SE458466B - Anordning samt foerfarande foer drivning av ett med naturgas arbetande drivaggregat foer ett fordon - Google Patents

Description

458 4_66 omsorg har ägnats åt utvecklingen av alternativa motorbränslen.

Stor möda har ägnats åt det område som har avseende på utveckling av fordon, vilka drives av naturgas eller andra gasformiga bränslen av metantyp. antingen som det enda bränslet eller som det andra bräns- let i ett tvåbränslesystem. Som en följd härav har man utvecklat fordon, som använder sådana bränslen, och dessa användes nu såväl i ett flertal länder.

Exempelvis har man uppskattat att ända upp till 275 000 for- don, som drives med naturgas, för närvarande användes enbart i Italien. Faktiskt har naturgas använts i Italien som drivbränsle kontuerligt under åtminstone 40 år. Naturgas har även använts somi drivbränsle för fordon i många länder såsom Frankrike, Nya Zealand, Kanada, Iran, Australien, Holland och Storbritannien.

I Förenta Staterna har man gjort den uppskattningen att ca 000 fordon för närvarande drives med naturgas. Ett av de första försök som gjordes att använda naturgas som bränsle för fordon, be- stod i att Southern California Gas Company byggde om ca 1000 fordon för att på dem använda bränslesystem med komprimerad naturgas (CNG) under 1969 och 1970. Idag är mellan två bränslen omkopplingsbara system som gör det möjligt för ett i övrigt vanligt fordon att dri- vas på antingen bensin eller naturgas, tillgängliga från flera till- verkare i många länder. Även om omvandlingsutrustning som gör det möjligt för ett i övrigt vanligt fordon att drivas enbart med natur- gas, inte torde vara allmänt tillgängliga på marknaden, har Ford Motor Company på senare tid.byggt ett demonstrationsfordon av detta slag. Detta fordon är baserat på en Ford LN7 modell för två passage- rare och har lätta förrådscylindrar, som användes för att förvara ett slutet förråd av naturgas.

En mera detaljerad diskussion av utvecklingen och använd- ningen av naturgas som drivmedel för fordon finns i följande publi- kationer: "Compressed Natural Gas (CNG): A Vehicle Fuel for Utility Company Fleets - the Pros and Cons", American Gas Association, en undersökningsrapport, som utgavs i februari 1982, "Assessment of _ _ Methane-Related Fuels for Automotive Fleet vehicles", upprättad på 5 uppdrag av Department of Energy (DOE/CE/50179-1) av The Aerospace Corporation, februari 1982. - i 3 458 466 För att sådana gasdrivna fordon skall få godtagbara kör- sträckor mellan bränslepåfyllningarna har det tidigare varit nödvän- digt att ombord på fordonet förvara gasformigt bränsle vid högt tryck, i allmänhet i området av ca 1,4 x 105 Pa till 2,1 x 205 Pa. Utan sådan förvaring vid högt tryck på fordonet skulle den praktiska förvaringskapaciteten på sådana fordon på grund av utrym- mes- och viktfaktorer komma att begränsas till en energi motsvarande ca 4 - 20 l vanlig bensin. Sålunda har genom kompressionen av det gasfonniga bränslet till sådana höga tryck förvaringsmöjligheterna hos dylika fordon i avsevärd grad ökats.

En nackdel med de system för komprimerade gasformiga bräns- len, som har diskuterats i det föregående, är att de kräver kompli- cerade och förhållandevis dyra påfyllningsapparater för komprimering av bränslet till så höga tryck. Sådana bränslepåfyllningsapparater har visat sig effektivt omöjliggöra bränslepåfyllning av fordonet från användarens förråd av naturgas vid bostaden, eftersom de är kommersiellt opraktiska på en individuell ägarbasis.

En annan nackdel med ett system enligt vilka gas förvaras under högt tryck på fordonet är det förhållandet, att man måste an- vända behållare med tunga och-tjocka väggar, vilket ökar kostnaderna och vikten för anläggningen. När dessutom cylindrarna urladdas under fordonets gång, kan betydande kondensation uppträda på cylindrarna och på tillhörande rörledningar som en följd av det stora tryck- fallet i det inre av cylindern.

Ett annat alternativ till den ovan beskrivna bränsleförva- ringen och problemen med fordonets räckvidd har varit förvaringen på fordonet av bränsle i vätsketillstånd i allmänhet vid eller nära atmosfärstryck för att möjliggöra, att tillräckliga mängder bränsle medföres på fordonet för att man skall erhålla godtagbara kör- sträckor mellan bränslepåfyllning. Sådan vätskeformig gasförvaring kan vara ofördelaktig, om den omfattar komplicerad och förhållande- vis dyrbar lågtemperaturutrustning såväl ombord på fordonet som vid = bränslepåfyllningsstationen för att åstadkomma och upprätthålla er- forderliga låga gastemperaturer. 458 ».4_66 4 Vid förrådsanläggningar för gasformigt bränsle icke på for- don utan vid stationära anläggningar har det visat sig, att använd- ningen av material med hög adsorptionsyta har möjliggjort betydande ökning av förvaringsförmågan vid relativt låga tryck. Sådana adsor- berande material kan omfatta t.ex. zeolit, aktiverat kol och kisel- gel. Sålunda beskrives t.ex i US PS 2 712 730 ett förfarande och en apparat för förvaring av olika slag av (vätskeformi ga) kolvätegaser, som användes som adsorbent för att öka förvaringskapaciteten i stationära system.

Vid användningen på fordon har man föreslagit material med hög adsorptionsyta för adsorption av naturgas som ett potentialt organ för att öka förvaringskapaciteten på fordon redan så tidigt som i augusti 1971 i en rapport benämnd "Natural Gas Storage Hith Zeolites“. Denna rapport av Ronald A. Munson och Robert A Clifton, Jr publicerades av U.S. Department of The Interior, Bureau of Mines (Technical Progress Report 38). En prelinñnär analys av detta_för- slag har även presenterats i sektion 2.2.3 i “Assessment of Methane- -Related Fuels for Automotive Fleet Vehicles“ i den ovan angivna rapporten. De beräkningar, som användes vid denna anlys, anger, att ett förvaringssystem för naturgas under användning av adsorption skulle väga ca två gånger så mycket som ett vanligt gasförvarings- system för naturgas vid högt tryck.

Den utsträckning, i vilken forskningen har inriktats mot ut- veckling av för fordon avsedda adsorptionsbränsleförvaringssystem, framgår t.ex. av senare tiders forskningar på Ford Motor Company.

Två rapporter presenterades vid den fjärde internationella konferen- sen för alternativa energikällor i Miami Beach, Florida , USA, december 1981, nämligen “Adsorption of Methane on Active Carbons and Zeolites“ av K. Otto och “Low Pressure Methane Storage Systems for vehicles - Preliminary Concept Evaluation" av J. Braslow m.fl. I dessa rapporter diskuteras laboratorieexperiment, som inriktas på x att bestämma inverkan av värmet från metanadsorption på kolkapaci- teten och begränsningarna vid metanförvaring genom adsorption. ' s 458 466 Sålunda dras i en Fords's senaste rapport den slutsatsen, att för förvaring av metan på fordonet “the preferred option is to store the gaseous fuel at high pressures, e.g. 17 MPa (2500 psig) or higher, without the use of sorbents". Faktiskt angavs det också att “it is difficult to imagine on-board methane storage below about 17 MPa, unless a very good sorbent is employed“. Denna rapport, med titeln “Sorbent-Containing Storage Systems for Natrual Gas Powered Vehicles" av Amos Golovoy, presenterades vid ett möte med the Society of Automotive Engineers, Detroit, Michigan, USA i februari 1983.

Följaktligen har trots betydande och omfattande forsknings- och utvecklingsarbete på området för med gasformigt bränsle drivna fordon ej något förvarings- eller påfyllningssystem för naturgas- bränsle framkommit, som tillämpar absorptionsförvaringsteknik vid förvaring på fordonet och vid bränslepåfyllningsapparater för detta.

Faktiskt har de ovan diskuterade, komprimerad naturgas och naturgas i vätskeform utnyttjande systemen allmänt ansetts som de tvâ enda tänkbara systemen för användning vid medelst naturgas drivna for- don. - Sålunda har det uppkommit ett behov av med gasformigt kol- vätebränsle drivna fordon, på vilka kan förvaras tillräckliga mäng- der bränsle vid relativt låga tryck, och av praktiska och billiga bränslepåfyllande apparater, som möjliggör bränslepåfyllning till ett sådant fordon från ett vid bostaden förefintligt naturgassytem.

Ett av de viktigaste ändamâlen med uppfinningen är att åstadkomma ett för förvaring av gasformiga kolvätebränslen vid lågt tryck avsett system och ett drivaggregat för fordon, varvid sorption tillämpas för att minska det tryck, vid vilket det gasformiga kol- vätebränslet förvaras.

För lösning av detta problem kännetecknas uppfinningen ä av organ för förvaring av ett slutet förråd gasformigt köl-* vätebränsle, vilka organ omfattar ett förutbestämt sorptionsmaterial för att minska det tryck, vid vilket en given mängd av det gas- formiga kolvätebränslet förvaras vid ett tryck lägre än 3450 kPa 458 466 av en drivmotor med organ för blandning av det gasformiga kolvätebränslet med luft för att åstadkomma för fordonets förflytt- ning erforderlig, mekanisk energi, - av organ för matning av det gasformiga kolvätebränslet från en stationär källa för det gasformiga kolvätebränslet samt för mat- ning av det gasformiga kolvätebränslet från förvaringsorganen till drivmotorns blandningsorgan, av sorberande filterorgan, som är förbundna med matnings- organen för att genom sorbtion avlägsna åtminstone en av de förutbe- stämda beståndsdelarna från flödet av gasformigt kolvätebränsle till förvaringsorganen och för att genom desorption återinföra åtminstone en del av nämnda förutbestämda beståndsdelar i strönmen av gasfor- migt kolvätebränsle från förvaringsorganen till drivmotorns bland- nmßwfinæh l _ av med matningsorganen förbundna organ för styrning av flö- det av det gasformiga kolvätebränslet från förvaringsorganen till drivmotorns blandningsorgan.

Ytterligare kännetecken på uppfinningen framgår av under- kmvm. ' ' Ytterligare ändamål med, fördelar med och kännetecken på föreliggande uppfinning framgår av den följande beskrivningen och de efterföljande kraven med hänvisning till de bifogade ritningarna, varå fig. 1 är en perspektivvy enligt ett utföringsexempel av pâ ett vid lågt tryck gasformigt kolvätebränsle förvarande system och ett drivaggregat enligt föreliggande uppfinning. Fig. 2 är en schematisk vy av det vid lågt tryck gasformigt kolvätebränsle förvarande syste- met och drivaggregatet enligt fig. 1. Fig. 3 är en sprängvy av en av de gasformigt kolvätebränsle förvarande cylindrarna enligt fig. 1.

Fig. 4 visar ett tvärsnitt längs linjen 3-3 genom den i fig. 2 visa- de cylindern, och fig. 5 är en perspektivvy av en del av det vid lågt tryck gasformigt kolvätebränsle förvarande systemet och driv- aggregatet enligt fig. 1, varvid särskilt framgår samlingsorganet_ , enligt föreliggande uppfinning. Fig. 6 är en perspektivvy av en första vagga, som användes för montering av de i fordonet förvarade qylindrarna och fig. 7 är en perspektivvy av en andra vagga, som - 458 466: användes för montering av de i fordonet förvarade cylindrarna. Fig. 8 är en delvis bruten perspektivvy av en dubbel rad kamrar enligt föreliggande uppfinning och fig. 9 är en schematisk vy av ett andra, vid lågt tryck gasformigt kolvätebränsle förvarande system och driv- aggregat enligt uppfinningen. Fig. 10 visar ett tvärsnitt genom en del av förrådssystemet enligt fig. 9, och särskilt det i ledningen anbragta filtret till förvaringsbehållarna. Fig. 11 visar ett tvär- snitt av filterenheten enligt fig. 10 längs linjen 11-11. Fig. 12 är en perspektivvy av en av filterskivorna, som visas i fig. 10, och fig. 13 visar ett tvärsnitt genom det adsorptionsfilter, som visas i 'fig. 9.

I fig. 1 visas i perspektiv en översiktsvy av ett vid lågt tryck arbetande gasformigt förvaringssystem för kolvätebränsle samt ett drivaggregat 210 enligt föreliggande uppfinning. Drivaggregatet 210 representerar en som prototyp, konstruerad utföringsform av fö- religgande uppfinning och fig. 1 visar de fysikaliska lägena av de olika komponenterna i drivaggregatet 210 i samband med ett fordon 212 (visat med streckpricklinjer), som faktiskt användes för att de monstrera principerna för föreliggande uppfinning. Vid det visade utföringsexemplet utgörs fordonet 212 av en Ford “EXP" av 1983 års modell. Givetvis är principen enligt föreliggande uppfinning på intet sätt begränsad till den i fig. 1 visade utföringsformen utan kan likaväl tillämpas vid andra utföringsformer av förvaringssystem för gasformigtkolvätebränsle och drivaggregat, vilket skall framgå av den följande beskrivningen.

I fig. 2 visas ett schematiskt kopplingsschema för driv- organet 210. Eftersom vissa komponenter i drivaggregatet 210 syns bäst i fig. 2 skall såväl fig. 1 som fig. 2 användas i förening för beskrivning av hela konstruktionen och driften av drivaggregatet: ä 458 4-66 i: Drivaggregatet 210 omfattar fyra skilda grupper cylindrar 214, som användes för fšrvaring av ett på fordonet förefintligt, slutet förråd av gasformigt kolvätebränsle för fordonet 212. Även om det är lämpligt att använda naturgas som gasformigt kolvätebränsle, kan även andra gasformiga kolvätebränslen komma till användning, t.ex. propan, metan och butan. Varje grupp av cylindrar 214 är mon- terad i kamrar, som är slutna och skilda från passagerarutnymmet i fordonet 212. Sålunda har drivaggregatt 210 en kamare 216 som upp- tar nio cylindrar, en kammare 218 , som upptar fem cylindrar, en kammare 220, som upptar sex cylindrar och en kammare 222, som upptar tre cylindrar. Dessa kamrar visas med streckpricklinjer i fig. 2.

Det skall även påpekas, att kamnaren 222 upptar två cylindrar 224, som är mindre än cylindrarna 214, vilka användes för hela det övriga förvaringssystemet. s Sålunda omfattar förvaringssystemsdelen till drivaggregatet 212 totalt 23 cylindrar för förvaring av naturgas eller annat gas- formigt kolvätebränsle. Dessa tjugotre förvaringcylindrar ger en to- tal gasförvaringskapacitet på ca 7,3 m3. Vid den speciella utfö- ringsform som visas i fig. 1 och 2 är cylindrarna 212 och 224 av vanlig cylindertyp vid eldsläckare. Antalet och utformningen av cylindrarna 214 och 224 har valts för anpassning till de utrymmen som står till förfogande i fordonet 212, och därigenom undvikes varje betydande modifiering av fordonets 212 konstruktion annat än avlägsnande av bensintanken, som ursprungligen var anbragt i for donet 212. - Det skall påpekas, att principerna enligt föreliggande upp- finning på intet sätt är begränsade till det speciella antalet och formen av de i fig. 1 och 2 visade cylindrarna. Faktiskt kan de tjugqtre cylindrarna ersättas med ett enda förvaringskärl. Det är sålunda uppenbart, att olika lämliga förvaringskärl, såväl med _ - se 458 466 avseende på typ, storlek och form, kan komma till användning enligt föreliggande uppfinning: Det enda väsentliga kravet på sådana för- varingskärl är att de kan sättas under tryck vid de maximala tryck- gränser, vid vilka förvaringsystemet fungerar.

Drivaggregatet 210 omfattar även en bränsleöppning 226, som är belägen i fordonet på den plats. som vanligen användes för till- försel av bensin till fordonet. Bränsleöppningen 226 omfattar en snabbkoppling 228, en kontrollventil 230 och en tryckmätare 232.

Snabbkopplingen 228, användes för att upprätta en fluidförbindelse- länk till en stationär källa för gasformigt kolvätebränsle, varifrån cylindrarna 214 och 224 kan fyllas med sådant bränsle.

En sådan stationär källa för gasformigt kolvätebränsle be- skrives i en patentansökan med titeln "Gaseous Fuel Refueling Appa- ratus“. Denna ansökan beskriver en stationär apparat för matning av bränsle till en gasformigt bränsle användande anordning, såsom for- donet 212. Bränslepåfyllningsapparaten är anordnad att komprimera eller trycksätta det gasformiga bränslet till ett värde inom området ca 0,07 . 106 Pa :in ca 0,28 . 106 Pa. ßränsiepåfyiiningsappa- raten utgör sålunda en stationär källa för gasformigt kolvätebränsle vid lågt tryck. En sådan bränslepåfyllningsapparat och det såsom exempel i föreliggande ansökan visade fordonet beskrives även i en patentansökan med titeln “GASEOUS HYDROCARBON FUEL STORAGE SYSTEM AND POHER PLANT FOR VEHICLES AND ASSOCIATED REFUELING APPARATUS“.

En av fördelarna med föreliggande uppfinning är att fordo- nets förvaringssystem kan laddas från antingen en med lågt tryck ar- betande stationär källa för bränsle eller en högtryckskälla för bränslet. Vid den speciella utföringsform, som visas i fig. 1 och 2, kan gasformigt kolvätebränsle tillföras fordonets förvarings- systgm vid tryck på upp till 2,1 x 105-Pa. Sådana med högt tryck_4 verkande, stationära källor för gasformigt kolvätebränsle kan även- anordnas t.ex. vid en bensinstation, som betjänar storavagnparker. 458 466 1o Kontrollventilen 230 användes för att möjliggöra flöde av gasformigt kolvätebränsle från den stationära bränslekällan till förvaringscylindrarna 214 - 224 genom snabbkopplingen 228 och även för att hindra flödet av gasformigt kolvätebränsle från förvarings- å cylindrarna ut genom kopplingen. På sanma sätt som snabbkopplingen 228 kan kontrollventilen 230 bestå av någon vanlig och på marknaden tillgänglig anordning, som lämpar sig för det ovan beskrivna för- farandet. Exempelvis kan kontrollventilen 230 vid en utföringsform enligt föreliggande uppfinning utgöras av en modell B-8CPA2-350 kontrollventil, som saluföres av Nupro Company, Hilloughby, Ohio, USA.

Tryckmätaren 232 användes för att ge visuell indikation på trycket i förrådscylindrarna 214 och 224. Såsom framgår för fackman- nen är tryckmätaren 232 speciellt användbar, när förvaringssystemet fylles med gasformigt kolvätebränsle, eftersom tryckavläsningen ger en indikation på mängden förvarad gas. A Den ovan beskrivna bränsleöppningen 226 bildar en del av den matningsanordning enligt föreliggande uppfinning, som användes för att leda gasformigt kolvätebränsle till förvaringscylindrarna 214 och 224 från den stationära källan och för att leda bränsle, som förvaras i dessa cylindrar, till fordonets 212 drivaggregat. Vid den utföringsform som visas i fig. 1 och 2, utgöres detta drivaggregatet vanligen av en förbränningsmotor 234. Det skall emellertid påpekas, att principerna enligt föreliggande uppfinning ej är begränsade till någon speciell typ av drivaggregat under den förutsättningen, att detta drivaggregat har organ, som är anordnade att blanda det gas- formiga kolvätebränslet med luft för alstring av den mekaniska ener~ gi, som erfordras för att driva fordonet 212. Vid utföringsformen enligt fig. 1 och 2 utgöres detta blandningsorgan av en förgasare 236 och en turboladdare 238. Förgasaren 236 är speciellt utformad för gasformiga kolvätebränsle, t.ex. naturgas. Vid en utföríngsform av föreliggande uppfinning är förgasaren 236 av modellen CA100-8, som saluföres av Impco Carburetion, Inc., Cerritos, Californien, _ 11 458 466 USA. Dessutom är vid denna utföringsform av föreliggande uppfinning turboladdaren 238 av modellen RHBS turboladdare, som saluföres av Harner-Ishi, Decatur, Illinois, USA. För en fackman är det uppen- bart, att turbo laddaren 238 användes för att öka trycket hos den ingående luften till motorn och därigenom ge extra hästkrafter.

Eftersom drivaggregatet 210 är tänkt att drivas blott med gasformigt kolvätebränsle i stället för bensin, har vissa fördelak- tiga modifikationer genomförts vid motorn 234 vid den utföringsform, som visas i fig. 1. Dessa modifikationer har gjorts för att optimera verkan av motorn 234 vid användningen tillsammans med naturgas som bränsle för motorn 234. För det första har kompressionsförhållandet för denna standarutrustningsmotor till fordonet 212 ökats från 8:1 till 13,6:1 för att utnyttja det förhållandevis höga oktantalet hos naturgas. En fackman inser, att varje ökning av kompressionsförhâl- landet med en enhet ger en treprocentig förbättring av den termody- namiska effektiviteten hos varje ökning med en enhet i kompressions- förhållandet. Denna ökning av kempressionsförhållandet har uppnåtts genom användning av längre kolvar i motorn och lämplig bearbetning av kolvhuvudet för minskning av tillgänglig volym i motorcylindrar- na. Det skall även påpekas, att motorinställningen på lämpligt sätt förbättrats för att ta hänsyn till skillnaden i förbränningshastig- heten hos bensin och naturgas. Det skall vidare påpekas, att omvand- lingen av fordonet 112 till ett naturgasdrivet fordon gör det möj- ligt, att avlägsna katalytiska konvertrar och annan standarutrust- ning för miljöskydd kan avlägsnas från fordonet. Elimineringen av denna utrustning skedde som ett erkännande av att naturgas är en mycket mera rent brinnande bränsle (dvs. ger mindre förorenande avgas) än bensin.

För att återgå till organet som är anordnat att leda gas- formigt kolvätebränsle till förvaringscylindrarna 212 och 224 och från dessa cylindrar till förgasaren 236 hos motorn 234 har en hög-K trycksledning 240 anordnats för att motta gasformigt kolvätebränsle, som inmatas vid bränsleöppningen 226. Högtrycksledningen 240 är lämpligen framställd av rostfritt stål och kan uppta tryck på upp 458 466 12 till 2,1 x 105 Pa. En högtrycksregulator 242 är monterad i kamma- ren 222 och är ansluten till högtrycksledningen 240 för att bestämma det maximitryck, vid vilket det gasformfiga kolvätebränslet kan för- varas i cylindrarna 214 och 224. Framför allt tjänar högtrycksregu- latorn 242 till att.minska tryck från så höga värden som 2,1 x 106 va tm et: naxinan :ryck på 0,21 x m6 Pa. Föijamigen a» ae: maximala tryck, vid vilket gasformigt kolvätebränsle kan förvaras i cyiinararna 214 aan 224, ca 0,21 x loöva.

Vid den som konstruerade utföringsformen av föreliggande uppfinning, som visas i fig. 1 och 2, utgöres högtrycksregulatorn 242 av en modell 13018, högtrycksregulator som saluföres av Fisher Controls Company, Marshall Town, Iowa, USA. Liksom vid alla övriga komponenterna i drivaggregatet 210 skall emellertid principerna enligt föreliggande uppfinning ej anses vara begränsade till den speciella högtrycksregulator, som användes vid den utförinsform som visas i fi g. 1 och 2. Det är sålunda uppenbart, att andra tryckregu- lerande anordningar kan komma till användning för att ge lämpliga maximala tryckgränser för respektive tillämpningar. Exempelvis är det visserligen lämpligt att maximitrycket, vid vilket gasformigt kolvätebränsle förvaras, ligger inom området av ca 0,07 x 105 - 0,28 x 105 Pa men högre och lägre maximitrycksgränser kan även komma till användning. Det skall emellertid påpekas, att en av de främsta fördelarna med föreliggande uppfinning är att drivaggregatet 210 kan förvara rimliga mängder av gasformigt kolväte vid förhållan- devis låga tryck, dvs. tryck under ca 0,35 x.106 Pa. Med en tryck- gräns vid 0,21 x 105Pa har räckvidden för den konstruerade utfö- ringsformen enligt föreliggande uppfinning visat sig vid provkör- ningar ligga på 17 - 18 mil när fordonet 210 framfördes med en kon- stant hastighet på 75 km/tim.

En av de viktiga komponenterna i transportorganet eller mat- ningšorganet är samlingsenheten 244, som användes för att fördela _ gasformiga koivätebränsie, vinet mattas från den stationära känan, till var och en av cylindrarna 214 och 224. Enheten 224 användes även för uppsamling av gasformigt kolvätebränsle, som förvaras i - ß 458 466 cylindrarna 214, 224, för att leda detta bränsle till förgasaren 236 i motorn 234. Enheten 244 är ansluten till högtrycksregulatorn 242 genom en lågtrycksledning 246. Det skall påpekas, att som en följd av lågtrycksdriften det är lämpligt, att ledningen 246 liksom övriga ledningar i drivaggregatet 210 är framställda av koppar. Givetvis kan även andra lämpliga material komma till användning för dessa ledningar, t.ex. belagd aluminium och flätad stålslang.

Samlingsenheten 244 omfattar ett samlingsblock 248 såsom tydligast framgår av fig. 5. Samlingsblocket 248 är lämpligen fram- ställt av aluminium och omfattar en inloppsöppning_250 för mottagan- de av gasformigt kolvätebränsle från den stationära källan och en utloppsöppning 252 för att leda gasformigt kolvätebränsle, som för- varas i cylindrarna 214 och 224, till förgasaren 236 i motorn 234.

Ett flertal bultar 254 är anordnade för montering av samlingsblocket 248 vid fordonet 212. Samlingsblocket 248 omfattar även en dubbel- riktad öppning för att leda det gasformiga kolvätebränslet till och från var och en av kamrarna 216 - 222. Sålunda omfattar t.ex. sam- lingsblocket 248 en dubbelriktad öppning 256 för att leda gasformigt .kolvätebränsle till och från.cylindrarna 214, som är anbragta i kammaren 218.

Samlingsenheten 244 omfattar även ett filterelement 258, som är anslutet till var och en av de dubbelriktade öppningarna i sam- lingsblocken 248 för att filtrera flödet av det gasformiga kolväte- bränslet till var och en av kamrarna 216 - 222. I den framställda utföringsform, som visas i fig. 1, består dessa filter 258 av vars sitt TF-serie Nupro filter. Givetvis kan vilket som helst annat känt filter inom denna teknik, som lämpar sig för att hindra införandet av partiklar eller andra föroreningar i cylindrarna 214 och 224 komma till användning. Sålunda kan man använda t.ex. filter av fibertyp, trådmaskfilter och filter av sintrad konstruktion. ä Vidare är mellan samlingsblocket 248 och kamrarna 218 - 222'“ inkopplad en trevägsventil 260. Dessa trevägsventiler 260 användes för individuell styrning av flödet av gasformigt kolvätebränsle till och från varje kammare 216 - 222. Sålunda kan exempelvis trevägs- 458 4-66 14 - i ventilen 260, som är inkopplad mellan kammaren 218 cch sanflings- blocket 248, stängas manuellt för att hindra flöde av eventuellt gasformigt kolvätebränsle till eller från cylindrarna 214, som är anordnade i denna kammare. Vid den i fig.1 visade utföringsformen användes även dessa trevägsventiler 260 för att man skall kunna ta gasprover från var och en av kamrarna 216-222.

Sanflingsenheten 244 omfattar även en tryckavlastningsventil 262, som användes för att tillförsäkra, att trycket i förvaringscy- lindrarna 214 och 224 ej överskrider en förutbestämd tryckgräns.

Lämpligen skall denna förutbestämda tryckgräns överskrida det maxi- mala tryckområdet för förvaringssystemet med ett visst förutbestämt värde, tex. menad o,o11s x 106 och 0,105 x 106 Pa. vid utfö- ringsformen enligt fig. 1 är tryckavlastningsventilen 262 anordnad att öppnas vid ca 0,30 x 106 Pa.

Sanflingsenheten 244 omfattar även en transduktor 264 för av- känning av trycket i cylindrarna 214 och 224. Transduktorn 264 kan utgöras av vilken som helst lämplig trycktransduktor, t.ex. en Kul tie typ IPTE-IOOO trycktransduktor. Trycktransduktorn 264 alstrar en elektrisk utgående signal till en bildskärm 266, som är belägen i passagerarutrymmet i fordonet 212 och användes för att ge en visuell indikation på det tryck som avkännes av transduktorn. Följaktligen tjänar bildskärmen 266 som bränsleindikator åt fordonets 212 förare.

Det skall vidare påpekas, att tryckmätaren 232, som heskrives i det föregående, även är ansluten till samlingsblocket 248 genom en led- ning 268.

Slutligen omfattar sanflingsenheten 244 även en manuell ven- til 270 för att styra flödet av det gasformiga kolvätebränslet från utloppsöppningen 252 i samlingsblocket 248 till förgasaren 236 i mo- torn 234. Sålunda utgör ventilen 270 ett organ för manuell bortkopp- ling av allt flöde av gasformigt kolvätebränsle från cylindrarna 214 och 224 till motorn 234, t.ex. för att hålla igång drivaggregatet 210 osl. Vid utföringsformen enligt fig. 1 utgöres ventilen 270 av 3 en Nupro B8P6T serieventil.

Drivaggregatet 210 omfattar även organ för att styra flödet av gasformigt kolvätebränsle från förvaringssystemet till motorns - 15 ~ i* 458 466 234 förgasare 236. Detta styrorgan utgöres vanligen av ett par regu- latorer 272, 274 och en omkopplare 276. Regulatorerna 272, 274 an- vändes för att minska trycket hos det gasformiga kolvätebränsle, som ledes till förgasaren 236. Vid utföringsformen enligt fig. 1 utgöres regulatorn 272 av en Fisher 620 serieregulator, som minskar trycket från 0,21 x 105 till 0,07 x 105 Pa och regulatorn 274 utgöres av en Impco modell PEV-regulator som minskar trycket från 0,07 x 105 Pa till i huvudsak atmosfärstryck. Omkopplaren 276 användes för att selektivt möjliggöra flöde av gasformigt kolvätebränsle från för- varingssystemet till förgasaren 234 och är anordnad att påverkas av stängningen av tändningsomkopplaren eller matningen av motorn 234.

Vid utföringsformen enligt fig. 1 utgöres omkopplaren 276 även en Impco serie VFF30-bränslelåsfilter. Även beträffande omkopplaren 276 liksom alla andra komponenter i drivaggregatet 210 är principerna enligt föreliggande uppfinning icke begränsade till den speciella utföringsformen enligt fig. 1 och det skall framhållas, att andra lämpliga komponenter kan användas med sanma fördel.

Med hänvisning till fig. 3 och 4 skall den speciella kons- truktionen av förvaringscylindrarna 214 och 224 beskrivas. Varje förvaringscyliner har en inlopps/utloppsöppning 278 för att leda gasformigt kolvätebränsle till och från cylindrarna. Det är viktigt att varje förvaringscylinder 214, 224 innehåller ett förutbestämt sorptionsmaterial 280 för att minska det tryck, vid vilket det gas- formiga kolvätebränslet förvaras i det inre av cylindrarna. I denna beskrivning användes uttrycken "sorptions-" eller "sorberande" för att avse såväl "adsorberande" som "absorberande" eller båda. Sorp- tionsmaterialet kan bestå av vilket som helst av ett flertal adsor- benter eller molekylsilar, t.ex. aktiverat kol, zeolitföreningar, kiselgel eller olika slag av leror. Sådana adsorptionsmaterial kan vare i form av granuler, sfärer, granulerade partiklar eller ha andra lämpliga former, varigenom ytan på adsorptionsmaterialet opti- meras så att den mängd av gasformigt bränsle som adsorberas på dess yta maximeras. Föreliggande uppfinning avser även användningen av vätskeformiga absorptionsmedel, t.ex. vätskebeläggningar på ett __ adsorptionsmaterial. Även om aktiverat Columbia-kol av klass 9LXC i form av gra- nuler användes som sorptionsmaterial 280 vid utföringsformen enligt fig. 1 och vanligen anses såsom det mest lämpliga sorbtionsmateria- let, kan även andra sorptionsmaterial komma till användning. Speci- - fika exempel på sådana sopbtionsmaterial framgår av följande lista: 458 466 Adsorberande material Aktiverat kol Aktiverat kol Aktiverat kol Aktiverat kol Aktiverat kol Aktiverat kol Aktiverat kol Aktiverat kol Zeolit (naturlig) Zeolit (syntetisk) Zeolit (syntetisk) Zeolit (syntetisk) Zeolit (syntetisk) Zeolit (naturlig) Zeolit (naturlig) 16 Tillverkare Calgon Corp.

Calgon Corp.

American Norit Company, Inc.

Hestvaco Chemical Company Hestvaco Chemcial Company Hitco Chemical Division Hitco Chemical Division American Norit Company C Anaconda Minerals Company Union Carbide Corp.

Linde Division Union Carbide Corp.

Linde Division Union Carbide Corp.

Linde Divison Union Carbide Corp.

Linde Division Anaconda Minerals Company Double Eagle Petroleum and Mining Company Produktbenämning BPL 4 x 10 Mesh Coal Base PCB 4 x 10 Mesh Coconut Base Sorbonorit B4 Pellets Nuchar S-A Nuchar HV-A 14x35 Hood Base Granular Columbia Grade 9LXC Powder Low Ash Coal Base Columbia Grade 9LXC Pellet Low Ash Coal Base Norit RB-3 2020A/Dl Metal Alumino Silicate 13X 8 x 12 Beads Metal Alumino Silicate 4A 8 x 12 Beads Metal Alumino Silicate 5A 1/8" Pellets Metal Alumino - R Silicate 13X Powder k 5050 L Clinoptilolite 17 * 458 466 Det skall påpekas, att det har visat sig vara fördelaktigt att aktivera det sorptionsmaterialet 280, innan förvaringssystemet för drivaggregatet 210 kommer till användning. Lämpligen packas sorptionsmaterialet först i cylindrarna 214 och 222 till maximalt möjlig grad och varje cylinder evakueras därefter till negativt tryck. Därefter placeras varje cylinder i en ugn eller uppvärmes på annat sätt och evakueras därefter igen.

Var och en av cylindrarna 214 och 224 är försedda med tvâ filter 282 och 284, som användes för att i huvudsak hindra införan- det av partiklar eller andra föroreningar i sorptionsmaterialet 280 liksom för att tillförsäkra, att sorptionsmaterialet 280 kvarhålles i cylindrarna 214, 224. Vid utföringsformen enligt fig. 1 utgöres filtret 282 av en för gas genomtränglig, fiberpolyesterskiva, och filtret 284 utgöres av ett rostfritt stålgaller, som erhålles från Nupro TF-seriefilter. Varje sådant nätelement fastgjordes vid en stålhuv 286 på cylindrarna medelst presspassning. Det skall dessutom påpekas, att var och en av cylindrarna 214 och 224 likaledes är för- sedd med en ventil 288 för att valbart tillåta flöde av gasformigt kolvätebränsle till och från var och en av dessa cylindrar och för att upprätthålla undertryck vid aktiveringen av sorptionsmate- rialet.

Med hänvisning till fig. 6, 7 och 8 skall den allmänna konstruktionen av kamrarna 216 - 222 och konstruktionen för monte- ring av cylindrarna 214 och 224 i dessa kamrar beskrivas. Fig. 6 åskådliggör en första vagga 290, som användes i samtliga kamrar 216 - 222 för att fasthålla cylindrarna i dessa. Fig. 7 visar en andra vagga 292, som användes för att säkra den övre raden av cylindrarna vid den undre raden av cylindrar i kammaren 216 såsom visas i fig. 8. vagganl 290 består i huvudsak av två ställ 294 och zss, som är anordnade i huvudsak parallellt med varandra och är inbördes för- bundna medelst ett par nellanstag 298 och 300. Varje ställ 294, 296 är utformat med ett flertal bågformiga flänsdelar 302, som är anï “ passade till cylindrarnas form och är anordnade att omslutande uppta cylindrarna. En vanlig klämring 304 användes därefter för att fast- göra cylindrarnas ändar vid ifrågavarande ställ 294, 296 genom åt- 458 466 18 dragning av klämringarna 304 runt cylindrarna och flänsdelarna 302.

Vaggan 292 omfattar ett par självständiga ställ 306, som är utformad på så sätt, att de kan införas mellan den övre och nedre raden cylindrar i kamaren 216. Varje ställ 306 omfattar flera, växelvis vid varandra vettande, bågformiga flänsdelar 308. Flänsde- larna 308 på den ena sidan av stället 306 användes för att montera stället på den nedre raden av cylindrar 1 kammaren 216 medelst van- 'u liga klämringar, under det att flänsdelarna 308 på den andra sidan av stället användes för att fastgöra den övre raden av cylindrar vid den undre raden av cylindrar i denna kammare.

I fi g..8 visas en skuren perspekti vvy av kanmaren 216 i helt sammansatt skick. Det skall först påpekas, att vaggan 290 kan fast- göras vid denna kammare 216 medelst vilka som helst vanliga organ, som är kända för fackmannen. Dessutom kan kammaren 216 konstrueras av något lämpligt material för upptagande av cylindrarna 214. Utfö- ringsformen enligt fig. 1 har en kammare 216, som vanligen är fram- ställd av aluminium. För åstadkomnande av gastätning har en tätning införts mellan den övre delen och sidoväggarna hos kammaren 216. För att underlätta avlägsnandet av eventuellt kondens, som kan uppträda på cylindrarna 214 under drift av fordonet 212, är kammaren 216 för- sedd med ett ventilationsrör 310, som är anordnat att tillåta kam- marens ventilation till atmosfären utanför fordonet. Ett liknande ventilationsrör har även anbragts vid varje övrig kammare 218 - 222.

I fig. 9 - 13 visas en andra utföringsform av ett förva- ringssystem för gasformig kolvätebränsle och ett drivaggregat 312.

Fig. 9 visar drivaggregatet schematiskt. En av de betydande skill- naderna mellan drivaggregatet 312 och drivaggregatet 210 är, att drivaggregatet 312 blott har ett enda förvaringskärl 314, vilket t.ex. kan utgöras av en vanlig propantank. Även om det kan vara för- delaktigt i många tillämpningar att ha blott ett eller två för- varingskärl, skall det även påpekas, att en fördel med flera förva- ringskärl är, att värmeöverföringsegenskaperna hos förvaringssyste-~- met i allmänhet är bättre, när ett antal förvaringskärl kommer till användning. Eftersom värme alstras under sorptionsförfarandet, kan detta värme i allmänhet lättare fri ges från ett antal mindre a .. ...o - 1” 458 466 kärl än från ett enda stort kärl. Om emellertid så skulle vara önsk- värt, kan givetvis lämpliga värmeväxlarorgan tillfogas konstruktio- nen med ett enda kärl, t.ex. förvaringskärlet 314.

På sama sätt som vid cylindrarna 214 och 224 är förvarings- kärlet 314 fyllt med ett lämpligt sorptionsmaterial 315 för minsk- ning av det tryck, vid vilket de gasformiga kolvätebränslet förva- ras. Förvaringskärlet 314 är även försett med en filterenhet 316, som tydligast visas i fig. 10. Denna filterenhet 316 omfattar ett aluminiumblock 318, som är fastgjort vid förvaringskärlet 314 medelst ett flertal bultar 320. Ett vanligt 80-mikronfilter 322 är fastgjort vid blocket 318 medelst en bult 324. Blocket 318 är även utformat med åtta längs omkretsen fördelade genomlopp 326, som bil- dar fluidförbindelselänk mellan filtret 322 och ledningen, som an- vändes för att leda gasformigt kolvätebränsle till och från förva- ringskärlet 314; Dessa genomlopp 326 framgår tydligast i fig. 11, som visar ett tvärsnitt genom filterenheten 316 längs linjen 11-11 i fig. 10.

Filtret 322 består av ett flertal nära varandra anbragta kopparplattor eller -skivor 328. I fig. 12 visas en perspektivvy av en av dessa kopparplattor 328. Varje sådan kopparplatta 328 omfattar totalt åtta längs omkretsen'åtskilda öppningar 330 och en slits 332 sträcker sig radiellt ut från dessa öppningar för att bilda ett ut- lopp för filtret med en storlek av 80 mikron. Det torde framgå för fackmannen att varje kopparplatta 328 är inställd så, att öppningar- na 330 bildar vertikala genomlopp i filtrets 322 längdriktning. Fil- terenheten 316 omfattar även ett gasgenomträngligt fiberfilter som lämpligen men ej nödvändigtvis är framställt av något polyestermate- rial. Detta fiberfilterelement 334 är inkopplat mellan filtret 322 och sorptionsmaterialet 315.

Såsom framgår av figurerna 9 och 10 är förvaringskärlet 314 även försett med en tryckavlastningsventil 336 och en manuell bort- kopplingsventil 338. Avlastningsventilen 336 tjänar till att till försäkra, att trycket i förvaringskärlet 314 ej överskrider det _ maximitryck, vid vilket drivaggregatet 312 skall arbeta. 458 466 zo Drivaggregatet 312 omfattar även en bränsleöppning 340, som i allmänhet är försedd med en snabbkoppling 342, en kontrollventil 344 och en tryckmätare_346. Mellan bränsleöppningen 340 och förva- ringskärlet 314 har inkopplats en sorptionsfilter 348, som bildar en viktig del av föreliggande uppfinning. Ett tvärsnitt av sorptions- filtret visas i fig. 13. Sorptionsfiltret 348 består av ett kärl 350, som innehåller ett förutbestämt sorptionsmaterial 352 för filt- rering av flödet av gasformigt kolvätebränsle till förvaringskärlet 314. Kärlet 350 kan ha vilken som helst form eller konstruktion, som kan motstå det maximitryck, vid vilket drivaggregatet 312 är avsedd att arbeta. Det är emellertid i allmänhet lämpligt, att storleken på fiiierxäriet sso står i et: visst förnânanae :in storieken på för- varingskärlet 314. Närmare bestämt har det visat sig lämpligt att anordna åtminstone 0,0052 m3 filterkapacitet för varje m3 förva- ringskapacitet. Med avseende på sorptionsmaterialet 352 är det lämp- ligt att detta sorptionsmaterial utgöres av aktiverat kol. I detta avseende skall såväl sorptionsmaterialet 352 i sorptionsfiltret 358 som sorptionsmaterialet 315 i förvaringskärlet 314 bestå av aktive- rat kol.

Sorptionsfiltret 348 är försett med ett filterelement 354 och ett gasgenomträngligt fiberfilterelement 356 vid vardera änden.

Dessa två filterelement kan antingen vara av samma konstruktion som motsvarande filterelement i fig. 3 eller 10, eller av an nan lämplig filterkonstruktion.

Det skall påpekas, att sorptionsfiltret 348 är förbunden med till ledningsorganen för drivaggregatet 312, så att det gasformiga kolvätebränslet, som tillföres från en stationär källa för sådant bränsle, först måste passera genom sorptionsfiltret, innan det lag- ras i förvaringskärlet-314. Innan det lagrade gasformiga kolväte- bränslet ledes till en förgasare 358 hos drivaggregatet 312 måste dessutom detta bränsle åter passera genom sorptionsfiltret 348.

Under påfyllningen av förvaringskärlet 314 avlägsnar sorptions- ' “ filtret 348 genom adsorption och/eller absorption förutbestämda be- ståndsdelar i det gasformiga kolvätebränslet, inklusive eventuellt doftämnen, som tidigare kan ha införts i det gasformiga bränslet, _ 21 a' 458 466 gasformiga bränslet, innan det gasformiga kolvätebränslet ledes till den lagrade cylindern 314. Dessa förutbestämda beståndsdelar omfat- tar t.ex. olja, vattenånga och s.k. “tunga slutprodukter“ i bräns- let. Allmänt uttryckt omfattar sådana tunga slutprodukter propan och andra beståndsdelar, som är tyngre än metan. Ändamålet med att av- lägsna sådana tunga slutprodukter är att maximera förvaringskärlets 315 förmåga att genom sorption lagra lätta kolväten, t.ex. metan.

Det är även viktigt att påpeka, att sorptionsfiltret 348 också tjänar till att hindra ackumulation med tiden av icke önskade bräns- lebeståndsdelar i förvaringskärlet 314.

När motorn i drivaggregatet 312 matas och kan förbruka gas- formiga kolvätebränslen, som förvaras i förvaringskärlet 314, är sorptionsfiltrets 348 uppgift att genom desorption återinföra de avlägsnade beståndsdelarna och doftämnena i strömmen av gasformigt kolvätebränsle från förvaringscylindern 314 till förgasaren 358 i motorn. Sorptionsfiltret 348 är följaktligen självrenande under varje påfyllnings- och tömningscykeln av förvaringssystemet.

För att understöda desorptionen av icke önskade beståndsde- lar från sorptionsmaterialet 352, som finns i filtret 348, kan vid lämpliga tillämpningar även organ vara anordnade för att höja tempe- raturen hos sorptionsfiltret 348. Lämpligen är detta temperaturhö~ jande organ förenat med motorn i drivaggregatet 312, så att det värme, som alstras genom motorns drift utnyttjas av temperaturhöj- ningsorganet. En form av ett lämpligt temperaturhöjande organ visas i fig. 9 i form av en ledning 360, vilken är förd runt sorptions- filtret 348. Denna ledning kan t.ex. vara kopplad antingen till motorns kylsystem eller till motorns utblåsningssystem, så att man kan utnyttja åtminstone en del av det förlustvärme, som alstras av motorn. Dessutom kan det vara fördelaktigt vid vissa tillämp- ningar att helt enkelt anbringa sorbtionsfiltret förhållandevis nära motorn för utnyttjande av det av motorn utstrålade värmet. s En annan viktig skillnad mellan drivaggregatet 210 enligt--_ fig. 1 och drivaggregatet 312 i fig. 9 är att den senare är anordnat att arbeta som ett tvåbränslesystem. Denna dubbla bränsledrift sty- res av ett par solenoidventiler 362, 364. Solenoidventilen 362 an- 458 466 22 i vändes för att styra flödet av gasformigt kolvätebränsle från för- varingskärlet 314 till en luft/bränsleblandare 366, som är driftmäs- sigt sanmankopplad med förgasaren 358. Solenoidventilen 364 användes däremot för att styra'flödet av bensin från en lämplig bensintank (ej visad) till motorns_förgasare 358. Det skall även påpekas, att en tvåstegsregulator 368 är inkopplad mellan solenoidventilen 362 och luftbränsleblandaren 366. Denna regulator användes för att minska trycket hos det gasformiga kolvätebränslet från ca 0,21 x 105 Pa till i huvudsak atmosfärstrycket. Solenoidventilerna 362, 364 kan vara anordnade att drivas vid påverkan från en eller flera, i fordonets passagerarutrynmet anbragta omkopplare, vilka användes för att bestännm vilken bränslekälla, som skall mata motorn. Det skall följaktligen påpekas, att om fordonets förare önskar, att motorn skall matas med bensin skall en solenoidventilen 364 öppnas och solenoidventilen 352 stängas. Om fordonets förare däremot önskar att motorn skall matas med det gasformiga kolvätebränslet måste solenoidventilen 362 öppnas och solenoidventilen 364 stängas.

Det skall även påpekas, att i ett sådant drivaggregat för dubbelbränsledrift torde det vara mycket svårt att åstadkomma en motor, vars driftegenskaper är optimala för båda typer av bränsle.

Emellertid finns det på marknaden tillgängliga anordningar, som automatiskt kan ställa in styrningen av motorn i motsvarighet till en omkopplare nællan de typer av bränsle, som matas till motorn.

I det föregående har beskrivits utföringsexempel på förelig- gande uppfínning. En fackman kan utan svårighet inse att många för- ändringar, modifikationer och variationer kan göras inom ramen för de efterföljande kraven.

Claims (44)

- 23 458 466 P Å T E N T K R A V

1. Anordning vid en i fordon (212) anbragt motor (210) för gasformigt kolvätebränsle med lågt tryck, k ä n n e t e c k n a d av organ (214, 224) för förvaring av ett slutet förråd gasformigt kolvätebränsle, vilka organ (214, 224) omfattar ett förutbestämt sorptionsmaterial (280) för att minska det tryck, vid vilket en given mängd av det gasformiga kolvätebränslet förvaras vid ett tryck lägre än 3450 kPa av en drivmotor (234) med organ (236, 238) för blandning av det gasformiga kolvätebränslet med luft för att åstadkomma för fordonets (212) förflyttning erforderlig, mekanisk energi, av organ (226, 240, 244, 246) för matning av det gasformiga kolvätebränslet från en stationär källa för det gasformiga kolväte- bränslet samt för matning av det gasformiga kolvätebränslet från förvaringsorganen (214, 224) till drivmotorns (234) blandningsorgan (236, 238), av sorberande filterorgan, som är förbundna ned matnings- organen (226, 240, 244, 246) för att genom sorbtion avlägsna åtminstone en av de förutbestämda beståndsdelarna från flödet av gasformigt kolvätebränsle till förvaringsorganen (214, 244) och för att genom desorption återinföra åtminstone en del av nämnda förut- bestämda beståndsdelar i strömmen av gasformigt kolvätebränsle från förvaringsorganen (214, 244) till drivmotorns (234) blandningsorgan (236, 238) och av med matningsorganen (226, 240, 244, 246) förbundna organ (272, 274) för styrning av flödet av det gasformiga kolvätebränslet från förvaringsorganen (214, 224) till drivmotorns (234) blandnings- organ (236, 238):

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att förvaringsorganen (214, 224) omfattar flera för trycksättning utformade kärl. - e

3. Anordning enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a d d ä r a v, att förvaringsorganen (214, 224) omfattar ett filter (284), som är förbundet med vart och ett av kärlen (214, 224 4:58 466 " och att en ventil (288) är förbunden med vart och ett av kärlen (214, 224) för att selektivt tillåta flöde av det gasformiga kolvätebränslet till och från dessa kärl (212).

4. Anordning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att varje kärl (214, 224) utgöres av en lätt cylinder (214, 224) nen at: varjê filter (284) är fäst på insidan av respek- tive cylinders ändkåpor (286).

5. Anordning enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att förvaringsorganen (214, 224) även är utformade med ett gasgenomträngligt element (282), som är insatt mellan vart och ett av nämnda filter (284) och sorptionsmaterialet (280).

6. Anordning enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de gasgenomträngliga elementen (282) utgöres av ett fibröst polyesterelement (282).

7. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att kärlen (214, 224) är inneslutna i minst en sluten kammare (216, 218, 220, 222, 226).

8. Anordning enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att varje kärl (214, 224) utgöres av en lätt cylinder (214, 224) och att kammaren (216, 218, 220, 222, 226) är försedd med vaggliknande organ (290, 292) för fastgöring av cylindrarna (214, 224) j kammaren (216, 218, 220, 222, 226).

9. Anordning enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att cylindrarna (214, 224) är staplade i två rader i kam- maren (216, 218, 220, 222, 226) och att det vaggliknande organet (290, 292) omfattar en första grupp vaggor (290) för fastgörande av den nedre raden cylindrar (214, 224) i kammaren (216, 218, 220, 222, 226) och en andra grupp vaggor (292) för fastgörande av den övre raden cylindrar (214, 224) vid den nedre raden cylindrar (214, 224)- ' '

10. Anordning enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att cylindrarna (214, 224) är minst två och att åtmins- tonè den ena cylindern (214, 224) är innesluten i en första kammane (216, 218, 220, 222, 226) och åtminstone en av cylindrarna är inne- sinina i en andra kannare (216, 218, 220, 222, 226) . ' 458 466 25

11. Anordning enligt kravet 10, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att cylindrarna~(214, 224) är minst fyra och att minst två av cylindrarna (214, 224) är inneslutna i den första kammaren (216, 218, 220, 222, 226) och minst två av cylindrarna är inneslutna i den andra kammaren (216, 218, 220, 222, 226).

12. Anordning enligt kravet 11, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kanmaren (216, 218, 220, 222, 226) luftas till den fordonet (212) omgivande atmosfären.

13. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att matningsorganen (226, 240, 244, 246) omfattar en sanflingsledning (244) för fördelning av det från den stationära källan mottagna gasformiga kolvätebränslet till de olika kärlen (214, 224) samt för uppsanfling av det i de olika kärlen (214, 224) förvarade gasformiga kolvätebränslet i avsikt att transportera det i de olika cylindrarna (214, 224) förvarade bränslet till driv- motorns (234) blandningsorgan (236, 238).

14. Anordning enligt kravet 13, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de olika kärlen (214, 224) omfattar åtminstone en första och en andra grupp kärl (214, 224)°och att varje grupp kärl (214, 22) omfattar minst två kärl (214, 224).

15. Anordning enligt kravet 14, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att samlingsledningen (244) omfattar en ingångsöppning (250) för mottagande av det gasformiga kolvätebränslet från den sta- tionära källan, en första tvåvägsöppning (256) för matning av det gasformiga kolvätebränslet till och från den första gruppen kärl (214, 224), en andra tvåvägsöppning (256) för matning av det gasfor- miga kolvätebränslet till och från den andra gruppen kärl (214, 224) samt en utgång (252) för matning av det i den första och andra grup- pen kärl (214, 224) förvarade, gasformiga kolvätebränslet till driv-_ motorns (234) blandningsorgan (236, 238). 458 466 w

16. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att samlingsledningen (244) omfattar ett första ventilorgan (260) för individuell styrning av flödet av gas- formigt kolvätebränsle_till och från den första och andra gruppen kärl (214, 224), och ett andra ventilorgan (270) för styrning av flödet av gasformigt kolvätebränsle från utloppsöppningen (256) till drivmotorns (234) blandningsorgan (236, 238).

17. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att sanflingsledningen (244) omfattar filterelement (258) för filtrering av flödet av gasformigt kolväte- bränsle till den första och andra gruppen kärl (214, 224).

18. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att matningsorganen (226, 240, 244, 246) omfattar en avlastningsventil (262) för att tillförsäkra, att trycket i förvaringsorganen (214, 224) inte överstiger ett förut- bestämt tryckvärde. '

19. Anordning enligt kravet 18, k ä n n e t etc k n a d d ä r a v, att det förutbestämda trycket överstiger det högsta tryckområdet med en förutbestämd mängd.

20. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d.ä r a v, att matningsorganen (226, 240, 244, 246) är utformade med givare (264) för avkänning av trycket i förvarings- organen (214, 224). I

21. Anordning enligt kravet 20, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att drivaggregatet (210) omfattar i fordonets (212) pas- sagerarutrymme belägna indikatorer (266), som är anordnade att visuellt ange det av givarna (264) avkända trycket.

22. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att matarorganen (226, 240, 244, 246) omfattar en bränsleöppning (228) för mottagande av det gasformiga kolvätebränslet från den stationära källan av gasformigt kolväte- bränsle, vilken öppning är utformad med ett'anslutningsorgan (228). för åstadkommande av en fluidflödeslänk till den stationära källan, 27 ~ I 0 458 466 samt en backventil (230) för att tillåta flöde av gasformigt kolvätebränsle från den stationära källan till förvaringsorganen (214, 224) genom anslutningsorganet (228) och hindra bränslets flöde från förvaringsorganen (214, 224) ut genom anslutningsorganet (228).

23. Anordning enligt kravet 22, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att bränsleöppningen (228) även är försedd med organ (232), som är anordnade att visuellt ange trycket i förvaringsorga- nen (214, 224).

24. Anordning enligt kravet 22, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att matarorganen (226, 240, 244, 246) vidare är utformade med en högtrycksregulator (242), som är placerad mellan bränsleöpp- ningen (228) och förvaringsorganen (214, 224) för att bestämma det högsta tryck, vid vilket det gasformiga kolvätebränslet förvaras i förvaringsorganen (214, 224).

25. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att sorptionsmaterialet (280) består av aktivt kol.

26. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att styrorganen (272, 274) omfattar regulatorer (272, 274) som är insatta mellan förvaringsorganen (214, 224) och drivmotorns (234) blandningsorgan (236, 238) för att minska trycket på det till blandningsorganen (236, 238) transporterade gasformiga kolvätebränslet. _

27. Anordning enligt kravet 26, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att styrorganen (272, 274) även omfattar organ (270) för att selektivt tillåta flöde av gasformigt kolvätebränsle från förva- ringsorganen (214, 224) till drivmotorns (234) blandningsorgan (236, 238).

28. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d a v med matarorganen förbundna organ för att medelst sorption filtrera flödet gasformigt kolvätebränsle till förvafingsorganen.

29. Anordning enligt kravet 28, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att det högsta tryck, vid vilket det gasformiga kolväte- bränslet lagras i förvaringsorganen (314) är lägre än ca 0,35 . _ 105 Pa. '> 458 466 e' 28

30. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att filtreringsorganen (348) är anordnade att medelst sorption åtminstone till en del avlägsna förutbestämda beståndsdelar av det gasformiga kolvätebränslet, innan detta ledes till förvaringsorganen (314).

31. Anordning enligt kravet 30, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att filtreringsorganet (348) är förbundet med matarorga- net (316, 348) på sådant sätt, att flödet av gasformigt kolväte- bränsle från förvaringsorganen (314) till drivmotorns (234) bland- ningsorgan (358, 366) även passerar genom filtreringsorganen (348). _

32. Anordning enligt kravet 31, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att filtreringsorganen (348) åtminstone till en del genom desorption återinför de avlägsnade, förutbestämda beståndsdelarna i flödet av gasformigt kolvâtebränsle från förvaringsorganen (314) till drivmotors (234) blandningsorgan (358, 366).

33. Anordning enligt kravet 32, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att drivaggregatet (312) omfattar organ (360) anordnade att öka temperaturen hos filtreringsorganen (348), när det gasfor- miga kolvätebränslet matas från förvaringsorganen (314) till drivmo- torns (234) blandningsorgan (358, 366).

34. Anordning enligt kravet 33, k ä n n_e t e c k n a d d ä r a v, att de temperaturen höjande organen (360) är förbundna med drivmotorn (234) på sådant sätt, att det värme som alstras vid drivmotorns (234) drivning användes åtminstone delvis av de tempera- turen höjande organen (360).

35. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att filtreringsorganet (348) omfattar ett kärl (350), som innehåller ett förutbestämt sorptionsmaterial (352).

36. Anordning enligt kravet 35, k ä n n e t e c k n a d' “ d ä r a v, att det förutbestämda sorptionsmaterialet (315) i förva- - i* 29 458 466 ringsorganet (314) och det förutbestämda sorptionsmaterialet (352) i filtreringsorganets (348) kärl båda består av aktiverat kol.

37. Anordning enligt kravet 30, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de förutbestämda beståndsdelarna omfattar vattenånga, olja, propan, butan och'kolväten som är tyngre än metan.

38. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att det högsta tryck, vid vilket natur- gasen lagras i förvaringsorganen (214, 224) ligger inom området ca 689 och ca 2760 kPa. '

39. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att motorn (234) omfattar turboladdnings- organ (238) för att höja trycket hos den till motorn (234) intagna luften.

40. Förfarande för drivning av ett med naturgas arbetande drivaggregat (312) för ett fordon (212) med organ (314) anordnade att förvara ett slutet förråd naturgas och med en motor (234), som är anordnad att drivas med naturgas, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att naturgas ledes från en stationär källa av naturgas till drivaggregatet (312), att den från den stationära källan erhållna naturgasen transporteras genom ett filter (348) för att medelst absorption åtminstone till en del avlägsna förutbestämda beståndsdelar ur nämnda naturgas, att den filtrerade naturgasen transporteras till förvarings- organen (314) för att förvaras där, att motorn (234) aktiveras och möjliggör matning av den förvarade naturgasen till motorn (234), att den förvarade naturgasen transporteras genom filtret (348) för att medelst desorption åtminstone delvis återinföra de avlägsnade beståndsdelarna till flödet naturgas från förvarings- organen (314) samt - e att naturgasen transporteras från filtret (348) till motorn (234). _¿,_ 458 466* 30

41. Förfarande enligt kravet 40, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att filtret (348) uppvärmes samtidigt med att den förva- rade naturgasen transporteras genom filtret (348).

42. Fdrfarande enligt kravet 41, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att det värme som alstras av motorn (234) åtminstone del- vis användes för att värma filtret (348).

43. Förfarande enligt kravet 42, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att naturgasen medelst adsorption förvaras i förvarings- organen (314).

44. Förfarande enligt kravet 43, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att förvaringsorganen (314) och filtret (348) innehåller aktiverat kol (315, 352).