SE457340B - Matrisskrivare och foerfarande foer att skriva med en matrisskrivare - Google Patents

Description

457 340 10 15 20 25 30 Genom DE 3208104 är det förut känt att ha ett flertal skrivelement anordnade i fler än tva parallella elementrader i skrivhuvudet i en matrisskrivare, exempel- vis fyra eller sex elementrader med sex skrivelement i varje elementrad. I samband med skrivning i en viss skrivriktning pa ett papper eller annan uppteckningsbärare är skrivhuvudet vridbart till tva olika förutbestämda vinkel- lägen i förhållande till skrivriktningen. För skrivning med hög hastighet men lag kvalité vrids skrivhuvudet till ett av de förutbestämda vinkellägena. För skrivning med lag hastighet men hög kvalité vrids skrivhuvudet till ett annat av de förutbestämda vinkellägena. Vinkellågena och skrivelementens inbördes lägen är sadana att skrift fran skrivelementen i en godtycklig av element- raderna i huvudsak blir interfolierad med eller överlappas av skrift fran skrivelementen i de övriga elementraderna.

Genom den publicerade japanska patentansökan JP 60-72746 är det förut känt att radvis skriva tecken med olika storlek pa en uppteckningsbärare med en matrisskrivare genom att vrida skrivhuvudet till olika vinkellägen i förhallade till radriktningen och samtidigt anpassa skrivhuvudets förfiyttningshastighet i radriktningen till vridningen.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Vid matrisskrivare med nalar eller motsvarande skrivelement med rörliga delar blir vanligen den hastighet med vilken en enskild nal eller ett skrivelements rörliga delar kan förflyttas en begränsande faktor för skrivhastigheten vid bestämt antal och bestämda lägen för skrivelementen. Vidare blir vid bestämd skrivhastighet antalet na-lar eller skrivelement och deras inbördes lägen och orientering i förhållande till skrivriktningen en begränsande faktor för kvalitén och storleken hos skriften. Antalet nalar eller skrivelement och deras inbördes lägen och orientering vid skrivning med olika skrivhastighet och kvalité har ocksa betydelse för komplexiteten hos och kostnaden för en matrisskrivare. De förfaranden enligt vilka skrivning kan ske med olika hastighet och kvalité har ocksa betydelse för kostnaden och komplexiteten, inte minst hos programvaran.

Uppfinningen syftar till att skapa en matrisskrivare och ett förfarande som pa ett jämförelsevis enkelt och billigt sätt ger stora variatíonsmöjligheter när det gäller kvalité och storlek hos skrift, olika radavstand, försänkt och förhöjd text 10 15 20 25 30 457 5-40 m.m med bibehållande av en så hög skrivhastighet som möjligt.

Vad som är utmärkande för ett förfarande och en matrisskrivare enligt uppfinningen och speciellt föredragna utföringformer därav framgår av patent- kraven. Något förenklat kan man emellertid säga att en matrisskrivare enligt uppfinningen har vissa likheter med kända matrisskrivare. En matrisskrivare enligt uppfinningen har ett skrivhuvud med ett flertal skrivelement anordnade i två parallella elementrader. Vid skrivning med skrivelementen pa en upp- teckningsbärare kan elementraderna vridas till olika förutbestämda vinkellägen och paralleilförflyttas relativt uppteckningsbäraren med bibehållande av de förutbestämda vinkellägena.

En matrisskrivare enligt uppfinningen och speciellt föredragna utföringsformer därav skiljer sig från kända matrisskrivare genom speciella vinkellägen, avstand mellan elementraderna, lägen hos skrivelementen i elementrader-na i för- hållande till varandra, olika antal skrivelement i olika elementrader m.m, företrädesvis i vissa kombinationer med varandra.

Ett förfarande enligt uppfinningen har vissa likheter med kända skriv- förfaranden. Förfarandet utnyttjar en matrisskrivare som har ett skrivhuvud med ett flertal skrivelement anordnade i två parallella elementrader. l samband med skrivning är elementraderna vridbara och kan parallellförflyttas relativt en uppteckningsbärare med bibehållande av förutbestämd vinkellägen i förhållande till parallellförflyttningsriktningen. Vid förfarandet utnyttjas ett första av de förutbestämda vinkellägena för att med skrivelementen i den ena elementraden skriva skrift som åtminstone i huvudsak överlappar eller är interfolierad med skrift från skrivelementen i den andra elementraden.

Ett förfarande enligt uppfinningen och speciellt föredragna utföringsformer därav skiljer sig från kända förfaranden främst genom skillnaden mellan ett andra förutbestämt vinkelläge och det första förutbestämda vinkelläget och hur skrivelementen i de båda elementraderna utnyttjas vid skrivning i det andra vinkelläget.

Vid ett förfarande och en matrisskrivare enligt uppfinningen är det andra förut- bestämda vinkelläget sådant att vid samtidig skrivning med skrivelementen i 457 34-0 10 15 20 25 30 bada elementraderna skrivelementen i den ena elementraden kan utnyttjas för att skriva skrift 'som i parallellförflyttningsriktningen i huvudsak várken är interfolierad med eller över-lappar skrift fran skrivelementen i den andra elementraden.

Att utforma en matrisskrivare och ett förfarande för skrivning med matris- skrivare enligt uppfinningen innebär betydande fördelar. Ett första förut- bestämt vridningsläge kan vid radvis skrivning utnyttjas för skrivning med jämförelsevis lag hastighet och jämförelsevis hög kvalité. Ett andra förut- bestämt vridningsläge kan utnyttjas för skrivning med jämförelsevis hög hastig- het och jämförelsevis lag kvalité. Detta är i och för sig förut känt. Det andra förutbestämda vridningsläget kan emellertid vid radvis skrivning dessutom utnyttjas för att antingen samtidigt skriva normalstora tecken på tva separata rader eller skriva extra stora tecken som sträcker sig över tva rader.

Vid visst avstånd mellan elementraderna i förhållande till avstandet mellan skrivelementen i en elementrad och vinkellägen som bildar ca 1150 medurs och moturs vinkel med elementradernas förflyttningsriktning kan den maskinvara och den programvara som erfordras för att aktivera de enskilda skrivelementen göras speciellt enkel och billig. Med fler skrivelement i ena elementraden än i den andra elementraden och viss förskjutning av skrivelementen i den ena elementraden i förhållande till skrivelementen i den andra elementraden kan dessutom skrivning med olika radavstånd, skrivning av nedsänkta eller förhöjda tecken, understrykningar m.m ske speciellt enkelt och snabbt.

Ytterligare fördelar med ett förfarande och en matrisskrivare enligt upp- finningen torde inses av fackmannen efter att ha studerat den efterföljande beskrivningen av föredragna utföringsformer.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 illustrerar starkt förenklat ett flertal skrivelement anordnade i tvâ parallella elementrader, vilka vid skrivning parallellförflyttas relativt en upp- teckningsbärare med bibehållande av ett första förutbestämt vridningsläge i förhållande till parallellförflyttningsriktningen.

Figur 2 illustreras starkt förenklat ett flertal skrivelement anordnade i tva 10 15 20 25 30 457 340 parallella elementrader, vilka vid skrivning parallellförflyttas relativt en upp- teckningsbärare med bibehållande av ett andra förutbestämt vridningsläge i förhållande till parallellförflyttningsriktningen.

Figur 3 illustrerar radvis skrivning av tecken med elementraderna i ett första förutbestämt vinkelläge.

Figur 4 illustrerar radvis skrivning av tecken med elementraderna i ett andra förutbestämt vinkelläge som skiljer sig 900 fran vinkelläget i figur 3.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I figur l illustreras starkt förenklat ett skrivhuvud l hos en matrisskrivare. För skrivning pa ett papper eller annan uppteckningsbärare 2 har skrivhuvudet ett flertal nalar eller motsvararande skrivelement av annat slag. Nalarna eller skrivelementen 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och ll är anordnade med jämn delning i en första nalbank eller elementrad A. Nalarna eller skrivelementen 13, 14, 15, 16, 17, 18 , 19, 20, 21, 22, 23 och 24 är anordnade med jämn delning i en andra nalbank eller elementrad B. Nalarna eller skrivelementen är inbördes lika och nalbankarna eller elementraderna är parallella, d v s en linje genom centrum av nalarna eller skrivelementen 3-11 är parallell med en linje genom centrum av nalarna eller skrivelementen 13-24. Avstandet mellan en linje genom centrum av skrivelementen 3-ll i den första elementraden A och en linje genom centrum av skrivelementen 13-24 i den andra elementraden B är ungefär lika stort som centrumavstandet mellan skrivelementen 3 och 9 eller centrumavstandet mellan skrivelementen 13 och 19. Detta kan ocksa uttryckas sa att avståndet mellan elementraderna är flera ganger sa stort som centrumavstandet mellan tva närbelägna skrivelement en elementrad. Avstandet mellan elementraderna kan ocksa dels sägas vara mindre än hela centrumavstandet mellan det första skrivelementet 3 och det sista skrivelementet ll i elementraden A dels sägas vara mindre än hela centrumavstandet mellan det första skrivelementet 13 och det sista skrivelementet 24 i elementraden B. Genom att antalet skrivelement i den första elementraden är nio och antalet skrivelement i den andra element- raden är tolv gäller ocksa att avståndet mellan elementraderna är större än halva centrumavstandet mellan skrivelementen 3 och ll men ungefär lika stort som halva centrumavstandet mellan skrivelementen 13 och 24. Om antalet skrivelement i elementraden B varit färre, exempelvis elva, skulle avstandet mellan elementraderna ocksa ha varit märkbart större än halva centrum- 457 340 10 15 2D 25 30 avståndet mellan det första och det sista skrivelementet i elementraden B.

Det förstaiskrivelementet 3 i den första elementraden A är inte beläget mitt emot det första skrivelementet 13 i den andra elementraden B utan ungefär mitt emot skrivelementet 19 eller 20. Det sista skrivelementet 24 i den andra elementraden B är inte heller beläget mitt emot det sista skrivelementet ll i den första elementraden A utan ungefär mitt emot skrivelementet 7 eller 8.

Dessutom är det mittersta skrivelementet 7 i den första elementraden A inte beläget mitt emot nagot av de tva mittersta skrivelementen 18 eller 19 i den andra elementraden B utan ungefär mitt emot skrivelementet 23 eller 24.

Skrivelementen 3-11 i den ena elementraden A kan därför sägas vara förskjutna ett stycke i elementradernas gemensamma riktning i förhållande till skriv- elementen 13-24 i den andra elementraden. Beroende pa om förskjutningen mäts mellan de första, de mittersta eller de sista skrivelementen i elementraderna blir förskjutningen olika stor eftersom det finns fler skrivelement i element- raden B än i elementraden A. Oavsett var förskjutningen mäts blir den emellertid minst tre gånger sa stor som centrumavstandet mellan närbelägna skrivelement i en elementrad. Mäts förskjutningen mellan de första skriv- elementen i respektive elementrad blir den ca sex ganger sa stor som centrumavstandet mellan närbelägna skrivelement i en elementrad.

Matrisskrivaren har organ för att vid valda tidpunkter individuellt aktivera de enskilda skrivelementen till att alstra enskilda skrivpunkter pa upptecknings- bäraren, varvid de enskilda skrivpunkternas lägen pa uppteckningsbäraren och relativt varandra beror av elementradernas läge och orientering relativt upp- teckningsbäraren. I ett visst ögonblick, da skrivhuvudet befinner sig i ett läge och en orientering relativt uppteckningsbäraren enligt figur 1 kan skrivpunkter med storlek och lägen överensstämmande med ett eller flera av skriv- elementens storlek och läge i figur l skrivas på uppteckningsbäraren.

För att ändra elementradernas orientering relativt uppteckningsbäraren har matrisskrivaren vridorgan som kan vrida skrivhuvudet så att elementraderna synkront vrids kring ett gemensamt vridningscentrum C. Vidare har matris- skrivaren förflyttningsorgan för att flytta skrivhuvudet sa att elementraderna med bibehållen orientering kan parallellförflyttas relativt uppteckningsbäraren i en första parallellförflyttningsriktning parallell med pilen H i figur l och i '10 15 20 25 30 -4457 340 motsatt riktning. Denna parallellförflyttningsriktning kallas ibland horisontell riktning eller radriktning vid radvis skrivning pa uppteckningsbäraren.'Matris- skrivaren har ocksa förflyttningsorgan för att med bibehållande av element- radernas orientering förflytta uppteckningsbäraren relativt skrivhuvudet i en andra förflyttningsriktning parallell med pilen V i figur l eller i motsatt riktning. Denna förflyttningsriktning kallas ibland vertikal riktning.

Olika slags nalar och andra skrivelement i skrivhuvud i matrisskrivare liksom organ för aktivering av skrivelementen är välkända för fackmannen. För- flyttningsorgan för radvis förflyttning av skrivhuvud i matrisskrivare och för förflyttning av papper och andra uppteckningsbärare relativt skrivhuvud vinkel- rätt mot radriktningen är ocksa välkända för fackmannen. Organ för vridning av skrivhuvud är ocksa kända. Det torde därför inte vara nödvändigt att här beskriva sadana organ. För tydlighets skull är dessa organ inte heller illustrerade pa figurerna. Figur 1 och figur 2 kan därför sägas motsvara figur 2A, 28 och 4 i DE 2632293 samt figur l och 2 i DE 3208104.

I figur l intar skrivhuvudet med elementraderna ett första förutbestâmt vridningsläge relativt förflyttningariktningarna. Var och en av elementraderna bildar 450 moturs vinkel med parallellförflyttningsriktningen H, även kallad radriktningen eller skrivriktningen vid radvis skrivning längs parallella rader 26.

Vid skrivning med skrivelementen i bada elementraderna orienterade enligt figur 1 och förflyttning av elementraderna i riktning hos pilen H eller motsatt riktning blir skrift bestående av skrivpunkter fran skrivelementen }-ll i elementraden A i riktning hos pilen H interfolierad med eller överlappad av skrift bestaende av skrivpunkter fran skrivelementen 13-22 i elementraden B.

Pa grund av att elementraden B har tre st fler skrivelement än elementraden A blir emellertid skrift bestående av skrivpunkter fran skrivelementen i element- raden B endast delvis överlappad av eller interfolierad med skrift bestaende av skrivpunkter fran skrivelementen 3-11 i elementraden A. Skrift bestaende av skrivpunkter fran skrivelementen 23 och 24 blir därför inte interfolierad med eller överlappad av skrift fran nagot skrivelernent i elementraden A.

I figur 2 intar skrivhuvudet med elementraderna ett andra förutbestämt vridningläge relativt förflyttningsriktningarna. Var och en av elementraderna bildar 450 medurs vinkel med parallellförflyttningsriktningen H. Vid skrivning 457 340 10 15 2D 25 3D med skrivelementen i båda elementraderna orienterade enligt figur 2 och förflyttning av elementraderna i riktningen hos pilen H eller motsatt 'riktning blir skrift bestående av skrivpunkter från skrivelementen 3-11 i elementraden A i riktning hos pilen H varken interfolierad med eller överlappad av skrift bestående av skrivpunkter fran skrivelementen 13-24 i elementraden B. Skrift bestående av skrivpunkter fran skrivelementen 13-24 i elementraden B blir naturligtvis inte heller vare sig interfolierad med eller överlappad av skrift bestående av skrivpunkter från skriveiementen 3-11 i elementraden A. Anled- ningen till detta är att samtliga skrivelement i den ena elementraden i figur 2 befinner sig pa ena sidan av vridningscentrum C sett i riktning hos pilen V medan samtliga skrivelement i den andra elementraden i figur 2 befinner sig pa andra sidan av vridningscentrum C sett i riktning hos pilen V. Med skriv- elementen och elementraderna orienterade relativt uppteckningsbäraren enligt figur 2 maste elementraderna förflyttas åtminstone något i riktning hos pilen V i samband med skrivningen för att skrift från de olika elementradernas skrivelement skall bli mer eller mindre interfolierad eller överlappa varandra. l figur 3 illustreras med linjerna 1.3, Lll, LS, L6, L7, LB, L9, Lll), Lll, L13, Lllt, LIS, Ll6, L17, Ll8, Ll9, LZU, L21, LZ2, L23 och L21: de linjer längs vilka skrivelementen 3-11 och 13-261 kan skriva skrivpunkter da elementraderna parallellförflyttas i riktningen hos pilen H med bibehållande av det första förutbestämda vridningsläget enligt figur 1. Av figur 3 framgår att linjen L3 befinner sig mitt emellanlinjerna Ll3 och Ll4, att linjen L14 befinner sig mitt emellan linjerna L3 och Lll, att linjen Ll: befinner sig mitt emellan linjerna Lll: och Ll5, att linjen Ll5 befinner sig mitt emellan linjerna L4 och LS o.s.v.

Linjen Lll befinner sig saledes mitt emellan linjerna L21 och L22. Da elementraderna befinner sig i det första förutbestämda vridningsläget enligt figur 1 är linjerna L3-L1l interfolierade med linjerna Ll3-L22. Med element- raderna i det första förutbestämda vridningsläget kan bada elernentradernas skrivelement under en enda rörelse i riktningen hos pilen H utnyttjas för att skriva med skrivpunkter som överlappar varandra saväl i riktningen hos pilen H som i riktningen hos pilen V. Härigenom kan skrift med jämförelsevis hög kvalité skrivas längs en rad under endast en rörelse i riktningen hos pilen H eller under endast en rörelse i en riktning motsatt pilen H. Därvid kan skrivpunkter 1Û -15 20 25 30 457 340 ~o fran skrivlement i en enda rad överlappa varandra i radríktningen eller riktningen hos pilen H men inte i riktningen hos pilen V eller vertikalriktningen.

Som ett exempel pa skrift med jämförelsevis hög kvalité som kan skrivas pa detta sätt med elementraderna i det första förutbestämda vridningsläget illustreras bokstaven N uppbyggd av ett antal cirkulära punkter.

I figurli illustreras med linjerna L3, Lli,...,Lll, L13, Llä,..., L23 och L24 de linjer längs vilka skrivelementen 3-11 och 13-26 kan skriva skrivpunkter da elementraderna parallellförflyttas i riktningen hos pilen H med bibehållande av det andra förutbestämda vridningsläget enligt figur 2 i förhållande till upp- teckningsbäraren. Av figuren torde framgå att avståndet mellan tva godtyckliga närbelägna linjer av L3-L24 är lika stort. Avståndet mellan linjerna L24 och LB är saledes dels lika stort som avståndet mellan linjerna L23 och L24 dels lika stort som avståndet mellan linjerna L3 och Lli. Linjerna LB-Lll och Ll3-L24 bildar således tillsammans ett linjeraster med jämn delning. Tack vare detta jämna linjeraster bestående av 21 linjer da elementraderna är orienterade i det andra förutbestämda vinkelläget enligt figur 2 och 4 kan vid skrivning skriv- elementen utnyttjas pa olika sätt illustrerade med de fem bokstäverna P i figur 0. Ett sätt att skriva med skrivelementen i det andra förutbestämda vinkelläget är att vid radvis skrivning skriva en teckenrad med hjälp av endast skriv- elementen 3-11 i den ena elementraden A och väsentligen samtidigt skriva en annan teckenrad med hjälp av endast skrivelementen 13-24 i den andra elementraden. Med hjälp av skrivelementen 22-24 kan försänkta tecken skrivas eller radavstandet mellan närbelägna teckenrader ändras. Ett annat sätt att skriva med elementraderna i det andra förutbestämda vinkelläget är att skriva extra stora tecken med en höjd som sträcker sig över tva rader med hjälp av skrivelement i bada elementraderna. Antingen kan enbart stora tecken skrivas eller ocksa kan omväxlande små tecken som sträcker sig över endast en rad och stora tecken som sträcker sig över tva rader skrivas. Om sma tecken skrives kan skrivhastigheten bli hög eftersom tva rader tecken kan skrivas under en enda förflyttning av elementraderna i riktningen hos pilen H eller i motsatt riktning. Kvalitén hos skriften blir da jämförelsevis lag.

Det är välkänt för fackmannen att vid matrisskrivare med skrivelement i en elementrad, som inte är vinkelrät mot skrivriktningen, hänsyn maste tas till vinkeln mellan elementraden och skrivriktningen vid aktiveringen av de enskilda 10 15 20 25 457 340 10 skriveiementen. För att exempelvis skriva ett antal punkter i en rad vinkelrätt mot skrivriktningen maste skrivelementen aktiveras till att skriva 'var sin skrlvpunkt vid olika tidpunkter da elementraden befinner sig i olika lägen i skrivriktningen. Signaler fran en teckengenerator kan behöva fördröjas succe- ssivt innan de tillförs de enskilda akrlvelementens aktiverlngsorgan. Ju mer vinkeln mellan elementraden och skrlvriktningsn avviker fran 90° desto mer behöver signalerna till intilliggande akriveiement fördröjazïl förhållande till varandra. Vid ett förfarande och en matrisskrlvare enligt figur 1-4 är vinkeln mellan elementraderna och skrivriktningen lika stor i bada de förutbestämda vridningslägens. Signalerns till intilliggande skrlvelement i en elementrad skall därför fördröjas lika mycket i förhållande till varandra i bada vridningslägena för att exempelvis skriva en punktrad vinkelrätt mot skrivrlktningen. Detta innebär väsentliga fördelar vid utformningen av fördröjningsorganen och ut- förande av skrívförfarandet.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till de utförlngsformer som beskrivits ovan i anslutning till figur 1-4 utan det är tänkbart att modifiera ett förfarande och en matrísskrivare inom ramen för patentkravsn. Det är exempelvis inte absolut nödvändigt att ha olika manga skrivelament i eiementraderna och definitivt inte nödvändigt att ha just nio skrlvelemant l den ena eiementraden och tolv skrivelemant i den andra elsmentraden. Antalet skrivelemant, dei- nlngen inom en elementrad och avståndet mellan elementraderna kan avvika fran de i figur 1-4 illustrerade. Det är tänkbart men definitivt inte att föredraga att vinkeln mellan de bada förutbestämda vridningsiägena väsentligt avviker fran 900.

Skrivelementen behöver inte vara nalar som vid skrivning förflyttas i sin iängdriktnlng utan det är tänkbart att använda andra typer av skrivelement, ex.vis sådana som fungerar pa optisk eller termisk väg. Huvudsaken är att skrivelementen kan åstadkomma skrivpunkter med inbördes lägen enligt figur l och 2 da skrivhuvudet befinner sig i ett visst läge.

Claims (11)

10 457 340 11 PATENTKRAV

1. Förfarande för att med en matrisskrivare skriva pa en uppteckningsbärare (2), vilken matrisskrivare har ett skrivhuvud (1) med ett flertal skrivelement (3- ll, 13-214) anordnade i tva parallella elementrader (A, B), vilka elementrader i samband med skrivning är synkront vridbara och kan parallellförflyttas relativt uppteckningsbäraren med bibehållande av förutbestämda vinkellägen i för- hållande till parallellförflyttningsriktningen, vid vilket förfarande element- raderna vrides synkront till ett förste förutbestämt vinkelläge och skriv- elementen (3-11) i den ena elementraden (A) utnyttjas för att skriva skrift som i parallellförflyttningsriktningen (H) åtminstone i huvudsak är interfolierad med eller överlappar skrift fran skrivelementen (13-24) i den andra elementraden (B) k ä n n e t e c k n a t av att elementraderna vrides till ett andra förutbestämt vinkelläge och skrivelementen i den ena elementraden utnyttjas för att skriva skrift som i parallellförflyttningsriktningen i huvudsak varken är interfolierad med eller överlappar skrift fran skrivelement i den andra elementraden.

2. Förfarande enligt patentkrav 1 k ä n n e t e c k n a t av att element- raderna vrides till ett förutbestämt vinkelläge där de bildar ca 450 medurs vinkel med parallellförflyttningsriktníngen (H) och till ett annat förutbestämt vinkelläge där elementraderna bildar ca 450 moturs vinkel med parallell- förflyttningsriktningen (H).

3. Förfarande enligt patentkrav l vid skrivning av alfanumeriska tecken längs väsentligen parallella rader pa uppteckníngsbäraren k ä n e t e c k n a t av att tva rader med tecken skrivs väsentligen samtidigt genom att element- raderna vrids till det andra förutbestämda vinkelläget och tecknen i en rad skrivs med skrivelementen i den ena elernentraden väsentligen samtidigt som tecknen i en annan rad skrivs med skrivelementen i den andra elementraden. ls.

4. F örfarande enligt patentkrav 1 vid skrivning av alfanumeriska tecken längs väsentligen parallella rader pa uppteckningsbäraren k ä n n e t e c k n a t av att tecken med stor höjd som sträcker sig över tva intilliggande rader skrives genom att elementraderna vrids till det andra förutbestämda vinkelläget och skrivelementen i bada elementraderna utnyttjas för att tillsammans skriva de stora tecknen medan tecken med liten höjd som inte sträcker sig över mer än en '10 15 457 340 12 rad skrivas med skrlvelementen l endera raden.

5. Matrisskrivare med ett skrivhuvud (l) som har ett flertal skrlvelemant (3- 11, 13-24) anordnade l tva parallella elementradar (A, B), vilken rnatrlsskrlvare innefattar förfiyttningsorgan för att vld skrivning med skrlvelementen pa en uppteckningsbärare (2) parallellförfiytta elemantraderna relativt uppteckninga- bäraren, vilken matrlsskrlvare innefattar vridorgen för att vld skrivning syn- kront vrida bada elementradarna till förutbestämda vlnkeilëgen relativt den riktning eiemantradema parallellförflyttas i förhållande till uppteckninga- bäreren, av vilka vlnkellägen ett första förutbestämt vlnkellåge är sadant att vid väsentligen samtidig skrivning med slcrlvelementen l bada elementraderna i detta vinkelläge skrlft från skrlvalementen (3-11) i den ena elementraden (A) l parallellförflyttníngsriktnlngen (H) åtminstone i huvudsak överlappar eller blir interfolierad med skrift från skrivelementen (13-24) l den andra elementraden (B), k ä n n e t e c k n a d av att det andra förutbestämda vinkelläget är sadant att vid väsentligen samtidig skrivning med skrlvelementen l bada element- raderna l detta vinkelläge skrift fran skrlvelementen (3-11) i den ena element- raden (A) i parallellförflyttningsrlktnlngen l huvudsak varken blir lnterfollerad med eller överlappar skrift fran skrlveiementen (13-24) l den andra element- raden (B).

6. Matrísskrivare enligt patentkrev_ 5 k ä n n e t e c k n a d av att element- raderna i ett av de förutbestämda vlnkeliägena bildar ca 450 medura vinkel med parallellförflyttningsriktnlngen och att elementraderna i ett annat av de förutbestämda vinkeliägena bildar ca 450 moturs vinkel _med parallellför- flyttningen.

7. Matrisskrivare enligt patentkrav S där skrlvelementen är anordnade med jämn delning l respektive alementrad k ä n n e t e c k n a d av att element- raderna är anordnade pe ett inbördes avstånd sam är flera gånger se stort som delningen i endera eiementraden.

8. Matrisskrlvare enligt patentkrav S k ä n n e t e c k n a d av ett element- raderna är anordnade på ett inbördes avstånd som är större än halva man mindre än hela avståndet mellan det första (3) och det sista skrlvelementet (ll) i en elementrad (A). ß 457 340

9. Matrisskrivare enligt patentkrav 5 k a' n n e t e c k n a d av att skriv- elementen i en elementrad är förskjutna en sträcka i elementradernas _ àemen- samma riktning i förhållande till skrivelementen l den andra elementraden, vilken sträcka är större än halva men mindre än hela avståndet mellan det företa (3) och det aleta akrivelementet (11) l en elementrad (A).

10. Matrisskrivare enligt patantkrav 5 k ä n n e t e c k n a d av att skriv- elementen i den ena elernentraden (B) är fler än skrlvelementen i den andra elementraden (A).

11. Matrísskrivare enligt petentkrav 5 k ä n n a t e c k n a d av att antalet skrivelernent i den ena elementraden (B) är tolv och antalet skrlvelement l den andra elementradan (A) är nio.