SE457663B - Teleskopammunition - Google Patents

Description

.ver ~ una-r. ' , 10 15 20 25 30 35 40 4s7_6es 2 Det vore önskvärt att utveckla en hylsa, som fungerar utan fel inom ett stort temperaturomrade, som inte deformeras vid avfyring och som kan ateranvândas. Detta är nagra av de problem som uppfinningen löser.

Föreliggande uppfinning avser ammunition av teleekoptyp som har en drivladdning, en i huvudsak rörformig hylsa med tva längsgående slitsar och tva ändhuvar för att eammanhalla de tva hylsdelarna. Drivladdningen har ett axiellt halrum och svarar för ammunitionens drivkraft. En projektil är innesluten i halrummet och avfyras fran patronen. Den rörformiga hylsan omger i princip drivladdningen och har tva längsgående slit- sar, som delar hylsan i tva väsentligen identiska halvor, som kan skiljas fran varandra under avfyringaförloppst och sta emot det tryck som alstras av drivladdningen, utan att defor- meras. Ändhuven i vardera änden eammankopplar de bada hyls- halvorna med varandra.

En delad stalhylsa enligt denna uppfinning är stark nog för att utgöra fäste för ändtätningarna utan att dess hanter- barhet eller ballistiska egenskaper försämras. Utformningen med dubbla slitsar gör det möjligt att lätt sätta samman ammu- nitionen samtidigt som hylsan kan vara försedd med en föraeg- lande fläns. Det betyder att hylsan kan krampas runt de inre komponenterna vid sammansättningen. Det är omöjligt att an- bringa en fläns inuti en vanlig cylinderhylsa, som är gjord i ett stycke, och samtidigt fa sammansättningen sa enkel. Vidare bidrar hylehalvornas enkla geometri till en enkel och relativt billig tillverkningsmetod. Metoden att tillverka en patron- hylsa i ett stycke och att sammansatta ammunition av teleskop- typ, som har en patronhylsa i ett stycke, är svårare och dyra- re. Vidare kan mindre hallfasthet och billigare material an- vändas för en delad hylsa än för hylsa i ett stycke.

Fig, 1 är en sprängbild i perspektiv av en ammunitione- enhet enligt en utföringsform av denna uppfinning; §¿g¿_l är en längdsektion av en ammunitionsenhet enligt en utföringsform av uppfinningen; iig, 3 är en förstorad detalj av längdsektio- nen i fig. 2 enligt en utföringeform av uppfinningen; Ljg¿_i är en längdsektion av en ammunitionsenhet enligt en utföringe- form av uppfinningen, där ändtätningen fästs med ett stukat lasdon; gig, 5 är en längdsektion av en ammunítioneenhet en- ligt en utföringsform av uppfinningen, där ändtätningen fästes »DIE-Ah- ~ .-.Qmq-h. . . . . _. 10 15 20 25 30 35 40 457 663 med en fjäderring.

Fig. 1 visar en ammunitionssnhet 10 med tva hylshalvor 11 och 12 som tillsammans bildar en i huvudsak cylindrisk hylsa med ett axiellt halrum för en drivladdning 13, som i sin tur i huvudsak är utformad som ett rör med ett centralt axiellt halrum. Drivladdningens 13 centrala axiella halrum in- nehaller en projektilenhst 14, en bakre drivladdning 15, ett bakre ändstycke 16 och en tändare 17. Ett främre ändstycke 18 är anslutet till drivladdningen 13. En främre tätning 19 och en bakre tätning 20 är anslutna till hylshalvorna 11 och 12.

Av fig. 2 och 8 framgar att hylshalvorna 11 och 12 är spegelbildsr av varandra och är identiska halvor av en samman- satt hylsa. Hylshalvorna 11 och 12 är tunnväggiga patrondelar av stal och bildar en rät cirkulär cylinder. Innerytan på hylshalvorna 11 och 12 är belagd med ett färgskikt som funge- rar som värmesköld och minskar ytterligare risken för hylsfel under avfyring. De tva halvorna passar i varandra och kan an- passas för automatisk och snabb produktion. I komponentform tar patronhylsorna mindre plats eftersom halvorna kan läggas i varandra.

De bakre och främre ringformiga tätningarna 19 och 20 är sinsemellan utbytbara och har en L-formad tvärsnittsyta med gängning, där diametern är minst. En fläns pa främre och bakre ändstycket 16 och 18 placeras pa insidan av hylsan, och tät- ningarna 19 och 20 skruvas pa ändstyckena 18 resp. 16 så att hylshalvorna 11 och 12 lasse samman. Flansarna pa främre och bakre ändstyckena 16 och 18 svarar för den axiella och radial- la stabilieeringen av hylshalvorna 11 och 12 och bestämmer patronens totala längd och diameter. Det bakre ändstycket 16 är ocksa sammansatt med ett styrrör 22. Främre ändstycket 18 är ringformat. Ãndstyckena 18 och 16 har utvändigt gängade ändar som passar till gängorna pa tätningarns 19 och 20.

Fig. 2 visar att ammunitionsenheten 10 har en i huvudsak cylindrisk huvuddrivladdning 13, som i sin tur har en cylind- riek koaxial hålighet 45, som innehåller en i huvudsak lang- sträckt, mot spetsen avemalnande projektil 14. Bakom projekti- len 14 är placerad en i huvudsak cylindrisk kolv vars längs- gående axel sammanfaller med den axiella halighetens 45 längs- gående axel. Ett urtag 1 bakändsn av kolven 50 innehåller en tändladdning 24 med uppgift att driva kolven 50 framåt i den u... 10 15 20 25 30 35 40 457 6_63 4 axiella haligheten 45 och därmed ocksa projektilen 14 framåt pa motsvarande sätt i samma hålighet 45. En.tändsats 17 är placerad bakom tändladdningen 24. Styrrörst 22 är en i huvud- sak oylindrisk, ihalig hylsa, som omsluter tändsatsen 17, tändladdningen 24 och en bakre del av projektilen 14. Styr- röret 22 är dimensionerat att passa snävt inne-i drivladd- ningens 13 axiella halighet 45. vid tändning av tändsatssn 1? och tändladdningen 24 drivs kolven 50 framat och frilägger huvuddrivladdningsn 13 för initiering.

Ett repeterbart förlopp vid ammunition av teleskoptyp fan genom att fysiskt atskilja den inledande projektilaocele- rationen fran initieringen av huvuddrivladdningen. Styrrörst 22 startar och styr projektilen 14 mot kanonens eldrör och innesluter och begränsar den inledande initieringen av tänd- satsen 17 och tändladdningen 24, sa att avfyringsförloppet startar vid en fastställd volym, vilket i sin tur medför ökad impuls pa projektilen 14. Efter den inledande projektilacce- lerationen initierae huvuddrivladdningen 13, när kolven 50 har rört sig tillräckligt langt framåt i den axiella haligheten 45. Initieringen av huvuddrivladdningen 13 är saledes en funk- tion enbart av läget hos kolven S0 i dess framatgaende rörel- se.

Huvuddrivladdningen 13 begränsas på sin cylindriska yt- tersida av den cylindriska hylsa som bildas av de tva hyls- halvorna 11 och 12, och på sin likaledes cylindriska insida av en innerhylsa 42, som i sin tur omsluter främre delen av den axiella håligheten 45. Innerhylsan 42 eträckerveig från fram- änden pa huvuddrivladdningen 13 bakat längs en del av projek- tilens 14 längd. Den bakre delen av huvuddrivladdningen 13 mellan styrröret 22 och de yttre hylshalvorna 11 och 12 till- eluts av en i huvudsak ringformad bakre tätning 20. Pa liknan- de sätt tillsluts framänden av huvuddrivladdningen 13 mellan innerhylsan 42 och yttre hylshalvorna 11 och 12 av en i huvud- sak ringformad främre tätning 19.

Avfyringsförloppet av ammunitionepatronen 10 inbegriper elektrisk gnista, sa att värme- och stötvágor fortplantas till tändladd- ningen invid kolven SD och initierar den. Detta initiering av tändsateen 17 med slagstift eller innebär att ett tryck byggs upp bakom kolven 50. Vid ett förutbestämt tryck börjar kolven S0 röra sig framåt i en riktning parallell ' - n- -_-f.v-f-.-:-.-v-un|-.- -- . -nçe-:fa *Z-NIO. 10 15 20 25 30 35 40 457 663 - 5 med den axiella halighetens 45 axel. Denna styrning sker med hjälp av styrröret 22. Genom kolvens S0 rörelse framat orsakas rörelse framat även av projektilen 14. När projektilen 14 lämnar patronen 10, tränger den in i kanonens eldrör, och det är en snäv passning - välkänd inom tekniken - mellan projekti- lens utsida och eldrörete insida. ea att de heta förbränninge- gaserna som bildas vid avfyringen av patronen 10 driver ut projektilen genom eldröret. Denna stegviea tändningsföljd ger en effektiv, snabb och reproducerbar antändning av huvuddriv- laddningen 13, som kontrolleras av projektilene exakta läges- inställning under den inledande startfasen.

När en ammunitionsenhet 10 befinner sig i en kanone patronläge, kan denna patron med dess dubbla slitear ge med sig och pa det sättet tala trycket vid avfyringen utan att de- formeras. Eftersom hylsan inte är defcrmerad kan den lätt tas ur patronläget, när det ballistiska förloppet är avslutat.

Detta verkningssätt gör det möjligt att använda en ammuni- tionsenhet enligt uppfinningen för att skjuta automatisk snabbeld från kanoner med ammunition av teleekoptyp.

Fig. 4 visar en ammunitioneenhet 410 som använder ett stukat ändstycke för att lasa fast en ändtätning till ammuni- tionsenheten 410. Hylshalvorna 411 och 412 är bada utformade sa att deras främre del böjer sig runt ett ringformigt eller främre ändetycke 418. Främre ändstycket 418 sträcker sig över och böjer sig runt den inre kanten av den ringformiga främre tätningen 419. Pa liknande sätt har bada hylshalvorna 411 och 412 en bakre del som böjer sig runt en ringformig fläne pà etyrröret 422. I sin tur sträcker sig styrröret 422 över och böjer sig runt den ringformade bakre tätningene 420 innerkant.

Denne konstruktion laser främre och bakre tätningarna 419 och 420 till de bada hylehalvorna 411 och 412.

Pig. 5 visar en ammunitioneenhet 510 som använder ett ändetyoke med lasring för att lasa fast en ändtätning till am- munitioneenheten 510. Hylehalvorna 511 och 512 är bada utfor- made ea att deras främre del böjer sig runt ett ringformigt främre ändstycke 518. Främre ändetycket 518 och främre tät- ningen 519 har eneade ringformiga urtag S30. En fjädrande las- ring 531 kan klämmas in i den ena delen av urtaget 530, medan främre ändstycket 518 och främre tätningen 519 sammansätts med varandra. När de ringformíga urtagen 530 är aneade i axiell r mxf-f- 10 15 20 25 45_7 663 6 led, fjädrar lasringen 531 tillbaka i uttagen 530, så att främre tätningen 519 läses fast i axiell led vid främre änd- etycket 516. På liknande sätt har bada hylshalvorna 511 och 512 en bakre del som böjer sig runt en ringformig fläns på styrröret 522. Styrröret 522 och bakre tätningen 520 har ensa- de ringformiga urtag 532. En lasring S33 kan tryckas in i den ena delen av urtagen 532, medan bakre ändstsycket 520 och styrröret 522 sammansätts med varandra. När de ringformiga urtagen 532 är ensade i axiell led, fjädrar läsringen 533 tillbaka i urtagen 532, så att bakre tätningen 520 lasse fast i axiell led vid styrröret 522. Denna konstruktion laser främre och bakre tätningarna 519 och 520 till hylshalvcrna 511 och 512. Konstruktionen av den fjädrande lasringsn med till- hörande urtag kan vara sådan, att ringen antingen först kläme ihop för att medge axiell rörelse och sedan släpps för att lasa tätningarna eller först pressas isär för att medge axíell rörelse och sedan släpps för att lasa tätningarna. Tvärsnittet pa den fjädrande lasringen kan varieras, sa att både rektangu- lära och cirkulära tvärsnitt kan väljas.

Olika modifieringar och variationer kommer utan tvivel att kunna tänkas ut av fackmannen inom de olika områden som uppfinningen berör. Sa kan t.ex. den speciella överlappningen mellan styrröret och projsktilen utformas pa annat sätt än som visas här. Likaså kan hylshslvornae storlek och form i detalj varieras jämfört med vad som visas här. Dessa och alla andra variationer som i grunden bygger på de rön varmed föreliggande redogörelse har berikat tekniken faller inom ramen för upp- finningen.

Claims (10)

-. *rr 10 15 20 25 30 35 40 7 45:? 663

1. Ammunitionaenhet av teleskoptyp, t e c k n a d utövande drivkraft pa ammunitionaenheten; en projektil inne- k ä n n e - av en drivladdning med ett axiellt halrum och sluten i halrumet för att avfyras fran ammunitionsenheten; en i huvudsak rörformig hylsa omgivande drivladdningen och av tva längsgående alitsar delad i tva väsentligen identiska halvor för att atakiljas vid avfvring och uthärda trycket alstrat av drivladdningen utan att deformeras; och ändhuvar för samman- koppling av närliggande ändar av den rörformiga hylaans hal- vor. J

2. Ammunitionsenhet enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att hylsan har stödflänaar vid vardera änden av de. väsentligen identiska halvorna för underlättande av bada hal- vornas sammankoppling med ändhuvarna.

3. Ammunitionsenhet enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att ändhuvarna innefattar ett ändstycke av i hu- vudsak ringform, med en radisllt utatriktad etoppfläns anord- nad att anbringas intill den axiellt inre sidan av en närlig- gande av nämnda atödflänsar, och en central öppning för pro- jektilene passage, varjämte ändhuvarna innefattar an ringfor- mad tätning med innergängor för ingrepp med yttergängor pa ändstyckena och anordnad att anbringas intill den axisllt yttre sidan av en närliggande etödfläns.

4. Ammunitionsenhet enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d av att tätningen har åtminstone en del axiellt och radiellt utanför hylsan och därmed häller hylsan fixerad som en del av ammunitionsenheten.

5. Ammunitionsenhet enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a d av att tätningen har i huvudsak L-format tvärsnitt.

6. Ammunitionsenhet enligt krav 2, k ä n n e t a c k - n a d av att ändhuven har allmänt ringform med en central öppning för projektilens passage och en radiellt utatriktad atoppfläns anordnad att anbringas intill den axiellt inre sidan av en närliggande av stödflänsarna, varvid ändhuven in- nefattar en tätning av ringform anordnad att anbringas intill den axiellt yttre sidan av en närliggande av stödflänsarna, varjämte ändstycken och tätningar har samverkande snäpporgan för sammankoppling av ändstycken och tätningar för innealutan- de och stöd av hylsan mellan dem och bestämmande av ammuni- ' 10 15 20 25 30 457 66'3 8 tionsenhetena längd och diameter.

7. Ammunition-enhet enligt krav s, x a n n a f. a c k - av att anäpporganen innefattar en undanböjbar fjäder- ring och axiallt aammanfallande, motsatta cirkulära öppningar i ändatycket och tätningen för upptagande av fjädarringan, sa att när fjäderringen är undanböjd in i en av de cirkulära öpp- n a d ningarna axiell relativrörelae mellan ândatyckat och tätningen kan äga rum-och när fjäderringen är opaverkad i de cirkulära öppningarna axialrörelse mellan ändstycket och tätningen är förhindrad-

8. Ammunitionsenhet enligt krav 7, k ä n n e t e c k - av att de cirkulära öppningarna är aa dimeneionerade att fjäderringen kan preaaaa aamman in i en del av de cirkulä- n a d ra öppningarna i ändstycket och expanderar till ett opaverkat läge sa att en del av fjädarringan blir radiellt belägen in- till en del av ändatyckot och en del av tätningen.

9. Ammunitionasnhet enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att ändhuven innefattar ett allmänt ringformigt ändetycke med en central öppning för projektilena passage och en radiellt utatriktad fläna anordnad att anbringas intill den axiellt inre sidan av en närliggande av etödflänsarna, varvid ândhuven innefattar en ringformig tätning och är anordnad att anbringas intill den axiellt yttre sidan av en närliggande av atödflänsarna, och varvid ândetycket och tätningen har sam- verkande stukade fasthallningeorgan för sammankoppling av änd- stycket och tätningen för att innesluta och stödja hylsan mel- lan sig och fixera längd och diameter hoa ammunitionsenheten.

10. Ammunitionsenhet enligt krav 9, t e c k n a d k Ä n n e - av att det stukade faethállningsorganet inne- fattar en radiellt inre del av ändatycket krökt kring en radiellt inre del av tätningen, eà att tätningen säkras till hylsan. 1