiersre (PID) bestämda funktionssamband (FR), samt att härledningen av funktionsparametrar och komponentinformation därefter fortsätter enligt den cykliska turordningen.

7. System för att överföra information mellan fordonskomponenter i ett fordon och med hjälp av Överförd information och fordonskomponenterna _... ..._.._...i_.__.__l..__. . _ *45s see 24 åstadkomma fordonsfunktioner i fordonet, vilket system innefattar ett flertal överföringsnoder (NT l, NTZ, NT3, NT N NTS, NT 6, NT-I) anslutna till en buss (Bl) i fordonet för överföring av signaler mellan överföringsnoderna, vilka överföringsnoder vardera har minst en komponentingang (IN) för att fran en fordonskomponent (VE) mottaga komponentinformation (VDIN) av betydelse för en fordonsfunktion som skall åstadkommas, vilka överföringsnoder vardera har minst en komponentutgang (OUT) för att till en fordonskomporient (VE) avgiva komponentinformation (VDOUT) för att åstadkomma en fordonsfunktim, överföringsnoder innefattar organ (TR) för att pa bussen (Bl) utsända signaler 10 (GC + PID + PV + NE) med funktionsparametrar (FP) härledda (VDIN) fran kom- ponentinformation fran sina anslutna fordonskomponenter (VE), vilka utsända funktionsparametrar innefattar parameteridentiteter (PID) i anslutning till parametervärden (PV), vilka parameteridentiteter (PID) anger till vilka funk- tionsparametrar (FP) respektive parametervârden (PV) hör, vilka överförings- noder vardera ímefattar organ (TR) för mottagning av signaler (GC + PID + PV + NE) med funktionsparametrar (FP) utsända pa bussen fran en godtycklig av flera andra överföringsnoder (NTl-NT vilka 15 7) och oavsett när signalerna utsånds pa bussen fran respektive överföringsnod, vilka överföringsnoder vardera inne- fattar mimesorgan (DM) för att i förekommande fall lagra aminstone vissa 20 funktionsparametrar (FP) mottagna i signaler (GC + PID + PV + NE) pa bussen, vilka överföringsnoder vardera innefattar utgangsorgan (DT) för att med hjälp av miqst en funktionsparameter (FP) som mottagits via bussen härleda och pa en egen komponentutgang (OUT) avgiva komponentinformation (VDOUT) k ä n n e t e c kn a t av att var och en av överföringsnoderna innefattar organ 25 för att i första hand utsända vissa fmktionsparametrar vars parametervârden (PV) ändrats i förhållande till när de senast utsändes, att var och en av överföríngsnoderna innefattar organ för att endast i andra handroch i man av tid utsända vissa funktionsparametrar vars parametervärden (PV) inte ändrats i förhallande till när de senast utsändes, samt att var och en av överförings- 30 nodema innefattar organ (DF) för att lagra funktionssamband (FR), vilka funktionssamband (FR) anger samband mellan komponentinformation (VDOUT) som pa komponentutgangarna (OUT) skall avgivas till fordonskomponenterna (VE) och pa bussen utsända funktionsparametrar .samt komponentinformation (VDIN) fran fordonskomponenter (VE). 10 15 458 886 25

8. System enligt patentkrav 7 k ä n n e t e c k n a t av att vissa fmktiom- parametrar (FP) är prioriterade i förhållande till övriga funktionesparametrar, att vissa av överföringanoderna (NTl, NTS) är anorchade att vid utsändning på bussen prioritera parametervärden (PV) för prioriterade funktionsparametrar, samt att var och en av överföringsnoderna är anordnad att i förekommande fall vid behov störa (XXX) utsändning på bussen från annan överföringsnod för att kunna utsända ett parametervärde (PV) för en prioriterad funktionaparameter (FP).

9. System enligt patentkrav 7 k ä n n e t e c k n a t av en monitornod (NM) med organ för att enligt förutbestämda regler med selektiva anrop (MP + NA + ME) pa bussen i tur och ordning anropa överföringanoderna och bereda överföringsnoderna möjlighet att i tur och ordning utsända avaraanrop (GC + PID + PV+NE) med en funktionsparameter (PID + PV), att vissa funktionsparametrar är prioriterade i förhållande till övriga funktionspara- metrar, att vissa av överföringsnoderna innefattar organ (TR) för att i förekommande fall vid behov störa (XXX) monitornodem (NM) utsâmhing av anrop (MP _+ NA + ME) pa bussen för att qnpmärksamma monitornoden på att ett parametervårde för en prioriterad fmktiornsparameter (FP) ändrats sedan det senast utsândes, att monitornoden vid uppmârksammande av behov ett utsända ett pararnetervärde för en prioriterad fmktiorieparameter temporärt avbryter anropen av överföringsnoder med signaler (MP + NA + NIE) med nodadresser (NA), att monitornoden därefter enligt förutbestämda regler ut- sänder prioriterade anrop (PP + NA + ME) med i tur och orching nodadresser (NA) till endast de överföringsnoder (NTl, NTS) som hârieder och utsänder prioriterade funktionsparametrar.