SE457948B - Behaallare med lock och anordnad att originalfoerslutas samt daerefter paaminstone delvis oeppnas och sedan aaterfoerslutas - Google Patents

Description

457 948 förbindning av typ svets, ïimfog eïier därmed ïiknande. Härutöver uppvisar denna behåiiare aiia de brister som angivits i föregående stycke i anslutning tiii den behåiïare som beskrivs i US 2 992 158.

Föreiiggande uppfinning har såiedes tili ändamåi en behåiiare. som eiiminerar ovan angivna brister, med viika kända behåïiare är behäf~ tade. detta ändamåi uppnås eniigt uppfinningen medelst de karakteris- tiska drag, som framgår av huvudkravets kännetecknande dei.

Eniigt en specieiï utföringsform av uppfinningen är vid originaif fdrsiuten behåïlare ïocket i huvudsak hermetiskt tätande förbundet med behåiiarkroppen och/eiier biidas försvagningszonen genom ett i fiänsen anordnat spår.

Eniigt ännu en utfdringsform biidar den dei av fiänsen, som avskiijs vid uppbrytningen av försvagningszonen. jämte det tili nämnda del förbundna iocket ett griporgan för upprivning av försvagningszonen vid den originaiförsïutna behåiïarens öppnande och för förnyat öppnande av återförsiuten behåiiare.

Ytteriigare ändamåiseniiga utföringsformer av uppfinningen framgår av de beroende patentkraven.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det föijande med hänvis- ning ti11 ritningarna. där fig 1 och 2 visar i genomskärning deiar av en behåïiare enligt en utföringsform av uppfinningen före respektive efter behåiiarens originaitiiislutning, fig 3 visar i genomskärning deiar av en behåïiare enligt en annan utföringsform av uppfinningen och deiar av en svetsutrustning. 457 948 3 tig 4 visar 1 genomskärning delar av en behållare enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen och delar av en svetsutrustning. fig 5 visar 1 vertikal genomskärning delar av en behållare enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen, fig 5A visar en genomskärning enligt linjen 5A-5A i fig 5. fig 55 visar en modifikation av genomskärningen enligt fig 5A. fig 6 visar i vertikal genomskärning de1ar av behållaren enligt tig 5 åskådliggörande hur behållaren öppnas. fig 7 och 8 visar i vertikal genomskärning delar av en behållare enligt ännu en utföringsform av uppfinningen, fig 9 visar en perspektivvy av ännu en utföringsform av en behållare enligt uppfinningen. fig 10 visar en perspektivvy som åskådliggör hur en behållare enligt fig 9 öppnas och fig 11 visar en genomskärning av delar av en behå11are enligt ännu en utföringsform av uppfinningen.

Med hänvisning till fig 2 visas där en del av en hermetiskt till~ sluten behållare som omfattar en behållarkropp 1 och ett lock 2. vardera av lämpligt plastmaterial. Behållarkroppen innefattar en behållarvägg 3 med en mynning vari ingår en fläns 5 riktad 1 huvudsak radiellt utåt från behållarväggen och belägen runt hela mynningen.

Flänsen bildar en enhet med behållarväggen och förbinds med denna via ett inre kantområde 4. Behållaren kan ha vilken som helst lämplig form, såsom cirkulär. rektangulär med avrundade hörn eller oval.

F1änsen 5 hos behållarkroppen har plan form och är i fig 1 och 2 vinkelrät mot behållarkroppens centrumaxel. Alternativt kan flänsen vara riktad nedåt eller uppåt För att med centrumaxeln bilda en 457 948 vinkel som avviker från 9C°. Flänsen är försedd med en som upp- rivningsanvisning tjänande runtomgående försvagningszon 5 som enligt den i figurerna visade utföringsformen bildats genom ett spår 7 i flänsen och som är anordnad på förutbestämt avstånd från behållar- kroppens centrumaxel eller inneryta 8 hos behållarväggen 3. Vid det enligt fig l och 2 visade utförandet är försvagningszbnen 6 bildad som ett spår 7 i flänsens 5 undre yta. men försvagningszonen kan alternativt bildas genom att utforma ett dylikt spår i den övre ytan eller som spår i vardera ytorna av flänsen. När flänsen avrivs i spåret 7 uppdelas den i två funktionella partier bestående av en inre låsdel 9 och en yttre hålldel l0. På den inre låsdelen 9 bildas en yttre positioneringsyta vid upprivningen av spåret vilken yta sam- verkar med locket för att åstadkomma en tillsluten tät förbindning av locket med behållarkroppen när behållaren är återförsluten. Detta förklaras närmare i det följande.

Locket 2 innefattar tre funktionella partier. nämligen ett till- slutande och tätande centrumparti ll. ett periferiskt fästparti l2 samt ett mellanliggande låsparti l3. Det perifera fästpartiet l2 är beträffande formen och läget anpassat mot den yttre hålldelen lO hos behållarkroppen och locket är hos den originalförslutna behållaren permanent fixerat till behållarkroppen medelst det perifera fäst- partiet l2. Detta kan uppnås genom fixering (t ex svetsning) av fästpartiet 12 hos locket till den yttre hålldelen hos behållar- kroppen. En på detta sätt framställd behållare är åskådliggjord i fig 2. Sammanfogningen sker företrädesvis utefter en kontinuerlig kon- taktyta i omkretsriktningen. Under sammanfogningsförloppet tillförs energi till kontaktområdet, t ex medelst värme. ultraljud. högfrek- venssvängningar eller kombinationer därav.

Vid det i fig l och 2 visade utförandet har den yttre hålldelen 10 en plan övre yta. medan fästpartiet l2 i sin undre yta är anordnat med en runtomgående svetsanvisning 15 vilket arrangemang möjliggör användandet av ultraljudsvetsning vid tillslutningsoperationen. Svets- anvisningen kan naturligtvis alternativt anordnas på flänsen 5. Den permanenta tillslutningen av behållaren kan såsom redan nämnts alternativt ske med värmesvetsning eller lämpligt bindemedel som 457 948 app1iceras på nämnda kontaktytor, även om förseg1ing genom u1tra- 1judsvetsning föredras. Vi1ken metod som än används. erhå11s en hermetiskt tät förs1utning som i sig bi1dar en origina1förs1utning. varjämte behå11aren har den i många ti11ämpningar eftersträvade egenskapen att obehörigt öppnande indikeras genom brott i försvag- ningszonen 6 och eventue11t även genom att 1ocket he1t e11er de1vis intar en position närmare behå11arkroppen än vid origina1förs1uten behå11are.

Lockets centrumparti 11 innefattar en vertika1 vägg 16 som vid origina1förs1uten behå11are (jfr fig 2) bi1dar ett spe1rum (säkerhets- me11anrum) 17 med den inre ytan 8 hos behå11arkroppens vägg 3. Häri- genom undviks oönskad hopsvetsning me11an väggen 16 och väggen 3 när den yttre hå11de1en 10 förenas med det perifera fästpartiet 12 mede1st u1tra1judsvetsning. A1ternativt. och specie11t vid använd- ningen av behå11aren för vätskor. är i vissa utföringsformer väggen 16 och väggen 3 i kontakt med varandra. t ex friktionskontakt, för att uppnå en viss tätningseffekt. Tekniken för sammanbindningen av hå11de1en 10 med fästpartiet 12 anpassas därvid mot den före1iggande kontakten me11an väggen 16 och väggen 3. Väggen 16 är i huvudsak be1ägen inti11 den övre de1en av behå11arväggen och är i huvudsak vertika1 i den utföringsform som visas i fig 1. Förutom stabi1ise- rande effekt på 1ockkonstruktionen bidrar väggen 16 ti11 en riktig orientering av 1ocket och behå11arkroppen re1ativt varandra i samband med ti11s1utningsoperationen.

Det me11an1iggande 1åspartiet 13 är U-format och utgör en upphöjning i förhå11ande ti11 kantområdet 4 för att med sin övre vägg 20 1igga på ett avstånd från f1änsen 5 då behå11aren är obruten. dvs då origina1förs1utning före1igger. Locket intar härvid ett första övre 1äge. En inre sidovägg 21 hos det me11an1iggande 1åspartiet 13 förenar den övre väggen 20 och väggen 16 hos centrumpartiet 11.

Vidare innefattar 1åspartiet en yttre sidovägg 22 som är anordnad mitt för och på förutbestämt avstånd från den inre sidoväggen 21. Den yttre sidoväggen 22 är nedåtriktad från den övre väggen och övergår i det periferiska utåtriktade fästpartiet 12. De tre nämnda väggarna .21.22 avgränsar me11an sig ett runtomgående nedåtvänt, i huvudsak U-format spår e11er utrymme 23 av förutbestämd stor1ek för att motta 457 948 kantområdet 4 hos behållarkroppen vid återförslutning av behållaren sedan behållarens originalförslutning har brutits. Kantområdet 4 bildar sålunda ett låsorgan som går in i utrymmet 23 när behållaren återförsluts. Den yttre sidoväggen 22 har en inneryta 24 som är riktad mot och huvudsakligen i linje med försvagningszonen 6, dvs med spåret 7 i flänsen 5. och är anordnad med en utbuktning i form av en inåt riktad vulst 25 vilken företrädesvis är runtomgående för att bilda en första del av ett snäpporgan för återförslutning av behålfl laren. Q Vid öppnandet av originalförsluten behållare förflyttas hålldelen 10 och det därmed förenade fästpartiet 12 huvudsakligen i behållarens axelriktning. så att försvagningszonen brister. Den bästa förflytt- ningsriktningen är därvid uppåt. Vid återförslutning av den öppnade behållaren trycks lockets låsparti 13 nedåt i riktning mot kantom- rådet 4, så att detta går in i utrymmet 23 i låspartiet 13. Här den originalförslutna behållaren öppnas, bildas inte någon lös del som behöver kastas bort. Vid öppnandet blir vidare flänsens 5 låsdel 9 frikopplad från flänsens yttre del och bildar en positioneringsyta som samverkar med vulsten 25 hos låspartiet 13 för att bilda ett snäpporgan vid behållarens återförslutning. Efter behållarens återförslutning intar locket ett andra nedre läge. Den vid uppbryt- ningen erhållna positioneringsytan på periferin av låsdelen 9 hos flänsen bildar härvid en yta på ena delen hos nämnda snäpporgan vilken ena del låsande snäpper in bakom vulsten 25 mot innerytan 24 hos den yttre sidovëggen 22 samtidigt som den motsatta inre ytan S hos väggen 3 bildar en tätande anliggning mot ytan 26 hos den inre sidoväggen 21. Åtminstone den övre delen av den inre ytan 8 hos väggen 3 är anpassad mot den inre ytan 26 hos den inre sidoväggen 21 för att säkerställa god ytkontakt. Sådan ytkontakt är uppnådd i den utföringsform som visas i fig 2. därigenom att ytan 26 hos den inre sidoväggen 21 är något förskjuten radiellt utåt i förhållande till den nedanför liggande yttre ytan hos väggen 16.

Om behållaren är avsedd för t ex ostmassa eller liknande fyllgods. som i samband med fyllningen avskärs med en tråd eller en därmed liknande anordning, är det lämpligt att utforma kantområdet 4 med en vulst eller ett därmed liknande organ som sträcker sig något uppåt 457 948 ovanför f1änsens 5 övre yta. Vuïsten utgör därvid en styrning e11er ett stöd för nämnda avskärningsanordning och medför att t ex en tråd vid avskärningen av fy11godset går fri från behå11arens svetsytor. varigenom uppnås den effekten att svetsytorna icke förorenas med fy11gods vi1ket sku11e kunna medföra en oti11fredsstä11ande för- seg1ing av behå11aren vid dess origina1förs1utning.

Vid en a1ternativ utföringsform anordnas ett andra snäpporgan i form av spår och utsprång vid de samverkande insidorna 8,26. när specie11t kraftig fasthå11ning av 1ocket erfordras hos en återförs1uten behå1- 1are. I de f1esta ti11ämpningar åstadkoms dock fu11god och ti11räck- 1ig 1åsning och tätning med det förstnämnda snäpporganet. Det är givetvis också möj1igt att he1t ersätta den beskrivna utföringsformen med en utföringsform där snäpporganet bi1das i form av spår och utsprång i ans1utning ti11 ytorna 8, 2b.

Förutom ovan angivna förde1ar erbjuder den beskrivna utföringsformen även den väsent1iga förde1en att vid en origina1förs1uten behå11are. 1åspartiet 13 och det ans1utande centrumpartiet 11 b1ir axie11t rör1iga, dvs fjädrande beroende på förekomsten av det oms1utna utrymmet 23 i 1åspartiet 13 och ett i vissa ti11ämpningar anordnat inre spår 18 i centrumpartiet 11. Denna förbättrade e1asticitet är gynnsam ur 1agrings- och transportsynpunkt i det att en förs1uten behå11are inte så 1ätt kan skadas genom natur1ig e11er ovarsam hantering e11er vid förekomst av övertryck i behå11aren.

I fig 3 och 4 visas a1ternativa utföringsformer av en behå11are en1igt uppfinningen. Samma hänvisningssiffror anger ekviva1enta de1ar i figurerna och 1iknande men modifierade de1ar är angivna med prim- tecken.

Vid utförandet en1igt fig 3 är behå11arkroppens f1äns 5' utformad med två p1ana para11e11a de1ar 30,31 vi1ka är be1ägna på ski1da nivåer och på förutbestämt avstånd från varandra. De två para11e11a de1arna är förenade med en förbindningsde1 32. Lockets 1åsparti 13' mottas härvid i den ficka e11er avsats som bi1das av förbindningsde1en 32 och den nedre de1en 31 hos f1änsen 5'. Lockets periferiska fästparti 12 är förankrat ti11 den övre de1en 30 av f1änsen och be1äget i 457 948 samma p1an som den övre väggen 20' hos det me11an1iggande 1åspartiet 13' hos 1ocket. Funktionen är densamma som för utföringsformerna en1igt fig 1 och 2. Utförandet en1igt fig 3 möj1iggör användningen av en p1an övre svetsback 33 vi1ket förenk1ar orienteringen av behå11ar- kroppen och 1ocket re1ativt svetsbacken. Behå11arkroppen och 1ocket stöds av ett nedre verktyg e11er mothå11 34. I den i fig 3 visade utföringsformen av uppfinningen är behå11arkroppen försedd med ett nedre styrorgan som har en förstärkande verkan och som innefattar en krage 35 och ett anta1 radie11t riktade väggar 36 som är anordnade me11an kragen och behå11arväggen. Dessa radie11a väggar har nedåt- vända 1utande styrytor 37 som samverkar med verktyget e11er andra styrorgan, när behå11aren p1aceras i 1äge för ti11s1utning. t ex p1aceras i en svetskassett. Styrytan kan även ges rak form beroende på behå11arens konicitet.

I fig 4 visas en utföringsform ïiknande den i fig 3 med undantag av att behå11arkroppen saknar det nedre styrorganet. Behå11arkroppen är försedd med en övre förstärkning 38. samtidigt som verktyget 39 har en utformning som medför att behå11arkroppen styrs ned i kassetten.

En modifierad utföringsform av behå11aren en1igt fig 1 och 2 visas i fig 5. Tidigare definierade hänvisningssiffror anger ekviva1enta de1ar i figurerna. Kantområdet 4 med låsdeïen 9 hos fïänsen 5 är formad med en upphöjning 42 som börjar i den yttre de1en av 1åsde1en 9 för att bi1da ett mothå11 inti11 försvagningszonen 6. Upphöjningen 42 sträcker sig uppåt ti11 en höjd h ovanför den övre ytan av den yttre hå11de1en 10 i området för försvagningszonen. Upphöjningen har en bredd e11er radie11 utsträckning som 1ämp1igen i huvudsak mot- svarar 1åsde1ens 9 bredd e11er radie11a utsträckning. En 1ämp1ig höjd h på upphöjningen har visat sig vara omkring 0,3 mm vid normaïa behå11artyper. Upphöjningen på 1åsde1en 9 i ans1utning ti11 försvag- ningszonen 6 utgör ett mothå11 för den inåtriktade vu1sten 25 på 1ocket. varigenom en hävstångsverkan uppstår vid uppböjningen av hå11de1en 10 och fästpartiet 12. Vu1sten 25 och upphöjningen 42 är hos origina1förs1uten behå11are såsom visas i fig 5 be1ägna på avstånd från varandra och när hå11de1en 10 ti11sammans med det vid hå11de1en förankrade fästpartiet 12 bryts uppåt förs vu1sten 25 och upphöjningen 42 ti11 kontakt med varandra för att bi1da ett l0 457 948 hävstångsstöd och för att åstadkomma ovan angiven hävstångsverkan.

Därvid förstärks den kraft som bryter förbindningen i spåret 7 och därigenom delar flänsen. Det har visat sig möjligt att reducera erforderlig kraft vid öppnandet med ca 30 Z. En sådan reducering är dock inte negativ för behörigt öppnande. eftersom hålldelen 10 och fästpartiet l2 skall böjas upp en relativt lång sträcka, innan kontakten mellan ytorna hos vulsten 25 och upphöjningen 42 uppstår och den för öppnandet gynnsamma hävstångsverkan inträder. Upphöj- ningen är därför utformad med en sned yttre yta så att ett litet mellanrum, t ex av storleksordningen ca 0.5-l,5 mm. bildas mellan upphöjningen och vulsten 25 vilket mellanrum minskar til noll då hävstångsverkan inträder såsom framgår av fig 6. I de fall där risk för obehörigt öppnande inte bedöms föreligga, kan ett sådant mellanrum elimineras eller i huvudsak elimineras genom att låta upphöjningen 42 bli högre eller radiellt närma sig vulsten så att upphöjningen och vulsten är i huvudsak i kontakt med varandra hos den originalförslutna behållaren, varvid hävstångsverkan inträder i det närmaste omedelbart vid upplyftningen av det gripelement som bildas av hålldelen lD och fästpartiet l2. Genom arrangemanget med den visade upphöjningen som är anordnad att samverka med vulsten 25. är det möjligt att i vissa utföringsformer göra försvagningszonen 6 tjockare och/eller att tillåta större toleranser beträffande försvagningszonens dimensioner.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är behållaren anordnad med en avgränsad zon eller ett avgränsat område utgörande startområde vid behållarens öppnande. Detta område indikeras av en greppanvisning i form av en från flänsens 5 yttre hålldel 10 utskju- tande flik eller tunga 4l. Normalt har öppningsområdet en sådan periferisk längd att det ligger inom en cirkelsektor av ca 20-450.

I denna utföringsform anordnas i vissa tillämpningar den åsliknande upphöjningen 42' endast i startområdet såsom visas i fig 5A. Den nyss beskrivna greppanvisningen anordnas i vissa utföringsformer även när upphöjningen 42 har samma höjd runt hela omkretsen.

Vid en alternativ utföringsform av den i fig 5 visade behållaren är såsom visas i fig 58 kantområdet 4 försett med en ändlös upphöjning 42'. dvs en upphöjning som sträcker sig runt hela omkretsen. varvid 457 948 upphöjningen 42' har en första dei 42a' som är beiëgen inom eïïer vid nämnda startområde och som har en förutbestämd större höjd, och en andra dei 42b' som utgör resten av upphöjningen runt kantområdets omkrets och som har en förutbestämd mindre höjd i förhåiiande tiil upphöjningens första dei. Lämpiigt mått på nämnda större höjd är ca 0,3 mm och på nämnda mindre höjd ca 0,2 mm för en behåiïare av normaïtyp. Dessa skiïinader är betingade av att mindre kraft erfor- dras efter att behåïïarens försvagningszon en gång brutits inom start- området, där en större och tidigare hävstångsverkan föreligger.

Vid arrangemanget med ett hävstångsorgan enligt fig 5 och 6 har iås- partiets 13 vuïst 25 en dubbeï funktion i det att den deis samverkar med kantområdet upphöjning 42 för att åstadkomma en uppbrytande häv- stångsverkan. deis ingår i ett snäpporgan tiïisammans med den iåsdei 9 som biidas vid uppbrytningen av försvagningszonen i spåret 7.

Upphöjningen kan också anordnas på andra behåïiare som faiier inom ramen för uppfinningen. t ex i ansïutning tiïï behåïiare visade i fig 3 och 4, där vuïsten 25 är pïacerad i närheten av eïïer omedeïbart innanför försvagningszonen 6.

Fig 7 och 8 visar utföringsformer eniigt viika den inre begränsnings- ytan hos det omsiutna området 23 begränsas av ytor 46 hos ett antaï med iocket samhörande skivor 45 som är iikformigt fördeïade runt ïocket 2. Ytorna 46 hos skivorna 45 samverkar med den inre ytan 8 hos väggen 3 när 1åsde1en 9 snäpper in i spåret eiier utrymmet 23 bakom vuisten 25. Öppnandet av en originaïförsïuten behåiiare. dess efter- föijande återförsiutning och öppnandet av en återförsiuten behåïïare sker såsom beskrivits i ansïutning till tidigare beskrivna utförings- former av uppfinningen. Ytorna 46 på skivorna 45 är i vissa utförings former kompietterade med e11er ersatta av snäpporgan som är anordnade för samverkan med behåïiarväggen 3.

Av fig 7 framgår att den inre ytan 8 hos väggen 3 är anordnad med ett steg Sa så att ytorna 46 på skivorna 45 befinner sig på avstånd från väggen hos den originaiförsiutna behåiiaren. När försvagningszonen är uppriven och behåïiaren därefter återförsiuts, uppnås snäppförbind- ningen meïian vuisten 25 och iåsdeïen 9 samtidigt som ytorna 46 på skivorna 45 samverkar med den inre ytan 8 bortom steget Sa. På detta 457 948 11 sätt åstadkoms i behå11arens återförs1utna ti11stånd en tätt passande och säker an1iggning me11an ytorna 46 och väggens 3 inre yta 8.

Utföringsformen visad i fig 8 har en 1iknande effekt som den i fig 7 med undantag av att ytorna 46a hos skivorna 45a är formade med steget r 8a och med undantag av att väggens 3 inre yta 6 är jämn.

Som angivits ovan har i vissa utföringsformer behå11aren och med behå11aren samverkande 1ock axie11a tvärsnitt vi1ka varierar me11an utföringsformerna. Fig 9 och 10 visar en utföringsform med en rektan- gu1är kontur och vars axie11a tvärsnitt överensstämmer med det som visas i fig 2. De tvärsnitt som visas för övriga utföringsformer är även ti11ämpbara i den utföringsform som visas i fig 9 och 10. I sistnämnda utföringsform är den av spåret 7a bi1dade försvagnings- zonen företrädesvis endast anordnad runt behå11arens ha1va omkrets.

Vid behå11arens öppnande bryts förbindningen me11an 1ocket och behå11arkroppen 1ängs försvagningszonen. dvs 1ängs spåret 7a endast så 1ångt detta sträcker sig. Locket viks därefter uppåt såsom visas i fig 10 för att ti11åta tömning av behå11arens innehå11. För att återförs1uta behå11aren viks 1ocket nedåt för snäppverkan me11an 1åsde1en 9 på behå11arväggen och vuisten 25 på ïocket.

Fig 11 visar ännu en utföringsform av uppfinningen i vi1ken snäpp- verkan är något avvikande från snäppverkan en1igt de tidigare beskrivna utföringsformerna. ïer i deta1j visar fig 11 behå11arkroppen 1 med sin behå11arvägg 3 med en utformning i stort sett överensstämmande med den som beskri- vits tidigare. Men i stä11et för den i ett stycke utformade f1änsen 5 en1igt tidigare beskrivna utföringsformer ingår i behå11arkroppen 1 en sammanhängande utåt vänd kant 49 ti11 vi1ken är fixerat ett separat e1ement 50 med L-format tvärsnitt. Kanten 49 och e1ementet bi1dar ti11sammans en f1äns 51 för behå11arkroppen. Försvagnings- spåret 7 är anordnat i den undre ytan av e1ementet 50 för att bi1da försvagningszonen 6 för f1änsen 51. Den inre ytan 8' hos e1ementet 50 utgör ytan för an1iggning mot den inre ytan 26 hos 1ockets 2 vägg ZL Kanten 49 har en perifer de1 52 som sträcker sig utanför försvagnings- zonen 6 för att erhå11a en snäppförbindning som kommer att beskrivas 457 948 12 utförligare i det följande. Som i tidigare utföringsformer är en yttre hålldel 10 hos flänsen fixerad, t ex genom svetsning. till fästpartiet 12 hos locket 2. Förbindningen av kanten 49 med elementet 50 åstadkoms i en föredragen utföringsform medelst ultraljudsvets- ning.

I det originalförslutna tillståndet såsom visas i fig 11 är locket 2 utformat med ett inre utrymme 23 som begränsas av väggarna 20.2l.22.

Utrymmet 23 är nedåt tillslutet av den övre ytan hos flänsen 51.

Behållaren öppnas genom uppbrytning av försvagningszonen 6 i spåret 7 varvid uppbrytningen åstadkoms genom upplyftning av det gripelement som bildas av hålldelen 10 och fästpartiet 12. När upplyftningen slutförts har formats ett avskilt ändområde 53 av elementets 50 yttre hålldel 10. Genom uppbrytningen i spåret bildas en positionerings- och anliggningsyta hos ändområdet 53 för fastsnäppning av locket till behållarkroppen. Den del av flänsen 51 som förblir fixerad vid behållarkroppens 1 vägg 3 utgör del av den låsdel som tränger in i lockets utrymme 23 för att åstadkomma snäppverkan mellan delen 52 på låsdelen och området 53 på locket vilket formas vid upprivningen i spåret. Utöver detta anligger ytan 8' hos låsdelen mot lockets yta 26 hos väggen 21. ' Utföringsformen enligt fig ll är i visst avseende förenklad jämfört med tidigare beskrivna utföringsformer eftersom locket kan formas utan att tillgodose ett behov av att anordna vulsten 25. och behållar- kroppen kan formas utan att tillgodose ett behov av ett förstärkt kantområde 4. Såväl locket 2 som behållarkroppen kan i denna ut- föringsform formas med i huvudsak enhetlig väggtjocklek. Det separata elementet 50 har en enkel utformning. är lätt att framställa. är enkelt att förankra till kanten 49 och därefter även lätt att fixera till locket sedan fyllgodset har tillförts behållaren.

Av ovanstående beskrivning framgår klart att uppfinningen avser kom- binationen av en behållardel och en lockdel i vilken kombination lockdelen först är tätt förseglad med behållardelen och efter ett avlägsnande från behållardelen för att öppna densamma åter är påsätt- bar för att försluta behållardelen. Kombinationen har en sådan upp- byggnad att den utan tvekan för den slutgiltiga användaren klart och 'C-i. lO 457 948 l3 tydligt visar om någon obehörig helt eller delvis öppnat behållaren, eftersom varje öppnande indikeras av en uppbrytning av försvagnings- zonen och att tillståndet av originalförslutning framgår av att i spåret 7 endast finns obrutet material. Behållardelen omfattar en kropp l med en mynning inkluderande en remsa 10 med utsträckning i omkretsriktningen och fäst vid lockdelen. En första del är anordnad med ett runtomgående försvagningsspår 7 i närheten av remsan där mynningen hos behâllardelen är fixerad till lockdelen. Genom uppbryt- ning i spåret är en del av mynningen och lockdelen tillsammans med remsan separerad från kroppen för att åstadkomma två skilda delar vilka är på nytt sammankopplingsbara genom lockdelens återpåsättning på behållardelen med den separerade remsan fixerad vid lockdelen.

Spåret är beläget i radiell riktning innanför remsan och vid uppbryt- ningen i spåret bildas det en positioneringsyta för återpåsättning av lockdelen på behållardelen. Positioneringsytan bildas på behållar- delen, dvs på behållarkroppen i utföringsformerna enligt fig l~l0 och på kantdelen enligt utföringsformen i fig ll. En av delarna har en U-formad del, t ex den mellanliggande delen 13 hos locket sträcker sig åtminstone delvis runt periferin av sagda första del för infö- randet av en del av den andra av sagda delar i denna för åstadkom~ mandet av den samverkande positionen för återpåsättning av lockdelen på behållardelen. Delen som är införd i den U-formade delen är beteck- nad som låsdelen vilken utgörs av kantområdet 4 i utföringsformerna enligt fig l-l0 och av den del av flänsen Sl vilken förblir fixerad vid kroppen l efter uppbrytning i spåret 7 i utföringsformen enligt fig ll.

Införandet av låsdelen i den U-formade delen medför anliggning mot resp ytor av vilka den ena är positioneringsytan och den andra omfattar organ för att åstadkomma snäppverkan med positioneringsytan. Även om uppfinningen har beskrivits med hanvisning tillspecifika utföringsformer av denna är det uppenbart för fackmannen att en mång- fald av modifikationer och variationer kan utföras inom området och tanken för uppfinningen såsom den definieras i efterföljande krav.

Claims (1)

1. 457 948 l4 PATENTKRAV l5 20 25 2_ 30 35 Behållare vilken är anordnad att originalförslutas och därefter åtminstone delvis öppnas och sedan återförslutas och i vilken ingår ett lock (2) och en med en mynningsdel försedd behållar- kropp (l) där för behållarens tillslutning locket hos den origi- nalförslutna behållaren är förbundet till behållarkroppen, där behållaren är försedd med en fläns (5) anordnad att åtminstone delvis sträcka sig runt mynningsdelen. vilken fläns är anordnad med en hålldel (10) som vid originalförsluten behållare är för- enad med både locket och behållarkroppen. där en försvagningszon (6) är anordnad hos behållaren och sträcker sig åtminstone delvis runt mynningsdelen innanför sagda hålldel. där vid behållarens öppnande förbindningen i försvagningszonen bryts för separering av åtminstone en del av locket och åtminstone en del av hålldelen från behållarkroppen och där hos den originalförslutna behållaren locket och behållarkroppen har motställda ytor belägna på avstånd från varandra, k ä n n e t e c k n a d därav. att de motställda ytorna har en placering medförande att vid uppbrytandet av för~ svagningszonen (6) ytorna kommer i samverkande anliggning mot varandra för bildandet av ett stöd för åstadkommande av en häv- armsverkan för locket (2) och den till locket fästade hålldelen (lO). varigenom upprivning av sagda försvagningszon och därmed separering helt eller delvis av hålldelen (10) och locket (2) från behållarkroppen (l) underlättas. Behållare enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a d därav, att flänsen (5) innefattar en förhöjd del (42). vars begränsning utgör den första av de motställda ytorna. Behållare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav. att locket (2) innefattar en central del (ll) belägen innanför behållarkroppens (l) mynningsdel. att den andra av de motställda ytorna är belägen på locket varigenom vid böjning av sagda håll- del (10) för uppbrytning av försvagningszonen (6) sagda andra yta på locket kommer i kontakt med sagda första yta på den förhöjda delen (42) och sagda centrala del (ll) stöder mot behållarkroppen (l) för uppstyvning av den mekaniska stabilitet som erfordras för att åstadkomma hävarmsverkan. 10 15 20 25 30 35 10. 457 948 15 iehå1)are en1igt krav 2 e))er 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda förhöjda de) (42) är för)agd åtminstone i ett område for f)änsen (5) som motsvarar )ockets (2) öppningszon. Behå))are en)igt krav 4. k ä n n e t e c k n a d därav, att f)änsen (5) innefattar en från behå))arkroppens (1) centrumaxe) riktad utskjutande tunga i området för sagda öppningszon. ~ öehå1)are en1igt något av krav 2-5, k ä n n e t e c k n a d därav. att sagda förhöjda de) (42) i omkretsriktningen för mynningsde)en har en utsträckning motsvarande en cirke1sektor av 20° ti)1 450 och/e11er att sagda förhöjda de) innanför för- svagningszonen (6) skjuter upp från f)änsen (5) med maxima)t ca 0.3 mm. Sehå)1are en1igt något av krav 2-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda förhöjda de) (42) innefattar en första de) (42a') och en andra de) (42b'). att sagda första de) är högre än sagda andra de) och att sagda första de) (42a') företrädesvis har en höjd av ca 0,3 mm och sagda andra de) (42b') företrädesvis har en höjd av ca 0.2 mm. Behå))are en)igt något av krav 1-7, k ä n n e t e c k n a d därav. att den andra av de motstä11da ytorna bi1das av begränsningsytan hos en på )ocket (2) anordnad vu)st (25). Behå))are en1igt krav 8. k ä n n e t e c k n a d därav, att vu1sten (25) vid återförs)utning av behå11aren mede1st snäpp- verkan samverkar med en på behå11arkroppen (1) vid försvagnings- zonens (6) uppbrytande kvarb)ivande )åsde1 (9) hos f1änsen (5) för 1ockets fasthå1)ning vid behå)1arkroppen. Anordning en1igt något av krav 1-9, k ä n n e t e c k n a d därav, att vid origina1förs)uten behå))are )ocket (2) är i huvudsak hermetiskt tätande förbundet med behå))arkroppen (1) och/e)1er att försvagningszonen (6) bi)das genom ett i f)änsen (5) anordnat spår (7). 457 948 11. 16 Sehå11are enïigt något av krav 1-10. k ä n n e t e c k n a d därav. att den deï (10) av fïänsen (5) som avskíïjs vid uppbrytningen av försvagningszonen (6) jämte det ti11 sagda deï förbundna ïocket (2) bíïdar ett gríporgan för upprívníng av försvagningszonen (6) vid den oríginaïförsïutna behåïïarens öppnande och för förnyat öppnande av återförsluten behåïïare.